BEDÖMNING OCH TRÄNING I AKTIVITETEN DUSCH

Transkript

1 BEDÖMNING OCH TRÄNING I AKTIVITETEN DUSCH Veronica Bergman, Eva Edholm, Bodil Evertsson, Åsa Hannerz, Patrik Jonsson och Sinikka Meskanen. Leg. Arbetsterapeuter.

2 Inledning Genom erfarenhet har vi sett att hemtjänstinsatsen hjälp med dusch - lätt kan bli passiviserande. Även om personen kan klara flera av delmomenten självständigt (plocka fram kläder, tvåla in sig, tvätta håret, hålla i duschmunstycket) är det lätt att personal/anhöriga tar över hela aktiviteten och hjälper personen mer än vad den behöver. Dessutom är hjälp med dusch den hjälpinsats i personlig ADL som oftast kvarstår längst när personen förbättras och övriga hemtjänstinsatser tas bort. Detta tror vi kan bero på att personen/anhöriga upplever det som en trygghet att personalen finns där. Situationen är utsatt med blöta, hala golv och möjligheten att tillkalla hjälp är begränsad. Personen kan även uppleva det som positivt att få ryggen skrubbad och fötterna skötta av någon annan. Dusch ingår ofta i de hemtjänstinsatser som erbjuds personen inför hemgång efter en sjukhusvistelse. Det är inte alltid som en egentlig bedömning av personens förmåga i denna aktivitet och duschmiljön i hemmet har föregått denna insats. Vi har valt att fördjupa oss i aktiviteten dusch av flera orsaker. Det är en sammansatt aktivitet där många förmågor kan bedömas och tränas både vad det gäller motoriska färdigheter och processfärdigheter. Det går att skapa sig en bild av hur personen fungerar i andra sammanhang enbart genom att bedöma aktiviteten dusch. Katz ADL-index belyser att badning är det högsta steget av personlig ADL, dvs klarar du denna aktivitet är du helt självständig när det gäller de personliga aktiviteterna. Att själv kunna bestämma när jag vill duscha ger en högre grad av oberoende. Vi tycker därför att dusch är en nyckelaktivitet som kan göra stor skillnad för individens livskvalitet men även för att minska hemtjänsttimmarna. En annan fördel med aktiviteten är att den går att planera i tid och sker så pass sällan, vilket möjliggör att vi som arbetsterapeuter, utan hjälp av hemtjänst och/eller närstående, under en period kan överta och träna i aktiviteten dusch. För yngre och medelålders är dusch en aktivitet som ofta sker dagligen och innefattar vanligen både kropps- och hårtvätt. I vårt arbete där vi ofta möter äldre har vi dock sett att det här föreligger en generationsskillnad. Många äldre har inte vuxit upp med duschmöjlighet utan har haft stående helavtvättning som dagligt alternativ med bad emellanåt. Hårtvätt är därför inte heller en självklar delaktivitet vid dusch utan har många gånger utförts som en egen aktivitet vid ett annat tillfälle än vid helkroppsavtvättningen. I det följande dokumentet har vi valt att dela upp karaktäristiska problem för delmomenten i dusch i motorik- och processfärdigheter för att få en bättre struktur. Naturligtvis är vi medvetna om att problemen ofta är komplexa och sällan bara det ena eller det andra. Vi upplever dock att strukturen kan vara en hjälp för arbetsterapeuten när det gäller att bedöma var tonvikten i problemet ligger inför val av arbetsterapeutisk intervention. När det gäller instruktion, handledning och stöd till anhöriga och/eller hemtjänstpersonal vill vi poängtera att högre krav på ett rehabiliterande förhållningssätt alltid bör kunna ställas på hemtjänstpersonal då dessa är professionella i situationen. Anhöriga har en personlig relation och har därför ofta svårare att se aktiviteten som en träningssituation som kan leda till funktions- och förmågeförbättring inte bara i aktiviteten dusch utan även i andra aktiviteter. 2

3 Vår förhoppning är att detta dokument ger dig stöd/vägledning vid bedömning/träning i aktiviteten dusch. Leg. Arbetsterapeuter: Veronica Bergman Eva Edholm Bodil Evertsson Åsa Hannerz Patrik Jonsson Sinikka Meskanen Östersund december 2002/ reviderad upplaga mars

4 AKTIVITETEN DUSCH Vi har delat in aktiviteten dusch i 5 delmoment och angett karaktäristiska problem för respektive moment. Vi har valt att strukturera aktiviteten utifrån de övergripande begreppen motorik och process, se bilaga, som används i AMPS (Assessment of Motor and Skills) som är ett arbetsterapeutiskt bedömningsinstrument,. Observera att aktiviteten dusch inte ingår som en regelrätt aktivitet i AMPS. Även strukturen kring de arbetsterapeutiska interventionerna har inspirerats från AMPS. Arbetsterapeuten ser inte bara brukarens nuvarande status i aktivitetsutförandet, utan också vilka specifika faktorer som stödjer eller begränsar utförandet. Genom att observera brukaren utföra aktiviteten dusch så kan arbetsterapeuten få en bild av om brukaren har förmåga att utföra även andra dagliga aktiviteter som är önskade/krävs av brukaren. Vilken färdighet begränsar brukarens aktivitetsutförande mest? Analysera motorik kontra process! M & P Hållning Energi Använda kunskap Rörlighet Tidsorganisation Koordination Rum och föremål Styrka och ansträngning Adaption Om brukarens ADL processfärdigheter är relativt högre än dennes ADL motoriska färdigheter, så är det en indikation på att han/hon kan ha potential att förbättra sin förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet genom arbetsterapeutisk intervention. Det betyder att bruken kan dra fördel av ex anpassningar i miljön och träning på nya eller alternativa metoder. Om brukarens ADL processfärdigheter är relativt lägre än dennes ADL motoriska färdigheter, så fokuseras arbetsterapeutisk intervention på anpassning i miljön och på att handleda hemtjänstpersonal/anhöriga, eftersom brukaren kan ha svårt att lära sig nya metoder. Energi bedöms både under motorik och processdelen. Energin kan påverka utförandet i samtliga delmoment. Brukaren blir fysiskt eller mentalt trött och behöver vilopauser under och/eller mellan momenten och en del behöver vila efter avslutad aktivitet. Brukaren kan också vara mycket okoncentrerad på uppgiften eller störningsbenägen så att han/hon gör vissa saker för mycket, annat för lite eller glömmer helt bort vad som skulle göras. Smärta påverkar ibland orken. En brukares tempo kan vara långsamt, ojämnt eller alldeles för snabbt. 4

5 Delmomenten i aktiviteten dusch 1. Planera och förbereda aktiviteten. 2. Förflytta sig till/från duschplatsen. 3. Hantera föremål. 4. Tvätta/torka kropp och hår. 5. Återställa duschplatsen. Exempel på karaktäristiska problem för respektive delmoment 1. Planera och förbereda aktiviteten Svårigheter att kunna förflytta sig och de föremål som är nödvändiga, både plocka undan och ta fram t ex halkskydd, handduk, schampo. Svårigheter att abstrakt föreställa sig alla moment. Svårighet att förutse vilka anpassningar man måste göra utifrån sitt funktionshinder t ex att lägga fram handduk inom räckhåll. Problem att samla ihop och organisera de föremål som behövs. 2. Förflytta sig till/från duschplatsen Svårigheter att förflytta sig till och i badrummet med ex rollator eller rullstol. Svårigheter att överflytta sig t ex till duschpall/badkarsbräda Svårigheter att veta hur man skall använda ex badkarsbrädan. Svårigheter att veta hur man skall manövrera rollatorn på den ofta begränsade golvytan i badrummet. 3. Hantera föremål Svårigheter att greppa och manipulera föremål med händerna. Förstår ej vilka föremål som skall väljas eller hur de används (t ex använder tvål till håret) eller hittar inte igen t ex schampot. 5

6 4. Tvätta/torka kropp och hår Att tvätta och torka kropp och hår ställer i stort sett samma krav på motorik och processfärdigheter. Samma grund för bedömning kan därför användas varför vi har valt att föra ihop dessa båda moment. Svårighet att tvätta/torka hår, rygg och fötter. Svårighet att nå handduken från duschplatsen, svårigheter att kunna stå och torka underlivet. Klarar inte av att själv initiera olika delmoment i aktiviteten. Svårigheter att veta när man tvättat/sköljt sig tillräckligt. Svårighet att veta när hela kroppen är torr. 5. Återställa duschplatsen Svårighet att skrapa bort eller torka upp vatten från golvet. Svårt att ta bort halkskydd och hänga detta på tork. Problem att flytta tillbaka saker till duschplatsen/badkaret eller till hyllor/skåp. Förbiser att torka bort allt vatten på golvet, glömmer att hänga upp handduken, kommer inte ihåg var t ex schampoflaskan stod innan. Arbetsterapeutiska strategier för intervention I detta avsnitt ger vi exempel på interventioner som utgår från de arbetsterapeutiska strategierna nedan. Dessa exempel är på intet sätt heltäckande utan skall ses som stöd och vägledning. Förbättra underliggande funktionsnedsättning samt träna delmoment i aktivitet. Hjälpmedel: Prova ut hjälpmedel för att kompensera för ineffektiva eller bristande färdigheter. Miljöanpassning: Förändra/anpassa miljön för att möjlig göra kompensation för ineffektiva eller bristande färdigheter (ex bostadsanpassning). Information och/eller handledning till närstående, hemtjänst personal etc. (Information/handledning beskrivs vid de delaktiviteter där vi ansett dessa åtgärder vara speciellt betydelsefulla.) 6

7 1. Planera och förbereda aktiviteten Förbättra underliggande funktionsnedsättning/träna delmoment i aktivitet Viktigt att göra en noggrann bedömning om vad som förorsakar svårigheten att förflytta sig själv och de nödvändiga föremålen. Om brukaren har stora svårigheter med motorik och balans bör man fokusera på att anpassa miljön så att behov av förberedelser minimeras. Miljöanpassning Som nämns ovan kan miljöanpassning vara den viktigaste åtgärden för att brukaren skall klara detta moment. Det kan handla om att rensa bort alla saker som inte måste förvaras i badkaret/duschplatsen. Se till att det finns avställningsmöjligheter för t ex schampo och handduk i nära anslutning till duschplatsen. Om brukaren förflyttar sig med rollator kan denna fungera bra att ställa saker på eller hänga handduk och kläder på. Att planera och förbereda en aktivitet kräver en kognitivt hög nivå hos brukaren. En brukare som har stora svårigheter med detta måste därför få hjälp. Assisterande guidning, för att t ex ta fram handduk, lägga fram anti-halkmatta mm är dock viktigt för att stimulera utvecklingen av brukarens processfärdigheter. För att underlätta för dem med mindre svårigheter skall duschrummet vara så rent som möjligt och inte vara en förvaringsplats för t ex städutrustning. 2. Förflytta sig till/från duschplatsen Förbättra underliggande funktionsnedsättning/träna delmoment i aktivitet När brukaren har balanssvårigheter vid stående/gående är det mycket svårt att klara av att kliva över kanten in till duschkabinen, ett moment som kan tränas t ex vid trappgång. Svårigheten kan också ligga i att förlita sig på ett svagare ben och våga ta tyngdöverföringen fullt ut. Arbetsterapeuten kan då hjälpa till med stabiliseringen av bäckenet och tyngdöverföringen. Att kliva i och ut badkar kan med fördel till en början tränas med kläderna på för ökad säkerhet och minimerad halkrisk. Om problem med förflyttningen beror på inskränkt rörlighet i höft och/eller knä och bedöms som förbättringsbart bör denna tränas i aktiviteter som helst sker flera gånger dagligen t ex, framåtböjning vid sittande (ex påklädning, plocka saker från golv), uppresning från låg sitthöjd. Hjälpmedel Vid trånga utrymmen och höga trösklar kan ett betastöd/käpp/kryckkäpp vara ett alternativ till rollatorn. Betastödet är både lätt och ger god stabilitet. Handystången, som har varierade greppmöjligheter och som kan placeras utan åverkan på väggar och tak, kan vara ett bra alternativ. 7

8 Om brukaren inte klarar av att kliva i och ur badkaret kan en badkarsbräda eller snurrbar badkarsstol fungera. Badkarsstolen ger ett bättre stöd vid nedsatt bålbalans tack vare armoch ryggstöd. Utprovningen ska ske i den faktiska miljön då vi av erfarenhet vet att många brukare ser badkarsbrädan som en sittplats och inte som ett förflyttningshjälpmedel till duschplatsen. Förflyttning med badkarsbräda kräver god rörlighet i höfter och/eller god bålstabilitet. Ett moment som med fördel kan tränas vid förflyttning i/ur säng. Antihalkmatta för badkar kan användas för att minska halkrisken både i badkar och i duschplats. Tänk på att de är svåra att ta bort. Vid sidoförflyttning från rullstol till duschstol underlättar det med uppfällbara armstöd. Väggfast duschpall/stol är ett alternativ när maximal stabilitet krävs och/eller det är trånga utrymmen och flera familjemedlemmar använder duschen. Söks via bostadsanpassning. När överflyttning till duschplatsens sittenhet inte kan ske t ex p g a bristande utrymme kan en dusch/toastol på hjul användas. Tänk på att den kan reducera ett flertal naturliga förflyttningstillfällen. Risken finns att den även används vid toalettbesök när detta inte är nödvändigt. Dusch/toastolar på hjul finns också med drivhjul men de tar stor plats och är tungkörda för brukaren. Miljöanpassning Att ta bort onödiga mattor och andra attiraljer kan förbättra framkomligheten och underlätta förflyttningen till duschplatsen. Väggfasta stödhandtag ger god stabilitet vid balanssvårigheter och kan underlätta både förflyttning inne i badrummet och överflyttning i duschplatsen. Handtag kan erhållas via Östersunds kommuns fastighetskontor. Placeringen provas ut av arbetsterapeuten och monteringen ombesörjs av fastighetsägaren eller via bostadsanpassning. Om brukaren själv eller anhörig är fastighetsägare måste info ges att de skall beakta risk för vattenskada och hållfasthetsaspekter. Om brukaren inte klarar av att förflytta sig i och ur badkaret på ett säkert sätt ens med hjälpmedel kan fristående badkar tas bort. Detta kräver godkännande av fastighetsägaren gällande ytskikten. Om ytskikten inte klarar krav för duschplats kan bostadsanpassning sökas. Badrumströskeln försvårar förflyttning både med rullande gångstöd, rullstol och duschstol på hjul. Om fallhöjden från tröskel till golvbrunnen är minst 2 cm får tröskeln tas bort helt. I de fall den inte kan tas bort helt kan den utjämnas med tröskelkilar. Denna insats kan sökas genom bostadsanpassning. Vissa golvmattor är mycket hala och ibland kan därför byte till antihalkmatta vara ett alternativ. Dessa golvmattor finns i olika utföranden men försvårar i allmänhet bortskrapning/upptorkning av vatten i och utanför duschplatsen. 8

9 Vid lättare kognitiva problem är det extra viktigt med inträning av nya förflyttningshjälpmedel i reell miljö och situation. Träna in en ny rutin (alltid på samma sätt) samt träna bort invanda ej idag ändamålsenliga rutiner eller tillvägagångssätt: T ex att ej kliva över badkarskanten utan sätta sig på badkarsbrädan först och sedan lyfta över benen. Om brukaren har svårt att själv komma igång kan det ibland hjälpa med bara muntligt stöttning och ibland med guidning av arbetsterapeuten för att komma igång/avsluta en viss del av aktiviteten. Det kan ex hjälpa att dra undan duschdraperiet och påvisa duschplatsen, att hjälpa brukaren att flytta sin ena hand från rollatorn till duschstolens armstöd etc. Organisera kring duschsituationen ex ta bort ovidkommande föremål som distraherar brukaren. 3. Hantera föremål Förbättra underliggande funktionsnedsättning/träna delmoment i aktivitet Handens greppfunktion, koordination och finmotorik är väsentliga för att kunna hantera föremål. Om nedsatt funktion föreligger men bedöms kunna förbättras är fördelen den att handfunktionen tränas naturligt i stort sett alla aktiviteter förutsatt att handen får vara med. Vid enhandsfunktion kan föremål fixeras i ex armhåla eller mellan benen. Hjälpmedel Vid mycket begränsad handfunktion i kombination med gammaldags vridkranar kan Miss Piggy eller Handy kranöppnare ibland vara ett alternativ. Ofta blir Handy kranöppnare dock för utrymmeskrävande och tar emot vägg eller varandra vid användning. En hård tvål blir mycket hal och svår att greppa när den blir blöt. Om den ligger stilla kan den dock i kombination med tvättlapp vara det enklaste sättet för t ex en brukare med enhandsfunktion. Välj förpackningar som är lätta att öppna/tömma; ex snäpp-upp lock, pumpflaskor. Dessa kan dock behöva kombineras med smart och stabil placering inne i duschplatsen ex väggfast hylla. Väggbehållare för tvål finns att köpa i handeln. Miljöanpassning Stora vred på duschblandaren kan vara svåra att greppa för en hand med litet öppningsgrepp. Till vissa blandare finns vinge att köpa som man själv kan montera. 9

10 Svårmanövrerade kranar (ex för reumatiker) kan ofta inte underlättas med hjälpmedel utan bör bytas ut mot termostatblandare med greppvänliga vred. För detta kan brukaren ansöka om bostadsanpassningsbidrag. När brukaren har svårt att själv initiera ett nytt delmoment, ex att ta schampot kan arbetsterapeuten stötta muntligt, handgripligen guida eller överräcka rätt produkt vilket många gånger kan få brukaren att fullfölja delmomentet och ev även fortsätta till nästa moment. Plocka bort alla ovidkommande föremål/produkter i duschplatsen som distraherar. Använda tydliga produkter, t ex vanlig tvål istället för duschkräm, och välj produkter med svensk text. 4. Tvätta/torka kropp och hår Förbättra underliggande funktionsnedsättning / träna delmoment i aktivitet Om brukaren har svårt att nå ner till fötterna bedöms om potential finns att öka rörligheten i höfterna. Om så är fallet, träna att böja sig ner i duschsituationen och även i andra situationer ex. påklädning. När brukaren har nedsatt sittande balans kan arbetsterapeuten träna detta genom att med sina händer hjälpa brukaren att stabilisera bäckenet om det behövs eller hjälpa att kontrollera ett paretiskt ben. Att tvätta sig på ryggen är det många som önskar hjälp med. Prova att öka rörligheten genom att träna momentet, f ö se hjälpmedel. Det är viktigt att uppmuntra brukaren att själv använda handduken för att försöka torka ryggen. Detta är ett bra moment för att träna/uppehålla rörlighet i bål och skuldra. För att kunna tvätta/torka underlivet krävs att man antingen kan resa sig och stå eller sitta och växelvis lätta på respektive skinka. Här blir arbetsterapeutens bedömning viktig utifrån halkrisk, huruvida man tränar att tvätta sig stående eller sittande. Om man väljer sittande position och brukaren har svårt med tyngdöverföringar kan man mera handgripligt behöva hjälpa brukaren med detta i duschsituationen. En ledtråd till om det kan fungera kan vara om brukaren klarar av att torka sig bakifrån vid toalettbesök. Hårtvätt ger möjlighet att ffa träna rörlighet och motorik/styrka i skuldra/axel. Det är en kroppsnära aktivitet utan annan belastning än armens tyngd (jmf med t ex att plocka ned föremål från överskåp). 10

11 Hjälpmedel Nedsatt balans i stående indikerar duschpall eller badkarsbräda. Har brukaren även nedsatt sittande balans kan armstöd vara bra. Viktigt att tänka på här är att sittbalansen ofta försvåras av ett intimurtag! Ett bättre alternativ kan i så fall vara duschstol Clean där intimurtaget kan placeras baktill. Om det inte går att ta bort badkaret och patienten är i behov av mer stöd i sittande är badkarsstolen Snurren ett alternativ. Att sitta underlättar tvättning av fötter även om man i övrigt klarar att stå medan man duschar. Duschpall, badkarsbräda, badstol kan här underlätta. Kroppstvättare kan vara ett bra hjälpmedel både för att nå fötter och att komma åt att skrubba lite bättre på ryggen. Självklart är vanliga ryggborstar som finns i handeln också ett alternativ. Miljöanpassning Vid ställningstagande till bostadsanpassning med iordningställande av duschplats bör följande beaktas när det gäller delmomentet att tvätta sig: Sittande på badkarsbräda är ofta mer stabilt än att sitta på en duschpall/stol. För vissa brukare, ex med ataxi, är detta en väsentlig faktor att ta hänsyn till. Om brukaren måste resa sig upp för att komma åt att tvätta sig nertill kan stående i badkar vara mer riskabelt. Om brukaren behöver hjälp att tvätta sig försvårar det för hjälparen om patienten sitter på badkarsbräda. För att beviljas bostadsanpassningsbidrag för iordningsställande av duschplats måste användande av badkarsbräda bedömts som icke möjligt. Enklare anpassning i form av väggfasta handtag, som kan tillhanda hållas från Östersunds kommuns fastighetskontor, kräver inte alltid bostadsanpassning. Placering provas ut av arbetsterapeuten. Se ytterligare under: Förflytta sig till duschplatsen miljöanpassning. 11

12 Om brukaren p g a kognitiva problem har svårt att självständigt klara duschning måste åtgärden vara att handleda anhöriga alt. personal i ett rehabiliterande förhållningssätt. Det är viktigt att låta personen göra det han kan och inte överhjälpa. Exempel på detta är att genom assisterande guidning hjälpa brukaren att sätta på vatten eller att föra dennes hand till schampo och tvål. Guidning eller ibland en muntlig uppmaning kan även hjälpa brukaren att starta aktiviteten och att komma vidare till nästa moment. För att underlätta för brukare med kognitiva problem är det viktigt att onödiga saker i duschrummet plockas bort för att inte avleda uppmärksamheten och ytterligare försvåra aktiviteten. 5. Återställa duschplatsen Förbättra underliggande funktionsnedsättning / träna delmoment i aktivitet För personer med nedsatt balans och motorik kan återställandet av duschplatsen innebära ett riskmoment. Därmed är det givetvis viktigt att på alla sätt försöka förbättra funktionsnedsättningen. Delmomentet att återställa duschplatsen är dock inte den mest lämpliga situationen att träna i p g a halkrisken. Hjälpmedel Ett av de vanligaste hindren för att kunna duscha självständigt är hur man ska kunna torka upp vattnet från golvet på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att försöka minimera den vattenmängd som kommer ut på golvet. En golvskrapa är ofta svår att hantera på ett effektivt sätt. En bra golvmopp är många gånger ett bättre alternativ. För att minska vattnet på golvet är det bra att rekommendera att lägga ut t ex golvtrasor eller handdukar på golvet innan man duschar. Miljöanpassning Duschkabin är normalt sett det effektivaste sättet att förhindra att vatten kommer ut på golvet. Om brukaren behöver hjälp blir det dock oftast för trångt med en vanlig duschkabin. Dessutom krävs att brukaren klarar att kliva in i kabinen med den relativt stora nivåskillnad som blir. I Östersunds kommun beviljas inte bostadsanpassningsbidrag för vanlig duschkabin. När det av olika anledningar inte är möjligt att ordna en duschplats, kan man via fastighetskontoret få en handikappvänlig duschkabin. Denna är större och har en mindre nivåskillnad än vanliga duschkabiner. Kontakta fastighetskontoret för ytterligare information. Duschväggar beviljas som regel inte via bostadsanpassning i Östersunds kommun. 12

13 Ett långt duschdraperi, som ligger an mot golvet, minskar mängden vatten som kommer ut och hindrar det att spridas ut på golvet. I handeln finns en löst liggande golvlist som i kombination med duschdraperi ska förhindra att vatten sprids ut på golvet. När den inte används är det möjligt att ställa upp den mot väggen. Detta är dock svårt för en person med nedsatt balans och rörlighet. Den utgör även en snubbelrisk om man ska kliva över den och det är det svårare att få upp vattnet som trots allt kommit utanför när den ligger på golvet. Den är därmed inte att rekommendera och i Östersunds kommun beviljas inte heller bostadsanpassningsbidrag för dessa lister. För en brukare med nedsatt motorik och balans handlar återställandet av duschplatsen till stor del om att kunna förutse och bedöma riskmoment d v s om/när p g a våta golv halkrisk föreligger. Har brukaren perceptuella/kognitiva svårigheter indikerar detta hjälp av annan person. För att stimulera utvecklandet av processfärdigheter är det även i detta moment bra om hjälparen kan guida brukaren att torka upp vattnet, hänga upp handdukarna mm. 13

14 MOTORIK Bilaga Svårigheter med HÅLLNING STABILISERAR Ex tappar balans/bålkontroll, tar stöd (som ej är befogat) RÄTAR UPP Ex asymmetri, framåtböjd, lutning åt sidan, ständigt stöd PLACERAR SIG Ex klumpig arm/kropps/rullstols -placering, armbåge upp Svårigheter med RÖRLIGHET GÅR Ostadigt, hasar, vaggar, vinglar, ataxi/hemi -gång, hjälpmedel, yttre stöd NÅR Svårt för att sträcka sig/armen för att nå, nedsatt bålrörlighet BÖJER Nedsatt bålrörlighet Svårigheter med KOORDINATION KOORDINERAR Fysisk förmåga att stabilisera föremål vid bilaterala handlingar MANIPULERAR Fingerfärdighet (gripa/släppa), inom handen manipulation, isolerade fingerr. HAR FLYT Kvaliteten på arm- och handrörelserna. Svårigheter med STYRKA OCH ANSTRÄNGNING FLYTTAR Utefter underlaget, köra rullstol, dra på kläder - metod, stöd TRANSPORTERAR Fysisk förmåga att bära föremål under förflyttning/rörelse LYFTER Lyfter föremål (utan att gå med dem), styrka KALIBRERAR Kraft, styrka och hastighet i rörelsen GREPPAR Nypgrepp (ex med hakan) / handgrepp. Tappar grepp, styrka i grepp Svårigheter med ENERGI ORKAR Fysisk trötthet. Vilopauser, hämta andan mm HÅLLER TEMPO Konsekvent eller varierat. Långsam, ojämnt, för snabb UPPMÄRKSAMMAR Störningsbenägen, över-uppmärksammar vissa aspekter och glömmer andra PROCESS Svårigheter att ANVÄNDA KUNSKAP VÄLJER Glömmer att välja, väljer fel, olika, extra, olämpliga ANVÄNDER Hur det som används används, hygien HANTERAR Hantera varsamt, veta när/hur stöd ska ges ÄR MÅLINRIKTAD Avvikelser från specificerad aktivitet, följer ej planerna FRÅGAR Irrelevanta frågor. Verbal/skriven information. Svårigheter med TIDSORGANISATION INLEDER Tvekar att börja (handling/steg), utesluter steg. falska starter FORTSÄTTER Olämpligt avbrott av handlingssekvens GÖR I LOGISK ORDN Ej logisk ordningsföljd, slumpmässighet AVSLUTAR För lite / för mycket. Handlingar och steg. Svårigheter med RUM OCH FÖREMÅL SÖKER/LOKALISERAR Förmåga att söka/hitta (redskap och material) SAMLAR IHOP Material som behövs/saknas till arbetsytan, tappat material ORGANISERAR Trångt på arbetsytan/utspritt ÅTERSTÄLLER Ren arbetsyta, plockar undan redskap, stänger lock osv NAVIGERAR Stöter emot, snubblar, slår omkull saker Svårigheter med ADAPTATION L. MÄRKE TILL/AGERA Ledtrådar (temperatur och flöde på vattnet mm), spatiala förhållanden agerar ANPASSAR BETEENDE Ändra metod inom arbetsytan, fråga efter hjälp, placering av föremål ANPASSAR MILJÖ Byta arbetsmiljö, gå till/hämta, slå på/av, byta redskap TAR LÄRDOM AV Tidigare handlingar/adaptationer/info. Problem kvarstår/metod ändras. 14