Delegeringsutbildning inom Rehabilitering
|
|
- Ingrid Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden, Camilla Nordh
2 1.MULTIPEL SKLEROS MS Vad är MS? Symtom Spasticitet Koordinationsstörning Känselnedsättning Balansstörning Yrsel Problem med synen Kognitiva problem Trötthet Smärta Blås- och tarmproblem Psykiska problem Prognos Rehabilitering vid MS Arbetsterapi Fysioterapi KUNSKAPSTEST / INSTUDERINGSFRÅGOR - MS
3 1.MULTIPEL SKLEROS MS 1.1 Vad är MS? MS är en kronisk sjukdom som främst drabbar unga och medelsålders personer. Kvinnor insjuknar ungefär dubbelt så ofta som män. MS är en sjukdom där kroppens egna försvarssystem angriper det centrala nervsystemet. Den isolerande vävnad som omger nerverna, myelin, inflammeras och skadas. Detta leder till att impulserna överförs långsammare längs nervbanorna och ger symtom. Vilka symtom som uppkommer beror på vilka delar av nervsystemet som angrips. Sjukdomen är ofta svår att diagnostisera eftersom symtomen kommer i skov. Många av de tecken och symtom som är kopplade till MS kan också orsakas av en rad andra, ofta mindre allvarliga, tillstånd. Ingen kan idag med säkerhet säga vad som orsakar MS. Man vet dock att sjukdomen inte smittar och att den bara är delvis ärftlig. Forskare diskuterar huruvida en kombination mellan miljö och genetiska faktorer kan vara orsaken. Man vet att personer med en viss vävnadstyp har en ökad risk för att insjukna i MS. Den här vävnadstypen är vanlig på våra nordliga breddgrader. Det bedrivs mycket forskning angående tänkbara orsaker i miljö och livsstil. En möjlig orsak som diskuteras är om virus bidrar till uppkomsten av MS. Dessutom tror man att rökning samt brist på D-vitamin ökar risken för att drabbas av MS. 1.2 Symtom Symtomen varierar beroende på vilka delar av centrala nervsystemet som angrips vid sjukdomen. Det vanliga är att symtomen kommer och går i skov där akuta försämringar följs av förbättring eller fullständig tillbakagång av symtomen. En mindre del insjuknar med progressiv MS där symtom och funktionsnedsättning ökar successivt, primär progressiv MS. Symtomen varierar mycket mellan olika individer - från lätta symtom under årtionden till allvarliga symtom inom några år. De första symtomen är ofta synnervsinflammation eller stickningar och domningskänsla i muskler. Andra vanliga symtom vid MS är trötthet, gångsvårigheter, yrsel, urinträngningar och sexuell dysfunktion samt kognitiva förändringar som humörsvängningar och koncentrationssvårigheter. I sjukdomens tidiga fas är symtomen vanligen diffusa, och ofta sker en betydande förbättring eller fullständig återhämtning mellan skoven. I vilken utsträckning symtomen går tillbaka varierar och det är svårt att förutsäga förloppet hos en enskild individ. I allmänhet sker bättre återhämtning i de fall där insjuknandet varit akut jämfört med fall där symtomen utvecklats mera långsamt. Efter några års sjukdom tenderar skoven att bli längre, och en del restsymtom (symtom mellan skoven) kan bli bestående. Efter långvarig MS brukar många uppleva en successiv försämring av sjukdomen, sekundär progressiv MS. 2
4 1.2.1 Spasticitet Spasticitet är vanligt vid MS och är förenad med spända och svaga muskler som begränsar den påverkade kroppsdelens rörlighet. Med rätt insatser kan man minska spasticiteten och därmed förbättra personens rörlighet och livskvalitet Koordinationsstörning Inflammation i lillhjärnan (och ibland hjärnstammen) kan ge koordinationsstörningar och yrsel. Det blir svårare att koordinera, det vill säga samordna sina rörelser och när musklerna inte längre kan samarbeta, blir man skakig och fumlig. Man kan uppleva svårigheter att lösa vanliga vardagliga saker, som att använda mobiltelefonen eller knäppa knapparna i skjortan. Ataxi, det vill säga svårighet att samordna rörelserna kan även påverka talet så att det blir hackigt. Även tremor, det vill säga skakningar, gör det svårare att koordinera rörelserna Känselnedsättning Lätt domningskänsla eller pirrningar i huden förekommer hos många, även tidigt i sjukdomen. Dessa symtom missförstås ofta då besvären upplevs som ganska lätta samtidigt som de kan vara svåra att finna vid en neurologisk undersökning. Känselpåverkan omfattar ofta ansiktet, ena armen eller båda benen. Den kan dock påverka större delar av kroppen men om den är ytlig är den sällan bestående. Ofta uppkommer symtomen av en inflammation i ryggmärgen Balansstörning Om man drabbas av motorikstörningar, främst ataxi, får man också ofta yrsel och balansstörning. Symtomen uppkommer framför allt om inflammationen finns i lillhjärnan eller hjärnstammen. Balansen påverkas dock också av minskad känsel i fötter och ben vilket gör det svårt att känna benets rörelser och läge. Får man en synförsämring eller yrsel kan även det vara faktorer som påverkar balansen 1. Yrsel Vid MS kan yrsel bero på flera saker. Skador i lillhjärnan kan ge koordinationsstörningar och yrsel. Symtom som motorikstörningar, synförsämringar, påverkan på balansorganet och koordinationsstörningar kan också ge yrsel och tillståndet gör att man kan känna en ostadighetskänsla Problem med synen Ögonproblem är vanliga vid MS och beror på att en skada har uppstått på antingen den nerv som förmedlar synsignalen från ögat till hjärnan (synnerven) eller på de nerver som styr ögats rörelser. Detta kan orsaka dubbelseende, tillfällig förlust eller rubbning av synen. Vilken 3
5 synrubbning som uppkommer beror fram för allt på om inflammationen uppkommit på synnerven eller i hjärnstammen Kognitiva problem Eftersom MS kan påverka olika delar i hela hjärnan kan sjukdomen orsaka problem med kognition, det vill säga minne, planering, förutseende och omdöme. Mindre svårigheter med kognitiva funktioner är vanliga och påverkar många MS-sjuka. Tecknen är vanligen obestämbara och påverkar förmågan att tänka abstrakt, minnet, uppmärksamheten, förmågan att hitta orden och hantera information. MS-sjuka som har mindre besvär kan vara medvetna om problemen men i svårare fall har personen ingen insikt i situationen Trötthet Trötthet är ett av de vanligaste besvären hos personer med MS och upplevs av de flesta. När det gäller MS kan tröttheten vara helt utan proportion till de aktiviteter som utförs. Orsaken till MS-trötthet är inte helt känd Smärta Patienter med MS kan drabbas av smärtor under sjukdomsförloppet. Perifer smärta beror på att kroppen belastas felaktigt och att musklerna har en ökad spänning på grund av spasticitet. Särskilt besvärande kan sammandragningar i benens muskler bli. Central smärta uppkommer när centrala nervsystemets nervbanor för smärtimpulser blir påverkade av en inflammation. Framförallt känner man smärtan i benen och det är ofta en brännande och molande värk. Känseln för temperatur brukar samtidigt vara försämrad vid central smärta. Hos omkring fem procent av de MS-sjuka uppkommer en mer akut smärta i ansiktet efter en hjärnstamspåverkan. Hos vissa kan ryggmärgspåverkan ge en upplevelse av elektrisk stöt som börjar i bakhuvudet och löper ner längs ryggraden när huvudet böjs framåt Blås- och tarmproblem Många MS-sjuka har blåsproblem och ibland är dessa problem det första tecknet på sjukdomen. Symtomen kan ta formen av plötsliga trängningar, ett behov att ofta gå på toaletten, inkontinens, sängvätning och en känsla av ofullständig tömning. Förstoppning är det vanligaste tarmproblemet Psykiska problem Personer med MS kan få många olika psykiska och emotionella problem. Vissa drabbas av depression eller kan växla mellan depression och upprymdhet. 4
6 1.3 Prognos Även om man inte kan bota MS har behandlingen av sjukdomen tagit stora kliv framåt under de senaste åren. Läkemedel kan i många fall minska både incidensen av försämringar och deras svårighetsgrad. Det finns också behandlingar som används under skov för att minska svårighetsgraden av symtomen och en rad stödbehandlingar som kan ges för de många olika symtom som MS-sjuka upplever. 1.4 Rehabilitering vid MS Rehabiliteringen syftar till att stödja personen med MS att bli så aktiv och självständig som möjligt utifrån sina resurser och begränsningar. Rehabilitering är viktigt och kan möjliggöra för personer i olika faser av sjukdomen att uppnå och bevara en god funktionsförmåga och livstillfredsställelse. Vid svårigheter att förflytta sig, utföra sina vardagliga aktiviteter och ta sig ut, kan detta underlättas med träning i kombination med utprovning av hjälpmedel Arbetsterapi Arbetsterapeutens roll är inriktad på hur den MS-sjuka i praktiken klarar av sina vardagsaktiviteter. Aktiviteter som till exempel matlagning och att klara av- och påklädning måste ibland läras om för att kunna utföras på ett nytt sätt. Arbetsterapeuten bedömer ADLförmågan (=Aktivitet i det Dagliga Livet) och med hänsyn till den MS-sjuka personens önskemål så tränas de funktioner som behövs för att klara en specifik aktivitet. Arbetsterapeuten kan vid behov träna specifikt arm-, hand- och fingrar för att bibehålla den rörlighet och funktion som finns samt att förhindra att eventuella kontrakturer uppstår Fysioterapi Fysioterapeutens roll kan vara att träna upp grundläggande funktioner som till exempel styrka, balans, koordination, kraft och gång. Anpassad fysisk träning bidrar till att bibehålla dessa funktioner så länge som möjligt. Fysioterapeuten bedömer behovet av träning och upprättar ett individuellt träningsprogram. Fysioterapeuten genomför vid behov andningsgymnastik för att stimulera andningsmuskulaturen och lungkapaciteten samt mobilisera slem vilket kan vara ett problem längre fram i sjukdomsförloppet. Vid smärta är det vanligt att träna muskelstyrka och smidighet. Vid spasticitet kan fysioterapi vara till stor nytta då spasticitet ger spända muskler. Även akupunktur och TNS (smärtbehandling genom elektrisk nervstimulering) kan vara till hjälp. 5
7 2 KUNSKAPSTEST / INSTUDERINGSFRÅGOR - MS 1. Vad händer när myelinet som omger nerverna förstörs? 2. Varför varierar symtomen mellan olika personer? 3. Nämn fem vanliga symtom vid MS? 4. Vad kan perifer smärta bero på? 5. Vad är syftet med rehabilitering vid MS? 6
Att leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merTILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS
TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merEN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten
2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merEFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan
EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin
Läs meren broschyr om en sjukdom med många ansikten
2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer
Läs merALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss
Läs merAtt leva med Spasticitet
Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merSchizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen
Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind
ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas
Läs merVad visar forskningen?
Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma
Läs merMULTIPEL SKLEROS. Informationsteknik YH Sydväst, YHHV8 Susanna Etokari Annika Nyman Irena Sadeharju
MULTIPEL SKLEROS Informationsteknik YH Sydväst, YHHV8 Susanna Etokari Annika Nyman Irena Sadeharju Innehållsförteckning: MS- multipel skleros 3 Centrala nervsystemets sjukdom 3 MS är sjukdom för människor
Läs merPatientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA
Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar
Läs merrosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea
Läs merF-tandvård i Region Skåne
F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merArbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna
Ägare: Framtaget av (förf.) Anna Samuelsson Ewa Palmqvist Anna Ingemarsson Gäller för: Arbetsterapeuter i Landstinget Dalarna Dokumentets Titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgruppen
Läs merBRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:
lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen
Läs merMS OCH DET MS OCH VARDAGE. www.almirall.com. Solutions with you in mind
MS OCH DET MS OCH VARDAGE www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD 1. Rekommendationer för kläder Vi föreslår att du håller dig till följande rekommendationer om du lider av symtom på framskriden
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merKvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merAtt leva med NMD neuromuskulära sjukdomar
Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med nmd Det går att hitta lösningar på det mesta i vardagen Johanna Andersson var i tioårsåldern när både hennes föräldrar och gymnastiklärare uppmärksammade
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merArtrosskola på Gotland
Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings
Läs merLite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s
Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för
Läs merKissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?
Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merHälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merFysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet
Fysioterapi vid ALS Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Förekomst Hela världen, fler män än kvinnor
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merHela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet
Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merInnehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
Läs merSkallskador inom fotbollen.
Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det
Läs merMultipel Skleros (MS)
Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan
Läs merStroke, traumatiska hjärnskador och MS. Rehabilitering som ger stimulans för kropp och själ. www.enrichedlife.se
Stroke, traumatiska hjärnskador och MS Rehabilitering som ger stimulans för kropp och själ www.enrichedlife.se I den här broschyren berättar vi om Enriched Lifes utlandsrehabilitering i Spanien. Vi har
Läs merReumatisk sjukdom och sex
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merGODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merNätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt
Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merHÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Läs merKänner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.
Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex
Läs merInformation om EREKTIONSPROBLEM
11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att
Läs merVad händer i hästens leder?
Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merKostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.
Kostomställningen 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.com Copyright 2015 Nilla Gunnarsson Med ensamrätt. Ingen
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Läs merMOBILITET OCH BILKÖRNING
MOBILITET OCH BILKÖRNING Solutions with you in mind www.almirall.com ALLMÄNNA RÅD 1. Rörlighet Rörlighet definieras som vår förmåga att röra oss baserat på vår egen muskelkraft, koordination, balans och
Läs merKontroll över smärtan med hjälp av fysiatri
Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merAtt leva med. MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merLärarmanual för Simkampen
Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag
Läs merBipacksedel: Information till användaren
Bipacksedel: Information till användaren Xylocain 5 mg/ml injektionsvätska, lösning Xylocain 10 mg/ml injektionsvätska, lösning Xylocain 20 mg/ml injektionsvätska, lösning Xylocain utan konserveringsmedel
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merHandlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall
Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merKRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merNationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014
Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merSOCIALPSYKIATRI - INFORMATION HAGFORS KOMMUN
SOCIALPSYKIATRI - INFORMATION HAGFORS KOMMUN INSATSER INOM SOCIALPSYKIATRI Inom socialpsykiatri i Hagfors kommun finns insatserna boendestöd, boende, daglig sysselsättning samt kontaktperson. För att göra
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merSpikar som gör gott för både skönhet och hälsa!
Spikar som gör gott för både skönhet och hälsa! Nordtimex presenterar unika produkterna som är certifierade enligt internationella kvalitetsstandarder, gick genom flera forskningar och studier, belönades
Läs merBowenmassage Estetisk akupunktur Stresshantering Öronakupunktur
Bowenmassage Estetisk akupunktur Stresshantering Öronakupunktur Bowenmassage Bowenterapi är en mjuk, korrigerande, balanserande och mycket effektiv kroppsterapi. Den påverkar kroppen positivt på alla nivåer
Läs merCheckUp www.explizit.se www.checkup.se
CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet
Läs mer31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner
31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merAktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merTesta dina kunskaper om fall
Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.
Läs mer