Vad händer i hästens leder?

Transkript

1 Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller vrickat sig. Det vanligaste är nog det förstnämnda. Hästen belastar sig ju med över ett ton per ben i varje nedslag (i tävlingsmässig trav) så inte är det så konstigt egentligen...? Vi ska titta på hur leden fungerar, vad som händer när hästen blir halt och vad vi vanligtvis brukar behandla hästarna med. Ledens anatomi Kortfattat och förenklat kan vi säga att hästens led består två bendelar som möts i ledkapseln och i leden finns ledbrosk och ledvätska samt en massa ligament runt omkring leden som håller den stabil. Skaderisken är som allra högst när ligamenten kring leden blir ansträngda och inte längre klarar av att hålla leden stabil i den utsträckning som behövs. Då är risken för snedtramp/snedbelastning väldigt hög och en skada/inflammation i leden kommer som följd. Samma gäller för de situationer när hästen drabbas av mjölksyra, musklerna är trötta och orkar inte upprätthålla spänsten och koordinationen. 1 / 6

2 Om ledbrosket: - tillåter benändarna att glida emot varandra - en yta med låg friktion - stötdämpande - saknar blodkärl sedan brosket växt färdigt - saknar nerver - trycks ihop vid belastning - utvidgas vid avbelastning - pumpar runt ledvätskan i leden som en "tvättsvamp" - kräver rörelse för att må bra - kan ta skada av 3-4 dagars stillastående - kan inte stimuleras via t ex simning, måste belastas - syns inte på röntgen (ej röntgentätt)i En skada i ledbrosket gör att det aldrig kan bli sig likt igen då bindväv kommer att bildas i det skadade området och därmed försämrar bl a den stötdämpande funktionen. Dock är det värt att poängtera att det inte är ledbrosket som smärtar när hästen blir halt, men skadan i brosket ger en inflammation i ledkapseln som består av massor av nerver och därmed gör ont. Ledbrosket kan inte göra ont eftersom det saknar blodkärl och nerver. Man kan se väldigt fula skador i ledbrosket utan att hästen har ont, medan andra har stora problem. Lebrosket kan enbart studeras via artroskopi. En skada i ledbrosket gör att friktionen mellan benändarna blir större och risken för att kroniska tillstånd uppstår ökar. Motion är A och O för ledbrosket, rymdmänniskor får faktiskt särskilt anpassad gymnastik för att tyngdlösheten inte ska skada brosket! 2 / 6

3 (Bilden visar equiterapeut Håkan Lundell ) Om ledvätska: - består av hyaluronsyra - smörjer leden - ger leden näring - skyddar leden, transporterar bort slagg - ska ha en klar gul färg - "trådig" konsistens Gallor - är det något fel? En galla i leden beror på en ansamling av ledvätska. Det kan bero på att det är ett läckage i ledkapselns barriär, att det är ledvätska av sämre kvalité (vatten) som produceras. Det kan tyda på en inflammation, att borttransporten i leden inte fungerar men behöver heller inte vara något hästen lider av. Gallor kan förutom leder, även drabba senskidor. Äldre hästar kan ofta få cirkulationsstörningar som ger gallor, särskilt om de står stilla mycket. Man ska alltid vara observant om det dyker upp en galla/värme som inte har funnits förut och om den bara finns på ett ben, eller om gallan blir hård och öm. 3 / 6

4 Dubbelsidiga gallor utan värmeökning tyder oftast på en ofarlig cirkulationsstörning, och går oftast ned med motion och ev. värmande stallbandage. På kroniska gallor kan jag rekommendera Eclipse Biofarmabs värmelera. Lägg lera, plast och bandage och låt hästen ha det över natten t ex dagen innan den ska arbeta. Med värmeleran hålls gallan mjukare och hästen blir mindre besvärad. Om böjprov Hästar kan ju inte prata så för att bedöma deras eventuella besvär använder vi en rad diagnostiska metoder såsom böjprov, bedövning, ultraljud, röntgen m.m. Böjprov är en undersökningsmetod som kanske ofta övervärderas? Det tycker i alla fall veterinär Lars Roepstorff och har uttryckt detta både på denna kurs och även i tidningen Hästjournalen. - Rörelsestörning En asymmeteri i hästens rörelsemönster, ej nödvändigtvis på grund av smärta - Hälta En smärtulöst rörelsestörning - Rörelsehälta Ses under svävningsfasen (när hästen har benet i luften, ej belastat) - Belastningshälta Ses under belastningsfasen Böjprov är en form av provokation då leden böjs ihop på ett särskilt sätt. Det blir ett större tryck i leden och ledvätskan pressas mot vävnader. Ledkapseln och ligamenten runt leden tänjs ut. "Det svåra är inte att få fram reaktioner på böjprov utan att bedöma fynden", säger Lars Roepstorff är kritisk mot vissa typer av försäkringar som ställer till det då hästen visar små hältor vid böjprovsundersökning. En hälta bedöms på en skala mellan 0-5 grader där 0 betyder utan anmärkning och 5 att hästen inte står ned på benet. Däremellan finns variationer som halva grader och till och med markering som alltså är mindre än en halv grad. För att ett böjprov ska gå att bedöma från gång till gång så bör helst samma person böja hästen. Det handlar inte om att böja med våld utan mer åstadkomma ett jämnt tryck på leden under en minut. Med våldsam böjning reagerar de flesta hästar. Hältbedömningen görs oftas i slutet av löpargången, då en del hästar tenderar att vara känsliga de 2-3 första stegen efter ett 4 / 6

5 böjprov för att sedan bli helt haltfria. "Om en häst är ohalt på löpargången (utan böjprov), den är ohalt i körning/ridning och i longering - då anser jag att det inte är några fel på den hästen. Då är resultatet av ett böjprov ovidkommande!", hävdar Lars Roepstorff. "Att en häst ska bli utdömd eller att det ska uppstå försäkringssvårigheter bara för att den visar reaktioner på ett böjprov men för övrigt fungerar helt normalt är horribelt!", fortsätter han. Vad är en pålagring? En pålagring är en sjuklig förändring i leden, en ärrvävnad som förkalkas och blir en sk. pålagring. I de fall pålagringen uppkommer på grund av skadat ledbrosk så är prognosen för hästen mycket dålig. Pålagringar kan dock bero på andra saker och om inflammationen i ledkapseln behandlas så kan hästen fungera normalt trots att den har redan har en pålagring i t ex framknäet. Det är viktigt att inte övertolka röntgenbilder sa flera av veterinärerna på kursen Träning för Hälsa och Hållbarhet vid SLU. Det finns många hästar som har förändringar på röntgen men som inte lider det minsta av det, medan vissa har stora problem. Hästens uppträdande får avgöra tolkningen! Olika alternativ att behandla med - Vila/ändrad träning - NSAID-preparat (antiinflammatoriska t ex Finadyne) - Kortison (kan användas både i leden och för allmän beh.) - Hyaluronsyra (sk. "tuppkam", konstgjord ledvätska, finns även syntetisk) - PSGAG-preparat (t ex Adequan) - Kirurgi (artroskopi, kirurgiska ingrepp) När människor blir behandlade i leder, kirurgiskt och/eller medicinskt så förefaller det självklart att även behandlas med sjukgymnastik och massage. Något som ofta glöms bort för våra kära hästar?! Värt att tänka på... Kortison är ett effektivt medel för att häva en inflammation. Numera används ungefär en 1/10-dos vid behandlingar än för 20 år sedan. Höga kortisondoser tätt, gör att broskcellerna dör. Ställer högre krav på vila då ledbrosket annars kan ta skada. Ökar risken för en "dold" bakteriell infektion i leden då kortisonets effekter kan dölja en reaktion i 5 / 6

6 flera dagar. Hyaluronsyra är konstgjord ledvätska, oftast kallad tuppkam (Hyonate vet. Hylartil vet. t ex) för att substansen från början togs ur just tuppkammar. Numera framställs hyaluronsyra även syntetiskt. Borttransporten av HS är snabb, men effekten kvarstår i ledkapselns membran. HS har anti-inflammatoriska effekter, smörjer och stimulerar den egna produktionen. Vid kraftiga inflammationer ses bäst effekt om HS kompletteras med t ex kortison. Man kan också använda sig av hästens egen ledvätska, men... - Det är gånger mer hyaluronsyra i preparaten Hylartil och Hyonate. - Större risk för överföring av bakterier - Fler än en ledinjektion blir nödvändig - onödigt med fler risker - Är det en frisk led man tar ledvätska ifrån? - Positivt kan vara att det kan finnas andra ämnen som man inte känner till som kan påverka läkningen. Punktbränning och andra kufiska metoder När vi kommer in på andra metoder än de medicinska så blir Björn Sandgren bestämd. Det förekommer fortfarande punktbränning (olika punkter bränns runt hästens leder) på sina håll i Sverige. "Det är förbjudet i vissa länder, och det borde det vara i Sverige också!" sa Björn. "Även om det har använts i 2000 år så hjälper det inte, någon gång måste man sluta!", fortsatte han. Det som åstadkoms med punktbränning är en svullnad, irritation och nya blodkärl. Enbart plågsamt för hästen utan några effekter för tillfrisknandet. "Om en förbättring upplevs så kommer den i så fall av den långa vila som alltid blir fallet i samband med punktbränning", fastslår han. Samma sak gäller underhudsblistring; "Dessa metoder användes när andra inte fanns att tillgå. Nu har vi kommit längre i utvecklingen helt enkelt och bör tänka på hästens lidande". Källa: Träning för hälsa och hållbarhet, kurs vid SLU 1999/2000. Vet. Björn Sandgren för faktauppgifter. Subjektiva råd och upplevelser utan citat; Jenny Persson. (c) Stall Bredbyn 6 / 6