Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Transkript

1 Ont i knäna?

2 Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då kan du ha en förslitning i knäleden, så kallat knäartros. Rörelseschema vid knäartros Vad är knäledsartros? Vid artros, som är vanligt i både knä och höft, nöts ledbrosket bort från delar av ledytan vilket kan orsaka värk, smärta, stelhet och svullnad. Orsaken till artrosen kan vara antingen primär, dvs uppkommen spontant på grund av ålder, ärftlighet och belastning, eller sekundär, I en frisk dvs orsakad knäled av tidigare är benändarna skador eller andra täckta sjukdomstillstånd. av ledbrosk. Brosket När är knäet elastiskt gör ont är och det lätt hjälper att bli mer till inaktiv att ta vilket upp leder stötarna till att benet inte får den dagliga träning som ett normalt liv ger. Detta i sin vid belastning. Ytorna är glatta och smörjs av ledvätska tur gör att muskelstyrkan i benet försvagas, vilket leder till att det gör som också ännu mer transporterar ont att gå på benet. både Följden näring blir ökad till inaktivitet brosket som och ger ännu svagare muskler. Det hela kan lätt bli en ond cirkel. slaggprodukter som tas upp av ledhinnan. Artros är ett Knäet är gjort för belastning och mår därför bra av att användas. tillstånd Vila som hjälper beror inte mot på att värk ledbrosket orsakad av artros. luckras Onormalt upp. stor Då belastning eller felaktig belastning ska man däremot undvika då bildas sprickor i brosket och det bryts långsamt ner. det kan orsaka mer smärta. Ju bättre tränad man är desto större Ibland belastning kan det tål uppluckrade knäet. När musklerna brosket runt knäet nötas är starka bort och helt klarar av att hålla knäet stabilt hjälper de till att minska belastningen på så att själva benändarna knäleden och ledar det trasiga mot brosket. varandra. De bortnötta delarna Ett är starkt mikroskopiska ben och en stark och lårmuskel orsakar är bästa en sättet inflammation att hålla värk och stelhet borta! i ledhinnan som gör att leden kan svullna. Kroppen försöker Nedan att hittar läka du lätta brosket, övningar men som är oftast bra för knäet sker och bildningen som stärker upp muskelstyrkan och stabiliteten kring knäet. Om du inte klarar av av nytt att brosk träna eller endast trots träning på och kanterna kanske medicinering så leden ändå blir inte bredare. får ner din smärtnivå, bör du kontakta din läkare och uppsöka sjukgymnast Samtidigt för mer som individuellt leden anpassad blir mindre träning rörlig och hjälp kan med den ytterligare också smärtdämpning. bli felställd. Övningar Hur uppkommer knäledsartros? Knäskål knäskål Lårben lårben Brosk brosk Underben underben 1. Stå med det dåliga benet på ett par stadiga böcker Artros utvecklas oftast långsamt, under mellan flera 5-10 decennier. cm högt. Nudda På växelvis liknande golvet med sätt det som andra man benets häl (framför böckerna) och tå (bakom böckerna). får grått hår eller rynkig hud förändras ledytorna med åren som en degenerativ Böj det onda knäet lite grand varje gång den andra foten (åldersbetingad) process. Om man får en nuddar skada golvet. i leden, en fraktur, korsbandsskada eller en meniskskada, så kan förloppet vara Knäböjningarna snabbare. ska utföras Ärftlighet långsamt spelar så att du en har avgörande full roll för om man ska utveckla artros, men kontroll förloppet på ditt knä kan både påverkas upp- och av nervägen. övervikt Ha ett och lätt handstöd om det är svårt att hålla balansen. Utför 15 instabilitet. Artros är vanligare hos kvinnor knäböjningar än hos i följd. män. När du blir starkare upprepar du övningen två eller tre gånger.

3 Hur känns knäledsartros? Ofta får man inte problem av artros förrän ganska sent i förloppet. Enbart förändringar i ledbrosket brukar inte ge några symtom, utom kanske att det knastrar, eller att det känns stelt när man reser sig. Smärtupplevelsen vid artros är mycket olika. En del personer känner inget, trots att leden är helt utan brosk, medan andra får uttalad värk vid ganska lätta förändringar. Orsaken till denna skillnad är okänd. Stelhet eller smärta när man reser sig ur sittande kan vara första tecknet på artros. Svullnad och ömhet kan vara tecken på inflammation, som ofta kommer i perioder. Senare i förloppet kan smärta komma vid belastning eller när man vänder sig i sängen, vilket kan störa nattsömnen. Hur vet man att man har knäledsartros? En läkare kan undersöka knäleden, bedöma ömhet, svullnad och rörlighet i leden. Det är viktigt att ta reda på om andra tillstånd föreligger, till exempel reumatisk sjukdom eller meniskskada. Genom att röntgenundersöka leden i stående kan man bedöma hur mycket brosk som finns kvar på ledytorna. Vid uttalad artros kan man se att brosket är helt borta så att själva benytorna ledar mot varandra.

4 Behandling av knäledsartros Det finns inga botemedel mot artros men man kan lindra besvären genom sjukgymnastik, motion, smärtlindrande läkemedel eller smärtlindrande sprutor i knäleden. Fysisk aktivitet Den bästa behandlingen vid artros är träning och eventuellt viktreduktion för den som är överviktig. Motion och normalt idrottande utgör ingen risk för att få artros eller förvärra en artros. Tvärtom är all fysisk aktivitet bra. En vävnad som regelbundet utsätts för viss belastning tränas att klara denna belastning, varför regelbunden motion och träning är viktig vid knäledsartros. Aktiviteten ska vara av två skilda slag. 1) Cirkulationsfrämjande; t ex promenader, cykling, jogging, simning, längdskidåkning etc. 2) Styrke- och rörelseträning med högre belastning: sträckning av böjd knäled med belastning på underbenet så att den viktiga knästräckarmuskeln sträcks. Denna övning ska du utföra 2 gånger i veckan, 3 omgångar med repetitioner med så tung belastning på underbenet att du inte orkar utföra fler, vila ca 2 minuter mellan omgångarna. Parallellt med detta ska du göra balans och koordinationsövningar för knäleden. Din sjukgymnast hjälper dig igång med detta. Medicinsk behandling Smärtlindrande tabletter För att kunna träna krävs det i vissa fall att träningen föregås av någon form av smärtlindrande behandling. I första hand används paracetamol men ibland blir antiinflammatoriska läkemedel sk NSAID preparat nödvändiga. En kombination av paracetamol och NSAID ger ibland en bättre total effekt. NSAID i gelform kan också ha en god effekt med mindre biverkningsrisk jämfört med tablettbehandling. Kortison Om leden svullnar, huden rodnar och leden känns varm och generellt öm, har artrosen blivit inflammerad (våt artros). Vid sådan akut inflammation i knäleden kan lokala injektioner med kortison ha en positiv kortvarig effekt. Man bör sträva efter att inte injicera kortison oftare än var 3:e månad och endast om inflammationen är tydlig. Om leden är öm utan svullnad och rodnad och vilovärk dominerar bilden, har kortison injektioner ingen effekt (torr artros). Hyaluronsyra Vid mild till måttlig knäledsartros kan hyaluronsyra injicerat i leden vara ett bra behandlingsalternativ. Hyaluronsyra är en välbeprövad kroppsegen substans som om den injiceras i en led med torr artros kan ge en god smärtlindring och ökad rörlighet i flera månader. Hyaluronsyra finns naturligt på flera ställen i kroppen, bland annat i brosk och i ledvätska och ger goda glidegenskaper och elasticitet åt ledytan. Genom att tillföra hyaluronsyra till knäleden minskas friktionen mellan ledytorna, smärtan lindras och rörligheten förbättras. Hyaluronsyra ges som en injektion direkt i knäleden och läkemedlet behöver därför inte transporteras genom kroppen. Injektionerna är, rätt utförda, smärtfria och utan biverkningar. Proceduren är enkel och tar bara någon minut. En behandling omfattar vanligtvis tre sprutor med en veckas mellanrum. Operation Svår artros kan behandlas med operation som en sista utväg. Det vanligaste är att den drabbade leden ersätts med en ledprotes. Det ger vanligtvis en bra smärtlindring men man bör ha i åtanke att man inte kan få samma funktion som med den friska orginalleden. Samma grundregler beträffande viktnedgång och träning gäller här. Ingreppet är relativt omfattande och konvalescensen är ofta mellan 2 till 6 månader. Man kan räkna med en livslängd på protesen på 15 år. Oftast kan en men inte flera operationer utföras. Övrig behandling Det finns en mängd olika hälsokostpreparat med påstådd effekt på artros. Man bör hålla i minnet att alla preparat som kan bevisas fungera erbjuds via apotek. Exempelvis fungerar Glukosamin väl för vissa patienter. Glukosamin innehåller saltet glukosaminsulfat som har en omfattande dokumentation vid mild till måttlig knäledsartros. Diagnosen artros ställs på klinik. Kontakta din vårdgivare, en idrottsläkare eller någon av landets Privata Ortopedmottagningar för att få mer information och hjälp med vilken behandling som passar dig bäst.

5 Vad kan jag själv göra? Vila hjälper inte mot värk som är orsakad av artros. Knäet är gjort för att klara av belastning och mår egentligen bäst när det används. Om knäet är inaktivt och man inte rör på sig tillräckligt får inte leden heller den aktivitet som behövs för att fungera normalt. Musklerna försvagas, det gör mer ont och du hamnar i en ond cirkel. Därför är det viktigt att du rör på dig. Välj aktiviteter som inte gör ont, cykling brukar exempelvis vara bra. Simning och vattengymnastik är också träning som brukar vara skonsamma mot knäna. Känn efter själv. Om du sitter ner i ditt arbete är det viktigt att anpassa arbetsplatsen. Ta hjälp av en ergonom som ser över din sittställning, höjden på ditt skrivbord och din stol. Du ska kunna sätta dig och resa dig med minsta möjliga ansträngning, se därför över höjden på din säng och ställen du brukar sitta på. Hjälp till med armarna där du reser och sätter dig. Använd stadiga och mjuka skor. Det finns också andra hjälpmedel för att lindra knäproblem, som speciellt utprovade inlägg till skorna eller käpp. Knäskydd för att stödja leden är bra och värmer dessutom leden vilket kan lindra smärta. Övervikt kan förvärra problem med knälederna eftersom det ger en ökad belastning på leden. Om man är överviktig kan det hjälpa att försöka gå ner i vikt genom träning som inte ökar belastningen och genom en sund kost. Om du har värk i knäna när du ligger på sidan kan du lägga en kudde mellan knäna för att lindra. Försök att alltid undvika rörelser som gör ont.

6 Sjukgymnastik Du kan lindra dina knäproblem genom att träna upp musklerna runt knäleden så att lederna avlastas. En stark lårmuskel är ett bra sätt att hålla värk och stelhet borta. För att träna på rätt sätt behöver du hjälp av en sjukgymnast eller av din läkare som anpassar träningen efter dina behov. Det är viktigt att träna rätt så att man inte förvärrar problemen. Här finner du några övningar som är bra för den som har artros i knäleden. Kliv upp på ett trappsteg med ditt onda 3) ben. Kliv ner baklänges fortfarande på ditt onda ben. Utför övningen långsamt och känn att du kontrollerar knäet under hela rörelsen. Om du inte klarar höjden ett trappsteg börja då lägre på t ex ett par stadiga böcker. Börja med 10 gånger. Öka successivt till 2, 3 och 4 x 10. När du känner dig säker på denna övning kliver du ner på vanligt sätt, dvs framlänges och fortfarande långsamt med full kontroll på knäet. Övningar Stå med det dåliga benet på ett par stadiga 1) böcker mellan 5-10 cm högt. Nudda växelvisgolvet med det andra benets häl (framför böckerna) och tå (bakom böckerna). Böj det onda knäet lite grand varje gång den andra foten nuddar golvet. Knäböjningarna ska utföras långsamt så att du har full kontroll på ditt knä både på upp- och nervägen. Ha ett lätt handstöd om det är svårt att hålla balansen. Utför 15 knäböjningar i följd. När du blir starkare upprepar du övningen två eller tre gånger. Res dig upp och sätt dig ner, enbart med 4) hjälp av ditt onda ben. Sitt först lite högre, t ex på tjocka dynor, sänk sedan sitthöjden allt eftersom. Utför övningen långsamt så att lårmuskeln jobbar hela tiden. Börja med 10 gånger, öka till 2 och 3 x 10. 2) Stå på det onda benet och spänn sätesmuskeln på ståbenet. Håll knäet rakt men inte översträckt. Håll balansen i 10 sekunder. Upprepa 10 gånger. Det blir svårare om man står utan skor, står på en mjuk matta eller rör det lyfta benet i olika riktningar. Öka tiden du står när du blivit säkrare. 5) Ligg på rygg med böjda knän. Sätt något mellan knäna (boll, handduk eller dylikt) och kläm ihop. Lyft höften och spänn sätesmusklerna ordentligt. Håll kvar 15 sekunder och sänk sedan ner höften igen. Upprepa 15 gånger. Prata med din läkare för ytterligare hjälp med övningar och andra hjälpmedel.

7 navigator S1184/2 maj 2012 Skriften har utarbetats av Nordic Drugs. Vissa faktauppgifter är hämtade från Faktagranskare: Ortoped Magnus Lundberg, med. doktor. Övningarna har framtagits i samarbete med leg. sjukgymnast Eva Ekesbo, Lund. Nordic Drugs AB Box Limhamn Besöksadress: Geijersgatan 2 A Tel Fax info@nordicdrugs.se