VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION

Transkript

1 Kirurgiska polikliniken (06) Fysiatriska avdelningen, tel. (06) Vårdplanerare tel. (06) Avdelning 7, tel. (06) VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION ALLMÄNT OM LEDFÖRSLITNING Ni skall genomgå en knäledsoperation med konstgjord knäled. Den vanligaste orsaken till denna operation är artros (ledsvikt) i knäleden. Varför ledförslitningar uppstår vet man inte men de kan påvisas vid stigande ålder, efter olyckor, ledinfektioner, tungt kroppsligt arbete eller övervikt och de kan även vara ärftligt betingade. Vanliga symptom vid ledartros är ömhet, smärta eller stelhet i leden, smärta vid vila och begränsad rörelseförmåga. Dessa symptom kan avhjälpas med en konstgjord knäled. Efter operationen minskar smärtan i knäleden och ledens rörlighet förbättras. Detta underlättar rörelseförmågan och det dagliga livet. Före operationen kan symptomen underlättas med mediciner, motion, viktminskning och olika hjälpmedel eller fysikalisk vård. KNÄETS STRUKTUR Musklerna på lårbenets framsida sträcker och musklerna på baksidan böjer knäet. God muskelstyrka stöder knäet.

2 Hur ser en konstgjord knäled ut? Lårbensdelen - metall, sätts fast i hålen som borrats i benet Knäskålsdel en - en ledyta av plast sätts fast med cement Skenbensdelen - ett underlag av metall sätts fast i benet och på metallen sätts en ledyta av plast Hur sätts en konstgjord led? Operationen utförs i ryggbedövning De skadade ledytorna tas bort Lår- och skenbetens ändor formas lämpliga för protesen och protesen sätts på plats. Protesen kan fästas med cement Protesens funktion och lämplighet provas En drän läggs i såret (så att blodet rinner bort från såret) och såret sys fast. Fördelarna med en konstgjord led Smärtorna minskar eller slutar helt Knäets rörelseförmåga förbättras Felställningar rättas till Det blir lättare att gå

3 Förberedelserna inför en ledprotesoperation påbörjas flera månader före själva ingreppet. Operationen är påfrestande för kroppen och förutsätter ett gott hälsotillstånd. Ledprotesen är ett främmande föremål i kroppen och den kan infekteras av patientens egna bakterier via blodomloppet, detta i sin tur kan leda till en allvarlig komplikation protesinfektion. Förebyggande av infektioner påbörjas före operationen och fortsätter efter operationen. Urinvägsinfektion, bihåleinflammation, hudinflammationer/huddefekter får inte förekomma, de måste åtgärdas före operationen annars skjuts operationen upp. Speciell uppmärksamhet ges skötseln av tänderna, dålig munhygien kan leda till en protesinfektion.

4 VÅRD AV PRIMÄRSJUKDOMAR Läkningsprosessen underlättas och operationsriskerna reduceras om primärsjukdomar så som diabetes, hjärt-och blodkärlssjukdomar m.fl. är i balans och under vård. Det är viktigt att i god tid före operationen påbörja behandling och eventuella undersökningar av primärsjukdomar, ta kontakt med Er egen läkare. Blodsockerbalansen är viktig i sårläkningsprosessen. Läkemedel som ökar blödningsrisken är: Marevan och Plavix, dessa mediciner bör sättas på paus före operationen enligt skild anvisning. Även endel reumamediciner och mediciner som används inom cancervården kan öka blödningsrisken och måste pauseras före operationen. TÄNDER OCH MUN Ni bör låta en tandläkare undersöka Era tänder och Er munhåla före operationen. Ni får en skild föreskrift angående tand- och munundersökning. Dessutom kan Ni själv förebygga uppkomst av tandsjukdomar med t.ex goda matvanor och god tandhygien. Regelbundna årskontroller hos tandläkaren är i det långa loppet det billigaste och bästa sättet att sköta munnens hälsotillstånd. HUDVÅRD En god hygien är viktig i kampen mot bakterier. I de flesta sjukhusinfektioner härstammar bakterierna från patientens egen hud eller slemhinnor. Därför är det viktigt att sköta alla hudinfektioner före operationen. Bensår, liggsår, finnar, eksem, brännskador, spruckna mellanrum mellan tårna o.dyl. kan utgöra ett hinder för en protesoperation. Ifall Ni lider av någon kronisk hudsjukdom bör denna vara i ett lugnt stadium före operationen. Er hud kommer att inspekteras vid förundersökningen och på operationsdagen. URINVÄGSINFEKTIONER En urinvägsinfektion utgör ett hinder för en protesoperation. Symptomen är: sveda vid urinering och illaluktande urin. Före operationen bör Ni ge ett urinprov för diagnostisering och vård av eventuell urinvägsinfektion. En ev.urinvägsinfektion sköts med antibiotika. Receptet får Ni på förbesöket. MOTION Var i rörelse så mycket Ni klarar av under väntetiden. Använd vid behov promenadkäpp, kryckor eller rollator. Genom att regelbundet motionera bibehålls muskelkraften och rörligheten i lederna. God kondition underlättar även läkningsprosessen och rehabiliteringen. Lämplig motionsform för patienter med ledartros är simning, vattengymnastik, cykling, längdskidåkning, gång på mjukt underlag och gymnastik.

5 VIKTKONTROLL En märkbar övervikt försvårar tekniskt sett operationens utförande. Övervikt kan även ses som en riskfaktor vid uppkomst av sårinfektioner, liggsår och ventromboser. Även läkningsprosessen kan förlängas av fetma. Att hålla vikten under kontroll förlänger även protesens livslängd. Om Ni är överviktig rekommenderar vi att Ni bantar. Det är dock inte bra att banta kraftigt strax före operationen emedan kroppens ämnesomsättning kan störas. Det är också svårt att gå ner i vikt när man har svårt att röra sig. Bestående resultat fås på långsikt. Fråga efter bantnings- och dietråd från hälsocentralen. TOBAK OCH ALKOHOL Tobaksrökning försämrar blodcirkulationen och ökar därmed risken för sårinfektioner. Enligt rekommendation bör rökning avslutas en månad före operationen. Butikerna säljer nikotinplåster och tuggummi som underlättar avvänjningen. Rådfråga gärna hälsocentralläkare om avvänjningen. Även alkoholism, dåligt allmäntillstånd och dålig hygien ökar infektionsrisken. Protesoperationer utförs ej till berusade personer, abstinenssymptomen försvårar också rehabiliteringen FÖRBESÖK I SJUKHUSET Ni får komma på ett förbesök till bäddavdelningen 2-3 veckor före Er protesoperation. Avsikten med besöket är att minimera eventuella operationsrisker och att utreda Er operationsduglighet. Före besöket tas laboratorie- och röntgenundersökningar. Under förbesöket blir Ni intervjuad av en sjukskötare. Sjukskötaren inspekterar Er hud, ta gärna på Er kläder som är lätta att klä. Ta med Er Ert skriftliga tandläkarutlåtande, alla läkemedelsrecept eller gällande medicinlista. Ni får träffa en anestesiläkare som diskuterar med Er om operationen, narkosen/bedövningen och medicineringen. Anestesiläkaren utreder Er operationsduglighet och ordinerar ev. undersökningar. Innan Ni går hem ger sjukskötaren vid behov anvisningar angående Er medicinering och råd om ankomst till operationen. Fysioterapeuten undersöker knäets rörlighet och muskelstyrka samt granskar patientens gång. Fysioterapeuten ger handledning åt patienten: andningsövningar, som förhindrar lunginflammation rörelser som ökar blodcirkulationen och förhindrar blodpropp hur man går med kryckor och hur man stiger upp ur sängen

6 VÅRDEN EFTER OPERATIONEN Ni får smärtmedicin via ryggbedövning (smärtpump) fram till andra dagan efter operationen. Ni får också regelbunden smärtmedicinering i tablettform. Följande dag efter operationen röntgas det operarade knäet för att granska protesens ställning. Dagen efter ingreppet avlägsnas dränen. Knäet hålls rakt utsträckt när Ni är i liggande ställning. Dagen efter operationen får Ni hjälp att stiga upp ur sängen och Ni får träna att gå med hjälpmedel. Fysioterapeuten handleder Er vid andningsövningar, rörelser som ökar blodcirkulationen och övar musklerna. Dessa övningar bör även göras på egen hand. På den andra dagen efter operationen påbörjas knäets sjukgymnastik med hjälp av träningsapparatur. Knäets böjningar ökas stegvis. Före utskrivningen repeteras gymnastikprogrammet, Ni får lära Er gå med kryckor i trappor och Ni blir instruerad om olika hjälpmedel. Ni får åka hem efter cirka 4 dagar. Stygnen tas bort 2 veckor efter operationen. En sjukskötare ger Er föreskrifter om sårvård och medicinering. Sjukskrivningstiden är i allmänhet 4 månader. Ni får kallelse till kontroll vid fysiatriska- och kirurgiska polikliniken ungefär 2-3 månader efter operationen. Då tas en ny röntgenbild. Ni får ytterligare information om fortsatt rehabilitering. Ni bör använda kryckor åtminstone fram till 6 veckor. REKOMMENDATIONER TILL PATIENT MED LEDPROTES Den egna aktiviteten spelar en stor roll vid rehabiliteringen och för uppnående av gott resultat. Fortsätt hemma med gymnastikprogrammet. Med tanke på protesens livslängd är det viktigt att även i fortsättningen förstärka muskelstabiliteten. Genom gymnastikövningar och tänjningar förbättras rörelseförmågan och musklerna förstärks. Alla leder och ben behöver belastning. En lyckad knäprotesoperation innebär en smärtfri och bra knärörlighet. MOTION Rör på Er regelbundet, välj en motionsform som passer Er så som - gång, stavgång, vandring eller längdskidåkning - cykling (kom alltid ner på den friska foten) - simning och vattengymnastik Bollspel eller långvariga och ansträngande motionsformer rekommenderas ej Undvik halka, ta inga onödiga risker, skaffa halkskydd till ytterskor på vintern. ATT KÖRA BIL Bilkörning rekommenderas ej medan Ni ännu använder kryckor

7 SAMLIV En ledprotes utgör inget hinder för sexuallivet METALLDETEKTOR En ledprotes kan ge utslag på en metalldetektor. Vid förestående utlandsresor kan Ni få ett läkarutlåtande. Ni kommer ändå att bli kontrollerad vid ett eventuellt alarm. PROBLEM OCH UPPFÖLJNING EFTER LEDPROTESOPERATION Man kan ge en god prognos på10år till över 90% av alla ledprotesopererade. En varig infektion är den allvarligaste komplikationen. En bakterieinfektion ger följande symptom; ihållande, ökande smärta i det opererade benet samt svullnad och dålig rörlighet i leden eller feber och förhöjning av inflammationsvärden. I dessa fall bör ett bakterieprov tas från leden innan man påbörjar antibiotikabehandling. Undersökning och påbörjande av vård ges alltid vid det sjukhus där operationen ägt rum. Även ledprotesen nöts med tidens gång och den kan lossna. För att kunna upptäcka eventuella problem i tid är det nödvändigt med regelbunden uppföljning och röntgenundersökningar. Regelbundna kontroller är nödvändiga livet ut. Efterkontrollen sker på kirurgiska polikliniken. Ifall Ni får symptom i ledprotesen innan efterkontrollen kan Ni ta kontakt med läkaren som opererat Er, avdelning 7, kirurgiska polikliniken eller jourpolikliniken. Medicinering med antibiotika påbörjas endast i centralsjukhuset.

8 GYMNASTIKPROGRAM Följande serier görs minst två gånger dagligen. Öka på gymnastikövningarna i den mån hälsan tillåter. 1. Böj och sträck vristerna genom att kraftigt pumpa gånger. Andas djupt in genom näsan och ut genom munnen så att magen stiger och sjunker i takt med andningen. Upprepa 5 gånger. 2. Spänn stussen och räkna till 5, slappna av. Upprepa gånger. 3. Böj vristerna och tryck samtidigt knäna mot underlaget; spänn och räkna till 5, slappna av. Upprepa gånger. 4. Böj knäet och höften - sträck. Upprepa gånger. Gör samma rörelse med det andra benet gånger. 5. Lyft benet rakt upp och sänk det sakta. Gör denna rörelse först gånger och öka på antalet varje dag. Målet är att utföra rörelsen över 100 gånger/dag. Gör samma rörelse med det andra benet.

9 6. Stå rak i kroppen nära bordet. För benet med sträckt knä rakt åt sidan och tillbaka. Håll höften på plats. Gör rörelsen endast med det opererade benet. Upprepa gånger. 7. Sträck benet långsamt. Tryck lårbenet mot stolen och sträck vristen uppåt - böj knäet. Upprepa gånger. Gör samma med andra benet. 8. Drag ett band runt foten och i kors över foten, för båda ändorna runt främre stolbenen: genom att dra i bandet hjälper Ni knäet att böjas och ger motstånd med banden när knäet sträcks. Upprepa gånger. 9. Böj det opererade knäet, öka böjningen genom att trycka med det andra benet. Upprepa gånger. GÅNG I TRAPPOR MED KRYCKOR Upp: Det friska benet på det övre trappsteget. Kryckorna och det opererade benet kommer efter på samma trappsteg.

10 Ner: Kryckorna och det opererade benet på det nedre trappsteget. Det friska benet efter på samma trappsteg.