Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en höftprotesoperation

Transkript

1 Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en höftprotesoperation VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI

2 Syftet med den här instruktionen är att redogöra för rehabiliteringen efter en höftprotesoperation. Med hjälp av instruktionen kan du själv aktivt delta i rehabiliteringen. Ta den här allmänna instruktionen med dig när du kommer för operationen, vid behov preciseras de individuella instruktionerna efter åtgärden. Orsaken till en höftprotesoperation är oftast en reumasjukdom eller artros. En höftprotesoperation är befogad när smärtan, rörelsebegränsningarna eller en felaktig ställning stör det dagliga livet och nattsömnen. Syftet med operationen är att det skall bli lättare att röra på sig och att lindra smärtan. Fritidssysselsättningarna och möjligheterna till motion blir så småningom mångsidigare i och med att smärtan i höften avtar. Ledprotesen tål bra de normala dagliga rörelserna, 10 år efter operationen har mindre än 10 % av proteserna förnyats. Risken för infektion är under 1 % av de opererade. Operationen Operationen tar i allmänhet 1-2 timmar och den utförs under ryggbedövning. De skadade ledytorna ersätts med en ledprotes. Till en höftprotes hör en lårdel, en panndel och ett ledhuvud. Protesens lårdel och ledhuvud är av metall. Panndelen kan vara av plast, metall eller keramik. Vid fastsättning med cement fästs protesens delar i höftbenet och lårbenet med bencement, som fyller porerna i benet och fäster protesen när det hårdnar under operationen. Vid en fastsättning utan cement fäster protesen så småningom i benet när benet växer fast i protesens yta. I samband med operationen är man tvungen att lösgöra musklerna i höften och fästa dem på nytt vid slutet av operationen. Under den tid som den återfästa musklerna läker måste man följa de instruktioner som man fått om t.ex. extrema ställningar, gående, ansträngning.

3 Före operationen är det skäl att beakta följande När du kommer till sjukhuset kan du med läkaren och skötaren diskutera frågor som gäller operationen. En operation innebär alltid att organismen utsätts för stress. Du återhämtar dig snabbare efter operationen om du har förberett dig på den. Behandling av inflammationer Alla inflammationer, såsom urinvägsinflammation, bihåleinflammation och inflammerat utslag/söndrig hud, kan utgöra hinder för att operationen skall kunna utföras. De måste därför behandlas före operationen. Skötsel av tänderna Det är bra att boka tid hos tandläkaren genast som beslutet om operation har fattats på polikliniken. Tänderna bör vara undersökta, avbildade och behandlade när du kommer till sjukhuset på det förberedande besöket före ledprotesoperationen ungefär två veckor före den överenskomna tiden för operationen. Det kan finnas inflammationshärdar i munnens slemhinna, i tandköttet, i tänderna och i reströtter och rentav i ett käkben som saknar tänder. Inflammationshärdarna kan vara latenta så att de syns bara vid en röntgenavbildning (ortopantomogram). Övervikt En övervikt försvårar det tekniska utförandet av operationen, förlänger konvalescenstiden och ökar risken för att ledprotesen skall lossna. Vid behov får du av din egen hälsovårdscentral instruktioner om viktkontroll. Muskelstyrkan Om musklerna i nedre extremiteterna är i gott skick och om allmänkonditionen är god så gör det att återhämtningen efter operationen går lättare. Det är bra att göra de övningar som finns i slutet av instruktionen redan före operationen. Hjälpmedel Om du lider av belastningssmärta, som gör det svårt att gå, så kan du underlätta rörligheten med hjälp av kryckor. Du får låna kryckor från din egen hälsovårdscentral. Rökning Det främjar läkningen av såret om man inte röker, eftersom blodets transport av syre till det opererade området då är effektivare.

4 Vården efter operationen Det finns numera goda möjligheter att behandla smärtan efter en operation. De grundläggande medicinerna vid såväl små som stora operationer är antiinflammatoriska mediciner och/eller paracetamol. Under några dagar efter operationen behandlas smärtan också med hjälp av smärtpump. Pumpen doserar kontinuerligt en blandning av smärtstillande medicin och bedövningsmedel i ryggens epiduralutrymme. Efter att smärtpumpen avlägsnats behandlas smärtan med mediciner som inverkar på det centrala nervsystemet. Smärtan och svullnaden efter operationen behandlas också med kylbehandling. För att förebygga ventrombos använder man blodförtunningsmedicin som ges som en injektion i trakten ovanom naveln. På sjukhuset lär man dig att själv sköta injektionsbehandlingen. Injektionsbehandlingen fortsätter i ungefär 4 veckors tid efter operationen. Om man sätter in en sårdrän i det opererade område så avlägsnas den i allmänhet den andra dagen efter operationen. Agraffer och suturer i såret avlägsnas två veckor efter operationen. Sjukhusvistelsen varar ungefär en vecka, beroende på hur såret läker, hur man klarar av att gå och hur rörligheten i den opererade höften utvecklas. Det är normalt tillåtet att bada bastu ett dygn efter att agrafferna avlägsnats. Graviditeter och förlossningar är möjliga efter en ledprotesoperation. Det finns inga begränsningar för sexuallivet bara man beaktar de begränsningar som gäller efter operationen och extremställningarna. Vi rekommenderar att man inte kör bil före efterkontrollen. Om det opererade området börjar rodna och/eller sväller upp hemma, om såret börjar rinna eller om du får feber så är det skäl att ta kontakt med läkare. Ta också kontakt med läkare om det i det opererade området känns en plötslig smärta som förvärras.

5 Fysioterapeuten ger råd och stöd vid rehabiliteringen Före operationen Fysioterapeuten utreder rehabiliteringen efter operationen, bedömer rörelseförmågan och funktionen i höftleden. På samma gång väljer man hjälpmedel som gör der lättare att gå, t.ex. kryckor, som vanligen behövs i 1-2 månader efter operationen. Efter operationen Den första veckan efter operationen skall du ha en kilkudde/kudde mellan benen när du ligger på rygg i sängen. Med fysioterapeutens hjälp börjar du första eller andra dagen efter operationen med gångträningar med stöd av t.ex. en gångställning eller kryckor. I början reser du dig via den friska sidan med hjälp upp att sitta med en kudde mellan knäna. När du går skall du lätta på belastningen på det opererade benet enligt smärtan eller enligt de individuella instruktioner som ortopeden gett. Fysioterapeuten ger instruktioner om övningar, som har till syfte att minska svullnaden, göra blodcirkulationen livligare och förbättra funktionen i musklerna i benet. Avsikten är att du på egen hand i flera veckor fortsätter med övningarna hemma. Efter operationen ger ortopeden instruktioner enligt den typ av protes som du har. Eventuellt får man i början inte böja höftleden över en rät vinkel eller vrida utåt medan benet är rakt. Man måste också akta sig för att korsa benen. På grund av risken för att protesen skall gå ur led är extremlägen i höften inte heller i fortsättningen att rekommendera. Ungefär en vecka efter åtgärden får man vända sig på den friska sidan. Du måste ha ha en stadig kudde mellan benen så att det opererade benet inte skall korsa det friksa benet. 3-6 veckor efter operationen får man vända sig på den opererade sidan beroende på hur såret läkt och hur det känns.

6 Hjälpmedel kan kan göra det lättare att klara sig själv. Först använder man vid behov sittförhöjningskudde, förhöjd WC-sits, grepptång och strumppådragare. Man kan dessutom använda långskaftad skosked och sängbensförhöjare. Det är skäl att undvika att lyfta och bära tunga föremål ända fram till eftergranskningen, vid behov kan du diskutera de här begränsningarna i lyftandet med läkaren. Efterkontroller Den första efterkontrollen på polikliniken är ungefär 2 månader efter operationen. Efter det är kontrollbesöken vid 6 månader och vid ett år efter operationen och de fortsätter med två års intervaller. Vid behov kan ortopeden individuellt bedöma hur tätt det skall vara mellan kontrollerna. På polikliniken tar man röntgenbild och ortopeden bedömer tillståndet i den opererade höftleden. Fysioterapeutens kontroll är i samband med den första efterkontrollen. Efter sjukhusskedet Att gå inomhus eller utomhus är en bra motion i början. Efter efterkontrollen kan du utöka motionen. Motionsformer som rekommenderas är t.ex. gång, cykling, simning, dans, skidning och gymnastik. Undvik motion där vikten kommer som en stöt på det opererade benet, det kan leda till att ledprotesen slits och lossnar i förtid. Det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid säkerheten i hemmet. Ge till exempel akt på följande riskfaktorer: halt golv, dålig belysning, ostadiga stegar, fransiga mattkanter m.m. På vintern kan man undvika halka genom broddar som fästs vid skodonen. Om du får fysikalisk behandling så skall du berätta för fysioterapeuten om din ledprotes.

7 Att gå med kryckor Lätta i början belastningen med två kryckor. För båda kryckorna framför dig, stig med det opererade benet mellan kryckorna, ta sedan ett steg med det friska benet förbi det andra. Ta lika långa steg med vardera benet. Senare, när belastningssmärtan har lättat och du har lov att stöda med hela vikten, kan du övergå till att gå diagonal gång. Då förs motstående arm och ben samtidigt framåt. Diagonal teknik används också när båda höfterna opererats på samma gång. När smärtan det medger så kan du så småningom lämna bort kryckorna hemma. Du kan använda en krycka på den motsatta sidan från den opererade sidan. Att gå i trappor UPPÅT först det friska benet, sedan kryckorna och det opererade benet bredvid. NEDÅT först kryckorna och det opererade benet, sedan det friska benet bredvid. Om båda höfterna opereras på samma gång så kan man ta sats med vilkendera benet som helst.

8 Övningar som skall göras efter operationen Du återhämtar dig bättre om du tränar regelbundet. Syftet med rörelserna är att göra blodcirkulationen livligare, att förbättra muskelstyrkan och rörligheten i lederna så att du bättre skall klara av de dagliga göromålen. Gör rörelserna grundligt, varje rörelse gånger. Slappna av mellan rörelserna. Upprepa övningarna 2-3 gånger om dagen. För att göra blodcirkulationen livligare skall du med en timmes intervaller i rask takt böja och sträcka på vristerna. Spänn lårmusklerna genom att böja vristerna och pressa knäna mot underlaget. Pressa hårt ihop sätesmusklerna. Böj knät och höften på det opererade benet så att hälen glider längs underlaget. Böj knäna, spänn sätesmusklerna och lyft höften från underlaget.

9 Övningar som görs en vecka efter operationen Lyft det opererade benet framåt med knät böjt. Böj knät på det opererade benet och för hälen mot sätet. Håll det opererade benet rakt och lyft det bakåt. Håll benet rakt och för det åt sidan, tårna pekar framåt. 6 veckor efter operationen Lägg dig på den friska sidan. Håll det opererade benet rakt och lyft upp det.

10 Individuella instruktioner Tillstånd att stöda: Kontaktuppgifter: Ortoped Fysioterapeut tfn Reumaortopediska polikliniken 017/11 tfn (kl ) Avdelning 017 tfn

11 Skn för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ÅUCS / Pemar sjukhus, vårdenheten för reumasjukdomar, avd. 017 Ledprotespatienten och risken för infektion i ledprotesen Instruktion för patienten. Att visas för vårdpersonalen när man beger sig för olika åtgärder(t.ex. hos tandläkaren). När beslutet om operation har fattats måste man minimera risken för infektion genom att redan före operationen behandla eventuella infektionshärdar bl.a. genom att behandla infektionshärdar i tänderna och munområdet, och behandla hudinfektioner. Framför allt för de patienter som lider av kronisk ledinfektion (t.ex. ledgångsreumatism, ledpsoriasis) och som på grund av svår sjukdom är tvungna att en längre tid använda kortison- eller cytostatikabehandling kan risken för infektion i protesen vara förhöjd. Framför allt bakterier vid namn Staphylococcus aureus och Epidermidis orsakar infektion i en ledprotes. Man tror att det minskar risken för att det efter ledprotesoperationen skall uppstå infektion i protesen om man följer nedanstående principer: 1. Under det första halvåret efter det att protesen satts in måste man sträva till att minska åtgärder som gör att det sprids bakterier via blodet. 2. När en patient med ledprotes råkar ut för åtgärder som riktar sig på tänderna, munnen, de övre luftvägarna, bukhålan, köns- eller urineringsorganen eller öppnande av en böld, rekommenderar vi att man för att minska risken för infektion i ledprotesen använder följande antibiotika: Vid profylaxen följer man instruktionerna för endokarditprofylax (Yleislääkärin käsikirja, Duodecim) Profylax som ges via munnen Primär - Amoxicillin en 3 g engångsdos en timme före åtgärden, för barn 50 mg/kg Alternativ för patienter som är allergiska mot penicillin - Roxytromycin en 0,3 g engångsdos, för barn 8-10 mg/kg eller - Erytromycinasistrat en 0,8 g engångsdos, för barn 30 mg/kg eller - Klindamycin en 0,6 g engångsdos, för barn 20 mg/kg Intravenöst given profylax Åtgärder ovanom diafragmat - Ampicillin en 2 g infusion, för barn 50 mg/kg eller - Vankomycin 1 g som en 1 timmes infusion, för barn 20 mg/kg Åtgärder nedaom diafragmat - Ampicillin eller vankomycin såsom ovan och - Tobramycin en 0,12 g infusion, för barn 3 mg/kg eller - Netilmycin en 0,15 g infusion, för barn 3 mg/kg