ÅUCS. Råd för patient som kommer till knäprotesoperation. Knäet i skick. Kliniken för ortopedi och traumatologi ÅBO UNIVERSITETSCENTRALSJUKHUS

Transkript

1 ÅUCS ÅBO UNIVERSITETSCENTRALSJUKHUS TYKS/TURUN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA Kliniken för ortopedi och traumatologi Knäet i skick Råd för patient som kommer till knäprotesoperation EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI 1

2 Publicerare Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Kinakvarngatan 4-8 PB 52, Åbo Tfn (02) Fax (02) Redaktion ÅUCS, kliniken för ortopedi och traumatologi Luolavuorivägen 2 PB 28, Åbo Knäprotesoperation Det vanligaste skälet för en knäprotesoperation är artros eller ledförslitning. En artros utvecklas vanligen långsamt med tilltagande ålder utan någon särskild orsak. Ärftliga faktorer har en klar betydelse vid artrosens utveckling. Medfödda sjukdomar, sjukdomar i uppväxtåldern, frakturer och infektioner i knäområdet samt reumasjukdomar kan också leda till artros. Däremot inverkar benskörhet, osteoporos, inte på uppkomsten av artros. Artros i knäleden orsakar i knäet och benområdet en smärta som kan stråla ut mot vristen. Till att börja med känns smärtan närmast när man sätter sig gång och så småningom börjar det bli svårare att gå. När artrosen framskrider får de flesta patienter så småningom värk under vila och på natten. På grund av artrosen blir det svårare att gå och rörligheten i knäet blir begränsad. Så småningom stelnar knäleden och det kan utvecklas en felställning eller förminskad böjningsförmåga. Obehandlad artros orsakar småningom ökad stelhet i leden. I början kan man lindra smärtorna genom att minska belastningen på benet, till exempel med hjälp av en promenadkäpp eller med hjälp av kryckor. Belastningen på leden kan också minskas om man går ner i vikt. Man kan lindra symtomen med smärtstillande mediciner och med fysioterapi. Till artrosens natur hör, att symtomen varierar. I början kanske symtomen försvinner emellanåt, men med tiden har smärtorna en tendens att öka. En knäprotesoperation är aktuell, då det i knäet förekommer värk vid vila och då gåendet är klart begränsat och symtomen inte längre kan korrigeras med annan behandling. En lyckad protesoperation ger bra hjälp för flera år framåt. Vanligtvis försvinner värken och svårighet att gå upphör. Då musklerna förstärks minskar symtomen ock gåendet blir bättre ca ett halvt år efter operationen. 2

3 På röntgenbilden till vänster är knäet ännu i gott skick. På bilden i mitten ser man hur en sliten knäled som tärts av artros ser ut. På bilden till höger har knäleden ersatts med en konstgjord led, d.v.s. en endoprotes. Att beakta före man kommer för operativ behandling Behandling av infektioner Alla infektioner, såsom till exempel urinvägsinfektion, bihåleinflammation, inflammerade utslag och söndrig hud, kan utgöra hinder för att operationen skall utföras. Därför måste de behandlas före operationen. Vid behov lönar det sig att kontakta fotvårdare. Tandvård Man borde låta kontrollera och behandla hela munnen i god tid före ledprotesoperationen. Man känner till fall då infektionshärdar i tänderna orsakat att bakterier kommit i blodcirkulationen. Infektionshärdar kan förekomma i munnens slemhinnor, tandköttet, tänderna samt i käkbenet, t.o.m. i ett käkben utan tänder. Infektionshärdar kan vara dolda så att man endast kan observera dem med röntgenavbildning. Före ledprotesoperation bör man låta ta en röntgenbild av tänderna (ortopantomogram). Även tandlösa käkar bör röntgas för att man skulle kunna observera infektionshärdar dolda innanför käkbenet eller kvarblivna rötter. Man bör låta behandlingen av infektionshärdar göras i god tid före ledprotesoperationen. Man skall till exempel reservera minst två veckor för läkningen av hålet efter en borttagen tand. Man måste fästa speciell uppmärksamhet vid vävnaden runt tanden. En infektion i tandköttet kan obemärkt ha spritt sig i omfattande grad i tänderna och vävnaderna kring dem. Sakkunnig vård av infektion i tandköttet kräver tid och egen aktivitet. Därför bör Ni söka Er i god tid före ledprotesoperationen till tandläkarmottagning. Undersökningarna och vården lönar sig att påbörja genast då man fått operationsbeslutet. Övervikt Övervikt inverkar på det tekniska utförandet av operationen, förlänger konvalescensen och ökar risken för att protesen skall lossna. Man kan minska vikten genom att ändra på sina matvanor. Vid behov ger hälsocentralen på hemorten råd om bantning och diet. Muskelkraften Om de muskler som rör knäleden är i god kondition främjar det tillfrisknandet efter operationen, likaså allmänkonditionen. I slutet på det här instruktionsbladet finns gymnastikrörelser som det är bra att göra hemma för att upprätthålla muskelstyrkan och rörligheten i lederna, också före operationen. Att cykla, simma och gå är motionsformer som rekommenderas för protespatienter. Hjälpredskap Efter operationen kommer Ni att röra Er med hjälp av kryckor. Ni bör hämta dem från Er egen hälsovårdscentral/hjälpmedelsenhet innan Ni kommer till operationen. Preventivbehandling av blodpropp Motion är ytterst viktig efter operationen för att förebygga blodpropp. På avdelningen påbörjas medicinering, som förebygger blodpropp i vener och lungor. Medicineringen fortsätter vid behov hemma. Annat att beakta 3

4 Den största risken för operationer orsakas av koronarsjukdomar och störningar i blodcirkulationen i hjärnan. Blodtrycksjukdom och diabetes borde vara i god balans då man kommer till operationen. Besök vid behov den egna hälsostationen för kontroll ca 1-2 månader före operationen. En mångsidig diet och ett mångsidigt vätskeintag under veckorna före operationen hjälper Er att återhämta Er bättre efter operationen. Det stärker kroppens försvar och minskar risken för infektioner. Rökning sammandrar blodkärlen och fördröjer benbildningen. Vi rekommenderar att Ni slutar röka eller i alla fall minskar på rökningen före operationen. Om Ni upplever att Ni kan ha problem med att klara Er hemma efter operationen, kontakta då hemtjänsten i Er egen kommun. Därifrån kan Ni fråga er för om möjlig hemhjälp. Förberedande besök för operationen Ungefär två veckor före operationen kallas Ni in för ett förberedande besök till bäddavdelningen. I samband med detta besök tas nödvändiga laboratorietest och röntgenbilder. På avdelningen träffar Ni sjukskötaren, den opererande läkaren, fysioterapeuten samt vid behov anestesiologen. Av dem får Ni uppgifter som gäller operationen. Operationen Till knäprotesen hör en lårbensdel, underbensdel och vid behov en knäskålsdel. Protesens lårbensdel är alltid av metall. Protesens underbensdel är av polyetenplast och metall. Numera fäster man knäets ledprotes alltid med bencement, som hårdnar inom ca 15 minuter under operationen. Protesen tål belastning omedelbart. En ledprotesoperation görs vanligen under ryggbedövning och tar vanligen 1 2 timmar. Efter operationen behandlas smärtan ett par dagar med en smärtkateter till ryggen. Dessutom påbörjas en tablettmedicinering som även fortsätter hemma. Efter operationen använder man vanligen i 1 2 månaders tid kryckor som hjälp när man går. Sjukhusvistelsen efter en knäprotesoperation varar 3 5 dygn. Efter en delprotes för knäet räcker sjukhusvården vanligen 2 3 dygn. Rehabiliteringsskedet kräver för patientens del aktivt deltagande i övningarna. I bilden till vänster en knäledsprotes och till höger en delprotes för knäet. 4

5 Efter operationen Lägesbehandling efter operationen Kylpaket och upphöjt läge minskar svullnaden och smärtan i det opererade benet. Håll även hemma benet i höjt läge flera gånger om dagen. Kom ihåg att knävecket inte skall luta mot någonting. Det är bra att hålla kylpaketet på knäet flera gånger om dagen ca 15 minuter åt gången. Att gå med kryckor Man börjar den första dagen efter operationen öva sig att stiga upp och att gå med hjälp av fysioterapeuten och/eller skötaren. För båda kryckorna fram, stig med det opererade benet mellan kryckorna och ta sedan ett steg med det friska benet förbi det andra. Ta lika långa steg med båda benen. När gången blivit säkrare övar man sig också att gå i trappor: Trappgående Stig först med det friska benet på det övre trappsteget, ta sats och för sedan kryckorna och det opererade benet på samma trappsteg. Om en månad kan Ni gå upp för trapporna på normalt sätt. Trappgående upp då man håller i räcket Stig först med det friska benet på det övre trappsteget, för sedan kryckorna och det opererade benet på samma trappsteg. Trappgående ner För först kryckorna och det opererade benet på den nedre trappstegen, sedan det friska benet på samma trappsteg. 5

6 Gång i trappor ner För först kryckorna och den opererade nedre extremiteten på den nedre trappstegen, sedan den friska nedre extremiteten på samma trappsteg. Gymnastikprogram efter en knäprotesoperation Syftet med gymnastikprogrammet är att minska svullnaden, att förbättra blodcirkulationen samt rörligheten i knäleden och musklernas funktion i benen. Man börjar övningarna dagen efter operationen. Ni fortsätter med övningarna hemma i flera veckor. Ni borde gymnastisera regelbundet flera gånger om dagen ända till det första kontrollbesöket. Ni kan öka på antalet gymnastikgånger efter hur Ni själv känner. Träningen är lättare om man före den haft ett kylpaket på knäet. Utför rörelserna lugnt. Slappna av mellan rörelserna. Liggande på rygg Böj och sträck i rask takt på vristerna, 20 gånger/timme Liggande på rygg Böj vristerna upp och tryck samtidigt ner knävecken tätt mot underlaget. Spänn i fem sekunder och slappna sedan av. Försök att få vristerna att svagt stiga från underlaget. Liggande på rygg Böj det opererade benet längs med underlaget så långt som möjligt. Upprepa 5 - gånger. Liggande på rygg med en rulle under knäna Sträck ut det opererade benet så rakt som möjligt med böjd vrist, håll spänt en stund och släpp försiktigt ner. Under sträckningen får knäet inte stiga upp från rullen. Upprepa 5 - gånger. Utför rörelsen även med det andra benet. 6

7 I sittande ställning Böj knäet så långt det går. Till en början kan Ni utföra rörelsen med fotsulan på ett underlag, senare med att sitta högt med dinglande ben. Hjälp böjningen till vid behov med det andra benet. Upprepa 5-10 gånger. I sittande ställning Sträck ut knäet rakt med böjd vrist. Håll lårmuskeln spänd en stund och släpp försiktigt ner. Upprepa 5 - gånger. I liggande ställning med ena benet aningen böjt. Sträck ut knäet rakt med böjd vrist och lyft hela benet en aning upp från underlaget. Håll sträckt en stund och släpp försiktigt ner på underlaget. Slappna av. Upprepa 5 - gånger. I stående ställning Ta tag om någonting stadigt, t.ex. ett räcke eller stolsrygg. Stig upp på tårna. Upprepa 10 - gånger. I stående ställning Ta ett steg framåt med det opererade benet, sträck ut knäet rakt samtidigt som Ni flyttar vikten över till det opererade benet. Upprepa 5 - gånger. I sittande ställning Sitt på en stol med det ben som övas stödd i enlighet med bilden. Låt knävecket tänja i denna ställning. 7

8 Stående med ryggen rak Ta stöd och för benet lite bakåt. För hälen mot baken. Håll böjt en stund. Håll låren i samma linje under rörelsen. Teckningar: Physio Tools Efter sjukhusvistelsen Observation av det opererade området hemma Det är viktigt att följa de instruktioner om skötseln av såret som man fått i samband med att man skrivits ut. Hakarna i såret får Ni låta avlägsnas 2 veckor efter operationen på hälsovårdscentralen. Om det i operationsområdet förekommer plötslig smärta, som blir värre, om det förekommer rodnad, svullnad eller blödning i operationssåret eller fortsatt feber, skall Ni ta kontakt med den avdelning där Ni vårdades. Det är vanligt att det opererade benet sväller upp, men om det i anknytning till det förekommer smärta i vaden och svullnaden inte försvinner under vila, lönar det sig också att kontakta avdelningen. Förebyggande och vård av infektioner Knäprotesen är ett främmande föremål i kroppen och därför mer känslig för infektioner än annan vävnad. Det kan senare uppstå en infektion i den från annat håll i organismen. Därför måste Ni behandla alla infektionssjukdomar speciellt noga, t.ex. inflammationer i tandrötterna och febrila bakterieinflammationer i lungorna eller urinvägarna. Normala av virus orsakade inflammationer i luftvägarna, till exempel vanliga influensor, utgör ingen infektionsrisk för en protes. I samband med besök hos läkare och tandläkare måste Ni alltid berätta om protesen. En kort behandling med antibiotika är ofta befogad också vid små åtgärder, såsom kateteriseringar, punktioner eller tandvård. Protesen och metalldetektorer Metalldetektorer kan reagera på protesen. Numera är det inte nödvändigt med intyg på flygfälten. Motion Protesen tål bra normal daglig rörelse. I början rekommenderas att man promenerar inomhus och utomhus. Då Ni rör Er i halt vinterföre är halkningsförebyggande nabbar som fastsätts i skorna och isdubbar som fästes på kryckorna passliga hjälpmedel. Om läget vid efterkontrollen konstaterats vara gott, kan Ni utöka motionen. Som motionsformer rekommenderas simning, promenader och cykling både för att förstärka musklerna och för att utöka rörligheten i leden. Att jogga, springa och spela bollspel är grenar, där vikt med stöt kan träffa det opererade benet. Detta kan leda till att protesen i förtid slits ut och lossnar. Det är bra att diskutera motionsformerna med behandlande läkaren och fysioterapeuten. 8

9 Lossnande av protes Det är möjligt att ledprotesen lossnar. Då kan man vara tvungen att utföra en ny operation. Risken för att protesen skall lossna ökar så småningom, normalt efter år. På grund av risk för att protesen skall lossna är det viktigt att följa med det opererade knäet enligt en tidtabell som man kommer överens om med läkaren. Då lossnandet konstateras i tid är operationsresultatet i allmänhet gott. På grund av risk för lossnande försöker man skjuta upp den första protesoperationen för unga så länge som möjligt. Minneslista: 9

10 1. Tänderna - röntgen av tanduppsättningen (ortopantomogram) - tandläkarundersökning och vård - tandläkarutlåtande 2. Huden - huden är frisk och hel, inga eksem - hudvecken och tåmellanrummen är hela - inga sår på vaderna samt skötta naglar 3. Infektioner - alla infektioner behandlade före ledprotesoperationen (t.ex. urinvägs-, bihåle- och tandinflammationer) - vid behov kontakta läkaren vid Er egen hälsovårdcentral 4. Sjukdomar - grundläggande sjukdomarna i balans före operationen (t.ex. diabetes, blodtryckssjukdom m.fl.) - vid behov kontakta läkaren vid Er egen hälsovårdscentral 5. Medicinering - kontroll av medicinering på den egna hälsovårdscentralen 6. Muskelstyrka - god allmänkondition samt god muskelkondition 7. Näring - mångsidig näring - viktminskning vid behov 8. Rökning - slutande/minskande av rökning. Era individuella direktiv: Patientens namn Ert program för att stöda: Era eventuella övriga begränsningar: 10

11 Kontrollbesök: Ni opererades av läkare Avdelning tfn. (02)