ALT OM SPASTICITET. Solutions with you in mind
|
|
- Britt-Marie Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ALT OM SPASTICITET Solutions with you in mind
2 VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss att hålla oss upprätta. När spänningen i dessa muskler ökar, stelnar de och sägs bli spastiska. När muskler blir spastiska minskar musklernas rörelseomfång och det är smärtsamt att röra musklerna. Spasticitet är en av de mest vanliga symtomen på multipel skleros (MS) och definieras som muskelstelhet som ofta är generell och som orsakar mer eller mindre kontinuerlig rigiditet. Det förknippas normalt med tillfälliga perioder av försämring, i form av ofrivilliga muskelryckningar, medan muskelfunktionen successivt går förlorad. Det är en av de främsta orsakerna till funktionshinder vid MS eftersom det tenderar att vara i samband med smärta (kontinuerlig eller på grund av spasmer), förändringar i urinblåsans funktion och sömn, oförmåga att promenera och utföra andra rörelser, inklusive de som krävs för personlig hygien. Spasmer är ofrivilliga muskelrörelser i armar, ben och kropp. Det finns tre typer av spasmer: Flexors: gör att armar och ben böjs vid lederna. Extensors: gör att benen sträcks ut automatiskt. Adduktors: gör att ben och armar sluter sig tätt till kroppens mittlinje (armar dras mot bålen, benen tätt ihop mm).
3 VILKA ÄR SYMTOMEN? Personer som lider av spasticitet i samband med MS kan uppvisa en rad olika symtom, bland annat: Hypertonicitet (ökad muskelspänning), vilket i vissa fall kan leda till muskelstelhet, stela leder och funktionsstörningar i urinblåsan. Spontan muskelaktivitet i form av okontrollerbara muskelspasmer som antingen är isolerade i sin natur eller visas som en serie av snabba muskelsammandragningar (kallat kronisk kramp). Överdrivna senreflexer Som förknippas med: Smärta som kan variera från lätt (spända muskler) till svår (smärtsamma kramper i armar och ben). Nattligt uppvaknande på grund av smärta och/eller funktionsstörningar i urinblåsan. Försämring av muskelfunktion som kan påverka promenader, alla andra typer av rörelser och tal. Dessa symtom av spasticitet kan resultera i funktionsnedsättningar inklusive förändringar i hållning som orsakas av en ökning i muskeltonus (muskelspänning eller aktivitetsgrad). Muskler måste normalt upprätthålla en tillräckligt hög muskeltonus i syfte att hålla kroppen upprätt och möjliggöra rörelse, samtidigt som att tillåta flexibilitet och snabbhet under rörelsen. Spasticitet är resultatet av ökad muskelspänning, vilket resulterar i en förlust av muskelrespons. Detta kan framför allt leda till ökad trötthet och göra de dagliga aktiviteterna till en svår utmaning.
4 Spasticitet kan också leda till följande: Problem med att använda armar och ben: Personer som lider av spasticitet i samband med MS tenderar att få minskad rörlighet, vilket ofta innebär en minskad livskvalitet och en förändring i de dagliga aktiviteterna. Trötthet/brist på energi: Visar sig hos mer än 90 % av patienterna med MS. MSassocierad trötthet kan få dramatiska effekter på det professionella och sociala livet hos patienterna. Urinblåsedysfunktion: är ett mycket vanligt problem hos MS-patienter. En stor andel av patienterna måste gå på toaletten ofta som ett resultat. Sömnproblem: är den faktor som mest bidrar till trötthet hos patienter med MS. Spasmer: plötsliga, smärtsamma muskelsammandragningar som kan störa sömnen och bidra till dagtrötthet. Spasticitet kan göra sådant som att gå, sitta eller gå upp från en stol, bada, stretcha, klä på sig och andra dagliga aktiviteter är svårt. Dessutom rapporterar vissa patienter att okontrollerbara spasmer ofta orsakar obehagliga situationer. Spasticitet kan sänka självkänslan. Som ett resultat av detta bör patienten tala uppriktigt och fritt med dem runt omkring honom eller henne (t.ex. familjemedlemmar, vänner, sjukvårdspersonal). Alla patienter som lider av spasticitet upplever inte smärta. När det finns smärta är det oftast på grund av muskelstelhet, vilket gör att senorna förkortas och gör det svårt att böja eller sträcka på armar och ben. Vävnaderna blir knutna (kontrakterade) och resultatet är smärta. Vissa personer med spasticitet lider av djup, kontinuerlig smärta i lederna. Ibland kan en viss grad av spasticitet hjälpa till för att kompensera för motorisk svaghet i benen, så att patienten kan gå, stå upp eller flytta sig från en plats till en annan. VARFÖR UPPSTÅR DET? De grundläggande cellerna i nervsystemet kallas neuroner och skyddas med en slags skida gjord av ett protein som kallas myelin (på samma sätt somm en elektrisk kabel är skyddad av plast). Nervceller sänder signaler som behövs för den normala funktionen för vår motorik och våra sinnen. Det centrala nervsystemet (som inkluderar hjärnan, lilla hjärnan och ryggmärgen) ansvarar för hantering av dessa funktioner, som gör det möjligt
5 att t.ex. vissa muskler kontraherar medan andra slappnar av när de utför en viss rörelse. Detta sker på grund av att hjärnan skickar meddelanden till ryggmärgen och därifrån till musklerna. Vid MS skickas inte dessa meddelanden korrekt eftersom vägarna mellan hjärnan, ryggmärgen och musklerna är skadade. Meddelandena förvrängs och flera muskelgrupper kontraherar vid samma tidpunkt fast de inte borde det. Exakt motorikkontroll försvinner gradvis och samtidig kontraktion av extensor- och flexormusklerna leder till bristande samordning, ofta med smärtsamma och försvagande resultat. Som med alla symtom i samband med MS, är spasticitet resultatet av progressiv nedbrytning av myelin och nervtrådar. Detta resulterar i en motsvarande försämring av den signal som sänds av nervcellerna som ansvarar för impulser från hjärnan och ryggmärgen till musklerna, därmed orsakas överaktivering. Alpha motoriknervcellerna (ansvarar för att initiera muskelsammandragningar) är särskilt drabbade.
6 HUR OFTA UPPSTÅR DET? Spasticitet förekommer hos den stora majoriteten av patienter med MS, i varierande grad. MS är en mycket varierande sjukdom med avseende på hur den visar sig och fortskrider. Ur symtomens synvinkel (t.ex. spasticitet), är flares det som oftast observeras i början. En flare anses vara en ny och abrupt neurologisk förändring eller symtom (som varar mer än 24 timmar) eller en tydlig försämring av tidigare symtom (i avsaknad av feber eller någon form av medicin som kan förvärra patientens allmänna hälsotillstånd, som lugnande medel). Spasticitets-flares kan variera kraftigt i intensitet, varaktighet och återhämtningsperiod mellan olika patienter. Intensiteten kan variera från milda, där de inte påverkar det dagliga livet alls, till svåra, där de kraftigt påverkar en persons dagliga aktiviteter. Varaktigheten kan variera mellan ett par dagar (alltid mer än 24 timmar) till flera veckor, medan återhämtningsperioden varar från några dagar upp till tre månader. Med tiden upphör symtomen för MS att förekomma i flares för majoriteten av patienterna för att stanna kvar kontinuerligt. Detta är också fallet med spasticitet, där en kontinuerlig stelhet bibehålls, med fler eller färre spasmer. DIAGNOS OCH ÖVERVAKNING Olika tester kan utföras för att diagnostisera och övervaka utvecklingen av spasticitet. Dessa tester utvärderar muskelaktivitet: Analysera särdragen hos frivilliga och ofrivilliga rörelser i armar och ben. Mätning av frekvens och intensitet hos spontan muskelaktivitet (spasmer, kronisk kramp). Utfrågning av patienten, vårdpersonal eller sjukvårdspersonal för hans eller hennes intryck.
7 Utvärdering av patientens förmåga att utföra vissa aktiviteter, som att gå eller utföra personlig vård eller patientens allmänna livskvalitet. Mätskalor finns för att utvärdera graden av spasticitet ur en klinisk synvinkel såsom Ashworth skala, Numerical Rating Scale (NRS), övergripande kliniskt intryck mm No spasticity Significant degree of spasticity BEHANDLINGAR Människor som lider av MS kommer sannolikt att behandlas av ett multidisciplinärt team sammansatt av läkare och specialister, psykologer, logopeder och/eller sjukgymnaster. De här människorna kommer att avgöra vad det bästa alternativet är för din situation. Målen vid behandling av spasticitet är: Rörlighet: att förbättra användningen av drabbade kroppsdelar och personens förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter.
8 Bekvämlighet: Att minska smärta och obehag i samband med stelhet eller spasmer. Personlig hygien: att förbättra hållning och underlätta för självständig personlig hygien. Livskvalitet: att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra dagliga aktiviteter (rörlighet, arbete, familj, fritidsaktiviteter...). I informationssyfte finns riktlinjer för behandling av spasticitet i samband med MS tillgängliga enligt nedan: 1. Icke-farmakologiska behandlingar a) Sjukgymnast Sjukgymnastik (rehabilitering) är en viktig del av behandlingen av symtom på MS och innehåller följande olika alternativ: Sjukgymnastik: passiva rörelseövningar som omfattar instruktioner för att utföra övningar regelbundet, eftersom de bidrar till att stärka, stretcha och slappna av musklerna och samtidigt förbättra ledrörlighet och öka blodcirkulationen. Sjukgymnasten kommer troligen också att ge en rad övningar som ska utföras i hemmet. Innan beslut tas om att en behandling ska gälla, kommer sjukgymnasten att undersöka patienten för att få en uppfattning om hur han/ hon mår och hur han/hon rör sig. Sjukgymnastik kan bidra till att förbättra symtom och även se till att dålig hållning och dåliga vanor under rörelse som kan förvärra spasticiteten undviks. Patienten måste kanske ändra det
9 sätt på vilket han/hon går eller, i vissa fall, använda ett hjälpmedel som gör det möjligt för honom eller henne att röra sig lättare och på detta sätt förebygga muskelspasmer. Med mild MS brukar patienten ordineras att upprätthålla en god fysisk konditionsnivå genom att utföra stretching och styrkeövningar. Vid måttlig till svår spasticitet kan sjukgymnasten lägga till övningar och ställningar som minskar muskelspänning (för att undvika alltför stor muskeltonus så att musklerna blir mindre stela), kylterapi och muskelmobiliseringstekniker. Sjukgymnasten ger vanligen patienten ett stretchövningsprogram för att försöka bibehålla rätt muskellängd, vilket ökar chanserna för att spasmerna blir färre och mindre rigida. Dessa stretchövningar kan vara aktiva (utförs av patienten) eller passiva (kompletteras med hjälp av annan person), vilket är anledningen till att sjukgymnasten också inkluderar vårdpersonal i instruktionen
10 Hydroterapi (övningar i en pool) kan också hjälpa till att slappna av i musklerna. Ibland kan också användning av isförpackningar eller liknande (kryoterapi) vara användbart. Massage hjälper också till att lindra muskulär rigiditet. Arbetsterapeuter, när det är möjligt, arbetar tillsammans med sjukgymnasterna. De försöker avgöra hur fysiska symtom påverkar patienternas dagliga liv och hjälper dem att behålla sitt oberoende genom att lära dem rörelser som tar hänsyn till deras spasticitetsymtom. De avgör t.ex. hur spasticitet påverkar det sätt på vilket patienter reser sig upp från och sitter ner i en stol, eller med andra ord, hur flyttningen till och från stolen påverkar deras spasticitet. En arbetsterapeut kommer också att rekommendera enheter som hjälper patienten att utföra dagliga rörelser och se till att sängen, stolen och rullstolen som används av patienten är lämpliga. b) Kirurgi Beroende på patienten och särdragen i hans/hennes spasticitet, kan kirurgi vara ett lönsamt alternativ för svåra fall av spasticitet i samband med MS. Olika typer av kirurgi används för att behandla spasticitet. Ortopedisk kirurgi kan vara ett alternativ om kirurgerna beslutar att förlänga senor, säkra leder eller behandla missbildningar på något annat sätt. Kirurgisk korrigering, åtföljd av lämplig rehabilitering, kan förlänga viloperioder, minska smärta och undvika liggsår (försvagad vävnad som blir hård, torr och får en pärlvit, grå eller svart färgton). c) Olika ortopediska ortoser: Syftar till att tvinga korrekt hållning av deformerade kroppsdelar och gör det möjligt att använda dem.
11 d) Alternativa behandlingar: Alternativa behandlingar inkluderar akupunktur (för vissa typer av smärta) och avslappningstekniker som yoga och meditation. 2. Primära läkemedelsbehandlingar Det finns olika läkemedel som kan förskrivas för behandling av spasticitet, från muskelavslappnande medel till lågdos-antiepileptiska läkemedel. De viktigaste läkemedlen beskrivs nedan. Oral muskelrelaxantia Benzodiazepiner Tillåtna cannabinoider 3. Invasiva (injicerbara) läkemedelsbehandlingar Lokalt injicerbara läkemedelsbehandlingar är ett potentiellt alternativ för patienter med spasticitet som bara berör ett litet område (fokal spasticitet) eller som inte svarar på peroral medicinering. Olika behandlingar finns: Nervgifter: injiceras direkt in i muskeln och minskar muskelspänningar och behandlar lokaliserad (fokal) spasticitet. Effekten varar i cirka 2-4 månader. Tenderar att vara en del av ett program som innehåller rehabilitering. Nervblockad med neurolysagenter: injektion av fenol eller alkohol i nervändarna i det drabbade området, som förstör dem och orsakar muskelavslappning. Resultaten är relativt kortsiktiga och förfarandet måste upprepas varannan månad. Intratekalt administrerat muskelrelaxantia: en sista utväg för patienter med spasticitet i de nedre kroppsdelarna som inte svarar tillräckligt på andra mediciner eller om patienten inte kan tåla de andra medicinerna. Ges via en kateter (litet rör) i thecal sac (utrymmet som omger ryggmärgen) och ansluts till en medicinreservoar med en infusionspump. Denna implanteras kirurgiskt under bukhuden för att direkt administrera läkemedlet in i ryggmärgen. Kräver särskild vård
12 Solutions with you in mind
ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind
ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas
Läs merAtt leva med Spasticitet
Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merMOBILITET OCH BILKÖRNING
MOBILITET OCH BILKÖRNING Solutions with you in mind www.almirall.com ALLMÄNNA RÅD 1. Rörlighet Rörlighet definieras som vår förmåga att röra oss baserat på vår egen muskelkraft, koordination, balans och
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merSVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?
SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? PATIENTINFORMATION SOM STRÅLEN VAR FÖRR VAR DET BÄTTRE FÖRR? När det gäller strålen, är det många män som tycker det var bättre förr, men få som söker hjälp. Vi hoppas
Läs merLite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s
Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merKvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
Läs merPATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger
Läs merNätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt
Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom
Läs merADVICES FROM TRÄNING. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ADVICES FROM TRÄNING www.almirall.com Solutions with you in mind ADVICES FROM PHYSIOTHERAPIST Jesus Conesa, Madrid Multiple Sclerosis Association 1. Planering Utarbeta en handlingsplan med lämplig sjukvårdspersonal,
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merKissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?
Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merEFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan
EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin
Läs merSträck ut efter träningen
Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.
Läs merGASTROINTESTINALA STÖRNINGAR
ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat
Läs merTILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS
TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI
Läs merMS OCH DET MS OCH VARDAGE. www.almirall.com. Solutions with you in mind
MS OCH DET MS OCH VARDAGE www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD 1. Rekommendationer för kläder Vi föreslår att du håller dig till följande rekommendationer om du lider av symtom på framskriden
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke.
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke. BOTOX-behandling som stöd till sjukgymnastik Din läkare har bedömt att sjukgymnastik och/eller arbetsterapi
Läs merkan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en
Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merBRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:
lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen
Läs merHar Endometrios fick vänta 20 år på diagnos
Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är
Läs merRörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merReumatisk sjukdom och sex
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt
Läs mer5 genvägar till mer muskler
5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merFördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merConsensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt
Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER
Läs merInformation inför operation höftprotes
Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merInformerat samtycke Botox -injektioner Instruktioner Allmän information
Informerat samtycke Botox -injektioner Instruktioner Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om injektioner med BOTOX (Botulina Toxin
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merSpasticitet i Multipelskleros
Spasticitet i Multipelskleros Patientinformation 1 Vad är Spasticitet? En medicinsk definition av spasticitet är den som den europeiska gruppen EUSPASM ger: en Spasticitet kan också störd sensorimotorisk
Läs merCopyright 2007 Human Excellence, all rights reserved
Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma
Läs merEndometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises
Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merNytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning
Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merInformation om EREKTIONSPROBLEM
11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att
Läs merinformation till dig som opererats för Höftfraktur namn:
information till dig som opererats för Höftfraktur namn: Välkommen till ortopediavdelningen på Centralsjukhuset Kristianstad! Din operation Du har opererats för Operationsdatum Operationsmetod Opererande
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merKontroll över smärtan med hjälp av fysiatri
Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma
Läs merav den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick
Kundaliniyoga- vad är det? Kundaliniyoga är en kraftfull yoga som kom till väst i slutet av 1960-talet. Kundaliniyogan fördes hit av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare,
Läs merInstruktioner för BDD-YBOCS (8/97)
Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i
Läs merOperation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)
Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning
Läs merHÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Läs merElsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys
Elsa Exempel Firstbeat Livsstilsanalys LIVSSTILSANALYS Mätvärde: Starttid Varaktighet Puls (låg/medel/hög) to 23.02.2012 09:09 22h 6min 50 / 67 / 132 Stressreaktioner Återhämtning Fysisk aktivitet Daglig
Läs merF-tandvård i Region Skåne
F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk
Läs merNu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova
APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merFysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet
Fysioterapi vid ALS Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Förekomst Hela världen, fler män än kvinnor
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merBänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merPatientinformation 2012-01-16
Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna
Läs merDOM 2014-04- 0 7. Meddelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Zisis Zikontalas Komplett Assistans Sverige AB Box 60 291 21 Kristianstad
KMl\tIRRÄ TTEN I GÖTEBORG vdelning 3 2014-04- 0 7 Meddelad i Göteborg Mål nr 4668-13 Sida I (3) KLGNDE ( Ombud: Jur.kand. Zisis Zikontalas Komplett ssistans Sverige B Box 60 291 21 Kristianstad MOTPRT
Läs merFysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken
Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merEfter att ha arbetat med det här kapitlet bör du
6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merUnderbensproteser - för rörlighet i vardagen
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor
Läs merArbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster 1. ARBETSORDNINGEN GRUNDAS PÅ Prioriteringsbeslut/regeringens proposition
Läs merPatientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA
Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar
Läs merNationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk
Läs merAxelträning program i tre steg
Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merHar du obehag i benen som
Har du obehag i benen som pirrar bränner sticker bubblar smärtar hettar kryper svider Då kanske du har Willis-Ekbom Disease WED www.wedforbundet.se 1 Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid)
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta
Läs merArtrosskola på Gotland
Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings
Läs mer