DESIGNPROCESSEN 1. Utgångspunkter 1. Förstudier 1. Inriktning 2. Första brainstormingen 3. Möte med Tord Berggren 3.

Transkript

1

2 Innehållsförteckning DESIGNPROCESSEN 1 Utgångspunkter 1 Förstudier 1 Inriktning 2 Första brainstormingen 3 Möte med Tord Berggren 3 Marknadsstudie 4 Andra brainstormingen 5 Möte med Jens Blixt om VVS 6 Justering av design och funktion 6 PRODUKTEN 7 Visualisering 8 Material 11

3 Utgångspunkter Designprocessen Den 21 september var det tävlingsstart i Sundsvall för Design Open Där blev årets uppgift formulerad. Tänk dig att du står utanför ett hus. Det kan vara ditt eget hem eller kanske din drömbostad. Gå in genom ytterdörren och välj ett rum. Gå in i det och fundera på var energin i rummet kommer från och hur den används. Ställ dig frågan hur du skulle kunna göra rummets energiförbrukning mindre, eller till och med nära noll. Vi ska alltså skapa en ny tjänst, produkt eller koncept för att sänka energiförbrukningen i ett specifikt rum i ett hus. Vi fick även lyssna på duktiga föreläsare från bland annat Vattenfall, Brann och People People. Föreläsningarna gav oss en hel del inspiration och information vilket underlättade det fortsatta arbetet. Därefter fick träffa vår coach, Tord Berggren, och började bolla idéer med honom. Redan då började vi inrikta oss på badrummet och vattenuppvärmning och förbrukning. Förstudier En viktig del av designprocessen är att ta reda på vad konsumenterna vill ha och vad som behöver förändras i det som redan finns. Eftersom vår uppgift var att minska energiförbrukningen i ett rum var det viktigt att veta vilket rum som konsumenterna trodde drog mest energi. Vi tog reda på detta genom att dela ut enkäter till lärarna på Härnösands gymnasiums samt till vår klass, TE08. På det viset fick vi ett någorlunda jämnt antal män och kvinnor i olika åldrar med i undersökningen. De flesta av de vi frågade bor i villa vilket gjorde att slutsatsen av vår undersökning riktade sig mer mot större familjer som inte bor i lägenhet. Enligt vår undersökning, som 40 personer svarade på, visade det sig att majoriteten trodde att köket var det rum som förbrukade mest energi. Därmed utgick vi från att de apparater som drog mest energi var kyl och frys, spis och ugn samt eventuellt diskmaskinen. Majoriteten av enkäterna tydde dessutom på att miljön var en drivande faktor för att sänka sin energiförbrukning, trots att den ekonomiska aspekten också var 1

4 viktig. De flesta var även måna om att enkelt kunna ta reda på hur mycket energi som konsumeras utan att behöva göra egna beräkningar utifrån svårtolkade siffror. Vi tog reda på att en stor del av hushållsenergin gick till att värma upp vatten. Upp till 20 procent av hushållselen används till att värma vatten 1 och 45 procent går till kök, tvätt och vatten tillsammans 2. Av vattenförbrukningen går den största delen, 34 procent, till duschning 3. Den näst största delen av vattenförbrukningen går till toaletten och diskning, 18 procent var. Enligt Vattenfalls hemsida använder varje svensk i genomsnitt 165 liter vatten per dag, då 55 liter går till personlig hygien och 30 liter är uppdelat till diskning och spolning av toalett. Inriktning Trots de besvarade enkäterna, där köket var det rum de flesta trodde drog mest energi valde vi att fokusera på badrummet, där vattenförbrukningen drar mycket energi. Vi tänkte att i badrummet skulle vi kunna skapa fler, enklare lösningar där vi förstod varje del av processen. Enligt vår förstudie är uppvärmning av vatten en stor del av hushållets energiförbrukning, därför kom vi tidigt in på idén att minska energin som krävdes för att använda vatten. Dessutom var badrummet det rum som många trodde förbrukade näst mest energi enligt vår enkätundersökning

5 Första brainstormingen Första brainstormingen hade vi ännu inte bestämt oss för vilket rum vi skulle fokusera på. Därför var vi breda och öppna för galna idéer. Vi diskuterade och skissade på stora pappersark. Några idéer var att omvandla vattnets rörelse till elektrisk energi med hjälp av generatorer i exempelvis duschmunstycket och avloppshålet i dusch eller badkar. Vi fokuserade en hel del på att göra folk medvetna om sin energiförbrukning. En display i duschen som visar statistik på din energi och vattenförbrukning var en idé, det skulle ge användaren tydlig och jämförbar information. Nackdelen med den idén var att en display skulle kunna visa information som användaren inte alltid har nytta av. Om det visades för mycket information skulle användaren se det som allt för krångligt att sätta sig in i. Vi ville visualisera vinsten på ett så enkelt sätt som möjligt. Ett duschmunstycke som färgar vattnet med hjälp av LED- lampor var en annan idé, vilket skulle informera på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Ljuset skulle då ändras från grönt till gult och till sist till rött allt eftersom duschvatten förbrukas. Vi hade även några funderingar på att installera någon form av spel för att få användaren att integrera med duschen. Användaren skulle då till exempel klara av ett klurigt spel för att få varmvatten. Vi ville alltid visa energiförbrukningen på ett positivt sätt. Vi funderade även på ett nära- noll- energibadrum där själva rummet var vårt koncept. På det sättet kunde vi använda alla idéer vi hade i en enda produkt. Där skulle bland annat avfallsvattnet från dusch och badkar gå i slingor genom golvet för att användas som golvvärme. Möte med Tord Berggren Utöver dagen för tävlingsstarten träffade vi vår coach, Thord Berggren, två gånger. Under vårt första möte presenterade han bland annat en intressant undersökning som gjorts av magasinet VVS- forum 4. Där har man testat ett sätt att återvinna värmen från avloppsvattnet för att värma upp kallvattnet med hjälp av kopparrör. Det visade sig att man kunde spara cirka 30 procent av energiförbrukningen i en dusch genom att använda detta, oberoende av flöde och delvis oberoende av duschtid. Kallvattnet värms då upp med 10 C. Problemet med denna teknik är att man måste renovera om badrummet för att installera detta. 4 Nummer 6/7 Juni/Juli 2009, magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gissue=6&gtitle=&gyear=2009&gkey =49dvsb3x&gAvailWidth=1014&gAvailHeight=733&gInitPage=2&gHotspot=0 3

6 Kravprofil Vi bestämde oss för att inrikta oss på en duschkabin som är lättare att installera och som återvinner värmen från spillvattnet. Om produkten blir billigare kommer fler att använda den istället för en vanlig dusch. Vi ville även att energiförbrukningen skulle visualiseras för användaren på ett sätt som skulle vara lätt att ta till sig. Kravprofil Sänka energiförbrukningen Visualisera energiförbrukningen Designmässigt attraktiv Medvetna materialval Miljövänligt material Enkel montering Enkel rengöring Standardiserade mått Krav Huvudfunktion Krav Önskemål Önskemål Önskemål Önskemål krav Marknadsstudie Vi behövde ta reda på om de idéer vi hade kommit på under brainstormingen redan fanns på marknaden eller inte. Vi hittade ett munstycke med inbyggda LED- lampor som redan fanns på marknaden, så den idén kunde vi inte använda. En annan produkt, Recoh- tray, är en platta som behöver monteras in i duschgolvet. Den kan då återanvända värmen från duschvattnet. Däremot kunde vi inte hitta någon duschkabin på marknaden som återvann värme från spillvattnet. Största delen av duschkabiner som finns på marknaden är antingen enkla utan några fler funktioner än värmeväxling och flödesreglage, eller med en del lyxvarianter med till exempel ångfunktion, extra massagestrålar och bänkar vilka ofta är väldigt dyra. För att kunna utnyttja de flesta produkter som återvinner värmen från spillvatten behöver man ofta gräva upp golvet för att installera dem eller lägga till dem till en redan befintlig produkt. 4

7 Andra brainstormingen Under andra brainstormingen fokuserade vi på vår idé om en duschkabin som återvinner värme och visualiserar energiförbrukningen. Vi tänkte att kallvattenledningen som ska gå till duschblandaren först går en liten omväg under golvet, där kallvattnet värms upp av avloppsvattnet från duschen. Hur kallvattenledningen skulle gå ändrades med tiden för att få så stor effekt som möjligt. Vi funderade även på om det använda duschvattnet på något sätt kunde lagras och sedan användas till att spola med i toaletten. Det skulle minska förbrukningen av rent vatten en hel del. Vi kombinerade dessa två funktioner, så att vattentanken värmer upp kallvattnet. Vattenledningen skulle då ligga i en platt spiral mellan golvet och vattentanken och blir då uppvärmd från båda håll. Vi ville visualisera energiförbrukningen med hjälp av ljus och färg eftersom vi ville visualisera vinst och förlust så simpelt som möjligt. Därför började vi fundera på hur det skulle visas, var lamporna skulle sitta och mer exakt vad vi ville förmedla. Vilken form kabinen skulle ha var en annan fråga som vi ställde oss. Vi var först inne på de ganska normala, fyrkantiga, delvis rundade formerna som de flesta vanliga duschkabiner har. Efter ett tag började vi fundera över en rund kabin. Vi fick även en idé om att kabinväggen ska vara av frostat glas med ett genomskinligt screentryck. 5

8 Möte med Jens Blixt om VVS Vi har haft ett par möten med Jens Blixt, VVS- lärare på Härnösands gymnasium. Han besvarade en hel del av våra frågor om vatten och hjälpte oss med vad som skulle kunna fungera och vad som inte gör det. Han var positiv till vår lösning av problemet. Justering av design och funktion Kallvattenledningen flyttades sedan ned från att ha gått i en platt spiral mellan kabingolvet och tanken till att vara direkt i vattentanken. Vi räknade ut att ledningsytan blev mycket större om den låg i en stående spiral i tanken, vilket ökar effekten, dessutom blev inte golvet lika högt då. Ett trappsteg upp till kabingolvet skulle då inte behövas. 6

9 Produkten Vår produkt är en duschkabin som återanvänder sig av det varma, redan använda vattnet för att värma upp det kalla, inkommande vattnet så att det krävs mindre energi för att värma nytt. Det använda vattnet samlas i en tank under duschens golv där det sedan kan användas som spolvatten i toaletten. För att visualisera hur mycket energi som sparas används ett enkelt färgsystem. LED- lamporna som sitter runt kanten på duschkabinen lyser i olika färger, där grönt symboliserar låg energiförbrukning och röd hög energiförbrukning. Det varma duschvattnet lagras i tanken under 7

10 Duschvattnet rinner ned från kabinens golv (1) till vattentanken under (2). Det varma vattnet i tanken värmer upp kopparslingorna (3) som ligger i en spiral i tanken. Vattnet pumpas senare ut från tanken via ett rör (4) upp till en pump (5) som ligger bakom den kaklade väggen (6). Vattnet pumpas vidare till toaletten för att användas som spolvatten. När tanken nästan är full (7) rinner det över kanten ned i rör (8) och vidare ned i avloppet (9). På så sätt blir inte tanken översvämmad. I botten av tanken finns en platt sprint (10) som täcker avloppshålet. Genom att dra ut den öppnas avloppshålet och vattnet kan rinna ut. Visualisering Vårt mål med produkten var att visualisera energiförbrukningen på ett positivt sätt. Vi ville inte att något negativt skulle hända om för mycket energi förbrukades, till exempel att varmvattnet stängdes av efter en viss tid. Det skulle endast bli ett irritationsmoment som skulle leda till minskad användning av produkten. Om vi däremot visade när användaren gjorde något bra och sparade energi, eller pengar, skulle det leda till ökad kunskap i hur mycket energi man gör av med samt ökad lust att använda produkten. Vi ville dessutom ha ett så enkelt system som möjligt för att få reda på hur energiförbrukningen ser ut. Därför bestämde vi oss för att använda färgkodning där grönt representerar låg energiförbrukning och röd representerar hög energiförbrukning. 8

11 Användning När du börjar duscha lyser de inbyggda LED- lamporna svagt grönt. Det indikerar att det du tjänar på att återanvända värmen i varmvattnet uppväger det du förlorar i volym använt vatten. Allt eftersom samlas mer och mer vatten i tanken under duschens golv. Ju mer varmvatten desto mer värmeåtervinning. Efter ett tag lyser LED- lamporna gult, vilket betyder att du tjänar allt mindre på återvinningen av värme. Tanken under duschens golv kan aldrig svämma över. När den är full rinner automatiskt allt överblivet vatten direkt till avloppet. När den kostnaden för volymen vatten blir större än det du tjänar in från återanvändningen av värme lyser LED- lamporna rött. För att återställa ljusets färg öppnar du helt enkelt dörren. Efter en minut nollställs ljuset till dess att nästa person ska använda duschen. 9

12 I en situation där duschen används av flera personer, till exempel i en stor familj är det bäst om den används av så många som möjligt i snabb följd. Användarna tjänar mer energi om alla duschar efter varandra än om de duschar vid olika tider på dygnet. 15 Temperaturhöjning över växlaren Temperatur i C Tid i minuter Under de första tre minuterna ökar kallvattnets temperatur, och därmed energibesparingen kraftigt (se graf 5 ), men efter det håller värmen en konstant temperatur. Det är därför bra att duscha flera stycken efter varandra, då håller sig temperaturökningen på sin maxnivå hela tiden och behöver inte börja om inför varje dusch. Därmed sparas mer energi. 5 b3x&gavailwidth=1014&gavailheight=733&ginitpage=2&ghotspot=0 10

13 Material I vår kabin har vi valt miljövänliga material. Alla delar i kabinen kan dessutom separeras från varandra, vilket möjliggör återvinning av materialen i framtiden. Lister, blandare och duschmunstycke är gjorda av aluminium och vi har valt att använda så lite plast som möjligt. Golvet är kaklat, liksom den raka väggen som blandaren sitter på, vilket ger en trevlig atmosfär i kabinen. De välvda kabinväggarna är gjorda av frostat glas, på så sätt blir det även mindre insyn och ljuset från LED- lamporna sprids bättre. Väggarna har även ett screentryck i form av trädgrenar som sträcker sig ut från den kaklade väggen. På de områdena är glaset genomskinligt istället för frostat. 11