Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:"

Helena Berg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin. Materialet är anpassat för årskurs tre-fyra och bör bearbetas under en veckas tid Tanken om hållbar utveckling ska ju som bekant genomsyra hela undervisningen i skolan och det är viktigt att eleverna får insikt i de vardagliga beteende de kan ändra på för att minska slitaget på vår miljö. Startnyckel till detta projektarbete fokuseras på bajsets väg efter spolandet för att fånga barnens intresse. Som lärare är det dock viktigt att för stort fokus inte läggs på själva bajset utan att andra viktigare aspekter behandlas under projektets gång. T.ex. är det viktigt att belysa vattnets kretslopp och få eleverna att förstå att vi brukar samma vatten som dinosaurierna en gång gjorde. Dessutom bör ett ekonomiskt perspektiv ytligt granskas, vad kostar det oss att rena vatten? vad kostar en ny energisnålare toalett? o.s.v. Även den rent humanitära synvinkeln bör behandlas, här kan frågor som vad vi kan tänka oss att göra avkall på om vi vill förbättra miljön tas upp. Här kan man gärna diskutera ett historiskt perspektiv, hur såg det ut förr? vad hade mamma och pappa eller farmor/mormor för toalett? hur ofta duschade de? m.m. I allt arbete om hållbar utveckling ska den demokratiska aspekten tas hänsyn till, därför är det viktigt att eleverna själva få fundera, diskutera och reflektera över olika aspekter. En mängd frågor bör ställas av läraren, såsom vad barnen själva tror händer vid spolning, om de vet vad som får spolas ner, om de känner till alternativa toaletter plus perspektiven från föregående stycke. Efter diskussion kan barnen också måla bilder om det de behandlat, alltså t.ex. vart de tror bajset tar vägen, förslag till alternativa toaletter eller hur mormors toalett såg ut. Eleverna bör också skriva texter till sina bilder och skriva ner tankar och funderingar som uppkommer. Ett studiebesök på ett reningsverk ska inplaneras där eleverna kommer att få en djupare insikt i vad som händer efter att de spolat ner kiss och bajs. Här kommer förhoppningsvis barnens att inse den komplicerade process det faktiskt är att rena det vatten de förbrukar samt få insikt rörande vattnets kretslopp. Personal på reningsverket kommer dessutom att kunna förtydliga de resonemang som förts i klassrummet innan besöket och utförligare svara på frågor som dykt upp under arbetets gång. Läraren bör ha kännedom om reningsprocessen för att kunna besvara frågor och stödja resonemang. Likaså är det viktigt att känna till vad som får spolas ner och varför samt ha en ytlig kunskap om några olika alternativ som finns till den klassiska vattentoaletten (se bilaga 1 & 2). Under projektets gång uppmuntras lärare att dokumentera det arbete barnen utför, gärna genom fotografering. Dessa foton tillsammans med barnens bilder och tankar i skrift kan med fördel hängas upp i klassrummet som en påminnelse om de slutsatser som dragits. Detta underlag är bra att ha för att efter avslutat arbete lättare kunna sammanfatta och utvärdera den gångna veckan. Utvärderingen är viktig som ett slutgiltigt led i inlärningsprocessen. Rekommenderade böcker och hemsidor: Eleverna ska i detta arbete uppmuntras att arbeta så självständigt som möjligt, helst i mindre grupper där fria resonemang ska föras. Läraren ska såklart finnas som en resurs i arbetet och hjälpa till med det inledande arbetet. Förbered gärna genom att låna böcker från biblioteket

får insikt i de vardagliga beteende de kan ändra på för att minska slitaget på vår miljö. Startnyckel till detta projektarbete fokuseras på bajsets väg efter spolandet för att fånga barnens intresse.

2 och beställ material från det reningsverk ni kommer att besöka. Eleverna bör dessutom ha tillgång till Internet där de kan få söka information. Här följer ett urval på böcker och hemsidor som rekommenderas: Vattenboken - utgiven av Svenska Vatten och Avloppsverksföreningen Vatten finns överallt - Christin Dahl och Boel Werner Huset mittemot - Anders och Eva Sunesson - Ryaverkets hemsida som har en rolig sida för barn - Stockholm vattens hemsida, också med en bra sida för barn - Här tar en groda dig igenom olika vattendroppar Som intressant kuriosa kan nämnas att vattenledningsnäten i Sverige har en sammantagen längd på km vilket motsvarar nästan två varv runt ekvatorn (8,8 m per ansluten person). Motsvarande längder för avloppsnäten är km vilket motsvarar drygt två varv runt ekvatorn (12 meter per ansluten person).

- Anders och Eva Sunesson www.gryaab.se - Ryaverkets hemsida som har en rolig sida för barn www.stockholmvatten.se - Stockholm vattens hemsida, också med en bra sida för barn www.uvc.uu.

3 Bilaga 1 I toaletten och avloppet får vi bara spola ner sådant som kommer från oss själva, alltså kiss, bajs, snor, saliv och blod. Runt om i Sverige finns olika reningsverk. I Göteborg heter reningsverket Ryaverket och består av 13 mil tunnlar och 220 mil rör som samlar upp allt avloppsvatten från hushåll, fabriker, gatuavlopp och skolor m.m. I Stockholm finns två, det största heter Henriksdals reningsverk och ligger inne i ett berg, det andra heter Bromma reningsverk. Här följer en redogörelse för reningsprocessen med Ryaverket som förebild där den första processen är att vattnet åker igenom ett grovgaller där allt större skräp fastnar l vatten/sekund (25 fulla badkar) passerar genom detta galler. Vidare så till försedimenteringen rinner vattnet sakta genom en bassäng. Allt tungt, liksom bajs, upplöst toapapper och sand faller till botten och bildar ett lager av slam. Fettet (som hamnar i vattnet när vi diskar stekpannor) flyter upp till ytan. Slammet på botten och fettet på ytan kan nu avskiljas från vattnet. Avloppsvattnet innehåller växtnäringsämnet kväve och fosfor som finns i bajset, kisset och tvättmedel. Genom att tillsätta järnsulfat klumpar fosfor ihop sig och längre fram i reningsprocessen sjunker det också till botten. Aktivslambassängerna därefter består av 2 delar, anoxbassäng och luftningsbassäng. Här finns ett aktivt slam bestående av bakterier som bryter ner det organiska materialet i avloppsvattnet, så att det försvinner. I anoxbassängen gör vissa tillsatser så att kvävet omvandlas till ofarligt kvävgas och stiger upp i luften. I luftningsbassängen skapas en syrerik miljö där bakterierna som bryter ner det organiska materialet trivs utmärkt! Härnäst följer eftersedimentering som fungerar på liknande sätt som försedimentering. Här sjunker slammet med bakterierna och den utfällda fosforn till botten och samlas upp med skrapor. Det mesta av slammet pumpas sedan tillbaka till aktivslambassängerna, där bakterierna får ta hand om nytt organiskt material. Den del som inte pumpas tillbaka skickas till slamhanteringsanläggningen, där den genom olika processer bildar biomull (används som fyllningsmaterial när man bygger ex. vägar) och biogas (används till värme och miljövänligt bilbränsle). I biobädden så omvandlas ammoniumkväve (som finns i kisset i avloppsvattnet) till nitratkväve. Därefter pumpas det tillbaka till anoxbassängen, där nitratkvävet håller bakterierna vid liv medan de bryter ner det organiska materialet. Innan vattnet spolas ut i havet tar man vara på dess värme. Denna täcker hela reningsverkets värmebehov. Vattnet passerar även en turbin, som tillgodoser reningsverket hälften av den el som behövs för verksamheten. 200 meter från land rinner det renade avloppsvattnet ut, det har tagit ca 12 timmar för vattnet att gå igenom alla steg i reningsprocessen. källa:

Här följer en redogörelse för reningsprocessen med Ryaverket som förebild där den första processen är att vattnet åker igenom ett grovgaller där allt större skräp fastnar.

4 Bilaga 2 Som alternativa toaletter bör nämnas källseparerande toaletter och här finns principiellt två olika typer, den torra och den våta. I den torra blandas urin och fekalier aldrig, och urinen spolas bort med ca 2 dl vatten vid varje urinering (se nedan). I den våta spolas urin med ca 0,2 liter vatten och fast toalettavfall spolas med 3-5 liter vatten. Fekalierna samlas i en komposteringsbehållare, som eventuellt kan förses med kompostmaskar. Ett mellanting utgör den källseparerande vacuumtoaletten, där en liten mängd vatten behövs för transport av fekalierna till en kompostbehållare utomhus (se nedan). Det finns också så kallade dubbelspolande toaletter med stor och liten spolning, beroende på om man kissat eller bajsat. Detta är för att göra toaletten så energisnål so möjligt. Intressant att nämna kan också vara att för några decennier sedan gjorde vi av med nio liter dricksvatten varje gång vi spolade i toan. Ett onödigt slöseri och mycket vatten att rena för reningsverken. I dag har spolmängden minskat till omkring fyra liter.

I den våta spolas urin med ca 0,2 liter vatten och fast toalettavfall spolas med 3-5 liter vatten. Fekalierna samlas i en komposteringsbehållare, som eventuellt kan förses med kompostmaskar.

5 källa.

Relevanta dokument

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder