Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren"

Maria Mattsson
för 8 år sedan
Visningar:

2 Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första dan i fyran smög jag in i rummet och letade efter mitt namn på nån av platserna. Sen hittade jag min plats och jag fick den bästa platsen bredvid Emil. Emil är min bästa vän. Men när jag satte mig på min stol så la jag märktill att det var en dörr i hörnet. Jag viskade till Emil om var jag hade sett. Sen frågade jag fröken om hon viste vart dörren leder? Vilken dörr frågade fröken? Den där konstiga i hörnet, svarade jag. Ja den vet ingen vart den går. Då tänkte jag: Det ska jag ta reda på.. Helt plötsligt stormar vaktmästaren in då sa jag till Emil å-nej är han här! då svarade Emil såklart att han är här varför är han annars vaktmästare. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Men när jag satte mig på min stol så la jag märktill att det var en dörr i hörnet. Jag viskade till Emil om var jag hade sett. Sen frågade jag fröken om hon viste vart dörren leder?

4 Kapitel 2 En dag på rasten gick vi till dörren och där låg det ett brev. I brevet stod det: Hej du som hittar det här brevet! Hjälp!! Våra föräldrar är fångade av ett vatten monster. Vi bor i vatten världen water habitat. Hjälp oss snart annars äter han upp dom. Och ni hittar nyckeln på vaktmästarens kontor. Hälsningar Knolly. -Vi måste rädda vattenföräldrarna Emil, sa jag. - Okey sa Emil. Vi gick och gjorde en plan.

! Våra föräldrar är fångade av ett vatten monster. Vi bor i vatten världen water habitat.

6 Kapitel 3 När jag gick till vaktmästarens kontor bultade det i hela mitt hjärta. Han satt med ryggen mot mig vid sin bänk och arbetade med sina papper. Då fick jag plötsligt syn på nyckeln som hängde på väggen bredvid vaktmästarens bänk. Jag tog ett kliv in i rummet utan att vaktmästaren såg mig. Då jag tagit ett par steg till knakade det plötsligt till i en planka. När vaktmästarens hund började skälla vände sig vaktmästaren mot mig och jag sprang så fort jag kunde där ifrån. Det kändes som jag skulle dö. Vaktmästaren sprang efter mig så jag hoppade in bakom ett par skåp. När vaktmästaren hade sprungit förbi mitt gömställe så tänkte jag gå ut därifrån men då kom hunden. Han hade fått vittring på något och jag tror det var jag. Men då sprang jag runt skåpen några gånger och då fastnade min lukt. Då gick jag och hämtade nyckeln. Jag gick fram till dörren och vred långsamt upp låset.

Då jag tagit ett par steg till knakade det plötsligt till i en planka. När vaktmästarens hund började skälla vände sig vaktmästaren mot mig och jag sprang så fort jag kunde där ifrån.

8 Kapitel 4 Plötsligt befann jag mig i en värld på havets botten och jag hade förvandlats till en havsman med fena och gälar. Trotts att jag befann mig flera meter under havets yta var det ljust och jag kunde se många olika djur. Djur som jag aldrig tidigare stött på. Djuren såg rädda och ledsna ut och Jag kunde känna att vattnet luktade fisk bajs. Då jag av misstag tog in vatten i munnen kände jag smaken av död fisk och blod. I panik började jag snabbt simma upp mot havsytan i hopp om att få se land. Väl framme vid ytan stack jag upp mitt huvud, men kunde enbart se hav. Jag hade glömt av att jag förvandlats till en havsman och kunde plötsligt inte andas då jag var med huvudet ovanför havsytan. Jag tvingades dyka ner igen.

Djuren såg rädda och ledsna ut och Jag kunde känna att vattnet luktade fisk bajs. Då jag av misstag tog in vatten i munnen kände jag smaken av död fisk och blod.

10 Kapitel 5 På väg ner mot botten såg jag en konstig figur, trotts att jag var rädd simmade jag fram till figuren och sa: -Hej! -Hej! Sa figuren jag heter Nolly. -Jag heter Matteo. Var det var du som skickade brevet? -Ja, det var jag som skickade brevet. -Vart ska vi gå? Nej, jag menar: vart ska vi simma? -Till monstret -Ok!, vänta monstret!? -ja vad trodde du? Det är ju där våra föräldrar är. -ok, vart finns monstret någonstans? -Monstret finns i en grotta i den mörka delen av havet och om vi inte räddar föräldrarna nu så kommer de bli uppätna. -Men hur skall vi komma in i grottan utan att bli upptäckta? Frågade jag med osäker röst. -Jag vet inte, men vi måste försöka sa Nolly. -Ja, svarade jag. Båda blev tysta medans vi funderade på hur vi skulle lyckas rädda alla föräldrar utan att bli upptäckta.

Det är ju där våra föräldrar är. -ok, vart finns monstret någonstans? -Monstret finns i en grotta i den mörka delen av havet och om vi inte räddar föräldrarna nu så kommer de bli uppätna.

12 Kapitel 6 Nu viste jag hur jag skulle göra. en soft airgun 2 sömn pilar ett långt rep En kniv 6 burar en bomb Det här är min plan: jag spränger mig in sen skjuter jag den med soft airgunen och sömnpilarna. sen tar vi kniven och skär repet på hälften. sen knyter vi fast den och burar in den. hej då Nolly. Jag går tillbaka och hämtar sakerna.

plan: jag spränger mig in sen skjuter jag den med soft airgunen och sömnpilarna.

14 Kapitel 7 När jag kom tillbaka till skolan var allt som vanligt. Och så började att leta efter saker som jag behöver. Jag springer hem och hämtar min softairgun. Sen hämtade jag Emil och gick till en militär anläggning som låg bredvid skolan. Vi gick in och då kom Adolf hiteler. - Vad gör ni här? Frågade militären - Hälsar på våran pappa svarade vi - Okey sa hitler Sen gick vi förbi honom. - Att han gick på det sa jag - Va sa du svarade militären Nu bultade det i hela mitt hjärta jätte mycket - Inget svarade jag till slut Sen gick vi och hämtade bomben. Bomben skall vi använda sedan. Jag och Emil går där ifrån och tar med oss bomben. Emil hjälper mig med en hemlig sak. Ingen får veta. Jag tänker på Nolly och får dåligt samvete att jag inte tänkt lika mycket på Emil. Jag går in i den magiska världen med mina saker och Nolly möter mig på andra sidan.

Frågade militären - Hälsar på våran pappa svarade vi - Okey sa hitler Sen gick vi förbi honom.

16 Kapitel 8 Sanningens ögonblick Jag öppnar dörren och går in. Direkt innanför dörren får jag syn på havsmonstret Bubbelgum som simmar runt och krossar hus. Jag fortsätter framåt och får då syn på Nolly som står bakom ett hus, hon tar saker från huset och kastar på monstret för att skydda sig själv. I samma sekund som hon tar upp en stol för att kasta på Bubbelgum får hon syn på mig. Nolly ställer tyst ner stolen igen och jag smyger fram till henne. Jag visar henne sakerna som jag har tagit med mig och laddar sedan min softairgun med en av sömnpilarna som jag har tagit med mig. Därefter tar jag fram repet och kniven som jag har med mig och skär av repet på mitten, jag smyger fram emot monstret och avfyrar sömnpilen rakt i dens rumpa. När Bubbelgum somnat springer jag och Nolly fram och knyter ihop fenorna på den så att han inte kan simma därifrån ifall han vaknar. För att vara riktigt säkra på att monstret inte kan komma loss stänger vi också in honom i en bur därefter spränger vi upp ingången till monstrets grotta för att kunna rädda Nollys familj. Väl inne i grottan får vi syn på ytligare ett monster som vaktar familjen, jag laddar airgunnen med ytligare en pil och skjuter monstret så denne somnar. Vi placerar även detta monstret, som visar sig vara en hona i en bur och äggen hon hade bredvid sig Nu är alla monster tillfånga tagna och vi kan rädda Nollys familj som blir så glada över att se Nolly igen. Då jag ska ta mig tillbaka till min värld igen passerar jag Bubbelgums bur och ser att han har vaknat plötsligt ser jag vem han liknar, det är ju vaktmästaren! Jag ryser när jag tänker på honom. Innan jag går ut genom dörren ger Nolly mig en stor kram och tackar så mycket för all hjälp.

I samma sekund som hon tar upp en stol för att kasta på Bubbelgum får hon syn på mig. Nolly ställer tyst ner stolen igen och jag smyger fram till henne.

18 Kapitel 9 Tills någon annan öppnar dörren igen Dagen efter satt jag på lektionen och tänkte på allt som hade hänt och funderade på vad Nolly gjorde idag. Då jag satt och längtade till rasten för att berätta för Emil om allt som hade hänt ringde det plötsligt ut. Jag och Emil skyndade oss iväg till skogen och fick då syn på vaktmästaren som hade halkat i en vattenpöl och som hade svårt att komma upp. Vaktmästaren bad oss om hjälp och frågade ifall vi kunde se hans nycklar som han tappat då han ramlade. Emil hittade nycklarna som vaktmästaren tappat och lämnar tillbaka dessa, men det fattas en nyckel säger vaktmästaren. Jag kan leta säger jag och går bakom en husvägg och plockar fram nyckeln ur min ficka. Då jag lämnar tillbaka nyckel som fattades tittar vaktmästaren lite mystiskt på mig, men ler och säger tack. Vi hjälper honom upp och springer sedan därifrån och pustar ut. När jag har berättat för Emil om Nolly och allt som har hänt säger jag till honom att inte berätta detta för någon, Emil lovar att vara tyst. Vi bestämmer oss för att gå och spela laserdome och äta ute efter skolan bara vi två, för vi är bästa vänner som har en stor hemlighet tillsammans.

Jag och Emil skyndade oss iväg till skogen och fick då syn på vaktmästaren som hade halkat i en vattenpöl och som hade svårt att komma upp.

Relevanta dokument

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Hej jag heter Peter och jag är 10 år. Jag går på Kajsaskolan. Min kompis heter Jonathan och går i min klass. Jag är rädd för min rektor på skolan, för varje dag går hon