Generellt arbetsterapiprogram Kompetenscentrum rehabilitering, Sunderby Sjukhus

Transkript

1 Informerande dokument Beskrivning Sida 1 (5) Generellt arbetsterapiprogram Kompetenscentrum rehabilitering, Sunderby Sjukhus Inom Kompentenscentrum rehabilitering, Sunderby sjukhus arbetar 10 arbetsterapeuter fördelat på Rehabiliteringsmedicins mottagning, Garnis rehabcenter, Trafikmedicin och avd 41n. Inledning Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av arbetsterapeutisk utredning, interventioner (åtgärder) och utvärdering. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis och programmet ska utgöra ett stöd för arbetsterapeuten vid framtagande av specifika arbetsterapiprogram för olika patientgrupper i verksamheten. I de specifika arbetsterapiprogrammen preciseras sedan framför allt Hur, dvs en beskrivning av hur vi arbetar med aktuell patientgrupp. Det generella arbetsterapiprogrammet revideras kontinuerligt. Syftet med detta arbetsterapiprogram är att skapa en ram eller miniminivå för kompentenscentrum rehabilitering, Sunderby sjukhus. Arbetsterapiprogram, generell nivå, för arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus har använts som grund. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet med att utarbeta detta generella program har Anne Fishers, (1998, 2009), (Fisher & Nyman, 2007) Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) använts. Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen, Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) etiska kod (2012) och FSA:s kvalitetspolicy (2011) som stöd i den dagliga verksamheten. Varje steg i processen dokumenteras enligt gällande författningar i patientjournal. Sökord används enligt journalmanual. Om möjligt utgår alla arbetsterapeutiska åtgärder ifrån patientens egna önskemål och behov. Arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och närstående ska om möjligt göras delaktiga i behandlingen. Där samråd inte kunnat ske dokumenteras detta i patientjournalen. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas till att engagera och motivera patienter till att hitta lösningar för sina aktivitetsproblem. Kontaktorsak Förfrågan sker på olika sätt beroende på verksamhetsområde. Förekommande kontaktorsaker är stående förfrågan, muntlig förfrågan och skriftliga remisser från patientansvarig läkare och/eller sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. Även egenvårdsremiss förekommer vid öppenvård. Arbetsterapeuter inom respektive verksamhetsområde får vidare information om aktuella patienter via VAS, teamgemensamma ronder eller enskild överrapportering. Presentation och information om arbetsterapi Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Arbetsterapeuten arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier Johanna Krekula Johanna Krekula

2 Sida 2 (5) Arbetsterapeutens åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga aktiviteter. Det kan också innebära att förskrivning och utprovning av hjälpmedel. Vid första enskilda mötet sker en presentation och information om arbetsterapi. Om patienten inte kan ta del av informationen, dokumenteras detta i patientjournal. Vid behov informeras närstående. Utredning En utredning genomförs för att identifiera för patienten meningsfulla prioriterade aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem. Utredning sker genom intervju eller observation. Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka redskap och material som används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se tio dimensionerna i OTIPM (Fisher & Nyman, 2007). Aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet identifieras i samband med analys av aktivitetsutförandet. Problemformulering Klarläggning och tolkning av möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet sker genom intervju och/eller observation med patienten och/eller närstående. Exempel på metoder som används vid intervju Instrument vid intervju: - ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 2016). - Aktivitetsförmåga-personlig vård och boende, självskattningsformulär. (Qvist, Sörmark, Ehrenborg, 1997). - Canadian Occupational Performance Measure (COPM) (Law et al 1991) (Svensk version FSA, 1998). - FIM Functional independent measurement.(wikander mfl. Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 1996). - WRI The Worker Role Interview (Braveman, Robson, Velozo, Kielhofner, Fisher, Forsyth & Kerschbaum, 2005) - WEIS Work Environment Impact Scale (Renee A, Moore-Corner, Gary Kielhofner, Linda Olson 1998) - Montreal Cognitive Assessment (MoCa) Cognistat (Mueller, Kieman & Langston, 2015) Ostrukturerad intervju. Ta del av befintlig dokumentation. Instrument som kan användas vid observation: - ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 2016). - AMPS (Assessments of Motor and Process Skills) (Fisher, 2006 b) - Sunnaas ADL-index (Svensk översättning, Tervald Nätterlund & Olsson, 1989) - Assessment of Awareness of Disability (AAD) (Kottorp, 2006). - Nordic stroke driver assessment (NorSDSA)( Lundberg & Caneman, 2001) - AWP Assessment of Work Performance (Sandqvist J. 2007) - AWC Assessment of Work Characteristics (Sandqvist J. 2006)

3 Sida 3 (5) Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation (2008), Biomechanical Model, The Motor control Model samt The Cognitive Model (Kielhofner, 2009). Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarläggs och tolkas möjliga underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten och/eller närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger. Om patienten inte kunnat medverka dokumenteras detta i patientjournalen. Inom enheterna skrivs vanligtvis teamgemensamma remissvar efter avslutad utredning/rehabilitering. Mål Målformulering sker tillsammans med patienten och/eller närstående för de aktiviteter som definierats som problem. Målen ska vara mätbara, tidsbestämda och innehålla en kortfattad beskrivning av åtgärder för hur målen ska uppnås. Utvärdering av målen ska dokumenteras. Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Patientens samverkan dokumenteras. Om inte samråd skett anges orsaken. Intervention, planering och genomförande Vad : Val av modell/modeller för att planering och genomförande av interventioner genom terapeutisk aktivitet. Modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsstrukturer och pedagogisk modell se OTIPM (Fisher & Nyman, 2007). Samtal med klienten och/eller närstående om alternativa interventioner. Hur: Modell för kompensation: Anpassning av aktiviteter som innefattar kompenserande/alternativa metoder för att främja utförande och engagemang i dagliga uppgifter. Kan handla om att förändra i den fysiska och/eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel eller alternativ utrustning. Kan även vara konsultation och pedagogiska metoder som är relaterade till anpassade/kompenserade aktiviteter. Modell för aktivitetsträning: Aktiviter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmågan genom att träna på att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i aktivitet med eller utan anpassning/gradering av aktivitetens svårighetsgrad. Kan även innefatta konsultation och pedagogiska metoder i syfte att återfå eller utveckla aktivitetsförmågan. Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner: Aktiviteter för att återfå eller utveckla personliga faktorer och kroppsfunktioner i syfte att underlätta återställande av förlorade kroppsfunktioner. Kan även innefatta konsultation och pedagogiska metoder i syfte att återfå eller utveckla aktivitetsförmågan. Modell för undervisning: Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram (föreläsningar, workshop) i grupp som fokuserar på personens dagliga liv. Gruppdiskussioner för att diskutera tänkbara strategier.

4 Sida 4 (5) Dokumentation Dokumentation av interventionerna sker i patientjournal. Utvärdering Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder och rekommendation. Utvärdering görs tillsammans med patienten och/eller närstående utifrån de mål som beskrivits i rehabiliteringsplanen. Dokumentation av utvärdering sker i patientjournalen i aktuell utskrivningsanteckning/remissvar. Utvärderingsenkät lämnas till samtliga patienter/alternativt närstående. Journalgranskning sker årligen (CARF-mall) Alla patienter fyller i en utvärderingsenkät efter avslutade rehabiliteringsinsatser. Måluppfyllelse mäts vid utskrivning efter rehabilitering. Samverkan Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i rehabiliteringsprocessen ska samverkan ske i samråd med patienten och/eller närstående för att åstadkomma kontinuitet. Rapportering, muntlig eller skriftlig, sker till aktuell aktör i rehabiliteringsprocessen, t.ex arbetsterapeut inom kommun eller primärvård, läkare, handläggare inom FK/AF, arbetsgivare eller LSS-handläggare. Rapportering kan ske vid behov av ytterligare utredning, åtgärder, intyg, utvärdering eller för kännedom. Referenser Anderson R, Doble S, Merritt B & Kottorp A (2010). Assessment of Aware-ness of Disability (AAD) Measures among persons with Acquired Brain In-jury (ABI). Canadian Journal of Occupational Therapy, 77, FIM Functional independent measurement (1996) Medical rehabilitation, State University of New York. Svensk översättning: Wikander mfl. Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg. Fisher, A.G., & Jones, K.B. (2014). Assessment of Motor and Process Skills Vol.2: user manual (8th.ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 52, Fisher, A.G (2009). A model for planning and implementing top-down, clientcentered, and occupation- based interventions. Ft. Collins CO: Three Star Press. Fisher, A.G., & Nyman, A. (2011). OTIPM: en modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 2007) [OTIPM : A model for professional reasoning that promotes best practice in occupational therapy]. Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter Trydells Tryckeri AB. Kielhofner, G. (2009). Conceptual Foundations of Occupational Therapy. (4rd ed). Philadelphia: F A Davis. Kielhofner,G. (2008). A model of human occupation: Theory and applica-tion (4th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

5 Sida 5 (5) Kottorp, A (2006). Assessment of awareness of disability (AAD). Version Q. Karolinska institutet NVS, Sektionen för arbetsterapi. Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pol-lock, N. (1994). Canadian Occupational Performance Measure (2nd ed). To-ronto, Ontario: Canadian Association of Occupational Therapists. Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pol-lock, N. (1994). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk version. (1998). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Globalt Företagstryck AB. Lundberg, C., Caneman, G (2001) Nordic stroke drive screening assessem-nat. NorSDSA production. CBS. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Cat-hrine Bergeo Scale (CBS). (2005). Nasreddine, Z. S., Phillips, N. A., Bédirian, V., Charbonneau, S., Whitehead, V., Collin, I. Cummings, J.L., Chertkow, H. (2005) The Montreal Cognitive Assessment, MoCA: A Brief Screening Tool For Mild Cognitive Impairment. Journal of the American Geriatrics Society, 53: Qvist,M., Sörmark, A., Ehrenborg, C. (1997). Aktivitetsförmåga-personlig vård och boende, självskattningsformulär. Arbetsterapiavdelningen, rehabili-teringskliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås. Sandqvist J., Manual för AWC version 1.1. Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier, inköpings universitet, Sandqvist J., Henriksson., C. Gullberg., M Gerdle B. Content validity and utility of the assessment of work performance (AWP), , 2008 Socialstyrelsen (2012). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd ( SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Tervald Nätterlund, B., & Olsson, B-L. Sunnaas ADL index, reviderad lay-out, 2000, Faggegruppe for Ergoterapi, Sunnaas sykehus HF Nesoddtangen,Norge Svensk version översättning Tervald Nätterlund, B., & Olsson, B-L. Törnquist, K., & Sonn, U. (1997). Towards an ADL taxonomy for occupa-tional therapists. Scandinavian Journal of Occuaptional Therapy,1: Törnquist, K., & Sonn, U. (2016). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundets Sveriges Arbetsterapeuter.