av den arbetsterapeutiska processen
|
|
- Rebecka Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 av den arbetsterapeutiska processen GÄRDA Nytta ADL-bedömning Livskvalitet Patientdelaktighet Smärta Måluppfyllelse Patientupplevd handfunktion
2 Bakgrund Värnamo Sjukvårdsområde har sedan mitten av 90-talet som grund för verksamhetsutvecklingen arbetat efter Qvalitet Utveckling Ledarskap och dess grundläggande värderingar (1). Verksamhetsplaneringen sker utifrån "Ballanced Score Card" (2) där man sätter fokus på mätbarhet inom de fyra perspektiven kund, process, lärande/förnyelse samt ekonomi. Stävan finns också att landstingsgemensamt arbeta med att uppnå perfektion det bästa möjliga med följande mål: All nödvändig vård i rätt tid. Endast ge ändamålsenlig vård. Med god hushållning. Respektera patientens unika behov och preferenser Undvika säkerhetsrisker som kan skada patienten eller medarbetare. Allt detta kräver att vi utvecklar utvärderingsstrategier för att tydliggöra vår kvalitet inom arbetsterapi. Inom arbetsterapienheten har vi under 1990 talet använt oss av en enkätundersökning kallad "kvalitetsbarometern" för att inhämta patientens inställning till nyttan av den arbetsterapeutiska behandlingen. Eftersom det uppstått en enkättrötthet bland patienterna, beslöt vi att utveckla en ny modell för att mäta kvaliteten och erhålla mätetal som kan användas i "Ballanced Score Card" vid verksamhetsbeskrivning. Som utgångspunkt för den arbetsterapeutiska behandlingen finns arbetsterapiprogram inom de flesta stora patientgrupperna. Vi har också en patientregistrering där vi bland annat får fram patientdata, sjukdom, vilket typ av åtgärd som avses, ADL-steg, måluppfyllelse samt eventuell tillgänglighetsavvikelse I arbetsprogramutvecklingen som pågått sedan 1995 har fokus satts på arbetsterapiprocesserna, utvärdering och utveckling av dessa. Att kunna presentera kvalitativa resultat av våra insatser är väsentligt, inte minst i samband med den årliga verksamhetsbeskrivningen. Det är också av stor vikt i utvecklingen av våra metoder att ha en bred grund i utvärderingen så att vi vet att rätt och effektiva insatser som görs. För att kunna hantera resultaten på gruppnivå bildades en arbetsgrupp sommaren 2000 för att arbeta fram metodförslag som underlag för kvalitetsmätning. 3
3 Syfte Att utveckla en enkel metod för kvalitetsmätning som ger mycket information, är komplement till den gängse dokumentationen, samt på ett representativt sätt lyfter fram våra resultat i verksamhetsbeskrivningen. Resultat En checklistan för arbetsterapi (bilaga 1) samt utvärderingsstrategi (bilaga 2) utarbetades vilka förankrades i utvecklingsgruppen diskuterades och utvärderades av samtliga arbetsterapeuter under en fyramånadersperiod i pilotstudie. Metoden har rutinmässigt använts sedan Under tiden har komplettering skett t ex av patientupplevd handfunktion. Checklista för arbetsterapi: Utöver patientdata används arbetsterapeutisk nationell terminologi enligt "Gärda" (3). Från och med 2003 version 2.0 och Socialstyrelsens Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem "IDC10 som grund (4). De mest använda utrednings och interventionsinstrument lyfts fram. Exempel Min mening (Hellsvik) ADL-trappan (Hulter Åsberg / Sonn) Arbetsterapeutisk bedömning av djupa, bakre och främre kognitiva funktioner (Häger/ Hamlin) COPM (Samuelsson) Grippit (Nordensköld) AMPS (Bernspång) Utförandeanalys sker enligt strategi för utvärdering, vilken årligen utvärderas. Har information om olika behandlingsalternativ getts noteras detta. Målformulering av långsiktiga, kortsiktiga mål, företrädelsevis ur aktivitetsperspektivet, sätts samt utvärderas tillsammans med patienten vilket markeras vid PD. Patienten, erhåller målblankett i A5 format men kopia på uppsatta mål. "SMARTA" mål används 4
4 (Skriftliga, mätbara, accepterade, realistiska, tydliga och tidsbestämda och aktivitetsinriktade). Kortfattad information om åtgärder och ordinerade hjälpmedel ingår. För att utvärdera åtgärderna används åter terminologi enligt "Gärda" för klassificering så att man på gruppnivå kan presentera resultaten av insatserna t ex när det gäller måluppfyllelse. För utvärdering av smärta, livskvalitet, patientupplevd handfunktion, nytta av insatserna, delaktighet i arbetsterapiprocessen, används metoden "visuell analog scale" i form av inplastade kort (bilaga3). Informationsåtgärder registreras också. Notering görs om patienten medger ytterligare kontakter t ex med kolleger i vårdkedjan. Vid årskiftet sker resultatsammanställning och analys samt presentation genom Balansed Score Card i verksamhetsberättelsen. Slutsatser Checklistan är underlag för att möjliggöra och befrämja tydlighet och konsekvens av arbetsterapiprocessen. Med hjälp av Gärda-strukturen klassificerar vi mål och måluppfyllelse vilka samlas från individnivå till verksamhetsnivå. Årligen kan man följa förändringar i kvalitet på vår verksamhet. Patienternas upplevelser av nytta, delaktigheten, livskvalitet, smärta, och patientupplevd handfunktion kan följas. Vi ser att de skriftliga målen är en framgångsfaktor, inte minst för patienten, då dennes delaktighet och engagemanget ökar. Gällande processerna kan man analysera direkta resultat gällande aktivitets- och funktionsförmåga, jämföra med våra processer i arbetsterapiprogrammen, utveckla de delar och metoder som är mest effektiva och årligen revidera arbetsterapiprogrammen. Vi får kunskap om vilka områden som kräver ytterligare lärande för att en god kvalitetsnivå skall kunna upprätthållas och utvecklas. Checklistan med parametrarna sjukskrivningsnivå samt ADL-nivå och livskvalitet kan tjäna som underlag för hälsoekonomiska utvärderingar. Utveckling Checklista samt systematik utvärderas årligen för konsensus bland samtliga arbetsterapeuter samt för att vid behov kompletteras eller förändras. Idag använder vi checklistan i blankettform, men ambitionen är att kunna digitalisera denna och använda metoden i FSADIS (5). Detta 5
5 dokumentations- och statistikprogram kan säkerligen förenkla dokumentations och utvärderingsarbetet enligt utvärderingsstrategin betydligt. Referenser 1. Landstingsförbundet. Kriterier och anvisningar för Qvalitet Utveckling Ledarskap FSA. GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder 4. Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem
6 Checklista för arbetsterapi Bilaga 1. Personnr: Namn: Arbetsterapeut: Adress: Tel. bostad Remittent: Tel. arbete Boende Villa 1 plan Ordination Skriftlig Restriktioner Ja Lägenhet 2 plan Muntlig Anhörig: Tel. Diagnos: Arbete: Ja % Sjukskrivn Ja % Nej Problem Nej Sjukbidrag Ja % Nej Aktivitet Datum Kroppsfunkt. Datum Omgivning Datum P-ADL Kog. funktion Fysisk I-ADL Psykisk Social Arb./ skola Social Kulturell Fritid Sensomotorik Samhällelig Vila Kroppsturktur Ped intervent. Akt.-struktur Ärr / ödem Utbildning Adaptation Hjälpmedel O= Genomförd utredning Datum + = Problem föreligger Händelse / dokumentation + signatur at ADL steg/ Datum / COPM Totalpoäng / Datum / DBF Ja Nej Smärta 0-10 / Datum / Livskvalbedömn.0-10 / Datum / Grippit Ja Nej Information lämnad om alternativ i behandling Ja Nej AMPS Ja Nej Min mening Ja Nej Datum Åtgärd/Datum: Mål: Patientdelaktighet Långsiktigt mål PD Delmål 1. Delmål 2. Delmål 3. Måluppfyllelse Ja Nej Datum Ordinerade hjälpmedel: Utvärdering: Arbetsterapeutens bedömning. + = förbättring - = försämring Aktivitet Datum Kroppsfunk. Datum Omgivning Datum P-ADL Kog. funktion Fysisk I-ADL Psykisk Social Arb./ skola Social Kulturell Fritid Sensomotorik Samhällelig Vila Kroppsturktur Ped intervent. Akt.-struktur Ärr / ödem Utbildning Adaptation Hjälpmedel ADL steg/ Datum / COPM totalpoäng/ Datum / Smärta 0-10 / Datum / Livskvalitetsbedömning 0-10 /Datum / Patientens bedömning Datum Nyttan av insatsen Ingen nytta alls Extrem nytta Delaktighet Ingen delaktighet Extrem delaktighet AT kommentar: Häger I-B Info till: Närstående Kollega inom primärvård Kollega inom kommun FK AF Soc. Hemtjänst Boendet Annan Namn Patient medger ej ytterligare kontakt
7 Bilaga Utvärderingsstrategi för Arbetsterapi - Exempel Mätningen påbörjas och gäller patienter med målsatt arbetsterapeutisk intervention. Måluppfyllelse anges klassificerat i patient åtgärdsregistreringen enligt Gerda version 2,0: AKTIVITETSSTRUKTUR ADAPTATION P- ADL I-ADL ARBETE SKOLA FRITID KOGNITIV FUNKTIONSTRÄNING PSYKISK FUNKTIONSTRÄNING SOCIAL FUNKTIONSTRÄNING SENSOMOTORISK FUNKTIONSTRÄNING. PEDAGOGISK INTERVENTION HJÄLPMEDEL MILJÖANPASSNING OBS! Inplastade kort med VAS-skala används vid mätning av livskvalitet, smärta, patientupplevd handfunktion, nytta av arbetsterapi samt delaktighet i arbetsterapiprocessen. Vid mätning av livskvalitet är det mättillfället som gäller. Vid mätning av smärta anges graden av smärta i aktivitet under sista dygnet. Klinik Patientgrupper Antal Kriterier att mäta Nivåmål Psykiatri - Psykos /Schizofreni alla I-ADL enligt Min mening + 1 poäng F/V VAS patientdelaktighet 8,0 Tid /patient
8 Ortopedi - Amputationer alla ADL enligt ADL-trappan +2 steg VAS smärta -2 när pat. lämnar sjukhuset VAS - patientdelaktighet 8,0 Radiusfraktur 20 ADL enligt ADL-trappan +2 steg VAS smärta -2 Grippit N ökning Pat. upplevd handfunktion +2 VAS patientdelaktighet 8,0 Medicin - Kol alla ADL enligt ADL-trappan +2 steg Grippit N ökning när pat. lämnar sjukhuset VAS - patientdelaktighet 8,0 Stroke alla ADL enligt ADL-trappan +2 steg Grippit N ökning Pat. upplevd handfunktion +2 när pat. lämnar sjukhuset VAS patientdelaktighet 8,0 Ra 30 ADL enligt ADL-trappan +2 steg VAS smärta +2 Grippit 8,0 Pat. upplevd handfunktion +2 VAS patientdelaktighet 8,0 GRK Stroke-rehabpat 20 ADL enligt ADL-trappan +2 steg Grippit N ökningen Pat. upplevd handfunktion +2 när pat. lämnar sjukhuset VAS patientdelaktighet 8,0
9 Dokumentation av utvärdering 2003 Psykoser / Schizofreni Personnr MM F / V Datum MM F / V Datum + - steg F V Livstillfredsställelse Datum Datum Nytta Dela. Datum VAS-resultat Anmärkning
10 Dokumentation av utvärdering 2003 Amputationer - ORT Personnr ADL/ Datum ADL Datum + - steg Livstillfredsställelse Datum Datum Nytta Dela. Datum VAS-resultat Smärta Dat. Dat
11 Bilaga 3 Underlag till inplastade kort som används vid utvärdering Ingen Mycket hög livskvalitet?????????? livskvalitet Ingen Mycket hög delaktighet?????????? delaktighet Ingen Värsta tänkbara smärta?????????? smärta Ingen Mycket stor nytta alls?????????? nytta Ingen Mycket god handfunktion?????????? handfunktion
Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger
Arbetsterapiprogramutveckling vid rehabilitering av Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus Maj Johansson Ing-Britt Häger Mål Utveckla bästa praxis i arbetsterapi för familjer med
Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET
ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom
Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag
Arbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se
Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer
Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby består av enhetschef, 19 arbetsterapeuter
Modell för kompetensutveckling
Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad
Riktlinje Dokumentation HSL
1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar
Verksamhetsförlagd utbildning -information
Medicinska fakulteten Arbetsterapeutprogrammet Reviderad 20110922, 20120306, 20130814, 20140828, 20150210, 0902 Verksamhetsförlagd utbildning -information Beskrivning av tillvägagångssättet vid verksamhetsförlagd
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Generellt arbetsterapiprogram
Arbetsdokument Arbetsdokument Sida 1 (9) Generellt arbetsterapiprogram Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus består av enhetschef, 16 arbetsterapeuter och ett arbetsterapibiträde och ingår i division närsjukvård,
ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version
Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM
Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?
Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Carita Nygren Dr med vet, professionsutvecklare Sveriges Arbetsterapeuter 2015-11-25 1 Hälsa är att kunna göra det jag vill! Ett tillstånd av
Enhetsplan arbetsterapienheten
Styrande måldokument Plan Sida 1 (9) Enhetsplan 2018-2019 Verksamheter Arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus ingår i dagsläget i division närsjukvård Luleå/Boden, centrum för paramedicin/medicinsk dokumentation.
Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-18 Reviderad 2007-01-23 Reviderad 2009-10-14 Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Genomförandeplan Syfte Syftet med en genomförandeplan
Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1
Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess
Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
LOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning
Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende
Checklista - förbättringsarbete
Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Triangelrevision 2018
Triangelrevision 2018 Anpassade till nya Nationella riktlinjerna för stroke Ger kunskap om följsamhet Fokus på lärande, dialog och förbättring Tvärprofessionellt team från en verksamhet utvärderar verksamheten
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Verksamhetsförlagd utbildning -information
Medicinska fakulteten Arbetsterapeutprogrammet Reviderad 2011, 2012, 2013, 2014, feb resp sept 2015, feb 2017 Verksamhetsförlagd utbildning -information Beskrivning av tillvägagångssättet vid verksamhetsförlagd
FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND
FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND INLEDNING... 4 PATIENTEN FÖRST... 9 RESPEKT FÖR INDIVIDEN... 13 UNDVIK SLÖSERI... 17 SAMHÄLLSANSVAR... 19 FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN INNEHÅLL 3 INLEDNING. Idag har
Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Arbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll
Arbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Grundläggande kvalitet i arbetsterapi. Självskattning och starthjälp
Grundläggande kvalitet i arbetsterapi Självskattning och starthjälp Grundläggande kvalitet i arbetsterapi självskattning och starthjälp, 2014 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson
Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Granskningsmall handläggningsdokumentation
Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.
Utredning och behandling av blåsstörning
Namn Personnummer Utredning och behandling av blåsstörning Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras
Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting
Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram
Rutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd
Manual Checklista beslutsstöd Checklista beslutsstöd är ett verktyg för sjuksköterskor som ska användas vid bedömning av försämrat hälsotillstånd hos personer med kommunal hälso- och sjukvård, där en planering
Länsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
SIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2-3 maj Östergötland Viveca Axelsson och Karin Lindström w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e 2018-04-25 Viveca Axelsson Karin Lindström www.uppdragpsykiskhalsa.se
Arbetsterapeutprogrammet , rev
Arbetsterapeutprogrammet 130814, rev. 140528 Verksamhets Förlagd Utbildning (VFU) Beskrivning av tillvägagångssättet vid VFU på Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp. (Ersätter tidigare VFU-dokument: Rutiner
Resultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs efter slutenvårdstillfället Patientfall: Viola Uppdaterad 2018-09-12
Politiska inriktningsmål för vård och omsorg
Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och
Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region Skåne
Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region kåne Förbättringsmodell Vad är det vi vill uppnå? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring
Modell. för verksamhetsutveckling på organisations- och verksamhetsnivå -En vägledning. Identifiera förändringsområde. Situationsanalys.
Modell för verksamhetsutveckling på organisations- och verksamhetsnivå -En vägledning Identifiera förändringsområde Utvärdering Situationsanalys Implementering Val av åtgärd 2018-09-26 Johanna Nyman Anette
Slutgiltig kvalitetsbedömning
Slutgiltig kvalitetsbedömning Efter revisionsmöte med ledning och verksamhetsteam där styrkor och förbättringsområden har återkopplats samlas Innovationsteamet för den slutgiltiga kvalitetsbedömningen
Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten
Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Tentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-02-17 Skrivtid: 3h Totalpoäng: 54 Neurologi, 26p Psykiatri, 15p Geriatrik,
Personcentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV,
Personcentrerad vård Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland 2016-2017 PCV, 2017-09-28 Uppdraget Personcentrerad vård En satsning inom Region Östergötland för att öka medvetenheten om
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Riktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Från ord till handling
Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas
CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv
CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas
Checklista vid förskrivning av tyngdtäcke
Checklista vid förskrivning av tyngdtäcke Detta dokument ligger som underlag för eventuell förskrivning av tyngdtäcke. Värderingsfrågor inför förskrivning (Dokument 1) Värderingsfrågor fylls i av patient
Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård
Planeringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation
Planeringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation Granskning avser patienter utskrivna under augusti 8 n=58 st Slumpmässigt utvalda patienter under augusti 8 där samtliga patienter föll ut med spårfärgen
Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I
DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy for Diseases and Health Problems - I 8ATG34 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna
Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer
Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013
Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende
Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Idag Varför byggdes Funca? Hur går arbetet med Funca till? Funca på individnivå Funca på gruppnivå Funca för personalen Hur går man med?
Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser.
Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum: 17 10 28 Tid: 9:30-12:30
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Processen kring hjärtsviktspatienter i primärvård Hjärtsviktsprocessen från start till mål
Processen kring hjärtsviktspatienter i primärvård Hjärtsviktsprocessen från start till mål Primärvården i Stockholms läns sjukvårdsområde Vårdcentraler Rehabenheter och Neuroteam Ungdomsmottagningar Mansmottagningar
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Omvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Riktlinje för handrehabilitering
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv
Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus
Att följa sina resultat Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus Hallands sjukhus Vem är då jag? Hallands sjukhus Varberg Medicinkliniken Medicinkliniken HSV: 109 vårdplatser (varierande) Antal
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd
Förbundsdirektionen den 22 mars Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd Gap- och Konsekvensanalys för landsting och regioner i de fyra norra länen Västerbottens
Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?
ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT
Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning
-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt
1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
1.1 VAD ÄR EN RISKANALYS NÄR SKA EN RISKANALYS GÖRAS? HUR GÖR MAN EN RISKANALYS?...
RUTIN RISKANALYS 2 (17) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 15 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 2016-07-15, 2016-08-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Vårdresultat för patienter
Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos
Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Spår A Uppföljning av insatser Del 1. Fredrik Lindencrona, Zophia Mellgren & Catrin Hägerholm
Spår A 13.00-13.45 Uppföljning av insatser Del 1 Fredrik Lindencrona, Zophia Mellgren & Catrin Hägerholm Hur har vi tänkt lägga upp det? PASS 1. 13.00-13.45 Presentationer Introduktion Utvärderingsmetodik
Vårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning
Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning Antaget av: Kommunfullmäktige den 2018-09 xx Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-08 - xx Datum för revidering: 2022-11-29 Ansvarig för revidering:
Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård
Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar