Triggerfinger. Arbetsterapi program

Transkript

1 Triggerfinger Arbetsterapi program

2 Arbetsterapiprogram för Tendovaginitis stenosans Triggerfinger (Dig II-V) Primärvården Region Skåne Författare: Åsa Bjärnung, leg arbetsterapeut, Trelleborg Marita Joona, leg arbetsterapeut, Malmö Anna Nergelius, leg arbetsterapeut, Malmö Eva Sörensson, leg arbetsterapeut, Malmö Rehab Sydväst Primärvården Skåne Arbetsterapiprogrammet kan hämtas på PV FoUU:s hemsida under yrkesspecifikt - arbetsterapeuter eller beställas av Marita Joona, Rehab Sydväst Primärvården Skåne Marita.joona@skane.se 2 (8)

3 INLEDNING Definition Formulering av arbetsterapiprogram är ett led i att utveckla, strukturera och teoretiskt förankra arbetsterapi. Arbetsterapiprogram kan användas för att förtydliga när arbetsterapeutiska interventioner kan äga rum, hur de går till och vad de syftar till. Programmet bör också förtydliga patientens nytta med interventionen och hur interventionen utvärderas. Syfte Arbetsterapiprogrammet syftar till att ta fram gemensamma riktlinjer i primärvården för bedömning, intervention och utvärdering av personer med diagnosen tendovaginitis stenosans, i den form som även kallas triggerfinger. Programmet ska även vara till stöd för nyutexaminerade arbetsterapeuter samt arbetsterapeutstudenter. FÖRUTSÄTTNINGAR - Hälso- och sjukvårdslagen (Socialstyrelsen, 1996). - Etisk kod för arbetsterapeuter (FSA, 2004). RESURSER Arbetsterapeut inom primärvården. BESKRIVNING AV MÅLGRUPP Tendovaginitis stenosans är ett tillstånd med inflammation i flexor digitorum profundus (FDP)- och/eller flexor digitorum superficialis (FDS)-senan alternativt senskidan (Rodgers, McCarthy & Tiedeman, 1998). Denna inflammation förekommer vanligtvis med en uppdrivning vid första anullarligamentet (Runnquist, Cederlund & Sollerman, 1992). Tendovaginitis stenosans är en vanlig åkomma utan klar genes. Ofta är den tillfällig och kan självläka efter vila (Lundborg, 1999, Schofield & Citron, 1993). Troliga orsaker är dock ensidig repetitiv belastning av senan, långvarigt tryck i handflatan vid användning av t ex sax eller tång, generell svullnad, hormonell orsak, inflammatorisk grundsjukdom (Runnquist et al., 1992) samt diabetes (Lundborg, 1999). Symtomen kan vara allt ifrån hoppande/knäppande fenomen till fullständig låsning av ett finger, oftast i flekterat läge. Tillståndet upplevs som obehagligt och/eller smärtsamt (Runnquist et al., 1992). Patienten får svårigheter med allmän greppfunktion samt aktivitetsutförande i det dagliga livets aktiviteter i hemmet, på arbetet och på fritiden. 3 (8)

4 TEORIER OCH PRAXISMODELLER Aktivitetsutförandet påverkas av faktorer på personnivå (funktionsförmåga och individens inre drivkrafter), olika aktiviteters krav och förutsättningar samt miljöfaktorer. CMOP är en modell som poängterar det dynamiska samspelet mellan aktivitet, person och miljö. Förändring i någon av dessa komponenter påverkar aktivitetsutförandet (Law, Polatajko, Baptiste & Townsend, 2002). Biomekaniska principer kan påverka personens aktivitetsförmåga. Genom att anpassa aktiviteter och fysisk miljö kan vi öka aktivitetsförmågan. Biomechanical model, som Kielhofner tar upp i Conceptual Foundation of Occupational Therapy, är en modell som riktar sig till personer som fått nedsatt funktionsförmåga som ett resultat av bland annat störningar i det muskuloskeletala systemet (Kielhofner, 2004) BEHANDLINGSMÅL Målet är att möjliggöra aktivitetsutförandet i det dagliga livets aktiviteter genom att minska/eliminera svullnaden kring senan/senskidan så att fingret kan fungera normalt och smärtfritt. ARBETSTERAPEUTISKA ÅTGÄRDER Bedömning Anamnes: Observation: Palpation: PROM: AROM: VAS: Intervju: Besvärsdebut, bakomliggande orsaker, dominant hand. Svullnad, rodnad, uppdrivning, upphakning. Uppdrivning, upphakning, smärta. Passivt rörelseomfång i leden. Aktivt rörelseomfång i leden, finns upphakning/låsnings-fenomen. Se bilaga 1 och 2. Upplevd smärta i vila respektive i aktivitet. Aktivitetsanalys i P-ADL och I-ADL. Klassifikation av Triggerfinger Definition Grad 1 Normal 2 Smärtande, palpabel noduli 3 Triggande fenomen 4 Låsningsfenomen som löses med aktiv rörelse 5 Låsningsfenomen som löses med passiv rörelse 6 Totalt låst i flexionsställning. Hänvisa direkt till läkare (Patel & Bassini, 1992). Intervention Information Information till patienten om triggerfinger (Lindner-Tons & Ingell, 1998). Information till patienten angående spontanläkning (Schofield & Citron, 1993). 4 (8)

5 Ortosbehandling Vid upphakningsfenomen/låsningsfenomen rekommenderas i litteraturen ortoser som dygnet runt immobiliserar MCP- och/eller DIP-leden för avlastning av flexorsenorna. Rodgers och medarbetare (1998) rekommenderar en ortos som immobiliserar DIPleden om FDP-senan orsakar upphakningen. Se bilaga 1. Enligt Lindner-Tons och Ingell (1998) bör man immobilisera MCP-leden i 0 extension med full rörlighet i PIP- och DIP-led när FDS-senan orsakar upphakningen. Ortosen som används i 3-9 veckor immobiliserar endast det drabbade fingret och kan med fördel kombineras med cortisoninjektion. Se bilaga 2. Patel och Bassini (1992) rekommenderar att man immobiliserar MCP-leden i flexion i ortosen som beskrivits ovan. Se bilaga 2. Rörelseuttag Rörelseuttag med ortos, 10 ggr varannan timme med full flektion och extension i de icke immobiliserade lederna. Ortosen tas sedan av för fullt passivt rörelseuttag i samtliga fingerleder (M. Persson, personlig kommunikation, 27 april, 2001). I anslutning till rörelseuttaget kan även massage över senskidan främja cirkulationen och minska svullnad (Mackin, Callahan, Skirven, Schneider & Osterman, 2002). Ergonomiska råd Ha respekt för smärtan. Vila eller använd avlastande ortos. Fördela belastningen och arbeta med båda händerna. Undvik små statiska grepp t ex pinchgrepp och nyckelgrepp. Använd förstorade, mjuka grepp på vardagliga föremål. Använd helhandsgreppet i syfte att fördela belastningen på alla fingerleder. Undvik upprepade alltför belastande tumrörelser genom att exempelvis använda verktyg med fjädrande skaft. Arbeta med hävstångsprincipen, dvs förlängd hävarm för att få större utväxling och kraft. Arbeta med rak handled. Undvik radialdeviation i handleden och samtidiga tumrörelser i ett kraftgrepp. Vinkeln mellan handtag och verktygsdel är avgörande för om handpositionen är ergonomiskt riktig. Olika pistolhandgrepp kan här rekommenderas (Runnquist et al., 1992). Om orsaken till besvären är klart arbetsrelaterade ska patienten genom en noggrann analys av arbetsmetoder göras uppmärksam på vilka rörelser det är som utlöser besvären (Runnquist et al., 1992). RESULTAT OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering om förbättring skett, t ex minskad smärta och/eller minskad upplevelse av upphakningsfenomen, efter 3-9 veckors behandling. Åter- eller vidareremitteras till läkare för annan åtgärd om effekt av ortosbehandlingen uteblivit efter 9 veckors behandling. 5 (8)

6 REFERENSER Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). Etisk kod för arbetsterapeuter. Stockholm: FSA. Kielhofner, G. (2004). Conceptual foundations of Occupational Therapy, 3 rd ed. Philadelphia: F.A. Davis. Law, M., Polatajko, H., Baptiste, B., & Towsend, E. (2002). Core Concepts of Occupational Therapy. In E. Towsend (Ed.), Enabling Occupation II: An Occupational Therapy Perspective. Canada: CAOT Lindner-Tons, S., & Ingell, K. (1998). An alternative splint design for trigger finger. Hand therapy, 11, Lundborg, G. (1999). Handkirurgi skador, sjukdomar, diagnostik och behandling, Lund: Studentlitteratur. Mackin, E., Callahan, A., Skirven, T., Schneider, L., & Osterman, A. (2002). Rehabilitation of the hand and upper extremity. 5 th ed, USA: Mosby. Patel, M.R., & Bassini, L. (1992). Trigger fingers and thumb: When to splint inject or operate. Journal of hand surgery, 17 (1), Rodgers, A., McCarthy, A., & Tiedeman, J. (1998). Functional distal interphalangeal joint splinting for trigger finger in laborers: A review and cadaver investigation. Orthopedics, 21 (3), Runnquist, K., Cederlund, R., & Sollerman, C. (1992). Handens Rehabilitering, undersökning behandling. Lund: Studentlitteratur. Schofield, C.B., & Citron, N.D. (1993). A natural history of adult trigger thumb. Journal of hand surgery, 18 (2), Socialstyrelsen. (1982). Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1982:763 inkl tilläggsparagraf 1996:786. Stockholm REVIDERING Revidering bör ske Ansvariga för revidering är författarna. 6 (8)

7 Bilaga 1 Ett alternativ till denna ortos kan vara en volar fingervagga. 7 (8)

8 Bilaga 2 Upphakning av FDS-senan Test: Aktiv full flexion och extension i samtliga fingerleder så kallad full fistposition (Rodgers et al., 1998). Ortosmönster: 8 (8)