ges til al a i förebyggande och behandlande syfte

Transkript

1 Handkirurgisk rehabilitering Jenny Rosengren Leg sjukgymnast Enheten för handkir rehab Handkir kliniken Södersjukhuset Introduktion 8 handkirurgiska kliníker i Sverige Sjukgymnaster som arbetar med händer finns ffa knutna til dessa, men även på vissa ortopedkliniker och vissa distriktsmottagningar Vi är fem sjukgymnaster och fem arbetsterapeuter Förebygga Postoperativa instruktioner ges til al a i förebyggande och behandlande syfte

2 för att: hål a igång cirkulationen och muskelpumpen motverka och minska svul nad skapa glidyterörelse hål a igång rörligheten Postoperativ regimödemprofylax/behandling Högläge- gärna kuddar under armen. Undvik mitel a! armar uppåt sträck med ext fingrar knyt och för ned armarna upprepa 10 ggr varannan tim Postoperativ regimödemprofylax/behandling

3 Fingerlindning vid kraftig postoperativ svul nad. Speciel linda (tender crepe) Prioritera al tid behandling av svul nad (högläge pumprörelser ev. kompression etc.) Förband och gipsar, immobilisering Immobilisering i relativt kort tid med så stor rörelsemöjlighet det går för icke skadade leder Vid immobilisering av fingrarna strävar man oftast efter sk safe position med flekterade mcp och relativt raka ip-leder Varför? Det är lättare att träna upp extension i mcp än flexion,

4 och tvärtom i IP-lederna Postoperativ regimrörlighet och senglidning Fingerextension, observera pip-ext även abduktionsträning hook fist, flekterade IP-leder och raka MCP-leder straight fist, flekterade MCP och IP-leder och raka DIP-leder Vid ful sammansatt flexion glider flex dig profundus 50 mm och flex dig superficialis 35 mm Adherenser skapas mel an olika lager. För hård

5 träning: små blödningar och minskad rörlighet. Ineffektiv träning: senor fastnar i omgivande vävnad. Undersöka Anamnes dominant hand skadetyp Status använder patienten handen? ev. svul nad lokalt, diffust, rodnad, temp.öknig ärr, adherenser känsel

6

7 Rörelsestatus Aktiv och passiv rörlighet mäts med goniometer aktiv passiv Var är rörelsehindret?

8

9 Rörelsehinder

10 Passiv extension ua Aktiv extensionsdefekt. Åtgärda-behandla Extensorsenskada 22-årig man Skärskada på EDC III och IV vä, handryggsnivå (zon 6) Avgipsad 3,5 v post op Regim Träningsvecka 1: Oppositionsgrepp, ej ytterligare flexion Aktiv extension Träningsvecka 2: Ytterligare flexion til mindre grepp, ej max Träningsvecka 3: Ful aktiv flexion til åten

11

12 MCP-flexion med raka IP-leder IP-flexion med raka MCP Rörelseträning för enskilda leder Försiktighet för att inte förlänga i senskarven

13

14

15

16 Senglidningsövningar EDC separat Sammansatt extension Flexorsenskador Regim Dag 3: Koppling av Kleinertdrag. Aktiv extension, 5 reps/ timme. Passiv flexion m.h.a gummibanden. Vecka 5: Avveckling av Kleinertdrag. Börja använda handen i lättare aktiviteter. Aktiv obelastad rörelseträning. Vecka 7: Aktiv rörelseträning mot lätt motstånd ( mjuk behandlingsdeg).

17 Vecka 8: Använd handen normalt i vardagliga aktiviteter, ännu ej ful belastning Vecka 13: Inga restriktioner. Ful belastning ex. styrketräning, gymnastik

18

19

20 Profundussenglidning

21

22

23 Superficialissenglidning Nervskada MARDUK Medianusskada aphand Radialisskada dropphand Ulnarisskada - klohand Rehabilitering under tiden musklerna är paralytiska Kontrakturprofylax i väntan på nervregeneration. Bibehål a god funktion i icke drabbad muskulatur genom att uppmuntra patienten att använda sin hand (trots känselnedsättning) Ortoser från arbetsterapeuterna för att förebygga felstäl ningar

24 N. ULNARIS Stabilisera dorsalt över proximala falangerna och träna extension i IP-lederna Använd Knucklebender-ortos, som hål er MCP-lederna något flekterade N.RADIALIS Kontrakturprofylax: Handledsextension med knutna och med raka fingrar Använd dorsal ortos som hål er handleden och proximala falangerna raka Rehabilitering under regenerationsstadiet Korta träningspass, undvik muskeltrötthet

25 Regelbunden analys av handfunktion och ortoser Ulnaris Första tecknet på regeneration efter skada på handledsnivå: aktivitet i abduktor digiti minimi Ab- och adduktionsträning med handen på bordet för att undvika att använda EDC Styrka i nypgrepp Medianus Första tecknet på regeneration efter skada på handledsnivå: förmåga att rotera tummen Oppositionsträning och palmarabduktion: Låt tummen glida utefter varje finger och forma ett o. Hantera små föremål i nypgreppet Radialis

26 Tecken på regeneration: Förmågan att stabilisera handleden Träna styrkan handledsextensionen med knuten hand för att isolera handledssträckarna Extendera i MCP med böjda IP-leder, för att lättare hitta EDC Sammansatt extension: passivt rörelseuttag med aktivt kvarhål Patientfal, nerv- och senskada Patient med ulnaris- och medianus samt al a flexorsenor avskurna i handledsnivå, ramlade emot en glasruta. Bilder 3,5 månader efter skadan när pat ännu går på rehab.

27

28 Aktiv rörlighet Flexion och ext tumme och fingrar Kontrakturprofylax Passiv flexion i al a leder PIP och DIP-flexion

29 PIP-extension med stabilisering dorsalt över proximala falangerna för att undvika hyperextension i MCP (aktivt) Får aldrig ske bändande, risk för mikrorupturer med svul nad som följd

30 Medianusskada: kan ej palmarabd. pga nervskadan i medianus Undvik kontrakturer i väntan på regeneration

31

32 Ulnarisskada: Maximal abduktion bilat Hyperext i MCP-leder, ext.def. I IP-leder kontrakturprofylax: knäppa händerna Aktiv träning Sammansatt grepp runt rör, minska succesivt Flexion til föremål i handflatan Hitta funktion i respektive sena genom att stabilisera proximalt om PIP och DIP

33 Ärrmobilisering Styrketräning med gummiring Enkelt mätstatus Extensionsdefekt mot bordet Knytdiastas relaterat til distala palmarvecket Sensibilitet Test hos AT efter 3 månader: Pat kunde ej bedöma tryck och beröring Test hos AT efter 8 månader: Skyddskänsel i hela området, något bättre i handflatan än på fingrarna Uppföljning 1,5 år efter skadan Rörlighet

34 Ful knytförmåga i fingarna med extenderad handled Börjar kunna spreta med fingrarna Börjar kunna vrida tummen och möta fingertoppen i s.k. opposition Maximal senglidning I extension: Klarar att extendera handleden med extenderade fingrar I flexion: Klarar att flektera handleden med flekterade fingrar Greppstyrka JAMAR i kg

35 mån hö vä postop Artros Patientfal CMC-1 artros Kvinna, 62 år Bilateral artros i CMC-leder Opererad med IP-plastik i CMC-leden och artrodes i MP-leden, vä sida 4,5 veckor i gips

36 Typisk felstäl ning Adduktionskontraktur Hyperextension i MCPleden Nedsatt greppförmåga Stabilisera tummen mot resten av greppet

37 Öva att röra i CMC1 med samtidig lätt MCP och IP-flexion Forma rund ring med tumme och pekfinger Greppa runt stort rör Typiska felstäl ningar

38 Svårigheter att lägga handflatan på bordet Står palmarabducerad postop. Vila för handflatan För patienter som har svårt att komma ner med handflatan mot bordet: Rul a mjuk bol under handflatan Vila handen på knät Stabilisera handleden Öva att knyta handen med handleden

39 extenderad för att få igång det naturliga greppet. Med hänsyn til FCR. Stabilitetsträning för handleden radialdeviation til medel äge Reumatoid artrit Man med RA sedan 30 år Opererat båda sina händer med artroplastiker i MCP-lederna Vä hand 5 veckor post.op.

40 Höger hand ett år tidigare

41 Utriggare, med dorsalt/ radialt drag, til verkas hos arbetsterapeut efter ca en vecka.

42 Pat får inte använda handen. Tummen får greppa mot ortosen, men EJ mot fingrarna. Ortosbehandlingen avslutas succesivt efter 6-8 veckor. Träningen påbörjas samtidigt. Sker vanligen med, ibland utan, ortos. Ext/flex.träning av MCP- och IP-leder Handledsflex/ext utan ortos När stygnen tagits: Statisk radialförning av fingrarna Ärrmobilisering Efter ca 4 veckor: Träning med motstånd t ex degprogram

43 Ny ledkapsel Complex regional pain syndrome, CRPS CRPS typ I Utan skada på större nervstam. Inom arm/hand: Skulder hand fingersyndrom SHF

44 CRPS typ II Med skada på större nervstam. CRPS l, symtom oproportionerliga emot skadan Använder inte handen! Bär på armen Visar kvittot med friska handen Passiva rörelser, gnider på handen CRPS I, symtom Brännande smärta i hand, ev. axel Ödem Obalans i autonoma nervsystemet: missfärgning, blank och utslätad hud, perifer kyla, ökad svettfunktion

45 Rtg: ev urkalkning Skyddsstäl ning, ödem svul nad diffust ihopkrupen liten i hela handen hand, inskränkt extension ext.defekter inskränkt ab- och i pip-lederna adduktion Adducerad tumme Inskränkt flexion

46 Behandling Koppla i arm/ hand som en aktiv kroppsdel, ANVÄND DEN! Cirkulationsbefrämjande rörelser såsom armar uppåt sträck Sträva efter avspänd träning. Kol a sittstäl ning, spänning i axlar o.s.v. Skapa trygghet och träningsmotivation genom få och enkla instruktioner

47

48

49 Aktiv träning Cylinder bilat

50 Öppningsgrepp Rul e för handled Träna gärna med olika redskap för att lära handen att få kontakt med omvärlden (känslig hud, ärr...). Koordination hantera föremål Kinesiska kulor Rundstavar Stenar, träföremål Dosering: ofta korta stunder. Lugnt tempo. Undvik: för hård träning statisk belastning som att bära varma handbad

51 passivt bändande rörelser Risk för ökad svul nad Ej väntelista! Ev daglig behandling i början el er inläggning på avdelning.