Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund
|
|
|
- Andreas Nyberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se
2 SDR teamet Neuropediatrik Läkare Lena Westbom och Olafur Thorarensen Sjg Annika Lundkvist Josenby Neurofysiologi Läkare Gert Andersson Neurokirurgi Läkare Nils Ståhl
3 Indika'oner för rhizotomi (SDR) Bilateral spas&sk CP. UXalad spas&citet i flera muskelgrupper i n.e. Smärta p.g.a. spas&citeten Ålder 3-6 år är op&malt Lust &ll grovmotorisk ak&vitet och lek. Vana vid sjukgymnas&sk träning och ortosbehandling.
4 Indika&oner för SDR, forts. GMFCS I- III (gångindika&on): &llräcklig styrka under spas&citeten i höaextensorer, höaabduktorer och knäextensorer samt god balans och bålstabilitet. GMFCS nivå IV- V (sicndika&on): ax undvika/förebygga svåra kontrakturer och skolios, mindre behov av ortopediska ingrepp samt ökat välbefinnande.
5 Kontraindika'oner för rizotomi (SDR) Ej CP. Dystoni/tonusväxling, hyperkinesier (choreoatetos), ataxi. Avvikelser/skador i basala ganglier eller thalamus Opererade med sen- eller muskelförlängningar som ger svaghet, SDR kan då försämra gångförmågan. OmfaXande kontrakturer Icke fungerande sjukgymnas&sk handledning/behandling och träning i vardagen ortosförsörjning/- användning Orealis&ska förväntningar på behandlingsresultat
6 Ugörda opera&oner i Lund Antal opera'oner
7 Verksamheten i Lund Kon&nuerlig verksamhet sedan 1993 selek&on, opera&on och uppföljning Teamet succesivt utbyx, få personer involverade- kon&nuitet Kunskap och erfarenhet har byggts upp med långsik&g uppföljning genom systema&sk uppföljning med reliabla och valida mä&nstrument (prac&ce- based knowledge isg RCT)
8 Lunda upplägget Preop funk&ons status inkl. videofilmning Neurofysiologi genomgång inför opera&onen Sjg och neurofysiolog Sluten vård 10 dygn 2 veckors rehab på Barnrehab enhet Utskrivning med lokal sjukgymnast Uppföljning funk&onsstatus vid 6, 12, 18 månader 3, 5 och 10 år eaer SDR
9 Interna&onal Classifica&on of Func&oning, Disability and Health- Child and Youth version (ICF- CY) PROM MAS Sensibilitet GMFM-66 PEDI PEDI PEDI
10 Dev Med Child Neurol May;54(5):
11 Motorisk funk&on 10 år eaer SDR Sy<e: AX undersöka förändringar i motorisk funk&on 10 år eaer SDR Pa'enter: 29/35 ungdomar Ålder vi SDR: 4 år 3 mån Ålder vid uppföljning: 15 år GMFCS: I, n=1; II, n=7; III, n=8; IV, n=12; V, n=1.
12 Motorisk funk&on 10 år eaer SDR Metod: SkaXning av tonus Mätning av passivt rörelseomfång GMFM- 66 Funk&onsmätningar: preop, 6, 12, 18 månader, 3,5 och 10 år eaer SDR
13 Tonus
14 Passivt rörelseomfång
15 Jämförelse av ROM med CPUP data Nordmark et al. Development of lower limb range of mo2on from early childhood to adolescence in cerebral palsy: a popula2on- based study. BMC Med. 2009; 7: 65
16 GMFM- 66 utveckling över &d Rosenbaum et al. Prognosis for Gross Motor Func&on in Cerebral Palsy. Crea&on of Motor Development Curves, JAMA September 18, 2002 Vol 288, No. 11
17 Regressionsanalys Förändringar i passivt rörelseomfång var relaterade &ll Preop GMFCS nivå Förändringarna i GMFM- 66 var relaterade &ll Preop GMFCS nivå Preop GMFM- 66 poäng Förändringar var INTE relaterade &ll ålder vid SDR
18 Konklusion Barn som genomgick SDR och sjukgymnas&k och följdes med regelbunden uppföljning förbäxrade sin motoriska funk&on under 10 år.
19 Dev Med Child Neurol. Early view
20 Funk&onell förmåga i personlig vård och rörelseförmåga 10 år eaer SDR Sy<e: Ugorska förändringar i ugörande av dagliga ak&viteter i personlig vård och rörelseförmåga 10 år eaer SDR. Pa'enter: 24/29 ungdomar Ålder vid SDR 4 år 1 mån Ålder vid uppföljning 14 år 6 mån GMFCS: I (n=1), II (n= 7), III (n=4), IV (n=11), V (n=1).
21 Funk&onell förmåga i personlig vård och rörelseförmåga 10 år eaer SDR Metod: PEDI resultat Funk&onell förmåga och hjälpbehov för personlig vård och rörelseförmåga Modifika&on och anpassningar för rörelseförmåga Regressionsanalys: vilka bakgrundsfaktorer hade betydelse för förändringen i PEDI poäng
22 Funk&onella färdigheter, rörelseförmåga
23 Funk&onella färdigheter, personlig vård
24 Hjälpbehov, personlig vård
25 Hjälpbehov, rörelseförmåga
26 Modifikationer och anpassningar för rörelseförmåga inga+ Allmänna anpassningar Hjälpmedel+ OmfaGande anpassningar Preop, n (range) 5 år postop, n (range) 10 år postop, n (range) Preop, n (range) 5 år postop, n (range) 10 år postop, n (range) GMFCS I II (n=8) GMFCS III (n=4) GMFCS IV V (n=12) 7 (5 7) 7 (3 7) 7 (4 7) 0 (0 2) 0 (0 4) 0 (0 3) 5 (4 5) 5 (3 7) 5.5 (0 7) 2 (1 2) 2 (1 4) 1.5 (0 7) 6 (4 7) 3.5 (2 7) 2 (0 7) 1 (0 3) 3.5 (1 5) 4 (0 7)
27 Resultat De först 5 åren ses signifikanta förbäxringar för både GMFCS I- III och IV- V 5-10 år eaer SDR GMFCS I- III ax förbäxra funk&onell förmåga och självständigheten GMFCS IV- V bibehåller den förmågan och självständighet man uppnåx vid 5 år Ungdomar i GMFCS IV- V använder mer hjälpmedel och anpassningar än preop
28 Regressionsanalys Preop GMFCS nivå föll ut som bakgrundsfaktor för Funk&onella färdigheter personlig vård, hjälpbehov för personlig vård och rörelseförmåga. Ålder vid SDR föll inte ut som förklarande bakgrundsfaktor
29 Konklusion Barn som genomgåx SDR + sjukgymnas'k och följts under 10 år ugör fler ak&viteter i dagliga livet och är mer självständiga GMFCS I- V Förändringarna sågs vara beroende av preop GMFCS nivå, ej ålder vid SDR GMFCS IV- V använde fler hjälpmedel och omfaxande anpassningar för rörelseförmåga
30 10 års uppföljning Medicinska resultat, opublicerade data
31 SDR uppföljning 10 år ungdomar &llfrågats om 10 års uppföljning 8 har avböjt Strukturerat neuropediatrikformulär bl.a. Ryggar Ortopediska op Smärta Sensibilitet
32 GMFCS I II III IV V 16 Medelålder 4,3 år
33 Smärta Antal nej nacke- rygg föxer knän höa uppgia saknas
34 Ryggarna 10 år eaer SDR Inga ryggopera&oner.men 3 rygg op eaer 10- års kontrollen Scolios >20 n=16 antal Listhes n= Symptom hos en person Scolios? ja />20 nej uppgia saknas
35 Ortopediska opera&oner Fot: grice, achillesförl., artodes
36 Sensibilitet Ytlig beröring, benen 2- punkts diskriminering, 3 cm Ledposi&on (stortå) Vibra&on, malleoler Annika Lundkvist Josenby, FBH- dag
37 Ytlig beröring, benen u.a. nedsax ökad ej test/ej medverkan uppgia saknas
38 2- punkts diskriminering av av av 10 <4 av 10 asymmetri ej test/medverkar ej uppgia saknas
39 Djup sensibilitet, ledsinne stortå av av 10 <4 av 10 uppgia saknas Annika Lundkvist Josenby, FBH- dag ej test/ej medverkan
40 Vibra&onssinne av av 10 ej testat/ medverkar ej asymmetri 5-6 av 10 <4 uppgia saknas
41 Tolkning av sensibilitetstestning Djup sensibilitet/ledposi&on och ytlig beröring förefaller vara god eaer SDR 2- punktdiskriminering och vibra&on sämre resultat MEN är svårt Kräver full medverkan och koncentra&on Preop? Sensibilitet hos andra med BSCP?
42 FortsaXa studier Ryggar 25 års uppföljning som vid 10 år Vuxen CPUP + GMFM och PEDI
43 Föräldrainforma&on om SDR hxp:// Skanes- universitetssjukhus/organisa&on- A- O/ Barn- - och- ungdomsmedicinska- kliniken/for- pa&enter- och- foraldrar/sjukdomarfakta/ Rizotomi- Selek&v- Dorsal- Rhizotomi- - - SDR/
Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.
Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,
Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.
1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är
Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene
Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Eva Nordmark Dr med vet, leg. sjukgymnast, universitetslektor Avd för
YrkesträffFysioterapeuter. 21 okt2014
YrkesträffFysioterapeuter 21 okt2014 YrkesträffFysioterapeuter 10:45-11:15 CFSC information tillsammansmed arbetsterapeuterna.kate Himmelman 11:25-11:35 Summering från koordinatorsträffen Caroline Gudmundsson/Eva
MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...
Fysioterapeutuppgifter Bedömare......... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum (åååå-mm-dd) Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Bäckenelevation (m. Quadratus lumborum) Höger
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017
Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 GMFCS Gross Motor Function Classification System I II III IV V 1,5 år 2,5 år 5 år 8
Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets
Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens
Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens..och min egen inställning Marianne Arner Södersjukhuset Stockholm Viktigaste budskap Primum non nocere Först av allt, skada inte! Hippokrates-eden cirka 500
Cerebral pares. fysioterapeuten. test - mätning. utredning. vid test av barn. Fysioterapi vid cerebral pares
1 2 Cerebral pares fysioterapeuten Spastisk unilateral bilateral Dyskinetisk choreoathetos dystoni Ataxi behandlare? konsult? förhållningssätt olika åldrar problemlösning undersökning analys behandling
CPUP-dagar Malmö GMFM
GMFM Katina Pettersson Caroline Martinsson Gross Motor Function Measure Reidun Jahnsen Arbetsgrupp GMFM Caroline Martinsson sammankallande Maria Richardsson Lena Hedström Katina Pettersson Reidun Jahnsen
Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut
Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year
MMCUP Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus. Verksamhetsberättelse för år 2010
MMCUP Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus Verksamhetsberättelse för år 2010 Bakgrund Begreppet spinal dysrafism täcker flera olika missbildningar i ryggraden; Ryggmärgsbråck är den
Mål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet
22-23 oktober 212 Arrangörer: Marianne Arner Caroline Gudmundsson Gunnar Hägglund Lena Krumlinde Sundholm Eva Nordmark Elisabet Rodby Bousquet Lena Westbom Destination Öresund Uppföljningsprogram Nationellt
HEFa ett regionalt kvalitetsregister
HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet
HEFa 1: regional konferens 081106
HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping
Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped
Klassifikation av ät- och drickförmåga Eva Sjöstrand, leg logoped Vad är EDACS? Klassifikationssystem för funktionell ät- och drickförmåga hos individer med cerebral pares. Utarbetat i England av ett forskarlag
Skilj på utvecklingsförsening. Tidig diagnos - varför? Tidig upptäckt - varför? Early intervention effekt? Early intervention.
Cerebral pares 13118 Lena Westbom, Avd för pediatrik, IKVL, LU, SUS Planerar ta upp Tidig upptäckt - hur varför CP-defintion och klassifikationer CP subtyper Överlevnad Videor Dyskinetisk CP Hypoton! 1:a
Projektrapport om höftuppföljning i Västra Götalandsregionen
Borås 2012-12-11 Projektrapport om höftuppföljning i Västra Götalandsregionen Det finns praktiska svårigheter att genomföra höftröntgenuppföljning som riktlinjerna i Höft- PM föreslår, där rekommenderade
Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.
Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ http://www.liu.se/habq Nuläge Bak- Funktion grunds Funktio Hälsa Kvalitet data Insatser Antalet barn/ungdomar 0-18år i HabQ 2013 2014 CP 465 525 Autistiskt
Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v
Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Linda Stridh leg sjukgymnast Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Barn och ungdomssjukhuset,
Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi
Sjukgymnastiken Lund 2003-06-12 Barn och ungdoms sjukhuset Universitetssjukhuset i Lund Vad är Selektiv Dorsal Rhizotomi (SDR)? Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi Hos friska personer
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör
SUS Struktur och utveckling i spasticitetsbehandling
SUS Struktur och utveckling i spasticitetsbehandling CVU Rapportserie 2005:4 Projektledare: Kate Himmelmann Barnneurolog/habiliteringsläk Regionala barn-och ungdomshabiliteringen, DSBUS Göteborg Sammanfattning
fysioterapeuten utredning vid test av barn spasticitet motorisk förmåga? reduktion av spasticitet Fysioterapi vid Cerebral Pares
behandlare? konsult? fysioterapeuten 1 val av test utvärderande/jämförande diskriminativa prediktiva 2 förhållningssätt olika åldrar standardiserade normerade validitet reliabilitet känslighet för förändring
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme
Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Masterutbildning, D-uppsats. Författare Susanne Nicklasson, leg arbetsterapeut. Handledare Kristina
44 neurologi i sverige nr 1 16
CP Cerebral pares (CP) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. CP orsakas av en icke-progressiv hjärnskada som uppkommit före två års ålder och varje år är det omkring 200 barn
Gross Motor Function Classification System (GMFCS)
Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Målfokuserad träning. Målfokuserad träning, forts. Målfokuserad träning, forts
Målfokuserad träning Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
Målfokuserad träning
Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Målfokuserad träning Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER
NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER ANNA DANIELSSON LEG FYSIOTERAPEUT MED DR Syfte SAHLGRENSKA AKADEMIN Utvärdera gångförmågan efter träning med
Dagens presentation. CPUP (liksom barnet med CP) är en helhet! Bakgrund. Bakgrund
11-5-4 Opfølgning af overekstremitetsfunktion i CPUP i Sverige CPOP dagen 4 maj 11 Dagens presentation Varför behövs CPUP? Vad ingår i övre extrdelen och varför?? Två dimensioner i CPUP Hur kan man använda
Medicinsk behandling av dyskinesi och spasticitet Lena Westbom och Kate Himmelmann Malmö Session C
Medicinsk behandling av dyskinesi och spasticitet Lena Westbom och Kate Himmelmann Malmö 18-10-22 Session C BEHANDLING AV MUSKELSPÄNNINGAR Selektiv dorsal rhizotomi Baklofen Botulinumtoxin RCT-studie
Background: Methods: Results: Conclusion:
ABSTRACT Background: Children with cerebral palsy (CP) have a risk of sustaining displacement and dislocation of the hip. It is questioned whether varisation osteotomy of the proximal femur should be performed
Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se
Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken
FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery
FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi
Akut kirurgiska operations processen
Akut kirurgiska operations processen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Folke Hammarqvist, kirurg Förbättringsgruppen Stora och varierande flöden The emergency operation race Utsålt - fullt Utsålt
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk
Yrkesmöte neuropediatrik CPUP
Yrkesmöte neuropediatrik CPUP 2014-10-21 10:45 CFCS kommunikationsklassifikation Kate Himmelman 11.25 11.45 Gammalt och nytt i CPUP för habiliteringsläkare SDR aktuellt -uppföljning från förra årets möte
2015-10-20. Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet
Äldre? > 65 år Fysisk aktivitet och hälsa för äldre Leg.fysioterapeut, Med dr Karolinska Institutet 75 år Äldre äldre 85 år > 85 år fördubbling på 30 år Sverige 2013: 19% > 65 år Kvinnor: 84 år, män: 80
STROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Retrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP.
Retrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP. Author: Jenny Hedberg Graff Statistician: Nicklas Philström Supervisor:
Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap. Självupplevd livskvalitet hos barn och ungdomar med cerebral pares
Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap Självupplevd livskvalitet hos barn och ungdomar med cerebral pares Författare: Ingrid Westöö Handledare: Õie Umb-Carlsson Magisterprogrammet i habiliteringskunskap
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
S T A T I S T I K B I L A G A T I L L D E L Å R S B O K S L U T 2011-01- 0 1 2011-08- 31
Delårsbokslut 211-8-31 1 S T A T I S T I K B I L A G A T I L L D E L Å R S B O K S L U T 211-1- 1 211-8- 31 HANDLÄGGARTEAMEN VID AF ANGERED OCH AF GAMLESTADEN Deltagarflöde s start nya avslutade s slut
Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R)
CanChild Centre for Childhood Disability Research Institute for Applied Health Sciences, McMaster University, 1400 Main Street West, Room 408, Hamilton, ON, Canada, L8S 1C7, Tel 905-525-9140 ext 27850
CP subtyper - en översikt. Lena Westbom
CP subtyper - en översikt Lena Westbom 2016-10-25 ..översikt CP ej CP... allmänt om klassifikation av CP-subtyper..säga något om några vanliga svårigheter... många olika funktionstillstånd under paraplytermen
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast,
NY VERSION. REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom
NY VERSION 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 Huvudförfattare Kristina Tedroff Katarina Wide Det här är en
Beskrivning. Medicinska indikationer
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...
Nationella kvalitetsregister. CPUP MMCUP (HabQ)
Nationella kvalitetsregister CPUP MMCUP (HabQ) CPUP Startade som ett kliniskt uppföljningsprogram i Skåne Blekinge Halland för drygt 20 år sedan. Primär målsättning: Minska antalet höftledsluxationer hos
Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network
Positionering 24h Positioneringslösningar för hela dygnet Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Barn och vuxna som har svårigheter att självständigt bibehålla en stabil postural position
Avtal med Habilitering & Hälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde,
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-03-08 p 7 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde, 2011 Ärendebeskrivning
HEFa. Årsrapport HEFa 2006
Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet
Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi
Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi Workshop 081023 sjukgymnaster och arbetsterapeuter Christina Lager Målsättning Att skapa en gemensam grund för diagnostik och behandling av sjukdomen
MPS i Vardagen 2011-10-18
MPS i Vardagen Elke Schubert Hjalmarsson Leg Sjukgymnast, specialist i pediatrik Ellen Odéus Leg Arbetsterapeut 2011-10-18 MPS Team Under uppbyggnad Ca 1 gång/år Gör tester för att följa barnet Teamgenomgång
ortopedisk behandling
Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
forskning pågår Gångförmåga hos barn med cerebral pares Gångförmåga en central fråga i barnsjukvård och habilitering Sammanfattning
forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Gångförmåga hos barn med cerebral pares Eva Brogren Carlberg och Meta Nyström Eek Sammanfattning Förmågan att gå står ofta i fokus för behandlingsinsatser
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?
Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Examensarbete i arbetsterapi, fysioterapi, omvårdnad 15hp VT 2019
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Examensarbete i arbetsterapi, fysioterapi, omvårdnad 15hp VT 2019 Stabilitet av Gross Motor Function Classification System (GMFCS) hos barn med
Na#onella epilepsikirurgi registret. Uppdatering av data 2012 04 23 Na#onella epilepsikirurgimötet Lund
Na#onella epilepsikirurgi registret Uppdatering av data 2012 04 23 Na#onella epilepsikirurgimötet Lund Antal operationer totalt 100 80 60 40 20 0-91 -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL
SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
YrkesträffFysioterapeuter. 21 okt2014
YrkesträffFysioterapeuter 21 okt2014 YrkesträffFysioterapeuter 10:45-11:15 CFSC information tillsammansmed arbetsterapeuterna.kate Himmelman 11:25-11:35 Summering från koordinatorsträffen Caroline Gudmundsson/Eva
Implementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Annemarie Bexelius och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting 2008.
FoU-rapport 2008-03 Goal Attainment Scaling och föräldrars val av mål, en metod för behandlingsplanering och utvärdering av funktionell träning för barn med cerebral pares Annemarie Bexelius Denna rapport
Att leva med Spasticitet
Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga
UTVECKLINGSPLAN.FÖR.ÖVRE.GASTROINTESTINALA.TUMÖRER,.
UTVECKLINGSPLAN.FÖR.ÖVRE.GASTROINTESTINALA.TUMÖRER,. NORRA.REGIONEN. BAKGRUND.. Esofagus()och)Ventrikelcancer) Esofaguscancerärdenåttondevanligastecancerformenivärlden.Dengeografiska variationeniincidensärstor.mändrabbasibetydligthögregradänkvinnor.
RUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Grovmotorisk funktionsnivå CP orsaksmönster
Cerebral Pares CP 13111 Lena Westbom Neurosektionen, Barnmed klin, SUS BarnReHab Skåne, HoH Cerebral Pares Bestående rörelsehinder pga engångsskada i omogen hjärna omogen = före 2 årsdagen CP andra svårigheter
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
TRÄNINGSINSTRUKTIONER
I. Träningsinstruktioner för 10-12 år Teknik (Koordination) Åldern 10 till 12 år brukar kallas för den motoriska guldåldern, eftersom barn i den här åldern är särskilt mottagliga för inlärning av koordination
Sammanfattning för dig med CP
Årsrapport 2015 Sammanfattning för dig med CP Förord Detta är den tionde årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares) som nationellt kvalitetsregister, med redovisning av samlade resultat
Center för barn med cerebral pares i Syrien
Reserapport Center för barn med cerebral pares i Syrien Resa till Syrien 26/9-10/10 2003 med ett svenskt habiliteringsteam. Sjukgymnast Lena Ståhle-Öberg Barn&ungdomshabiliteringen i Umeå. Resan startade
ITB Dosering, uppföljning
ITB Dosering, uppföljning Kate Himmelmann Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Regional spasticitetsbehandling Västra Götaland Botulinum- mottagning Spasticitets- mottagning ortoped Regionalt spasticitetsteam
Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter
Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,
Höftortoser. www.camp.se
www.camp.se NewCamp höftortos Rigid höftortos med aluminiumskenor. Höftdel och lårdel som sammankopplas med en ställbar led i flexion/extension och i abduktion. Ortosens flexibla höftdel gör det möjligt
Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios.
RYGG Syfte Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios. Om skolioser Skolios definieras som en böjning av kotpelaren i sidled med eller utan samtidig rotation av kotkropparna. Skoliosen