SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE
|
|
|
- Ulrika Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet, delaktighet, omgivningsfaktorer Motorik samt förslag på åtgärder 0-1 år Kroppsstruktur/ Status görs enl nedanstående intervaller -muskelstyrka (0-2 skala) -låg/hög - skadenivå -parestyp -ledrörlighet ledfelställningar -ryggdeformitet -generell tonusförändring Sjukgymnastbedömningsformulär (bilaga) Aktivitet -regelbunden uppföljning av motorisk utveckling övre och nedre extremiteter -förväntad gångförmåga (vid 10 månaders ålder) -stimulering av sensomotorisk utveckling, grov och finmotorik inom ramen för funktionshindrets förlopp styrketränande lekar -kroppsmedvetenhet - -initiera och följa upp ev ortosbehandling - handling, dvs handhavande t ex hur barnet kan hållas, lyftas, bäras, ligga, stå, sitta, äta och leka -rekommenderade vilolägen -stimulering av barnets sensomotoriska utveckling -planerad ortosanvändning Samverkans -klinisk ansvarig läkare: ev shuntproblematik, RIK mm -ortopedläkare : planering av ortoser och första stående samt sittande i samråd med ortopedläkare och ortopedingenjör -klinisk sjukgymnast: ev när barnet vistas på klinik -familjestöd -perception -kommunikation -sitthjälpmedel och handfunktion
2 0-1 år Kroppsstruktur/ -muskelinbalans -ledrörelseinskränkning -deformiteter i leder och rygg -rodnad -sår -frakturer och annat Specifika hälsorisker samt förslag på åtgärder/förebyggande -kontrakturbehandling -följa upp ortosbehandling -kontrakturprofylax och kontrakturförebyggande viloställningar -förebyggande råd relaterat till sensibilitetsnedsättningen (rodnader, sår, frakturer) aktivitetsställningar i lek och behandling Samverkans -ortopedläkare: ev ortopediska deformiteter höftstatus ev kirurgiska ingrepp : ortoser -habläkare -sjuksköterska -arbetsterapeut
3 1-5 år Status görs halvårsvis och till ortbedömn vid 18 mån 2 år 3 år 4 år 5 år Kroppsstruktur/ -muskelstyrka -muskelfunktionsnivå -parestyp -asymmetrier i paresernas utbredning -spasticitet -ledrörlighet -ledfelställningar/ ryggdeformitet -sensibilitet -generell tonusförändring Sjukgymnastbedömningsformulär (bilaga) Aktivitet: -förväntad gångförmåga utifrån muskelfunktionsnivå -funktionell förflyttning -sittfunktion -hand-armfunktion enl klinisk bedömning förslag: MACS -stimulering av styrketränande lekar finmotorisk utveckling inom ramen för funktionshindrets förlopp -val av stå- och gånghjälpmedel -ståträning -gångträning -inträning och uppföljning av ortosanvändning i dagliga aktiviteter -självständighetsträning t ex på/av ortos, funktionell förflyttning med eller utan ortos och annat Motorik samt förslag på åtgärder styrketränande lekar finmotorisk utveckling inom ramen för funktionshindrets förlopp -optimala vilo-leksittställningar mm -fortsatt planerat ortosprogram/inträning av aktuella ortoser och funktionell förflyttning i dessa -stå- och gåträning -självständighetsträning Samverkans -klinisk ansvarig läkare: shuntproblematik RIK mm -kliniksjukgymnast: när barnet vistas på klinik -ortopedläkare -hjälpmedelscentralen -regionhabiliteringen -förskoleverksamhet/ assistent -familjestöd -hjälpmedel -ADL -anpassning av miljön -rullstolsträning -sittande -hygien, toalettbesök -öga/handkoordination -finmotorik -perception -kognitiv utveckling -neuropsykologiska funktioner -social integration
4 1-5 år Kroppsstruktur/ -muskelinbalans -ledrörelseinskränkning -deformiteter i leder -rodnad/sår (sensibilitetsnedsättning) -frakturer -skoliosutveckling eller progredierande skolios, försämrad gångfunktion, ökad spasticitet i benmuskler -hand-armsvaghet Uppmärksamhet på (kan vara tecken på FJÄTTRAD RYGGMÄRG) och annat Specifika hälsorisker samt förslag på åtgärder -kontrakturprofylax viloställningar aktivitetsställningar i lek -förebyggande råd relaterat till sensibilitetsnedsättningen (rodnad, sår, frakturer) t ex badskor som skydd -kontrakturbehandling -följa upp och ev initiera ortosbehandling -positionering Samverkans -vid misstanke om fjättrad ryggmärg påskynda läkarkontakt -ortopedläkare: ev kirurgiska ingrepp -neurokirurg: vid neurologiska förändrad blåsa/ tarmfunktion -uroterapeut/regionhab: RIK träning, scolios -förskoleverksamhet/ assistent: ex muskeltöjning -habläkare -sjuksköterska -arbetsterapeut -balansstörning/ förflyttningsrelaterad otrygghetskänsla -smärta (nacke, skuldror, rygg, leder) -smärtskattning
5 6-12 år Status görs halvårsvis Kroppsstruktur/ -muskelstyrka -muskelfunktionsnivå -parestyp -asymmetrier i paresernas utbredning -spasticitet -ledrörlighet -ledfelställningar/ ryggdeformitet -sensibilitet -generell tonusförändring (enl klin bedömning) Sjukgymnastbedömningsformulär (bilaga) Aktivitet: - gångförmåga utifrån muskelfunktionsnivå -funktionell förflyttning -energi-pulsmätning-pci -sittfunktion -hand-armfunktion enl klinisk bedömning -PEDI styrketränande aktiviteter finmotorisk utveckling inom ramen för funktionshindrets förlopp -val av stå- och gånghjälpmedel -stå- och gångträning -inträning och uppföljning av ortosanvändning i dagliga aktiviteter -självständighetsträning t ex på/av ortos, funktionell förflyttning med eller utan ortos och annat Motorik samt förslag på åtgärder styrketränande lekar finmotorisk utveckling inom ramen för funktionshindrets förlopp -optimala vilo-aktivitetsittställningar mm -fortsatt planerat ortosprogram/inträning av aktuella ortoser och funktionell förflyttning i dessa -stå- och gångträning -ADL och självständighetsträning -öka barnets kunskap om den egna funktionsnedsättningen Samverkans -ortopedläkare -skoliosmottagningen -kliniksjukgymnaster -hjälpmedelscentralen -regionhabiliteringen -skol-fritidsverksamhet -assistenter -familjestöd -hjälpmedel -ADL -rullstolsträning -sittande -hygien, toalettbesök -öga/ handkoordination -finmotorik -perception -kognitiv utveckling -neuropsykologiska funktioner -social integration -information/samtal med barnet om den egna funktionsnedsättningen
6 6-12 år Kroppsstruktur/ -muskelinbalans -ledrörelseinskränkning -deformiteter i leder -rodnad/sår (sensibilitetsnedsättning) -frakturer -skoliosutveckling eller progredierande skolios -hand-armsvaghet Uppmärksamhet på (kan vara tecken på FJÄTTRAD RYGGMÄRG) -balansstörning/ förflyttningsrelaterad otrygghetskänsla -smärta (nacke, skuldror, rygg, leder) -smärtskattning och annat Specifika hälsorisker samt förslag på åtgärder -kontrakturbehandling -följa upp och ev initiera ortosbehandling -positionering -intensifierad sjukgymnastik vid -kontrakturprofylax viloställningar aktivitetsställningar i lek -förebyggande råd relaterat till sensibilitetsnedsättningen (rodnad, sår, frakturer) t ex badskor som skydd Samverkans -vid misstanke om fjättrad ryggmärg påskynda läkarkontakt -ortopedläkare: ev kirurgiska ingrepp -neurokirurg: vid neurologiska förändrad blåsa/ tarmfunktion -uroterapeut/regionhab: RIK träning, scolios -skol-fritidsverksamhet assistent: ex muskeltöjning -habläkare -sjuksköterska -arbetsterapeut
7 13-18 år Kroppstruktur/ -muskelstyrka -muskelfunktionsnivå -parestyp -asymmetrier i paresernas utbredning -spasticitet -ledrörlighet -ledfelställningar/ ryggdeformitet -sensibilitet -generell tonusförändring Status görs halvårsvis Sjukgymnastbedömningsformulär (bilaga) Aktivitet: -gångförmåga utifrån muskelfunktionsnivå -funktionell förflyttning -energi-pulsmätning-pci -sittfunktion LSS -hand-armfunktion enl klinisk bedömning -PEDI styrketränande aktiviteter finmotorisk utveckling inom ramen för funktionshindrets förlopp -val av stå- och gånghjälpmedel -stå- och gångträning -inträning och uppföljning av ortosanvändning i dagliga aktiviteter -självständighetsträning t ex på/av ortos, funktionell förflyttning med eller utan ortos och annat Motorik samt förslag på åtgärder styrketränande aktiviteter -kroppsmedvetande -optimala vilo-aktivitetsittställningar mm -fortsatt planerat ortosprogram/inträning av aktuella ortoser och funktionell förflyttning i desamma -stå- och gåträning -ADL och självständighetsträning -intensifiering av kunskapen om diagnosen -lära ungdomen att ta ansvar för sin egen hälsa -friskvård/egen träning Samverkans -ortopedläkare -skoliosmottagningen -kliniksjukgymnaster -hjälpmedelscentralen -regionhabiliteringen -skol-fritidsverksamhet -assistenter -familjestöd -hjälpmedel -ADL -rullstolsträning -sittande -hygien, toalettbesök -öga/ handkoordination -finmotorik -perception -kognitiv utveckling -neuropsykologiska funktioner -social integration -diskussion kring eget boende, körkort, skola, sex och samlevnad etc -information/samtal med ungdomen om den egna funktionsnedsättningen
8 13-18 år Kroppstruktur/ -muskelinbalans -ledrörelseinskränkning -deformiteter i leder -rodnad/sår (sensibilitetsnedsättning) -frakturer -skoliosutveckling eller progredierande skolios -hand-armsvaghet Uppmärksamhet på (kan vara tecken på FJÄTTRAD RYGGMÄRG) -balansstörning/ förflyttningsrelaterad otrygghetskänsla -smärta (nacke, skuldror, rygg, leder) -smärtskattning och annat Specifika hälsorisker samt förslag på åtgärder -kontrakturprofylax viloställningar aktivitetsställningar i lek -förebyggande råd relaterat till sensibilitetsnedsättningen (rodnad, sår, frakturer) t ex badskor som skydd -kontrakturbehandling -följa upp och ev initiera ortosbehandling -positionering -intensifierad sjukgymnastisk vid / smärta Samverkans -vid misstanke om fjättrad ryggmärg påskynda läkarkontakt -ortopedläkare: ev kirurgiska ingrepp -neurokirurg: vid neurologiska förändrad blåsa/ tarmfunktion -uroterapeut/regionhab: RIK träning, scolios -skol-fritidsverksamhet, assistent: ex muskeltöjning -habläkare -sjuksköterska -arbetsterapeut
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR CP-HEMIPLEGI
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR CP-HEMIPLEGI Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet, delaktighet, omgivningsfaktorer 0-6 år Kroppstruktur/ CPUP
MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...
Fysioterapeutuppgifter Bedömare......... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum (åååå-mm-dd) Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Bäckenelevation (m. Quadratus lumborum) Höger
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se
Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi
Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi Workshop 081023 sjukgymnaster och arbetsterapeuter Christina Lager Målsättning Att skapa en gemensam grund för diagnostik och behandling av sjukdomen
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
HEFa ett regionalt kvalitetsregister
HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet
Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART
ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär
MPS i Vardagen 2011-10-18
MPS i Vardagen Elke Schubert Hjalmarsson Leg Sjukgymnast, specialist i pediatrik Ellen Odéus Leg Arbetsterapeut 2011-10-18 MPS Team Under uppbyggnad Ca 1 gång/år Gör tester för att följa barnet Teamgenomgång
Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje
Programutbud för barn och föräldrar på Hösten 2013 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk
Hur går utredningen till?
Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag
Att leva med Spasticitet
Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga
Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje
Program för barn- och föräldragrupper på Hösten 2012 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger
Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network
Positionering 24h Positioneringslösningar för hela dygnet Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Barn och vuxna som har svårigheter att självständigt bibehålla en stabil postural position
Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:
Ortopedteknik och Butik
Ortopedteknik och Butik Vårt dagliga fokus handlar om att skapa oberoende och livskvalitet för personer med rörelserelaterade problem 2 Hög tillgänglighet och omsorgsfullt bemötande I grunden handlar allt
Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children
Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Center för barn med cerebral pares i Syrien
Reserapport Center för barn med cerebral pares i Syrien Resa till Syrien 26/9-10/10 2003 med ett svenskt habiliteringsteam. Sjukgymnast Lena Ståhle-Öberg Barn&ungdomshabiliteringen i Umeå. Resan startade
Höftortoser. www.camp.se
www.camp.se NewCamp höftortos Rigid höftortos med aluminiumskenor. Höftdel och lårdel som sammankopplas med en ställbar led i flexion/extension och i abduktion. Ortosens flexibla höftdel gör det möjligt
Habiliteringen Halland
Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna
Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi
Sjukgymnastiken Lund 2003-06-12 Barn och ungdoms sjukhuset Universitetssjukhuset i Lund Vad är Selektiv Dorsal Rhizotomi (SDR)? Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi Hos friska personer
Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel
PM 1 (9) Division Hälsa Habilitering Rehabilitering HHR 2012-05-23 Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-05-23 2 (9) Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel 1 Bakgrund 3 Samrådsgruppens
RUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Habiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår
Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning
Område: Gilitigt från och med 2009-01-01 Reviderad den Innehållsförteckning Specifika regler för området 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 06 03 12
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Tuning av ortoser enl. Elaine Owen
Tuning av ortoser enl. Elaine Owen Erfarenheter från SOL Lund Louise Mattsson, OI/Sjg Tuning av ortoser Bakgrund: Fyra skandinaviska kurser med Elaine Owen inom drygt ett år Fråga 1: Är det här ett nytt
Ryggmärgsbråck. Ryggmärgsbråck Annika Blomkvist Leg sjukgymnast
Ryggmärgsbråck Annika Blomkvist Leg sjukgymnast Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Ryggmärgsbråck Från 1973 sjunkande trend. 9/10 000 födda till 2/10 000 födda
Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH
Barn- och ungdomshabiliteringen rev 140127 Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) inom Örebro läns landsting är en specialistresurs, en plusresurs, till
Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå. för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne
Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne Februari 2016 1 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning över 20 år Hjälpmedelsrekommendationer
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,
Barnhabilitering Kalmar
Barnhabilitering Kalmar Gruppverksamhet och kurser hösten 2014 Välkommen till barnhabiliteringen! Telefon 0480-843 00 Besöksadress Hus 48, plan 2 Lasarettsvägen 1, Kalmar Receptionens öppettider Måndag,
Habiliteringen Halland
Habiliteringen Halland 13 08 20 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer.
Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län
Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Rehabilitering Sidan 1 av 9 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp
SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL
SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK
DOM. 2013-12-16 Meddelad i Stockholm. Ombud: Jur.kand. Anna Dicander Humana AB Box 184 701 43 Örebro
KAARRÄTTEN I STOCKHOL Avdelning 04 2013-12-16 eddelad i Stockholm ål nr 2737-13 KLAGANDE Försäkringskassan OTPART Ombud: Jur.kand. Anna Dicander Humana AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss
Beskrivning. Medicinska indikationer
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren
Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men
Mål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet
22-23 oktober 212 Arrangörer: Marianne Arner Caroline Gudmundsson Gunnar Hägglund Lena Krumlinde Sundholm Eva Nordmark Elisabet Rodby Bousquet Lena Westbom Destination Öresund Uppföljningsprogram Nationellt
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor
PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och
Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015
Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast,
Behandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Behandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
SUS Struktur och utveckling i spasticitetsbehandling
SUS Struktur och utveckling i spasticitetsbehandling CVU Rapportserie 2005:4 Projektledare: Kate Himmelmann Barnneurolog/habiliteringsläk Regionala barn-och ungdomshabiliteringen, DSBUS Göteborg Sammanfattning
Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2016. Gäller från 1 juni 2016. Bok 4 Ortopedtekniska hjälpmedel
Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2016 Gäller från 1 juni 2016 Bok 4 Ortopedtekniska hjälpmedel Välkommen till Hjälpmedelshandboken Bok 4 Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedelshandboken är ett stöd
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning
Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Riktlinjer för Arbetsterapiverksamhet inom barnsjukvård Södra sjukvårdsregionen
Riktlinjer för Arbetsterapiverksamhet inom barnsjukvård Södra sjukvårdsregionen 17.09.27 Neurologi Introduktion Inom barn- och ungdomssjukvården är en stor och viktig del innefattad i de sjukdomstillstånd
Fysioterapeutens roll i samband med operation
Fysioterapeutens roll i samband med operation Anna-Klara Nohlin Sandsjö, Meta Nyström Eek, Barbro Löfgren Preoperativ planering 1 Ortopedkonsult Fysioterapeut samordnare? Kom förberedd med underlag för
Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?
Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR DOWNS SYNDROM
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR DOWNS SYNDROM Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling ICF Kroppsstruktur/Kroppsfunktion, aktivitet Kroppsstruktur/Kroppsfunktion, aktivitet, delaktighet, omgivningsfaktorer
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-
HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP
HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,
2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Habiliteringscentrum, Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken 1 2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom
Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell
Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan
HJÄLPMEDEL FÖR ATT HANDHA, MANÖVRERA OCH/ELLER KONTROLLERA FÖREMÅL
24 09 HJÄLPMEDEL FÖR ATT HANDHA, MANÖVRERA OCH/ELLER KONTROLLERA FÖREMÅL 24 09 18 STRÖMBRYTARE OCH OMKOPPLARE Hjälpmedel för att sätta på eller stänga av strömkretsar. Här ingår t.ex. elektriska tryckknappar.
Finmotoriska färdigheter och övningar LÄGRE SKOLÅLDER 6-10 ÅR
Finmotoriska färdigheter och övningar LÄGRE SKOLÅLDER 6-10 ÅR MOTORISKT LÄRANDE Barn behöver förberedelser på vad som ska hända, tydliga instruktioner och möjlighet att få öva flera gånger. En komplicerad
fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen
1 Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER
KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och
Motorisk utveckling mot stå - och gångfunktion och hälsorelaterad livskvalitet hos barn med MMC. Åsa Bartonek Astrid Lindgrens barnsjukhus
Motorisk utveckling mot stå - och gångfunktion och hälsorelaterad livskvalitet hos barn med MMC Åsa Bartonek Astrid Lindgrens barnsjukhus 43 barn med MMC 23 pojkar, 20 flickor födda 1993-1999, 40 hade
1 Behandling relaterad till psykiska funktioner
2016-04-01 1 1 Behandling relaterad till psykiska funktioner Alla -Hjälpmedelsförskrivning Alla - Information/undervisning om hälsa-ohälsa Hjälpmedelsförskrivning (KVÅ QT005) Prova ut, anpassa, välja lämplig
HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12
HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 03 12 03 BRÅCKBAND 03 12 06 BRÅCKGÖRDEL Förskrivare L med specialistkompetens i kirurgi. Förskrivningsrätt och/eller uppföljning kan delegeras till annan befattningshavare
Habiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär
Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART
ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär att
Organisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16169 su/med 2016-12-20 3 Innehållsansvarig: Ragnar Jerre, Sektionschef, Läkare ortopedi (ragje) Godkänd av: Magnus Karlsson, Verksamhetschef, Verksamhetsgemensamt
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Pedagogisk Basutredning
Pedagogisk Basutredning Servicematerial Förskola/Förskoleklass Januari 2009 2 Information för Pedagogisk Basutredning Syftet med den pedagogiska basutredningen är att ge en fördjupad bild av barnets/ elevens
Praktisk information. Grundläggande föräldrainformation. om Cerebral Pares. Dag 1. om Cerebral Pares
Grundläggande föräldrainformation om Cerebral Pares Dag 1 flickr.com Grundläggande föräldrainformation om Cerebral Pares TILLFÄLLE 1 Diagnosinformation Kognition och perception Motorik ADL Anpassningar
fysioterapeuten utredning vid test av barn spasticitet motorisk förmåga? reduktion av spasticitet Fysioterapi vid Cerebral Pares
behandlare? konsult? fysioterapeuten 1 val av test utvärderande/jämförande diskriminativa prediktiva 2 förhållningssätt olika åldrar standardiserade normerade validitet reliabilitet känslighet för förändring
Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.
Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad
Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen
1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets
Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit
Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi
Habiliteringsprogram Cerebral pares
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(5) Habiliteringsprogram cerebral pares Habiliteringsprogram Syftet med programmet är att möta målgruppens specifika behov med ett anpassat utbud av insatser. Habiliteringsprogrammet
Riktlinjer för arbetsterapeuter i Södra sjukvårdsregionen
Riktlinjer för arbetsterapeuter i Södra sjukvårdsregionen 2017.09.27 Onkologi Introduktion Varje år insjuknar runt 300 barn och ungdomar i Sverige i någon form av cancer. De flesta barn som insjuknar i
(Vårdnadshavares prioriteringar & Hälsoindex för barn med funktionsnedsättningar) Instruktioner
CPCHD Caregiver Priorities & Child Health ndex of ife with Disabilities (Vårdnadshavares prioriteringar & Hälsoindex för barn med funktionsnedsättningar) Very Easy mpossible nstruktioner 1. Detta frågeformulär