Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
|
|
- Sara Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige
2 Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
3 Hur definierar vi funktion?
4 Function can be defined. what people do, which implies that functional movements are self-chosen chosen, selfdirected and therefore meaningful in the life of the individual (Fischer 1992)
5 The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF )(WHO 2001) En internationell referensram för klassifikation av hälsa och hälsorelaterade tillstånd Standardisering och beskrivning av mätinstrument och resultat
6 International classification of Functioning, Disability and Health (ICF) ICF Hälsotillstånd Störningar/Sjukdom Kroppsfunktioner & anatomiska strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivnings faktorer Personliga faktorer
7 ICF-CY a version for children & youth! Avvikelser, försening i tillväxt och utveckling Snabb utveckling Interagerar med miljön Involverade i livssituationer familjemedlem Transition till vuxen
8 ICF är inte låst i en hierarkisk modell av orsaker och verkan, utan en interaktiv process olika komponenterna i kombination med omgivnings och personliga faktorer påverkar varandra i olika riktningar!!!!
9 Vad är det vi verkligen vill veta? Vad är viktigt att veta om en enskild persons funktion? Vilken betydelse har det att mäta förmåga eller färdigheter i en specifik testsituation i relation till vilka aktiviteter som personen själv önskar utföra enkelt och effektivt?
10 Capacity the ability to execute tasks in an optimal environment Performance what the individual does in his/her current environment
11
12 Kan det måles? Hur? Vem?
13 Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad screening av scolios Årlig utbildningsdag Standardiserade mätinstrument Tillväxt/nutrition
14 Spasticitetsmottagningen
15 Person Familj Spasticitetsmottagning Tvärfacklig bedömning och eventuell rekommendation av behandling Neurokirurg Lokal habilitering Dr, PT, OT Neurofysiolog Barnortoped Handkirurg Arbetsterapeut Neuropediatriker Sjukgymnast Vuxen neurolog
16 Tonusreducerande behandling Rhizotomi Botulinumtoxin Baklofenpump
17 Många olika och ofta kompletterande alternativ Selektiv dorsal rhizotomi Baclofen Pump (ITB) Botulinumtoxin Fysio- Ergoterapi Oral medicinering Smärta Nutrition Ortopedisk kirurgi Gips Ortoser
18 Acknowledgements CPUP South Sweden Depts of Orthopaedics, Pediatrics, Neurophysiology, Neurosurgery, Child and Youth Habilitation
19
20 Valg och ansvar! Baserade på barnets och familjens behov och önskemål
21 - Vad är målet? Delaktig Självständig Fungera i vardagen Må bra Vara lättare att sköta Inte ha ont Förebygga stela och deformerade leder
22 För att förbättra Ledrörlighet Muskelstyrka Koordination Stabilitet Flexibilitet Uthållighet Minska energi förbrukning Tillväxt och näring
23 Prestigelöst Realistiskt Individualiserat Målinriktat Mätbart Optimera funktionella färdigheter Implementera i dagliga aktiviteter, skola, fritid, arbete
24 Linus föräldrar vill veta - Hur illa är det? - Kommer vårt barn att kunna gå? - Hur vet ni att behandlingen har effekt?
25 Hur illa är det? GMFCS Klassificerar grovmotorisk funktion hos barn med CP Kommer vårt barn att kunna gå? Motor Growth Curves Relaterar prognos till GMFCS & ålder Hur vet vi att behandlingen är effektiv? GMFM-66 & GMFM-88 Mäter förändring över tid på grund av behandling och/eller utveckling
26 GMFCS Palisano R et al. Dev Med Child Neurol 1997; 39:
27 spontana viljemässiga motorik särskilt bålkontroll, sittande och gående klassificerar barnets nuvarande grovmotoriska funktion hemma, i skolan och ute i samhället cerebral pares <2-12 år
28 Beskriver funktion för fyra åldersspann: < 2, 2 4, 4 6, 6 12 år år GMFCS-nivå I-V Nivå I mest självständig och Nivå V minst självständig Beskrivningar för skillnader mellan nivåerna - kliniskt meningsfulla baserade på funktionsförmåga och begränsningar samt användning av hjälpmedel
29 Gross Motor Function Measure GMFM-88 Motoriska milstolpar Dimension Uppgifter A: ligga och rulla 17 B: krypa och knästående 20 C: sitta 14 D: stå 13 E: gå, springa och hoppa 24 88
30 100 GMFM pre 6 m 12 m ligga sitta knästående stående gående målpoäng Total D+E
31 Gross Motor Function Measure GMFM-66 Uppdatering av GMFM-88 Bara för barn med CP Tagit bort 22 uppgifter från dimension A, B,C
32 Gross Motor Ability Estimator GMAE Dataprogram för bearbetning av data till GMFM-66, Cd-rom medföljer GMFM-88 & GMFM-66 manualen (2002). Detaljerade kartor över uppgifternas svårighetsgrad Hjälper till att bestämma realistiska mål GMFM-score, Standard Error, 95% CI
33 GMFM Preop 6 m 12 m GMFM-66
34 Hur illa är det? GMFCS Klassificerar grovmotorisk funktion hos barn med CP Kommer vårt barn att kunna gå? Relaterar prognos till GMFCS & ålder Hur vet vi att behandlingen är effektiv? GMFM-66 & GMFM-88 Mäter förändring över tid på grund av behandling och/eller utveckling
35 Hur illa är det? GMFCS Klassificerar grovmotorisk funktion hos barn med CP Kommer vårt barn att kunna gå? Motor Growth Curves Relaterar prognos till GMFCS & ålder Hur vet vi att behandlingen är effektiv? GMFM-66 & GMFM-88 Mäter förändring över tid på grund av behandling och/eller utveckling
36
37 SDR Lund Resultat 6, 12, 18 mån, 3 och 5 år postop GMFCS III
38 PEDI skalpoäng 100 Funktionella färdigheter 100 Självständighet pre 6 m 12 m pre 6 m 12 m Personlig vård Rörelse förmåga Social förmåga
39 PEDI normativa poäng Funktionella färdigheter Självständighet pre 6 m 12 m pre 6 m 12 m Personlig vård Rörelse förmåga Social förmåga
40 Kliniskt arbete Kvalitetsutveckling Forskning
41 Vad skall vi använda resultatet till?
42 Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se
Läs merHur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.
Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad
Läs merUtvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.
1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merYrkesträffFysioterapeuter. 21 okt2014
YrkesträffFysioterapeuter 21 okt2014 YrkesträffFysioterapeuter 10:45-11:15 CFSC information tillsammansmed arbetsterapeuterna.kate Himmelman 11:25-11:35 Summering från koordinatorsträffen Caroline Gudmundsson/Eva
Läs merITB Dosering, uppföljning
ITB Dosering, uppföljning Kate Himmelmann Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Regional spasticitetsbehandling Västra Götaland Botulinum- mottagning Spasticitets- mottagning ortoped Regionalt spasticitetsteam
Läs merSJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,
Läs merfysioterapeuten utredning vid test av barn spasticitet motorisk förmåga? reduktion av spasticitet Fysioterapi vid Cerebral Pares
behandlare? konsult? fysioterapeuten 1 val av test utvärderande/jämförande diskriminativa prediktiva 2 förhållningssätt olika åldrar standardiserade normerade validitet reliabilitet känslighet för förändring
Läs merHEFa ett regionalt kvalitetsregister
HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet
Läs merCPUP-dagar Malmö GMFM
GMFM Katina Pettersson Caroline Martinsson Gross Motor Function Measure Reidun Jahnsen Arbetsgrupp GMFM Caroline Martinsson sammankallande Maria Richardsson Lena Hedström Katina Pettersson Reidun Jahnsen
Läs merMotorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se
Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merBevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene
Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Eva Nordmark Dr med vet, leg. sjukgymnast, universitetslektor Avd för
Läs merGross Motor Function Classification System (GMFCS)
Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,
Läs merHEFa. Årsrapport HEFa 2006
Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet
Läs merDelaktighet i vardagssituationer
Delaktighet i vardagssituationer Vad behöver barn för att kunna äta, sova och leka? Margareta Adolfssson Leg sjukgymnast, utvecklingsledare Habiliteringen Dalarna Fil dr i Handikappvetenskap, Högskolan
Läs merSUS Struktur och utveckling i spasticitetsbehandling
SUS Struktur och utveckling i spasticitetsbehandling CVU Rapportserie 2005:4 Projektledare: Kate Himmelmann Barnneurolog/habiliteringsläk Regionala barn-och ungdomshabiliteringen, DSBUS Göteborg Sammanfattning
Läs merCerebral pares. fysioterapeuten. test - mätning. utredning. vid test av barn. Fysioterapi vid cerebral pares
1 2 Cerebral pares fysioterapeuten Spastisk unilateral bilateral Dyskinetisk choreoathetos dystoni Ataxi behandlare? konsult? förhållningssätt olika åldrar problemlösning undersökning analys behandling
Läs merMålfokuserad träning. Målfokuserad träning, forts. Målfokuserad träning, forts
Målfokuserad träning Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
Läs merMålfokuserad träning
Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Målfokuserad träning Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
Läs merNationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk
Läs merICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer
ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer Pågående utveckling av ett kartläggningsinstrument baserat på ICF-CY Margareta Adolfsson Leg sjukgymnast Utvecklingssamordnare Habiliteringen
Läs merHEFa 1: regional konferens 081106
HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping
Läs merYrkesträffFysioterapeuter. 21 okt2014
YrkesträffFysioterapeuter 21 okt2014 YrkesträffFysioterapeuter 10:45-11:15 CFSC information tillsammansmed arbetsterapeuterna.kate Himmelman 11:25-11:35 Summering från koordinatorsträffen Caroline Gudmundsson/Eva
Läs merSvensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R)
CanChild Centre for Childhood Disability Research Institute for Applied Health Sciences, McMaster University, 1400 Main Street West, Room 408, Hamilton, ON, Canada, L8S 1C7, Tel 905-525-9140 ext 27850
Läs merPrevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017
Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 GMFCS Gross Motor Function Classification System I II III IV V 1,5 år 2,5 år 5 år 8
Läs merHänderna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter
Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,
Läs merProjektrapport om höftuppföljning i Västra Götalandsregionen
Borås 2012-12-11 Projektrapport om höftuppföljning i Västra Götalandsregionen Det finns praktiska svårigheter att genomföra höftröntgenuppföljning som riktlinjerna i Höft- PM föreslår, där rekommenderade
Läs merYrkesmöte neuropediatrik CPUP
Yrkesmöte neuropediatrik CPUP 2014-10-21 10:45 CFCS kommunikationsklassifikation Kate Himmelman 11.25 11.45 Gammalt och nytt i CPUP för habiliteringsläkare SDR aktuellt -uppföljning från förra årets möte
Läs merMål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet
22-23 oktober 212 Arrangörer: Marianne Arner Caroline Gudmundsson Gunnar Hägglund Lena Krumlinde Sundholm Eva Nordmark Elisabet Rodby Bousquet Lena Westbom Destination Öresund Uppföljningsprogram Nationellt
Läs merDagens presentation. CPUP (liksom barnet med CP) är en helhet! Bakgrund. Bakgrund
11-5-4 Opfølgning af overekstremitetsfunktion i CPUP i Sverige CPOP dagen 4 maj 11 Dagens presentation Varför behövs CPUP? Vad ingår i övre extrdelen och varför?? Två dimensioner i CPUP Hur kan man använda
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHandfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut
Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year
Läs merRetrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP.
Retrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP. Author: Jenny Hedberg Graff Statistician: Nicklas Philström Supervisor:
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHandkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens
Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens..och min egen inställning Marianne Arner Södersjukhuset Stockholm Viktigaste budskap Primum non nocere Först av allt, skada inte! Hippokrates-eden cirka 500
Läs merKlassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped
Klassifikation av ät- och drickförmåga Eva Sjöstrand, leg logoped Vad är EDACS? Klassifikationssystem för funktionell ät- och drickförmåga hos individer med cerebral pares. Utarbetat i England av ett forskarlag
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merKognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen
1 Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merInstitutionen för folkhälsooch vårdvetenskap. Självupplevd livskvalitet hos barn och ungdomar med cerebral pares
Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap Självupplevd livskvalitet hos barn och ungdomar med cerebral pares Författare: Ingrid Westöö Handledare: Õie Umb-Carlsson Magisterprogrammet i habiliteringskunskap
Läs merMöjligheter med kvalitetsregistret HabQ
Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ fo ra ldrars synpunkter och o nskema l pa information fra n register Projektrapport för projektet Ökad patientmedverkan för Nationellt kvalitetsregister i habilitering
Läs merICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri
Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella
Läs merAnnemarie Bexelius och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting 2008.
FoU-rapport 2008-03 Goal Attainment Scaling och föräldrars val av mål, en metod för behandlingsplanering och utvärdering av funktionell träning för barn med cerebral pares Annemarie Bexelius Denna rapport
Läs merMMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...
Fysioterapeutuppgifter Bedömare......... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum (åååå-mm-dd) Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Bäckenelevation (m. Quadratus lumborum) Höger
Läs merforskning pågår Gångförmåga hos barn med cerebral pares Gångförmåga en central fråga i barnsjukvård och habilitering Sammanfattning
forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Gångförmåga hos barn med cerebral pares Eva Brogren Carlberg och Meta Nyström Eek Sammanfattning Förmågan att gå står ofta i fokus för behandlingsinsatser
Läs merUppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merFysioterapeutens roll i samband med operation
Fysioterapeutens roll i samband med operation Anna-Klara Nohlin Sandsjö, Meta Nyström Eek, Barbro Löfgren Preoperativ planering 1 Ortopedkonsult Fysioterapeut samordnare? Kom förberedd med underlag för
Läs merExamensarbete 10 p Vårterminen 2007
Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Uppsatskurs projektarbete i sjukgymnastik, c-nivå 10 poäng Examensarbete 10 p Vårterminen 2007 Rörelserelaterade funktioner och
Läs merBarn med Osteogenesis Imperfecta. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Barn med Osteogenesis Imperfecta Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merKognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund
Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,
Läs merVad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merTidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)
Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt
Läs merCenter för barn med cerebral pares i Syrien
Reserapport Center för barn med cerebral pares i Syrien Resa till Syrien 26/9-10/10 2003 med ett svenskt habiliteringsteam. Sjukgymnast Lena Ståhle-Öberg Barn&ungdomshabiliteringen i Umeå. Resan startade
Läs merÅrsrapport HEFa Inledning
Årsrapport 27 Inledning Sedan november 23 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom Barn och Ungdomshabiliteringarna (BUH) i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F)
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merRätt bedömning Rätt beslut
Rätt bedömning Rätt beslut Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II 2011-2012 Christina Andersson, Med dr, leg. Arbetsterapeut Eva Hellquist, Verksamhetssamordnare, leg.
Läs merforskning pågår Att lära för livet Sjukgymnastiska insatser för barn med cerebral pares Sammanfattning
forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Att lära för livet Sjukgymnastiska insatser för barn med cerebral pares EVA BROGREN CARLBERG OCH SIGRID ØSTENSJØ Sammanfattning Ett normalitetstänkande
Läs merInstitutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Examensarbete i arbetsterapi, fysioterapi, omvårdnad 15hp VT 2019
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Examensarbete i arbetsterapi, fysioterapi, omvårdnad 15hp VT 2019 Stabilitet av Gross Motor Function Classification System (GMFCS) hos barn med
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merFrån funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring
Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet
Läs mer44 neurologi i sverige nr 1 16
CP Cerebral pares (CP) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. CP orsakas av en icke-progressiv hjärnskada som uppkommit före två års ålder och varje år är det omkring 200 barn
Läs merSammanfattning för dig med CP
Årsrapport 2015 Sammanfattning för dig med CP Förord Detta är den tionde årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares) som nationellt kvalitetsregister, med redovisning av samlade resultat
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.
Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ http://www.liu.se/habq Nuläge Bak- Funktion grunds Funktio Hälsa Kvalitet data Insatser Antalet barn/ungdomar 0-18år i HabQ 2013 2014 CP 465 525 Autistiskt
Läs merMedicinsk behandling av dyskinesi och spasticitet Lena Westbom och Kate Himmelmann Malmö Session C
Medicinsk behandling av dyskinesi och spasticitet Lena Westbom och Kate Himmelmann Malmö 18-10-22 Session C BEHANDLING AV MUSKELSPÄNNINGAR Selektiv dorsal rhizotomi Baklofen Botulinumtoxin RCT-studie
Läs merUnderbensproteser - för rörlighet i vardagen
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor
Läs merVardagsförmågor hos barn med måttlig synnedsättning
Rapport från Syncentralen Vardagsförmågor hos barn med måttlig synnedsättning Funktionella färdigheter, hjälpbehov och föräldrars uppfattning om barnens motorik September 2011 Fredrik Lejonklou, sjukgymnast
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merDokumentation i barn- och skolhälsovården
Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merICF-CY implementering inom re-/ habilitering
ICF-CY implementering inom re-/ habilitering Mia Pless Utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län. Forskare, associerad till Uppsala universitet, Forskning om funktionshinder
Läs merInformation till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi
Sjukgymnastiken Lund 2003-06-12 Barn och ungdoms sjukhuset Universitetssjukhuset i Lund Vad är Selektiv Dorsal Rhizotomi (SDR)? Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi Hos friska personer
Läs merMamma, idag spelade vi basket och alla fick vara med
BULLETIN Nr 3/2009 Mamma, idag spelade vi basket och alla fick vara med Fysisk aktivitet - en rättighet för alla? Helena Nantin Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna
Läs merNationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Läs merNationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merMappning av ADL-taxonomins barnversion till ICF
Mappning av s barnversion till ICF Mappning av s barnversion till ICF (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) Översättning och tillämpning av International Classification of Functionin,
Läs merEffekter av styrketräning för barn med cerebral pares
FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING I Sverige föds ungefär 200 barn med cerebral pares (CP) varje år. CP innebär en störning av rörelseförmågan orsakad
Läs merAtt få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck
Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck Marie Peny-Dahlstrand Ågrenska 120301 Han kan nog med det blir liksom inte av Ryggmärgsbråck (RMB) Ofullständigt sluten ryggmärgskanal
Läs merINTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014
INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en
Läs merSvenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på
Läs merProjektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors
Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig
Läs merOrtoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast,
Läs merSjukgymnast inom Barn- och ungdomshabilitering i Jönköpings län
Sjukgymnast inom Barn- och ungdomshabilitering i Jönköpings län 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SJUKGYMNASTIK INOM BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING... 3 Sjukgymnastik... 4 Inlärning av motorisk aktivitet... 5 SJUKGYMNASTENS
Läs merPressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader
Läs merGymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär
Föräldrar- Barn gymnastik Lek och Lär Barr och Bom Sport och Spark Karate Gymnastik och kul på loven Födelsedagskalas Ta tillvara varje steg i utvecklingen. En av livets största gåvor är självförtroende
Läs merFYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)
FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merSupported employment -från en doktorands perspektiv
Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår
Läs merVISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv
VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VAD ÄR DELAKTIGHET? Barn blir lyssnade till Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter
Läs mer