Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring"

Transkript

1 Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet och FoU Sörmland Plats: Handikappförbundens konferensrum, vån 2, Sturegatan 4, Sundbyberg Tid: kl tisdagen den 10 februari 2009 Vad är ICF? ICF, International Classification of Functioning, som är utvecklat av Världshälsoorganisationen (WHO), är ett nytt sätt att tänka om funktionshinder. ICF fokuserar på situationer: vad personen gör och deltar i och det som finns i omgivningen. Med ICF:s hjälp går det att beskriva positiva och negativa faktorer i situationen. Genom att beskriva situationer kan det som behöver förändras bli tydligt. ICF kan användas för att öka delaktigheten och medvetenheten om vad som underlättar och hindrar i en persons liv. Vem som helst kan använda ICF för detta ändamål. Kerstin Möller har forskarexamen i handikappvetenskap och arbetar med forskning och utveckling i Sörmlands län. Hon har skrivit en handbok om ICF och håller ofta kurser om ICF. Kerstin sitter i styrgruppen för projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Kerstin berättar om ICF ICF är ett sätt att tänka kring hälsa och är en klassifikation. Den svenska översättningen av ICF innehåller massor av koder och kan vara svår att använda. Historiskt pratade man om krymplingen, inte normal som blev handikapp. ICF är en internationella en av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Oavsett land kan ICF användas och kom i slutet av 70-talet. Utgångspunkten är att en person drabbas av något som leder till funktionshinder. Om man inte kunde utföra sina normala uppgifter så blev man handikappad. Sjukvårdskostnaderna ökade och det fanns behov av att hitta ett system som beskriver hur en person lever. Det finns en kritik från den internationella handikapprörelsen. Bl a Mårten Söder kritiserade ICF. WHO (Världshälsoorganisationen) tog bort handikappbegreppet från ICF. ICF beskriver människor i sin fysiska och sociala situation och är en 1

2 beskrivning av positiva och negativa effekter. Funktionstillstånd beskrivs i positiva termer. ICF är ett verktyg för att beskriva med hälsorelaterade aspekter och är en gemensam modell för alla. Kerstin menar att ICF kan vara ett vapen för handikapprörelsen. Kerstin visar ett nummer av Närkes Allehanda med Rasmus och hans mamma. Han föddes 3 månader för tidigt och får ingen försäkring från försäkringsbolag då man anser att det är för stor risk (för företaget). Personliga faktorer och situationer som personer befinner sig i kan beskrivas i ICF och det är fritt att beskriva annat som är unikt för personen. ICF ringar in fysisk omgivning, social omgivning och samhället. Kerstin berättar om sin forskning med dövblinda där hon kom fram till att hon behövde förenkla; som att lägga pussel utan att veta hur mönstret kommer att se ut Ett exempel på hur ICF kan användas i praktiken: Herbert vill lägga pussel med barnbarnen, men det finns svårigheter då Herbert har nedsatt syn. Då kan man beskriva situationen noggrant med hjälp av en bild t ex. Utifrån beskrivningen kan man sedan göra åtgärder för personen och åtgärder i omgivningen. Vården arbetar inte så; man undersöker t ex synfunktionen men tittar inte på omgivande faktorer där personen befinner sig. Kerstin menar att ICF är till för alla aktörer; brukare, närstående, handikapprörelsen, politiker. Alla skulle kunna använda komponentorden som blir gemensamma för alla som använder dem. ICF skulle kunna vara ett gemensamt verktyg. Vem få använda ICF? Vem som helst. Ett exempel på kontrollerad mätning är febertermometern och det påminner om ICF. Diskussion: Någon har en tanke: Kan vi bilda ett gäng som har svårt att koncentrera oss och lyssna på föreläsningar och skapa ett sammanhang som funkar för oss? Skyddslösheten; är det unikt för dövblinda? Nej, säger Kerstin, Samma känsla och fenomen kan finnas hos ett litet barn eller hos en psykotisk person. Informationsbehovet kan lösas på olika sätt; vi vet aldrig vilka som hör, ser eller kan svenska t ex. ICF som klassifikation: Värderande ord i ICF: inget, lätt, måttligt, svårt, totalt. Gradering mellan 0 4 alt. i procent. Ibland kan talen behöva beskrivas tydligare i antal t ex 1 = 5. WHO bestämde om ICF, inte forskare. Mike Oliver tog fram den sociala 2

3 modellen och var kritisk till ICF då den fokuserar på individen och det negativa istället för att se till strukturen i samhället. Bilaga 6 Kerstin menar att hon kunde peka på de systematiska bristerna i vården för dövblinda. Hur används ICF idag? Barnhabiliteringen, en del inom Vuxenhabiliteringen och lite inom socialpsykiatrin. Bilder: Från funktionshinder till delaktighet ICF ett nytt sätt att tänka om funktionshinder Kerstin Möller Fil. Mag. Hälso- och sjukvårdsadministration Med dr handikappvetenskap kerstin.moller@fou.sormland.se För länge sedan: krymplingen För inte så länge sedan: Inte normal den handikappade En bild på en flicka som sitter i en stol och tittar ner i sitt knä 3

4 ICF: Människor i sin fysiska och sociala situation Samma flicka men nu ser man också att hon har en hund som sitter vide hennes fötter. Bakom henne finns en trädgård med trädgårdsmöbler och en liten damm. ICF ett verktyg för att beskriva Hälsa och hälsorelaterade faktorer Från optimal hälsa till maximal ohälsa Gemensamma begrepp och skala Alla människor i alla tider ICD-10 r ICF Sjuk frisk Ohälsa hälsa Kroppen (anatomi) Kroppens strukturer Kroppen funktioner Kroppens funktioner Aktivitet Delaktighet Personliga faktorer Omgivningsfaktorer 4

5 ICF WHO 2001, Bichenbach et al 1999 Positiva och negativa faktorer Sex delar Alla människor Funktionshinder = resultat av många olika mekanismer Social modell Oliver 1996 Negativa faktorer Två delar Funktionshindrade Funktionshinder = Förtryck genom sociala och samhälleliga system Bilaga 6 Som att lägga pussel utan att veta hur mönstret kommer att se ut En bild som ett pussel där omgivning omsluter de andra bitarna med kroppsfunktion, aktivitet, delaktighet, personliga faktorer och kroppsstruktur. Ett exempel Herbert 80 år vill lägga pussel tillsammans med sina barnbarn. Han ser dåligt. Många pusselbitar är lika varandra 5

6 Beskrivning med ICF termer Delaktighet Kan inte ta del i att lägga pussel, total inskränkning Aktivitet Ser inte mönstret på bitarna, svår begränsning Kropps funktion Synnedsättning? Kropps struktur Avvikelse i ögonen? Personliga faktorer: En 80-årig man som vill lägga pussel med de barnbarnen Omgivningsfaktorer: Han har inga glasögon. Personliga åtgärder Personliga åtgärder: Information och strategi t.ex. berätta för barnbarnen att han ser dåligt. Föreslå att han plockar ut pusselbitar efter hur de är formade och att barnbarnen tittar efter mönsterpassning. Beställa tid för synundersökning Åtgärder omgivningen kan vidta Barnbarnen kan t.ex. underlätta genom att följa morfars förslag Ögonkliniken kan t.ex. underlätta med kort kötid, Kunnig personal som gör undersökning av ögon och syn, optiker kan underlätta genom professionell utprovning av glasögon 6

7 ICF en interaktiv bio-psyko-social modell om hälsa WHO:s ICF figur 2001 (Socialstyrelsen 2003) Möjliga användningsområden Fackspråk inom vård och omsorg nationella IT-strategin Verktyg för handikapporganisationer beskriva behov Socialpolitiskt verktyg planering Verktyg för forskning mäta resultat Statistiskt verktyg sammanställa data Redskap för utbildning m.m. Vem får använda ICF? Vem som helst Självskattning, egenbedömning, observation, professionell bedömning och kontrollerad mätning Kvalitativa och kvantitativa data 7

8 Funktionstillstånd det positiva paraplybegreppet Funktionshinder det negativa paraplybegreppet ICF:s sex komponenter Delaktighet De kroppsliga funktionerna möjliggör för människor att vara engagerad i något: att vara delaktig Delaktighet kan vara inskränkt Personen är delaktig i någon omgivning som också har inflytande på personen 8

9 Aktivitet De kroppsliga funktionerna möjliggör för människor att göra något: att vara aktiv Aktivitet kan vara begränsad Aktivitet som personen gör sker i någon omgivning som också har inflytande på aktiviteten Omgivning Människor befinner sig alltid i en omgivning fysiskt, socialt, kulturellt och samhälleligt. Faktorer i omgivningen kan underlätta och eller hindra Omgivningen påverkar personen Kroppsstruktur Alla människor har en kropp och kroppen har olika delar Kroppsdelarna kallas strukturer som även kan vara avvikande Kroppen interagerar med omgivningen via personen 9

10 Kroppsfunktion Kroppsstrukturerna möjliggör kroppsliga funktioner Kroppsfunktioner kan vara nedsatta Kroppen och dess funktioner interagerar med omgivningen via personen Personliga faktorer I alla situationer så ingår personens fysiska, psykologiska och sociala erfarenheter Personen själv har liksom omgivningen stor betydelse ICF beskriver inte människor utan situationer som människor ingår i ICF som klassifikation Fem av de sex komponenterna är indelade i kapitel t.ex. Kroppsstrukturer, kapitel 2: Öga, öra och därmed relaterade strukturer Kapitlen är indelade i koder t.ex. s220: Strukturer i ögonlob Koderna är indelade i underkoder t.ex. s2203 Näthinna 10

11 Klassifikationens termer för grad av inverkan Värderande Heltal Procent ord Inget % Lätt % Måttligt % Svårt % Totalt % Primära mål Alternativa mål Viktigaste resultaten Relaterade resultat Preventiv strategi Förebygga sjukdomar Reducera ohälsofaktorer Hälsa Överlevnad Funktionstillstånd, funktionshinder Livskvalitet Behandlande strategi Bota sjukdomar Förbättring Sjukdomskontroll Livskvalitet Hälsa Rehab strategi Återställa funktion Optimera funktion Överlevnad Funktionstillstånd Funktionstillstånd Livskvalitet Hälsa Överlevnad Sektor Hälsa Hälsa Hälsa Utbildning Stödjande strategi Optimera livskvalitet Bevara autonomi Livskvalitet Hälsa Överlevnad Funktionstillstånd Hälsa Hälsa Social tjänst Stucki, et al Möller 2008: Med hjälp av ICF blottades systematiska brister i vård och stöd till personer med dövblindhet 11

12 Länktips Kerstin Möllers avhandling: Kerstin Möllers videofilmade föreläsning ICF barn och ungdom (ICF-CY) ssifikationer/specnavigation/icf/icf-cy/ Ett projekt som drivs med stöd av Allmänna Arvsfonden 12

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten

Läs mer

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0 ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar

Läs mer

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International

Läs mer

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering ICF-CY implementering inom re-/ habilitering Mia Pless Utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län. Forskare, associerad till Uppsala universitet, Forskning om funktionshinder

Läs mer

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Delaktighet i forskning

Delaktighet i forskning Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi WHO:s internationella

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Läs mer

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Med dr Barbro Lewin Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Lewin 2010

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS ILG-dagen, Ytterjärna 21 april 2018 Barbro Lewin, med dr, funktionshinderforskare, tidigare föreståndare vid Centrum för

Läs mer

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Klassifikation av sociala insatser/interventioner Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen PROJEKTDIREKTIV 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ingela Lövgren, utbildningsledare Anita Johansson, psykiatri- och kvalitetsutredare Johanna

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3KL07, 3K107 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt

Läs mer

Ett exempel på hur samordning av insatser kan se ut. Enligt SOSFS 2008:20

Ett exempel på hur samordning av insatser kan se ut. Enligt SOSFS 2008:20 Ett exempel på hur samordning av insatser kan se ut Enligt SOSFS 2008:20 Ahmed 45 år Är från Irak, har permanent uppehållstillstånd. Frånskild, två barn 15 och 10 år Schizofrenidiagnos, tidigare haschmissbruk

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Delaktighet i vardagssituationer

Delaktighet i vardagssituationer Delaktighet i vardagssituationer Vad behöver barn för att kunna äta, sova och leka? Margareta Adolfssson Leg sjukgymnast, utvecklingsledare Habiliteringen Dalarna Fil dr i Handikappvetenskap, Högskolan

Läs mer

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen De nya föreskrifterna och Välkommen! De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen Ann Nilsson och Thomas Carlsson Nationell värdegrund! ICF! ÄBIC/IBIC! SOSFS 2014:5! Genomförandeplaner!

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Riktlinje anhörigstöd

Riktlinje anhörigstöd Ansvarig för rutin: Förvaltningschef Upprättad (av vem och datum) Birgitta Harberg, avdelningschef, Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2012-xx-xx Dnr Process:?????? Giltig

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet

Utbildningsplan för magisterprogrammet Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3K113 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-11 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

Resultat av remiss för diagnosbegrepp 2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning

Läs mer

Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information

Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information Skriftserie 2016:2 Hanna Egard Foto: Susanne Nilsson, C BY-SA 2.0,

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

WHODAS frågeversion, intervjuadministrerad

WHODAS frågeversion, intervjuadministrerad -frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification,Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

WHODAS 2.0. Introduktion

WHODAS 2.0. Introduktion -frågeversion, intervju-administrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Carita Nygren Dr med vet, professionsutvecklare Sveriges Arbetsterapeuter 2015-11-25 1 Hälsa är att kunna göra det jag vill! Ett tillstånd av

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering

Läs mer

Brukarorganisationers syn på ICF som arbetsredskap

Brukarorganisationers syn på ICF som arbetsredskap Brukarorganisationers syn på ICF som arbetsredskap och dess betydelse för erkännande och omfördelning Lena Talman FoU i Sörmland Rapport 2010:2 Förord I vård och omsorg är kvalitén en fråga av största

Läs mer

Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som

Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som är jag. Vill du ställa frågor/reagera på PDU så kan

Läs mer

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Mappningsregel 1 Innan man påbörjar mappning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL08, 4K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar med funktionsnedsättning En vägledning genom WHO:s hälsoklassifikation ICF-CY Författare: Margareta Adolfsson Kunskapsöversikt 2015:3 Hälsa och välbefinnande

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag Innehållet i inrapporteringen till olika jämförelser måste hålla hög kvalitet Nationell modell för beskrivning av behov

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer