Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Transkript

1 Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar

2 Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem (ICD-10- SE) Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och barn- och ungdomsversion (ICF-CY) Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ WHO:s huvudklassifikationer ICD-10 International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems ICF International Classification of Functioning, Disability and Health ICHI International Classification of Health Interventions

3 International Classification of Health Interventions (ICHI) Det tre övergripande indelningarna är: vad är målet för interventionen (target) dvs till vad riktas åtgärden såsom aktivitet, delaktighet, kroppens anatomi och kroppsfunktioner vilken typ av intervention det är (actions) exempelvis observation, testning, rådgivning, information/utbildning, vilken metod, teknik, tillvägagångsätt, urval mm som används för att utföra interventionen (means).

4 Syfte att tillhandahålla en vetenskaplig bas för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd att etablera ett gemensamt språk för att underlätta kommunikation att möjliggöra jämförelse av data mellan länder, mellan hälsooch sjukvård och andra relaterade verksamheter och över tid att tillhandahålla ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem

5 ICF som teoretisk modell biopsykosocial modell Funktionstillstånd/ Funktionshinder Hälsotillstånd Kroppsfunktioner Aktivitet Delaktiget & Struktur Kontextuella faktorer Omgivningsfaktorer Personfaktorer

6 Aktiviteter och Delaktighet 1. Lärande och att tillämpa kunskap 2. Allmänna uppgifter och krav 3. Kommunikation 4. Förflyttning 5. Personlig vård 6. Hemliv 7. Mellanmänskliga relationer 8. Större livsområden 9. Samhälle, socialt och medborgerligt liv

7 Omgivningsfaktorer Omgivningsfaktorer den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar Underlättande eller hindrande faktorer

8 Varför behöver vi en klassifikation? Olika begrepp och benämningar av insatser Går ej jämföra Missförstånd Behöver insatser tillsammans med boendeform För att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och öka tillgången till data av god kvalitet om socialtjänstens olika verksamhetsområden och om hemsjukvård

9 Syfte Syftet är att utveckla en klassifikation av sociala insatser

10 Mål Målet är att det finns entydiga och enhetliga sociala insatser som kan användas inom olika områden i den lokala dokumentationen för att återanvändas vid informationsöverföring, lokal verksamhetsuppföljning, som underlag för nationell statistik, i öppna jämförelser för att utveckla evidensbaserad praktik. De kan även användas i lagar, föreskrifter och allmänna råd samt i riktlinjer och annan dokumentation där man beskriver insatser.

11 Målgrupp Målgrupp för klassifikation av sociala insatser är professionerna, verksamhetsansvariga, verksamhetsutvecklare samt ansvariga för utveckling av uppföljning på nationell nivå.

12 Avgränsningar Arbetet kommer att avgränsa sig till personnummerbaserad dokumentation i kärnprocessen

13 Genomförande Insamling av källmaterial Analys av källmaterial Utveckla insatser utifrån de tre axlarna i ICHI Ta fram beskrivningar/definitioner Välja term/kodtext Dokumentera i mall (kod, kodtext, beskrivning, kommentar, användningsområde ev innesluter, utesluter)

14 Genomförande Avstämning med intern och extern arbetsgrupp/ referensgrupp Definierade begrepp och rekommenderad term enligt terminologiprocessen skickas på remiss Testverksamhet våren 2013 Besluta om fastställd kod, kodtext och beskrivning Skriva rapport om utvecklingsarbetet Publicera fastställd kod, kodtext och beskrivning hösten 2013 Marknadsföra

15 Tack för visat intresse Annica Blomsten

16 Utredningen om rätt information i vård och omsorg Hur långt har vi kommit

17 Uppdraget Tydliggöra gränserna mellan individens och vårdgivarens personuppgiftsansvar Överväga behov av reglering av personuppgiftsansvar, t.ex. att peka ut en aktör som ansvarig för övergripande IT-säkerhetsåtgärder Analysera övriga legala frågor, t.ex. sekretess, allmänna handlingar Ta fram författningsförslag

18 Vad pågår redan nu Apotekens Service AB har fått i uppdrag att etablera en elektronisk plattform för personligt hälsokonto Utredning om beslutsoförmögna Kartläggning: i vilka situationer behövs tydligare lagstöd? Bedömning: när/vem/hur avgör beslutsoförmåga? Beslut: vem ska ta beslut för en beslutsoförmögen? Förslag: en enkel reglering för sjukvård och forskning

19 Kartläggning av behov, förutsättningar och hinder för en ändamålsenlig informationshantering En sammanfattande bild av hittills gjorda studiebesök och möten Samstämmiga bilder i stort Stort engagemang Olika förutsättningar beroende på mångfalden av aktörer Stora olikheter mellan kommuner Några goda exempel Några områden behöver ytterligare kartläggning, särskilt socialtjänst och samverkan rörande barn

20 Rätt information i vård och omsorg = ett känt vardagsproblem

21 Kommunal vård och omsorg Primärvård Länsdelssjukvård Högspecialiserad vård

22 Vårdplanering: Medicinska bedömningar Omvårdnad Rehab insatser Boende / SoL insatser

23 Problembeskrivning Patientintegritet vs. Patientsäkerhet Vad är samtycke och när gäller det Rädsla att bli sedd som hacker Mindre rädsla att göra fel, om man inte vet Nytt arbetssätt utmanar Stora skillnader i SoL och HSL dokumentation Begreppsförvirring; vårdplanering, vårdplan, IVP och genomförande plan = ingen plan!

24 Utmaningar Vårdplanering = en mekanisk process Olika system; Meddix, Prator, Klara Vårdplanen ses inte som journalhandling Oklart vad som skall överföras Vad är HSL och vad är SoL? Vem avgör vad? Vem avgör var? Vem ser individen = personen?

25 Uppdraget Kartlägga och identifiera: vilken information som behöver dokumenteras och utbytas för att möjliggöra samverkan inom och mellan sjukvård och socialtjänst nödvändiga förutsättningar för en mer sammanhållen informationshantering vilka hinder som finns idag för en sådan informationshantering (juridik, teknik, verksamhet)

26 Uppdraget - Grundläggande Utreda vilka behov som finns av: information, utbildning, andra kompetenshöjande insatser om vad den berörda lagstiftningen innebär, samt överväga andra åtgärder än lagändringar

27 Rätt information i vård och omsorg = en utmanande målbild

28 En av utmaningarna - informationshantering Hur ska individerna identifieras i de län där mångfalden av utförare i vård och omsorg är stor? utspridd informationshantering, ev. stor systemflora sekretessgränser mellan vårdgivare många personuppgiftsansvariga om individen rört sig mellan olika vårdgivare saknas helhetsbild av vårdtyngden även om det rent tekniskt är möjligt att samköra data, saknas sannolikt stöd i lagstiftning för att göra det på ett effektivt och säkert sätt

29 Nästa steg i utredningen Djupare analys av verkligheten Djupare analys av lagstiftningen Analysera olika vägar framåt Vid behov överväga justerad lagstiftning och andra åtgärder som möjliggör ett proaktivt arbetssätt

30 Utmaningar och hinder Dubbeldokumentation: särskilt vid samverkan och vid integrerade verksamheter Ostrukturerad dokumentation: svårt att överblicka, svårt att få snabbt besked, svårt att överföra Systemflora: många olika system (eller installationer av samma system) kräver stora investeringar Inkompatibilitet: system som inte klarar av att kommunicera med varandra

31 Forts Osäkerhet/okunskap rörande lagstiftningen (vad och hur?) Otrygghet rörande beslutsoförmögna Spärreglerna komplicerade och svåra att implementera på ett ändamålsenligt sätt Kommunerna behöver bli producenter av information, t.ex. i NPÖ för att bota det informationsglapp som finns visavi landsting/privata vårdgivare

32 Forts Kommuner är generellt i behov av ökat stöd, t.ex. för att strukturera vård- och omsorgsdokumentationen Svårnavigerad mångfald: informationshanteringen blir fragmentarisk i län med många privata utförare Läkemedel och VMI (viktig medicinsk information) är kritiska informationsmängder, utmaningar såväl i lagstiftning (spärregler), teknikutveckling, rutiner, yrkeskultur m.m. Glapp mellan nationella initiativ och lokala/regionala behov och prioriteringar

33 Positiva erfarenheter Generellt ett stort engagemang Arbete för att bli mer följsam i förhållande till lagstiftningen Arbete med att anpassa information efter olika användares behov genom att skapa olika vyer (aktiva val) Landstingens arbete för att trygga kommunernas informationsbehov, t.ex. NPÖ eller titthål Arbete med att öka patienters medverkan Arbete med gemensam upphandling av system (Kommunförbundet Västerbotten)

34 Tack för visat intresse Annica Blomsten