Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
|
|
- Rebecka Hedlund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
2 Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan Förvaltningsstyrning -Användarstöd -Ändringshantering -IT-drift och underhåll Projektplan Projektplan Projektplan Projektplan Projektplan Projektportfölj
3 Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 3
4 Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 4
5 Nya termbanken (I-term) Framtagande av ett modernt, uppdaterat verktyg för arbetet med termbanken Verktyget ska stödja bearbetning, lagring, underhåll och distribution av begrepp och termer Med det nya verktyget data kunna tillgängliggöras på nya sätt, t.ex. som xml-filer som användare kan ladda in i sina system Relevant data från befintliga verktyg har flyttats över och anpassats till I-terms struktur Nya instruktioner har tagits fram Teknisk förvaltning med leverantören ska upprättas Driftsattes den 7 maj
6 Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 6
7 Nationell källa för ordinationsorsak Syftar till en strukturerad och mer patientsäker ordinationsprocess Fortsättning på tidigare uppdrag, utifrån den nationella läkemedelsstrategin Projektet ska färdigställa ett strukturerat kodsystem för ordinationsorsak databas som innehåller läkemedel, ordinationsorsaker (Snomed-kodade) och ändamålstexter Tidigare projekt har tagit fram detta för tre ATC-grupper (vilket motsvarar ungefär hälften av alla läkemedel) Arbetet görs i samverkan med experter inom olika kliniska specialiteter som knutits till projektet via Svenska läkaresällskapets sektioner Syftet med kodsystemet är att ordinatören ska veta varför tidigare ordinatörer har valt att påbörja, ändra, fortsätta eller avsluta en läkemedelsbehandling patienten, som ska genomföra behandlingen på egen hand, ska ha en tydlig information om varför han eller hon tar sina läkemedel. Förvaltning planeras
8 Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 9
9 Process-id och hälsoärende Det ska vara möjligt att få en samlad bild över en individs väg genom vård och omsorg (processen) Hälsoärendet är en individs process kring ett visst hälsoproblem (t ex hjärtproblem), och samlad information från processen Process-id är en märkning av information så att den kopplas till relevant hälsoärende Rapport 2013: Hälsoärende förutsättningen för ett process-id inom hälso- och sjukvården Rapporten beskriver rättsliga, begreppsmässiga och praktiska förutsättningar för process-id och hälsoärende (fokus hälso- och sjukvård Projektet ska beskriva hur information ska kunna visas upp i hälsoärenden och möjliggöra en samlad bild över individens väg genom vård och omsorg Projektet ska beskriva hur användningen av hälsoärende och processid ska realiseras inom vård och omsorg
10 Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 11
11 Vidareutveckling av NI Drivs i två projekt Vidareutveckling av domäner för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst - ska beskriva domänerna hälso- och sjukvård respektive socialtjänst, utifrån den övergripande och gemensamma nivån vård och omsorg Tillämpning av NI för de mest sjuka äldre (ingår i test av programstyrning) - skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation och en förbättrad statistik och kunskapsstyrning för målgruppen mest sjuka äldre - ska utreda vilka modeller som behövs samt ta fram dessa för att beskriva informationsbehoven inom socialtjänst och äldreomsorg samt kommunal hälso- och sjukvård
12 Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 13
13 Klassifikation för socialtjänstens insatser Saknas en nationellt fastställd klassifikation av sociala insatser för socialtjänsten varje kommun använder lokala beskrivningar av insatser Ett hinder för inrapportering av god kvalitet till nationell statistik Risk för missförstånd när information ska delas mellan olika professioner och verksamheter Sedan 2006 har WHO arbetat med International Classification of Health Interventions (ICHI) ICHI ligger till grund för utvecklingen av en svensk klassifikationen av socialtjänstens insatser
14 Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 15
15 Varningsinformation, specifikation Saknas nationella överenskommelser om vilken information som ska ingå i varnings- och uppmärksamhetsinformationen och hur den ska visas Förstudie genomfördes 2013 pekar på behovet av en nationell struktur för varnings- och uppmärksamhetsinformation Nationell struktur är en förutsättning för att visa informationen i nationella tjänster såsom NPÖ Projektet ska ta fram förslag på rekommendationer för utformning av varnings- och uppmärksamhetsinformation (relevant och strukturerad information) Arbetet baseras på tidigare utredningar och specifikationer Kontakter med Helsedirektoratet i Oslo
16 Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Kodsystem för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 17
17 Konkretisering av uppföljningsmodell Rapport 2013: Uppföljningsmodell för gemensam informationsstruktur utgångspunkter och förslag Projektet ska färdigställa och testa modellen som tagits fram för att följa upp införande och nytta av den gemensamma informationsstrukturen - Definiera implementeringsnivåer för analys av införandegrad - Vidareutveckla implementeringsindikatorer - Definiera och beskriva användningssituationer för uppnådd nytta - Ta fram vägledning för användning av modellen Testa modellen i begränsad omfattning Projektets mål är att det finns en kvalitetssäkrad uppföljningsmodell med tillhörande anvisningar för användning, våren
18 Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Kodsystem för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 19
NI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Visionen för e-hälsan 2025
Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20 Bakgrund Varför dokumentera ordinationsorsaker?
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
ehälsa Sidan 0 av 20
ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-16 S2007/4754/FS (delvis) Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att underhålla ochh förvalta arbetet med nationell informations-- struktur och nationellt
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 1(6) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Nationell källa för ordinationsorsak
Nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Nationella ehälsodagen 2015 Torbjörn Sjölin, Socialstyrelsen 2015-10-08 Uppdragen Varför
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation lägesrapport 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte
Samordningsplan. Vision e-hälsa Version
Samordningsplan 2019 Vision e-hälsa 2025 Version 2019-02-14 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning av insatser... 5 Regelverk... 5 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 5 Övriga insatser...
Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23
Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,
Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Strategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2011-06-09 S2007/4754/FS (delvis) S2007/11066/FS S2009/5347/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig
Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se
Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Process för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten Plan för fortsatt arbete och samordning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak Rapport 2018 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak lägesrapport, december 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens
Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530
Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada
Hälsoärende vad händer nu?
Hälsoärende vad händer nu? Hälsoärende vad händer nu? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf, utredare Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Uppdraget Som en del i regeringens satsning på
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation! Anna Aldehag Med dr., enhetschef Emma Hultén Hälsoinformatiker Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson
Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S2013:04) Beslutade 21/11 2013. Klart utgången
Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet
Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens
Klassifikation av sociala insatser/interventioner
Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Strukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland
HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland Inledning/bakgrund Sedan 2008 har VästKom varit samverkansorgan vid dialoger med SKL, VGR, med flera kring digitalisering. VästKom
Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till
Förord Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso-
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Utvecklingsplan 2014 2017
Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg Utvecklingsplan 2014 2017 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink
Inger Wejerfelt Regional informationsstrukturansvarig, VGR Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink e-post inger.wejerfelt@vgregion.se TIS Tillämpad InformationsStruktur TIS - ett uppdrag
Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som
1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i
Projekt MAIVOR - hemtjänst
Projekt MAIVOR - hemtjänst Bakgrund Förstärkt projektorganisation STYRGRUPP PROJEKTGRUPP REFERENSGRUPP REFERENS- VERKSAMHETER Kvalitetsgranskare - PwC Säkerställa genomförandet av de åtaganden som åligger
Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet
Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt
Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt Ann-Helene Almborg Socialstyrelsen Anna Thomsson Botkyrka kommun Nationellt fackspråk
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Vitalis 2015 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2015-04-21 Varför dokumentera ordinationsorsaker? Insatsområden
Strategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Eriksson Leif (KLK) Norberg Maria Datum 2015-10-16 Diarienummer KSN-2015-1444 Kommunstyrelsen Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet Förslag
Strukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP
REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP BAKGRUND Tillgång till information om varför ett läkemedel eller annan åtgärd har ordinerats inom vården är viktig för att underlätta kommunikationen
Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation. Regeringsuppdrag 2016
Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation Regeringsuppdrag 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut? Januari 2015 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Uppdraget Gemensam informationsstruktur
Dokumentation i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Dokumentation i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer 2019/00038
Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:
Slutrapport Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak Dnr: 2016/05237 Datum: 2016-10-31 Förord I regleringsbrevet för 2016 har ehälsomyndigheten
Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak lägesrapport, mars 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten
NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller
Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen
Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga