Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
|
|
- Mattias Lindgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
2 Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur VTIM, 13606, openehr Vad är en arketyp, vad är ett kluster Nationella referensarketyper Verktyg för arbete med arketyper: arketyp editor Demografiska arketyper Kliniska arketyper Svensk CKM Arbetsflöde, roller, kompetenser för arbete med nationella referensarketyper Nästa steg i arbete - specifika kliniska arketyper Projekt Vårdrelaterade Infektioner Strategi för terminologibindning i arketyper Sammanfattning Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.
3 Page 3 Nationell Informationsstruktur 2006 publiceras Nationell IT-strategi för vård och omsorg i Sverige På regeringens uppdrag startar Socialstyrelsen arbete med framtagandet av Nationella Informationsstrukturen Arbetet genomförs inom ramar för projektet Nationell Informationsstruktur (NI) under Huvudresultat av NIs projektet var verksamhetsorienterade generella modeller: begrepps-, process- och informationsmodell som beskriver hälso- och sjukvårdsprocesser, vad olika intressenter behöver kommunicera om och vilken typ av information de behöver i denna kommunikation Dessa modeller skapar grund för klinisk interoperabilitet Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.
4 Page 4 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.
5 Page 5 NI process model
6 Page 6 VTIM VerksamhetsTillämpad InformationsModell Under genomför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbete med framtagandet av VerksamhetsTillämpad InformationsModellen (VTIM) 2007 beslutar landstingsdirektörer att VTIM ska vara referensmodell för alla nationella projekt VTIM är ramverk för innehåll i informationsmodellen för kärnprocessen inom hälsooch sjukvården där patientens behov ligger i fokus VTIM är grunden för semantisk och klinisk interoperabilitet VTIM är resultat av nationellt och regionalt arbete VTIM granskas kontinuerligt av en referens grupp där olika kompetenser inom hälsooch sjukvården är representerade
7 Page 7 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Referensnivå VTIM Harmonisering Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.
8 Page 8 VTIM 2.0 Patient Framställan Vårdärende Svar på framställan Vårdbehovsbedömning Måltillstånd Aktivitetsplan Aktivitet Hälsorelaterat tillstånd
9 Page 9 EN13606 Sverige har beslutat att använda EN13606 i arbete med Nationell Informationsstruktur Genom att använda kan vi påverka att det finns en gemensam hantering av dokumentation inom olika landstingen Information sparas i en masterkälla på ett enhetligt sätt enligt fördefinierade krav i VTIM. Olika utdrag av informationen görs från denna källan för olika ändamål som t.ex. statistik, uppföljning, beslutsstöd Fokus ligger på vad som ska sparas och i vilken format och inte på vad som ska överföras. Om vi standardiserar sättet att spara data på då har vi inga problem att överföra data mellan olika intressenter Vi bygger arketyper (verksamhetsobjekt) för olika kliniska koncept, definierar regelverk för hur dessa verksamhetsobjekt förhåller sig till varandra i en viss kontext (templates) samt hur de ska benämnas (terminologibindning, SCT, ICF) Viktigt att separera två olika perspektiv i informationshanteringen: spara information och överföra information Referensmodell (VRIM) ska vara fristående från semantiska standard. EN13606 har stöd i form av arketyper Sverige valde EN13606 för att kunna använda koncept arketyp men vi använder inte EN13606 referensmodell för att bygga svenska arketyper
10 Page 10 Vad är en arketyp? Gemensamma mallar som har en viss struktur och består av ett antal attribut Kan innehålla definitioner och format
11 Page 11 Vad är ett kluster? Kluster bygger på en närhet och en lokal interaktion Kluster i arketypsammanhang är en samling av attribut som hör till en gemensam kontext Primära syften med kluster är återanvändbarhet Gemensamma delar i olika arketyper kan byggas genom kluster
12 Page 12 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Referensnivå VTIM harmonisering harmonisering openehr referens modell Referensarketyper Slot: icke kliniska attribut Slot: kliniska attribut avspeglar kärnprocess definierade processorienterade, landspecifika tomma internationell dimension, kunskapsorienterade Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.
13 Page 13 Nationella referensarketyper Nationella referensarketyper byggdes utifrån VTIM 2.0 och representerar olika kliniska koncept som är definierade i VTIM Eftersom referensarketyper avspeglar VTIM har vi en övergripande karta över olika kliniska koncept med dess innehåll samt relationer till varann som ingår i en kärnprocess Referensarketyper specialiserar klasser i openehrs EHR och demografiska referensmodeller I arbete med referensarketyper studerade vi erfarenheter från internationella arketyper
14 Page 14 Namngivning av referensarketyper Standard-REFERENSMODELL-KLASS_I_RM.arketype_name_vtimXX.vX OpenEHR-DEMOGRAPHIC-PARTY_IDENTITY.person_id_vtim2.v1
15 Page 15 Demografiska arketyper Ärver från klasser i openehrs demografiska referensmodell För arbete med patientrelaterade referensarketyper (demografiska arketyper) användes arketyp editor från LinkEHR, Vi har byggt 17 demografiska arketyper enligt VTIM demografiska klasser
16 Page 16 Nationella referensarketyper för patientrelaterade klasser i VTIM
17 Page 17 LinkEHR arketyp editor
18 Page 18 Person namn i VTIM
19 Page 19 Kluster födelsedata
20 Page 20 Kodverk för arketyper Samtliga kodverk för nationella referensarketyper definierades och baseras på VTIM 2.0
21 Page 21 Person id i VTIM 2.0 person-id Identitetsbeteckning för patienten Personnummer enligt SKV 704:08 Samordningsnummer enligt SKV 707:02 Reservnummer enligt Carelinks rekommendation. Katastrofnummer enligt lokala anvisningar
22 Page 22 Kliniska referensarketyper Kliniska nationella referensarketyper specialiserar olika klasser i openehrs EHR referensmodell För arbete med kliniska arketyper användes arketyp editor från Ocean Informatics För närvarande har vi byggt 32 kliniska referensarketyper
23 Page 23 Klinisk referensarketyp Bedömt hälsorelaterat tillstånd
24 Page 24 Klinisk referensarketyp Vårdärende
25 Page 25 Arketypbibliotek Vi har skapat arketypbibliotek där demografiska och kliniska referensarketyper administreras För biblioteket använder vi verktyg från Ocean Informatics Clinical Knowledge Manager (CKM),
26 Page 26 CKM, arketypbibliotek Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.
27 Page 27 Arketyp Patient Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.
28 Page 28 Arbetsflöde i arbete med nationella referensarketyper Utifrån V-TIM 2.0 identifiera arketyper (hälsoärende klasser) TIS Skapa arketyper i arketypeditor TIS Koppla kodverk till referensarketyper - TIS, NF Skapa ett bibliotek med referensarketyper i svensk CKM TIS Koppla terminologi och klassifikationer till referensarketyper - TIS, NF Granska referensarketyper i CKM TIS, Referensgrupp Godkänna och publicera referensarketyper i CKM TIS Översätta arketyper till engelska samt ansöka hos openehr om internationalisering av specifika referensarketyper TIS
29 Page 29 Roller och kompetenser i arbete med arketyper Roll Skapare Kompetens V-TIM, RIV metoden, openehr, EN13606, arketypeditor, ADL workbench, verksamhet Granskare Verksamhet, V-TIM, RIV metoden, openehr, EN13606, arketypeditor, CKM Terminolog Översättare SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk, Verksamhet, arketypeditor, OTS, CKM Engelska, SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk, Verksamhet, arketypeditor, CKM Publicerare V-TIM, openehr, EN13606, CKM, arketypeditor, verksamhet, SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk
30 Page 30 Specifika kliniska arketyper Nationellt projekt Vårdrelaterade Infektioner (VRI) ska påbörja arbete med byggandet av specifika kliniska arketyper CeHis stödjer, koordinerar och granskar arketyper som ska definieras inom olika projekt Specifika arketyper ska administreras i svensk CKM Processen för arbete med specifika arketyper inom olika nationella projekt ska tas fram. Roller, kompetenser för arbete med specifika arketyper ska definieras samt referensgrupper för granskning av arketyper ska identifieras
31 Page 31 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller är konvergenta Referensnivå SNOMED CT concept model Anger vilket kodverk som ska användas VTIM harmonisering Referensarketyper Slot: icke kliniska attribut Pref. SCT kod Slot: kliniska attribut avspeglar kärnprocessen openehr referensmodell definierade processorienterade, landspecifika tomma internationell dimension, kunskapsorienterade Tillämpad nivå Klassifikationer (ICF, ICD) Terminologier Kodverk Begreppsbaserad mappning till SCT Specifika arketyper Slot: icke kliniska attribut Slot: kliniska attribut Pref. SCT kod Används subset av koder ärver från referensarketyper definieras enl.kliniska processer (patientgrupper, t. ex. diabetes, stroke, nutrition) Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.
32 Page 32 Strategi för terminologibindning i arketyper Parallelt med utvecklilng av referens- och specifika arketyper pågår Terminologibindningsprojekt Det är samarbete mellan Socialstyrelsen och Center för ehälsa i samverkan Syfte med projektet är att ta fram övergripande principer för terminologibindning i referens- och specifika arketyper Detta arbete förutsätter att SNOMED CT concept model och NIs begreppsmodell är konvergenta. Validering av konvergensen mellan modeller ligger utanför ramar för projektet Enligt NIs begreppsmodellen begreppsbaserad mappning av olika klassifikationer som ICD och ICF till SNOMED CT ska genomföras. SNOMED CT koder skall användas för terminologibindning i arketyper
33 Page 33 Olika nivåer i arbete med nationell arketypbibliotek Nivå Modeller Refererar till Refererar till Verktyg Terminologi Internationell EN13606, openehr: referensmodell, arketypmodell Nationell Socialstyrelsens NI: begrepps-, informations-, processmodell Nationell CeHis: V-TIM, RIV metoden EN13606, openehr referensmodell Socialstyrelsens NI: begrepps-, informations-, processmodell Nationell CeHis: referensarketyper CeHis: V-TIM, RIV metoden EN13606, openehr arketypmodell, Ocean Informatics: CKM, OTS, arketypeditor, ADL workbench SNOMED CT SoS termbank Klassifikationer Kodverk Nationella Specifika Domän Nationellaprojekt: Specifika arketyper,templat es CeHis: referensarketyper Ocean Informatics: template designer, OTS SNOMED CT SoS termbank Klassifikationer Kodverk
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Informationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
NI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
CEN/ISO EN13606 in Sweden
CEN/ISO EN13606 in Sweden Madrid 20100624-25 Helen Broberg, Kristi Dahlman och Jessica Rosenälv Expert health informatics officer www.cehis.se 28 June 2010 Page 2 national decision in Sweden on healthcare
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning
Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink
Inger Wejerfelt Regional informationsstrukturansvarig, VGR Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink e-post inger.wejerfelt@vgregion.se TIS Tillämpad InformationsStruktur TIS - ett uppdrag
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin
Strukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Del 1 HSF, Gemis 2019-02-06 2 (17) Innehåll Inledning...3 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur...3 1.1 Vad är en
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Visionen för e-hälsan 2025
Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28
Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan
Bilaga 7 Förslag på dokumentation av proof-of-concept
Sida: 1 (6) Bilaga 7 Förslag på dokumentation av proof-of-concept Dokumentation av proof-of-concept - 2017 Övergripande syfte/mål Att säkerställa att tänkta arbetssätt (metod och verktyg) för kommande
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010
Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Tomas Rasmusson IT-strateg / Informationsstrukturansvarig VGR tomas.rasmusson@vgregion.se Informationsstruktur.vgr@vgregion.se
SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv
SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv 2017-09-14 Vem är Jessica Rosenälv? Teknisk bakgrund: systemutvecklare, certifierad IT-arkitekt Mångårig erfarenhet i arbete med verksamhets- och informationsarkitekturer
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Nationell informationsstruktur 2016:1
Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015
Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal
Exempel på AB dok. arkitekturella beslut
1 (5) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: 08-xx xx xx ARK_0024 Förnamn Efternamn www.cehis.se info@cehis.se Exempel på AB dok. arkitekturella beslut (Beslut
Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
RIV Tekniska Anvisningar Release notes
1 (12) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 ARK_0009 CeHis AR www.cehis.se info@cehis.se RIV Tekniska Anvisningar Release notes Revision C 2013-06-20 Center för
Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron
Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk Bengt Kron Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Socialstyrelsen 2011-03-31 Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Lägesrapport
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov
Referensarkitektur för Grunddata & Katalog. Marcus Claus, projektledare Inera
Referensarkitektur för Grunddata & Katalog Marcus Claus, projektledare Inera Inera koordinerar och utvecklar digitala tjänster i samverkan med regioner och kommuner. Vad vi kommer beröra idag Varför en
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Strukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
7.5 IT-information och e-hälsa Primärvårdsprogram 2017
Publicerad 1 (8) 7.5 IT-information och e-hälsa Primärvårdsprogram 2017 Publicerad 2 (8) Innehåll 7.5.1 Introduktion... 3 7.5.2 Definitioner, akronymer och förkortningar... 3 7.5.3 Referenser... 5 7.5.4
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande
ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut? Januari 2015 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Uppdraget Gemensam informationsstruktur
Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Strategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten Inledning Idag saknas gemensamma och effektiva sätt att skapa, kvalitetssäkra och distribuera de kodverk som används inom vården. Detta skapar svårigheter när
Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund
Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund 2005 gjordes en förstudie brister i den struktur och i det regelverk som ska klargöra hur dokument (rutiner, vårdprogram, informationsmaterial, metodbeskrivningar,
Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.
2015-09-23 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården, dnr 4.1-39055/2013
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg 2 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt
2014-11-23 1 (12) Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt Detta dokument har framtagits av Åke Nilsson, programansvarig för nationella programmet för datainsamling
Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Begreppsmodell över StandIN:s ramverk
Begreppsmodell över StandIN:s ramverk Bilaga till Slutrapport StandIN fas 1 Version:1.0 Datum: 2016-05-10 Begreppsmodell över StandINs ramverk Begreppsmodell över de grundläggande begreppen för leveransen
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen
1 (5) Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen Aktuellt läge Pascal ordinationsverktyg används hos 700 vårdgivare för cirka 185 000 dospatienter och antalet inloggningar från start är nu
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten Plan för fortsatt arbete och samordning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan
2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet
En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Nytta med arketyper i journalsystem
Nytta med arketyper i journalsystem Nationell Termkonferens 2009-09-24 Maria Areblad -1-2009-09-25 Arketyper - språk och kommunikation Vad är Arketyper Hur är de tänkta att användas Är arketyper till någon
Klassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Slutrapport Projekt SIDIP
Slutrapport Projekt SIDIP Strukturerad Insamling och Dokumentation av Informationsbehov i Processer Häll, Elisabeth Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 3 Informationsmodeller... 4 Läkemedel... 4 Labprov...
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Nationell informationsstruktur 2016:1
Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Bilaga 2 Fördjupad målbild för projektet
Sida: (2) Bilaga 2 Fördjupad målbild för projektet I projektet var det nödvändigt att beskriva övergripande målbilder för kärnverksamheten, informatik och teknik inom hälso- och sjukvård. Det gjordes det
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Slutrapport från terminologibindningsprojektet
Slutrapport från terminologibindningsprojektet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha
Nationell Informationsstruktur
Nationell Informationsstruktur En grundförutsättning för ordning och reda på vård- och omsorgsinformationen Åsa Schwieler Överblick vård och omsorg Politiskt fokus, exempel Medborgarens/patientens ställning
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella
Nationella Programmet för Datainsamling NPDI
Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Praktisk tillämpning av de nationella verktygen och hur dessa fungerar tillsammans till nytta för vården Åke Nilsson, SKL Niklas Eklöf, SoS Johan Eltes, Inera
Hälsoärende vad händer nu?
Hälsoärende vad händer nu? Hälsoärende vad händer nu? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf, utredare Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Uppdraget Som en del i regeringens satsning på
Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär
VITS-bok - Ramverk för utveckling av IT i Region Skåne
Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2011-06-10 Dnr: Dokumentförvaltare: Rolf Bengtsson Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: arbetsmaterial Dokumentid: VITS-bok Region Skåne Dokumentformat:
Nationell informationsstruktur för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Modeller med beskrivningar En delrapport från projektet Nationell Informationsstruktur Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge