Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen
|
|
- Emilia Lindström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen
2 Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter en sårinfektion.
3 3
4 Beskrivet enbart med terminologi Nationellt fackspråk för vård och omsorg Melanom Sjukdom Begrepp Infektion Kirurgisk åtgärd Excision Beskrivet med samma terminologi inbäddad i en informationsstruktur identifikation Information som saknas: Patientidentifikation Tidpunkter Sambandet mellan excisionen och infektionen Patient Melanom Excision har sjukdom får behandling tidpunkt Infektion komplikation
5 Terminologi Terminologilösningar föredras Område med alternativa lösningar Lösningar inom informationsmodellen föredras Informationsmodell Sjukdomar, åtgärder, läkemedel, anatomi etc T ex avgränsningar med avseende på postkoordinering T ex sammanhangsberoende information T ex grupperade registreringar med avseende på tid Datum, platser, identiteter för patienter och personal m fl Idé: David Markwell NHS
6 Problem Utvecklingen av informationsmodeller och terminologier har till stor del skett oberoende av varandra Informatikerna och terminologerna saknar till viss del kunskap om varandras områden Samma förhållande kan representeras på flera olika sätt - överlappning mellan informationsmodell och terminologi Risk för bristande enhetlighet - kommunikation och återanvändning av information försvåras eller omintetgörs
7 Det är en grov förenkling att tro att det kommer att fungera om element från en terminologi bara läggs in i en informationsmodell. Det behövs en speciell process, terminologibindning, för att specificera hur man skapar en länk mellan terminologin och informationsmodellen; hur de båda interagerar.
8 Återanvändningsbehoven styr En datorjournal ska kunna ge exakta och effektiva svar på relevanta frågor Vi dokumenterar för att senare återanvända informationen Sättet på vilket den kliniska informationen representeras ska styras av vad informationen ska användas till vilken svarsprecision som behövs hur snabbt och effektivt systemet ska svara
9 Något gemensamt förhållningssätt finns inte inom detta område. Det pågår terminologibindningsprojekt i andra länder, till exempel England, men till följd av att informationsmodellernas utformning skiljer sig åt, kan inte resultatet från dessa arbeten enkelt överföras till oss.
10 Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt
11 Begrepp och kod Nationellt fackspråk för vård och omsorg SNOMED CT-begreppet representeras av en kod SNOMED CT-koden för femurfraktur ( ) representerar betydelsen ett brott på lårbenet Beroende på var i journalen denna kod finns kan den ha olika betydelser, till exempel: Patienten har ett lårbensbrott (just nu) Patienten har haft ett lårbensbrott (tidigare) Patienten misstänks ha ett lårbensbrott Patientens mor har haft ett lårbensbrott
12 Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (1) En checklista med rubriken familjeanamnes innehåller boxar för olika sjukdomar. Lagringen sker genom att sjukdomskoder populerar ett fält för attributet Familjens sjukhistoria som tillhör informationsmodellen.
13 Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (2) Ett avsnitt där man kan välja mellan olika sjukdomar Ett avsnitt innehåller olika alternativ för att precisera förekomst/närvaro Vidare finns ett avsnitt där man kan specificera vilken familjemedlem det gäller Lagringen sker genom att informationsmodellen innehåller klassen Familjeanamnes som har ett antal attribut: sjukdom, förekomst/närvaro och familjemedlem.
14 Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (3) Begreppet Patientens bror har astma uttrycks med ett post-koordinerat uttryck: fynd som rör specifikt sammanhang : { associerat fynd = astma, förhållande till föremål för information = bror } Lagring sker genom att uttrycket lagras i fältet som tillhör attributet Sjukdomar i klassen Sjukhistoria
15 Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (4) Risk för dubbeltydighet Exempel: Negationer Negation kan utryckas genom attribut i informationsmodellen SNOMED CT:s kontextmodell kan uttrycka negation genom känt frånvarande Vad betyder dubbelrepresentation av negation (för en dator)? För att undvika missförstånd måste det finnas tydliga regler bland annat för hur negationer ska representeras
16 Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (5) Specificiteten skiljer sig mellan informationsmodell och terminologi SNOMED CT skiljer till exempel mellan Direkt och indirekt plats för åtgärd Exempel: avlägsnande av sten i urinblåsan ÄR EN åtgärd på urinblåsan ÄR ETT avlägsnande av urinvägssten METOD avlägsnande, aktivitet DIREKT INVOLVERAD MORFOLOGISK STRUKTUR sten INDIREKT PLATS FÖR ÅTGÄRD urinblåsa struktur
17 Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (6) Specificiteten skiljer sig mellan informationsmodell och terminologi SNOMED CT skiljer även mellan Normala och onormala strukturer Exempel: tibiafraktur ÄR EN skada på tibia (kroppsstruktur) ÄR EN fraktur i nedre extremitet (morfologiskt avvikande struktur) ASSOCIERAD MORFOLOGI fraktur (morfologiskt avvikande struktur) FYNDPLATS tibia, struktur (kroppsstruktur)
18 Informationsmodellens granularitet (1) Begreppen binds till olika attribut hudutslag hud på underarm, struktur vänster mild vaccin mot stelkramp
19 Informationsmodellens granularitet (2) Ett uttryck binds till ett attribut fynd som rör specifikt sammanhang : { associerat fynd = ( hudutslag : fyndplats = hud på underarm, struktur, lateralitet = vänster, svårighetsgrad = mild, kausativt agens = vaccin mot stelkramp
20 Konklusioner 1. Återanvändningsbehoven styr hur terminologibindningen utformas 2. Informationsmodellen måste anpassas till terminologin och vice versa 3. Specificitetsskillnader mellan modell och terminologi måste beaktas i terminologibindningsarbetet 4. Vid återanvändning kan man missa information om den representeras med olika strukturterminologikombinationer. För att undvika detta måste det finnas ett regelverk som beskriver vilken/vilka kombination(er) som är tillåten/tillåtna 5. Vid val av lösning måste man även ta hänsyn till det sätt på vilket data fångas möjligheterna att realisera komplexa lösningar påverkas av kompetensnivån de olika alternativens resursförbrukning
21 Terminologibindning Länkning mellan ett element i en informationsmodell och en komponent i en terminologi Element i en informationsmodell = ett attribut, en klass eller samling av relaterade attribut/klasser i en informationsmodell Komponent i en terminologi = en kod eller en uppsättning av koder, ett post-koordinerat uttryck eller en uppsättning av post-koordinerade uttryck
22 Sammanlänkning mellan en kod i en terminologi och en del i en informationsmodell Exempel: sammanlänkning av åtgärden Spirometri i Snomed CT med attributet Aktivitetskod i klassen Aktivitet i V-TIM INFORMATIONSMODELL KLASS AKTIVITET Aktivitetskod TERMINOLOGI Spirometri
23 Sammanlänkning mellan flera koder i en terminologi och en del i en informationsmodell Exempel: sammanlänkning av begreppet Spirometri och dess underordnade begrepp med attributet Aktivitetskod i klassen Aktivitet i V-TIM spirometri spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm efter antigenexponering spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm efter fysisk aktivitet spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm efter kall luft spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm efter metakolin spirometri med förlängd utvärdering efter bronkdilatation för bronkospasm spirometri, differentialventilation och syreförbrukning spirometrireversibilitet spirometriscreening öppen spirometri
24 Terminfoprojektet (Using SNOMED CT in HL7 Version 3; Implementation Guide, Release 1.5) Startade 2004 på initiativ av NASA Resulterade 2007 i ett dokument som ger råd för användning av SNOMED CT tillsammans med HL7 V3 Senaste revisionen 2009 Edward Cheetham. NHS Connecting for Health; Project Leader & Principal Contributor Robert H. Dolin. MD Kaiser Permanente; Principal Contributor David Markwell. MB BS The Clinical Information Consultancy Ltd; Principal Contributor & Editor
25 Terminfoprojektets betydelse Det första försöket att beskriva gränssnittet mellan informationsmodell, i detta fallet HL7 RIM, och SNOMED CT identifierade overlaps (överlappningar) rekommendationer för hur överlappningar ska hanteras Utgör en naturlig startpunkt för kommande arbete
26 Den kliniska informationens standardisering arbetsfördelningen i Sverige Socialstyrelsens domän Nationell Informationsstruktur (NI) och terminologisystem framförallt SNOMED CT Arkitekturledningens domän Modeller för representation till exempel ISO/EN 13606, openehr RM, V-TIM, referensarketyper Gemensamt arbetsområde för Arkitekturledningen och Socialstyrelsen Terminologibindning - överenskommelser för hur data ska representeras utifrån modeller och terminologisystem
27 Aktuellt terminologibindningsarbete på nationell nivå Analys av hur terminologibindningslösningar påverkar möjligheterna till återanvändning hur och i vilken utsträckning postkoordinering ska kunna användas om SNOMED CT:s attribut för begreppsmodellen kan användas vid uppbyggnaden av strukturen i referensarketyperna
28
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Innehållet i Snomed CT en översikt
Innehållet i Snomed CT en översikt Innehåll Inledning... 4 Beskrivning av Snomed CT:s hierarkier... 6 Kliniskt fynd... 6 Åtgärd... 6 Observerbar företeelse... 7 Omständighet som rör visst sammanhang...
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Strukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Med gemensam informationsstruktur in i framtiden
Med gemensam informationsstruktur in i framtiden Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Nationella ehälsodagen 2015 Niklas Eklöf Erika Ericsson Helena Nilsson Nationella ehälsodagen 2015-10-07
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Slutrapport från terminologibindningsprojektet
Slutrapport från terminologibindningsprojektet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
NI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
SNOMED CT. Jan Florin. jfl@du.se 2009-03-17. Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att
2009-03-17 Översättning av SNOMED CT Jan Florin Högskolan Dalarna jfl@du.se Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att normera användningen av nationella termer och begrepp samt ta fram en enhetlig
Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur
2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg. 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping
Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping Samarrangemang mellan Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Svensk sjuksköterskeförening Sektionen för omvårdnadsinformatik
Dödsbevis och dödsorsaksintyg
2015-07-08 14266 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen utgår från gällande regelverk och beskriver ansvar och handläggning av dödbevis och dödsorsaksintyg på SÄS. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...
Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig
Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig Föredragets innehåll Om oss Om Snomed Klurig-projektet Vad gjorde vi i projektet? Vad kom vi fram
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Snomed CT. Mikael Nyström Hälsoinformatik, Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet
Snomed CT Mikael Nyström Hälsoinformatik, Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet 2015-12-02 2 Disposition Några problem som Snomed CT löser och hur Engagera sig Snomed CT:s innehåll
Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt
Major Release 3.1. Vad innebär Major Release 3.1 för svenska användare?
Major Release 3.1 Vad innebär Major Release 3.1 för svenska användare? Agenda Vad förändras och vad innebär det? Förändringarna i detalj Dokumentation Sammanfattning Vad förändras och vad innebär det?
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
Sammanhållen vaccinationsinformation
Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
ehälsa i praktiken . vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Leif Wikman, Piteå kommun
ehälsa i praktiken. vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Stödja, engagera och motivera INVÅNARE INFRASTRUKTUR Lagstiftning Gemensam informationsstruktur Teknisk Infrastruktur
Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation. Version 1.0
Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation Version 1.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definitioner... 3 Referenser och underlag... 5 Revisionshistorik Version, datum Författare
Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
Regional rutin för egenvårdsbedömning
Regional rutin för egenvårdsbedömning Rutin för utförare av hälso- och sjukvård i. De regionala rutinerna har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Rutinerna är fastställda av hälso-
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Medicinsk Informatik VT 2006
Informatik VT 2006 dokumentation och journalhantering Användningsområden Kliniska informationssystem bild- och signalbehandling Modellering och simulation Kunskapsrepresentation och beslutsstöd statistik
Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning
Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter
Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20.
Projektdirektiv Journal- och läkemedelstjänster för invånare och vårdpersonal Inera mall Projektdirektiv v2.0 2012-10-10 Sid 1/6 1. Namn. 2. Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Handlingsplan 2013 2018 (Landstings,
Metod för mappning till Snomed CT
Metod för mappning till Snomed CT Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
Informationsteknologi (vårdgivare nivå C)
1(5) Informationsteknologi (vårdgivare nivå C) Bakgrund Parterna är överens om att vården, både för patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, ska fungera som ett nätverk med effektivt och säker samverkan
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.
SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Övertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.
bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: Detta gör Vår verksamhetsidé värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Vi verkar för en god vård och omsorg genom att styra
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink
Inger Wejerfelt Regional informationsstrukturansvarig, VGR Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink e-post inger.wejerfelt@vgregion.se TIS Tillämpad InformationsStruktur TIS - ett uppdrag
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg
Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
SOS Term bank ICF. Utredningsstart x x. Avsnitt om aktuell sjukhistoria (Type:= journalhandling) 422625006. Kan inte mappas till till Snomed CT
1(13) Dokumentationsmall demensutredning Bilaga 2 Nationella informationsmodellens aktivitetssteg Journaldokumentation begrepp ICF SOS Term bank Information till SveDem Ny Snomedterm Kommentar Diagnos
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
SOC1ALSTYRELSEN 2011-06- 09
REGERINGSKANSL1ET Promemoria 2011-05-31 U2011/3579/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Frederique Lemery Ink Doss. Dnr Handl Förslag om ändrad examensbeskrivning för specialistsju
Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre
Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Del 1 HSF, Gemis 2019-02-06 2 (17) Innehåll Inledning...3 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur...3 1.1 Vad är en
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
NYA OCH FÖRÄNDRADE ENTITETER OCH OBJEKT...
Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION... 3 2 NYA OCH FÖRÄNDRADE ENTITETER OCH OBJEKT... 3 2.1 NYA MODELLER OCH ENTITETER... 3 2.2 BORTTAGNA ELEMENT... 3 2.3 KOMPLETTERADE ELEMENT... 4 2.4 NYA KOMPLEXA STRUKTURER...
Program. Öppet hus. 17 oktober 2015 kl. 10:00-14:00
Program Öppet hus 17 oktober 2015 kl. 10:00-14:00 Välkommen till Hallands sjukhus! Aktiviteter på jubileumsslingan Den 14 oktober 1915 invigdes nya Länslasarettet i Halmstad. Det firar vi idag med Öppet
Prioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Introduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Operating Room Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet
NKRR. Regelskrivning i praktiken
Sida: 1 (13) NKRR Regelskrivning i praktiken Innehåll Sida: 2 (13) 1 Inledning... 3 1.1 Förkortningar och begrepp... 3 2 Ändringshistorik för dokumentet... 4 3 Bakgrund... 5 3.1 Regler i NKRR... 5 3.2
kroppsliga reaktioner 0 100 Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du?
ARBETSBLAD 1 AR B E TS B L A D 1: Registrering av automatiska tankar Situation Automatiska tankar Ångest/Rädsla Övriga känslor När var det? Var var du? Vem var du med? Vad gjorde du? Vilka tankar for genom
Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning
INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Registerbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Anslutningsavtal avseende anslutning till nationell patientöversikt (NPÖ) version 1.1
Anslutningsavtal avseende anslutning till nationell patientöversikt (NPÖ) version 1.1 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. NPÖ 4 3. Definitioner 5 4. Avtalstolkning 6 5. Anslutning 6 6. Förändringar under avtalsperioden
Barnmorskeprogram, 90 hp
1 (5) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng
Vaccinering av barn mot pneumokocker?
Vaccinering av barn mot pneumokocker? En rapport om sjukvårdshuvudmännens syn BARNPLANTORNA - Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat Rapport 2006-04-24 Bakgrund De barnvacciner som erbjuds till alla
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte
Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte Innhållsförteckning Innhållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 3 1. Inledning... 4 1.1 1.2 1.3 Syfte med dokumentet... 4 Målgrupp för dokumentet...