Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
|
|
- Karin Nyström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
2 2
3 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för hälso- och sjukvård Aktivitet Deltagande Individanpassad vårdprocess Observation Organisation Patient Person Roll Samband Uppgift i patientjournal Vårdbegäran för egen räkning Vårdkontakt
4 Processmodell för hälso- och sjukvård Ta emot vårdbegäran för egen räkning Bedöma behov av utredning Utreda Bedöma behov av åtgärder Åtgärda Följa upp Processmodellen beskriver den process som alla som får hälso- och sjukvård genomgår. Processmodellen är oberoende av organisatoriska gränser och visar därmed den process som patienten genomgår. Denna innefattar hela processen från vårdbegäran för egen räkning till uppföljning. Syftet med processen är att identifiera och behandla hälsoproblem samt följa upp effekterna av dessa. Den faktiska process som individen genomgår kallas för en individanpassad vårdprocess och hålls ihop utifrån patientens ursprungliga kontaktorsak. Processmodellen är en enhetlig beskrivning av processerna inom hälso- och sjukvård. När verksamheterna beskriver sina egna processer och arbetsflöden ska de relatera dessa till den process som patienten genomgår. Processmodellen beskriver och avgränsar den verksamhet som sedan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepps- och informationsmodellerna. Hälso- och sjukvårdens processmodell är en specialisering av NI:s generella processmodell för vård och omsorg. 4
5 Processteg för hälso- och sjukvård Namn Beskrivning Objekt in Objekt ut Ta emot vårdbegäran för egen räkning Aktivitet som startar den individanpassade vårdprocessen genom att patienten eller företrädare för patienten kontaktar eller blir kontaktad av hälso- och sjukvården. Vårdbegäran för egen räkning Mottagen vårdbegäran för egen räkning med patientens kontaktorsak Bedöma behov av utredning Aktivitet där en professionell aktör bedömer behov av att starta en utredning baserat på information i vårdbegäran för egen räkning. Mottagen vårdbegäran för egen räkning med patientens kontaktorsak Alternativ: Behov av att utreda hälsotillstånd Inget behov av att utreda och avslut Utreda Aktivitet där en professionell aktör genomför en utredning (inklusive eventuella delsteg planera, utreda, analysera). Baserat på resultatet av utredningen kan detta steg behöva upprepas flera gånger. Behov av att utreda hälsotillstånd Alternativ Utrett hälsotillstånd Behov av ytterligare utredning (upprepa steg) Bedöma behov av åtgärder Aktivitet där en professionell aktör bedömer om utrett hälsotillstånd är ett professionellt uppfattat hälsoproblem och därmed åtgärdsmotiverande samt vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra för att uppnå måltillstånd. Utrett hälsotillstånd Alternativ Behov av att åtgärda hälsoproblem för att uppnå måltillstånd Inget behov att åtgärda och avslut Åtgärda Aktivitet där åtgärder (inklusive eventuella delsteg planera, åtgärda, analysera) genomförs för att uppnå måltillstånd. Baserat på resultat av genomförda åtgärder kan detta steg behöva upprepas flera gånger. Behov av att åtgärda hälsoproblem för att uppnå måltillstånd Alternativ Resultat av genomförda åtgärder Behov av ytterligare utredningar (upprepa Utreda -steg) Behov av ytterligare åtgärder (upprepa steg) Följa upp Aktivitet där en professionell aktör genomför en uppföljning av hela processens resultat gentemot givet måltillstånd. Resultat av genomförda åtgärder Bedömd effekt av åtgärder 5
6 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård 6
7 Begreppsmodellen kartlägger vilken information man behöver hålla om centrala begrepp i ett visst sammanhang och förklarar begreppens inbördes relation. Begreppsmodellerna i NI visar vilka begrepp som hanteras inom det område som processmodellen beskriver. När begrepp i begreppsmodellen motsvarar begrepp i Socialstyrelsens termbank används term och definition från termbanken i begreppsmodellen. Detta dokumenteras nedan i kolumnen Definition enligt Socialstyrelsens termbank. De begrepp i begreppsmodellen som inte motsvarar begrepp i termbanken har fått egen benämning och beskrivning. Dessa beskrivningar dokumenteras i kolumnen Beskrivning och kommentar enligt NI. Kolumnen används också när förtydliganden och ytterligare exempel avseende en termbanksdefinition behövs. Vid begreppsanalysen har Socialstyrelsen också uppmärksammat att vissa begrepp i termbanken kommer att behöva ses över och eventuellt revideras. Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Aktivitet (inom hälsooch sjukvård) Något som kan utföras av någon eller något inom hälso- och sjukvård. Det kan t.ex. röra sig om att hälso- och sjukvårdspersonal eller en medicinteknisk produkt utför något. Inom hälso- och sjukvård förekommer exempelvis följande typer av aktiviteter: utredning, behandling, planering, undervisning och utvärdering. Aktiviteter kan vara exempelvis pågående, utförda, eller planerade. Exempel: Planerad blindtarmsoperation eller utförd blodtrycksmätning Ofta används åtgärd för aktiviteter som utförs inom hälso- och sjukvård. Ibland används även insats, men då ofta i en allmänspråklig mening. Relation till andra modeller Aktivitet (inom vård och omsorg) Aktivitet Avsett hälsotillstånd Diagnos Definition: det hälsotillstånd som socialtjänstpersonal eller hälso- och sjukvårdspersonal, oftast i samråd med berörd individ, har beslutat att försöka uppnå Definition: bestämning och benämning av sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion Observera att termposterna åtgärd och insats i Socialstyrelsens termbank som är relaterade till detta begrepp kommer att ses över. Avsett tillstånd (inom vård och omsorg) Observation med attributet status Saknas Observation 7
8 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Egenuppfattat hälsoproblem Hälsoproblem Hälsotillstånd Hälsoärende Definition: hälsoproblem så som den enskilde själv uppfattar det Definition: tillstånd karakteriserat av brister i det fysiska, psykiska eller sociala välbefinnandet vid ett visst tillfälle Definition: tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande vid ett visst tillfälle Definition: ärende som håller samman vårddokumentation från en eller flera relaterade individanpassade vårdprocesser Anmärkning: Hälsoärendet bidrar till att vårddokumentation från patientens olika vårdprocesser kopplas samman och bildar underlag till en helhetsbild av patientens problem och behov. Det kan avse genomförd, pågående och planerad vård och behandling. Hälsoärendet gör det möjligt för behörig hälso- och sjukvårdspersonal och patienten själv att följa den individanpassade vårdprocessen och hitta relevant information om genomförd och planerad vård och behandling både inom och över organisatoriska gränser och/eller vårdgivargränser enligt gällande lagar. Den vårddokumentation som ingår i ett hälsoärende hålls samman av en unik identitetsbeteckning, ett hälsoärende-id. Exempelvis cancervård inbegriper ofta vård på flera vårdnivåer och kan ges av flera vårdgivare, och informationen i hälsoärendet kan följa patienten mellan vårdgivare, t.ex. kommunal hälso- och sjukvård och Det är den individanpassade processen som har en identitetsbeteckning, och inte ett hälsoärende. Men hälsoärendet hålls samman via kontaktorsakstyper. Observera att termposten hälsoärende i Socialstyrelsens termbank kommer att ses över. Relation till andra modeller Problem (inom vård och omsorg) Observation Problem (inom vård och omsorg) Observation Tillstånd (inom vård och omsorg) Observation Saknas Hälsoärende är en vy över dokumentation från individanpassade vårdprocesser med samma kontaktorsakstyp. Notera att hälsoärende därför inte finns i informationsmodellen. 8
9 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Individanpassad vårdprocess Journalhandling Kontaktorsak Måltillstånd (inom hälsooch sjukvård) Observerat hälsotillstånd primärvård. Definition: vårdprocess som är anpassad för en enskild patient Anmärkning: En individanpassad vårdprocess kan utgöras av en eller flera standardiserade vårdprocesser i kombination som används för en specifik patient i syfte att förebygga, identifiera, utreda och behandla ett eller flera hälsoproblem eller hälsotillstånd. En individanpassad vårdprocess kan omfatta ett eller flera vårdåtaganden. Definition: handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder Anmärkning: Exempel på journalhandlingar är röntgenbilder, olika former av anteckningar, ljudupptagningar. Endast uppgifter som är relevanta för en god och säker vård av patienten bör dokumenteras i en patientjournal. Definition: orsak till vårdkontakt som patient eller företrädare för patient anger Det är en vårdbegäran för egen räkning som startar den individanpassade vårdprocessen. Måltillstånd är ett potentiellt hälsotillstånd som kan delas upp i tillstånd som patienten själv önskar uppnå (önskat hälsotillstånd) och i tillstånd som hälso- och sjukvårdspersonal anser att patienten bör uppnå efter utförda aktiviteter (avsett hälsotillstånd). Exempel på måltillstånd är att patienten ska bli fri från sjukdom eller bli symtomlindrad. Hälsotillstånd som observerats av patient, hälso- och sjukvårdspersonal eller av t.ex. en medicinteknisk produkt. Med observerat hälsotillstånd innefattas här även resultatet av bedömningar som hälso- och sjukvårdspersonal gör. Relation till andra modeller Individanpassad process (inom vård och omsorg) Individanpassad vårdprocess Saknas Saknas Saknas Vårdbegäran för egen räkning med attributen kontaktorsak och kontaktorsakstyp Måltillstånd (inom vård och omsorg) Observation med attributet status Observerat tillstånd (inom vård och omsorg) 9
10 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Omgivningsfaktorer Organisation (inom hälso- och sjukvård) Patient Patientjournal Definition: person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård Anmärkning: I den nationella statistiken räknas inte ledsagare och nyfött friskt barn som patient. Definition: en eller flera journalhandlingar som rör samma patient Resultatet av bedömningen av det observerade hälsotillståndet dokumenteras i form av t.ex. diagnoser, uppkomstmekanismer, funktionsnedsättningar, skador, organpåverkan, allvarlighetsgrad och klassificering av dessa. Även olika typer av mätvärden, t.ex. blodtryck, längd och vikt utgör observerade hälsotillstånd. Den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Detta är beskrivningen av omgivningsfaktorer som ges i Klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Omgivningsfaktorerna kan påverka patientens hälsotillstånd. I termbanken finns begreppet levnadsförhållanden som till viss del motsvaras av omgivningsfaktorerna i ICF. Här återges termposten från termbanken: Term: levnadsförhållanden Definition: den miljö i vilken människor lever och verkar Anmärkning: Levnadsförhållanden avser mikronivå (individens specifika förhållanden), medan livsvillkor avser makronivån. Levnadsförhållandena påverkas av livsvillkoren. Exempel på komponenter i levnadsförhållandena är boendemiljö, arbetsmiljö, psykosocial miljö och materiell standard. Komponenterna motsvaras till viss del av omgivningsfaktorerna i Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Begreppet levnadsnivå används ibland vid gradering av individers levnadsförhållanden. Organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom hälso- och sjukvård. Exempel är vårdenhet och vårdgivare., men inte patientregistret, räknar nyfödda friska barn som patienter i den nationella statistiken. Relation till andra modeller Observation med attributet status Omgivningsfaktorer Observation Organisation (inom vård och omsorg) Organisation Vård- och omsorgstagare Patient Saknas 10
11 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Relation till andra modeller Samtliga uppgifter i en patientjournal för en patient Person Mänsklig individ. Person Person Planerad aktivitet Potentiellt hälsotillstånd Professionellt uppfattat hälsoproblem Remiss Definition: hälsoproblem hos den enskilde så som det uppfattas av socialtjänstpersonal eller hälso- och sjukvårdspersonal Definition: handling som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar för en patient Aktivitet inom hälso- och sjukvård som är planerad att ske. Exempel är en såromläggning eller en operation som man avser genomföra. Hälsotillstånd hos en patient som bedöms möjligt i framtiden. Potentiella hälsotillstånd kan delas upp i tillstånd som är önskvärda att uppnå (måltillstånd) och tillstånd som är oönskade (risktillstånd). En remiss är en typ av vårdbegäran. Aktivitet (inom vård och omsorg) Aktivitet med attributet status Potentiellt tillstånd (inom vård och omsorg) Observation med attributet status Problem (inom vård och omsorg) Observation Saknas Saknas 11
12 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Risktillstånd Standardiserad vårdprocess Uppgift i patientjournal Utförd aktivitet Vårdbegäran Definition: vårdprocess som är förutbestämd avseende hälso- och sjukvård för en grupp eller kategori av patienter med ett eller flera relaterade hälsoproblem eller hälsotillstånd Anmärkning: Den standardiserade vårdprocessen är en beslutad och därmed också förutbestämd vårdprocess avseende ett eller flera relaterade hälsoproblem eller hälsotillstånd. Den standardiserade vårdprocessen är avsedd att användas och vid behov anpassas för patienter med dessa hälsoproblem och hälsotillstånd och blir därmed en individanpassad vårdprocess. Definition: begäran om erhållande av hälso- och sjukvård Anmärkning: Vårdbegäran kan göras för egen eller annans räkning. Exempel: tidsbeställning, akut öppenvårdsbesök, remiss. Potentiellt hälsotillstånd som en patient löper risk att drabbas av. Exempel på risktillstånd är att en sjukdom utvecklas eller förvärras. Ofta krävs vissa förebyggande hälso- och sjukvårdsåtgärder för att undvika att vissa risktillstånd uppstår, exempelvis primär- eller sekundärprevention. Uppgift som dokumenteras i patientjournalen. Exempel är uppgift om patientens hälsotillstånd, planerade och utförda aktiviteter, uppfattade hälsoproblem och mål. Aktivitet inom hälso- och sjukvård som har utförts. Exempel är en genomförd såromläggning eller en genomförd operation. Vårdbegäran delas här upp i två typer: vårdbegäran för egen räkning och remiss. Båda typerna innebär en begäran av hälso- och sjukvårdsåtgärder, men det är endast vårdbegäran för egen räkning som initierar den individanpassade vårdprocessen. Relation till andra modeller Saknas Observation med attributet status Saknas Saknas Uppgift i patientjournal eller personakt Uppgift i patientjournal Aktivitet (inom vård och omsorg) Aktivitet med attributet status Vård- och omsorgsinitiering Saknas 12
13 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Vårdbegäran för egen räkning Vårdenhet Definition: organisatorisk enhet som tillhandahåller hälsooch sjukvård Anmärkning: Bedömningen av vad som anses vara en vårdenhet sker idag inte med enhetliga nationella principer utan varje huvudman avgör avgränsningen i det enskilda fallet. Vårdbegäran som initierar den individanpassade vårdprocessen genom att patienten eller företrädare för patienten uttrycker en kontaktorsak. Exempel: Tidsbeställning och akut öppenvårdsbesök. Det finns en speciell typ av vårdbegäran för egen räkning som gäller att patienten vänder sig till specialistvården utan att gå via primärvården. Detta har vardagligt olika benämningar, t.ex. egen vårdbegäran eller ibland egenremiss. Sådana benämningar bör undvikas i fackspråket. Relation till andra modeller Vård- och omsorgsinitiering Vårdbegäran för egen räkning Saknas Organisation med attributet typ Vårdgivare Vårdenhet kan vara t.ex. vårdcentral, sjukhus, klinik, basenhet, mottagning, vårdavdelning eller motsvarande. Definition: statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) Anmärkning: För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren. Exempel: Kriminalvården. I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 och 22 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vårdgivarens representant. Enskild hälso- och sjukvårdverksamhet kan antingen bedrivas av juridisk person (t.ex. ett aktiebolag såsom en privat vårdcentral, en förening eller en stiftelse) eller av en enskild näringsidkare (t.ex. en läkarmottagning som förestås av en läkare utan annan personal). Hälso- och sjukvårdspersonal är oftast anställd av en vårdgivare. En vårdgivare kan ha anställd hälso- och sjukvårdsperso- Saknas Organisation med attributet typ 13
14 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Vårdkontakt Önskat hälsotillstånd nal, och ibland, som t.ex. för enskild näringsidkare, kan rollerna sammanfalla. Definition: kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs Anmärkning: Exempel på vårdkontakter är vårdtillfälle, öppenvårdsbesök, hemsjukvårdsbesök och telefonkontakt. I den nationella statistiken räknas endast sådana vårdkontakter som har dokumenterats i patientens journal. Definition: det hälsotillstånd som den enskilde själv önskar uppnå Relation till andra modeller Saknas Vårdkontakt Önskat tillstånd (inom vård och omsorg) Observation med attributet status 14
15 Informationsmodell för hälso- och sjukvård 15
16 Informationsmodellerna i NI visar hur man ska dokumentera den information som skapas eller används i den individanpassade processen. De visar också hur man ska dokumentera information om de begrepp som finns i begreppsmodellen. Dokumentationskraven åskådliggörs genom klasser och attribut i informationsmodellen. Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av angelägenheter inom dessa perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning. Statistikuppföljning. Verksamhetens gemensamma behov. För en fullständig lista på refererade angelägenheter i kolumnen Dokumentationskrav återfinns i, se bilaga 6. För förklaring av datatyps- och multiplicitetskolumnerna, se läsanvisningen bilaga 1. De grå klasserna i modellen illustrerar begreppsområden som ännu inte har utretts och beskrivits, men som kommer att ingå i kommande versioner av NI. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och föreskrifter inom respektive verksamhetsdomän som styr hur informationen får utbytas i praktiken. Aktivitet Klassen aktivitet håller information om något som kan utföras av någon eller något inom hälso- och sjukvård. Det kan t.ex. röra sig om att hälso- och sjukvårdspersonal eller en medicinteknisk produkt utför något. Inom hälso- och sjukvård förekommer exempelvis följande typer av aktiviteter: utredning, behandling, planering, undervisning och utvärdering. Aktiviteter kan vara exempelvis pågående, utförda, önskade eller planerade. Aktivitet Relation till begreppsmodell: Aktivitet (inom hälso- och sjukvård), Planerad aktivitet och Utförd aktivitet Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet kod Kod för den typ av aktivitet som avses, exempelvis genom användande av en kod från en klassifikation för åtgärder. SFS 1982:763, 3 b, 3 f CV 0..1 Notera att antingen attributet kod eller beskrivning måste finnas. SFS 1988:870, 9, 26 a SFS 1990:1144, 4 kap. 3, 4 kap. 4, 4 kap. 5 SFS 1990:1147, 13, 15 SFS 1990:1404, 10 a, 10 e SFS 1991:1128, 4, 6 a, 7, 7 a, 9, 12, 16, 19, 20, 20 a, 21, 22, 23, 24, 25, 26 a SFS 1991:1129, 9, 10, 10 a, 10 b, 11, 11 b, 12 16
17 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet a, 13, 15, 16 a, 16 b, 28, 3 c, 3 d SFS 1991:1472, 2, 5, 11, 11 a SFS 1993:387, 10 SFS 1993:1651, 26 SFS 1995:831, 3, 4 SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 5, avsnitt 7, avsnitt 8, avsnitt 11 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 5, 5 kap. 7 SOSFS 2005:10, 2 kap. 4 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 2, 4 kap. 3 SOSFS 2005:28, 6 kap. 1, 7 kap. 2 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 2, 10 kap. 8 SFS 2006:9, 7 kap. 4 SFS 2006:94, 5 SFS 2006:351, 3 kap. 1, 6 kap. 4, 7 kap. 3, 7 kap. 8 SOSFS 2007:2, 12 SOSFS 2007:8, 2 SOSFS 2007:10, 9, 12 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5, 4 kap. 7 SOSFS 2008:21, 7, 8 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 14 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4, 5 kap. 5 SOSFS 2009:27, 4 kap. 6, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2, 5 kap. 5 SOSFS 2009:29, 3 kap. 5, 5 kap. 1, 5 kap. 3 SOSFS 2009:30, 4 kap. 7, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 3, 7 kap. 4 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 4 kap. 13, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 5, 5 kap. 6 SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6, 3 kap. 8 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2012:14, 6 kap. 4, 7 kap. 10 SOSFS 2013:35, 2 17
18 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet status Kod för aktivitetens status som anger om en aktivitet exempelvis är planerad eller utförd. En instans av klassen aktivitet kan inte byta status. Om man exempelvis vill dokumentera en planerad utredning och som senare utförs så dokumenteras detta som två instanser av klassen aktivitet, en med status planerad och en med status utförd. Patientregistret SFS 1982:763, 3 b, 3 f SFS 1990:1147, 13 SFS 1990:1404, 10 e SFS 1991:1128, 7, 16 SFS 1991:1129, 10, 10 a, 10 b, 11, 11 b, 12 a, 16 a, 16 b SFS 1993:387, 10 SOSFS 1996:28, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 4 kap. 3 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 CV 1 lokalisation metod Angivelse av lokalisation, som används för att beskriva vad aktiviteten avser gällande anatomi, funktion eller system. Lokalisation kan beskriva exempelvis lateralitet, organs position och orientering i relation till andra delar av kroppen. Lokalisationsattributet används endast om inte attributet kod innefattar tillräcklig information om detta. Kod för den typ av tillvägagångssätt för genomförandet av aktiviteten som avses. SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 5 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:32, 5 kap. 6 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 CV 0..1 CV 0..1 SFS 1982:763, 3 b, 3 f beskrivning Textuell beskrivning av den aktivitet som avses. Används antingen som komplement till eller istället för attributet kod. ST
19 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet Notera att antingen attributet kod eller beskrivning måste finnas. SFS 1988:870, 9, 26 a SFS 1990:1144, 4 kap. 3, 4 kap. 4, 4 kap. 5 SFS 1990:1147, 13, 15 SFS 1990:1404, 10 a, 10 e SFS 1991:1128, 4, 6 a, 7, 7 a, 9, 12, 16, 19, 20, 20 a, 21, 22, 23, 24, 25, 26 a SFS 1991:1129, 9, 10, 10 a, 10 b, 11, 11 b, 12 a, 13, 15, 16 a, 16 b, 28, 3 c, 3 d SFS 1991:1472, 2, 5, 11, 11 a SFS 1993:387, 10 SFS 1993:1651, 26 SFS 1995:831, 3, 4 SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 5, avsnitt 7, avsnitt 8, avsnitt 11 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 5, 5 kap. 7 SOSFS 2005:10, 2 kap. 4 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 2, 4 kap. 3 SOSFS 2005:28, 6 kap. 1, 7 kap. 2 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 2, 10 kap. 8 SFS 2006:9, 7 kap. 4 SFS 2006:94, 5 SFS 2006:351, 3 kap. 1, 6 kap. 4, 7 kap. 3, 7 kap. 8 SOSFS 2007:2, 12 SOSFS 2007:8, 2 SOSFS 2007:10, 9, 12 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5, 4 kap. 7 SOSFS 2008:21, 7, 8 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 14 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4, 5 kap. 5 SOSFS 2009:27, 4 kap. 6, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2, 5 kap. 5 SOSFS 2009:29, 3 kap. 5, 5 kap. 1, 5 kap. 3 SOSFS 2009:30, 4 kap. 7, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 3, 7 kap. 4 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 4 kap. 13, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 5, 5 kap. 6 19
20 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6, 3 kap. 8 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2012:14, 6 kap. 4, 7 kap. 10 SOSFS 2013:35, 2 Patientregistret SFS 1982:763, 3 i SFS 1990:1404, 10 e SFS 1991:1128, 12, 18 SFS 1991:1129, 16 a, 3 c, 3 d SFS 1991:1472, 2 SFS 1993:1651, 26 SFS 1995:831, 4 SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 5, avsnitt 7, avsnitt 8, avsnitt 11 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 5 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 4 kap. 2 SFS 2006:94, 5 SOSFS 2007:8, 2 SOSFS 2007:10, 9 SFS 2008:355, 3 kap. 14 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1, 5 kap. 5 SFS 2010:349, 4 SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2013:35, 2 tid Angivelse av vilken tid en aktivitet utförts, är planerad att utföras eller önskas utföras. Om aktiviteten är planerad att ske återkommande kan även frekvens och omfattning anges. QSET<TS>
21 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet negation Flagga som negerar betydelsen av aktiviteten. Det kan användas för att explicit beskriva att en aktivitet inte utförts (trots att den exempelvis var planerad). Om flaggan är satt till sant innebär det att betydelsen av instansen som helhet är negerad. Patientregistret SOSFS 1996:28, avsnitt 7 SOSFS 2005:28, 7 kap. 2 SOSFS 2006:9, 7 kap. 4 SOSFS 2008:21, 8 SOSFS 2009:32, 4 kap. 13 Verksamhetens gemensamma behov: Nationella programmet för datainsamling, S2007/4754/FS BN 1 Deltagande Klassen deltagande håller information om på vilket sätt en viss aktör deltar i ett visst givet sammanhang. Exempel på deltagande kan vara att en patient deltar i en operation i egenskap av subjekt, det vill säga den som aktiviteten riktas mot. Kirurgen deltar i egenskap av utförare av aktiviteten. Deltagande Relation till begreppsmodell: Saknas Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SFS 1988:870, 9 SFS 1990:1144, 4 kap. 3 SFS 1990:1404, 10 d SFS 1991:1128, 7 a, 20, 23 SOSFS 1996:28, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 7, avsnitt 8, avsnitt 11 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 3 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 6, 10 kap. 7 SFS 2006:94, 5 SFS 2006:351, 6 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 typ Kod för hur en aktör deltar i ett visst sammanhang. SFS 1982:763, 3 f CV 1 21
22 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 10, 3 kap. 14 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 4 kap. 8, 7 kap. 2, 7 kap. 3, 7 kap. 4, 7 kap. 5 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1, 5 kap 3 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 tid Angivelse av tid då en aktör deltar i ett visst sammanhang. IVL<TS> 0..1 Individanpassad vårdprocess Klassen individanpassad vårdprocess håller information om den vårdprocess som är anpassad för en enskild patient. En individanpassad vårdprocess kan utgöras av en eller flera standardiserade vårdprocesser i kombination som används för en specifik patient i syfte att förebygga, identifiera, utreda och behandla ett eller flera hälsoproblem eller hälsotillstånd. En individanpassad vårdprocess kan omfatta ett eller flera vårdåtaganden hos en eller flera vårdgivare. Det är en vårdbegäran för egen räkning som startar den individanpassade vårdprocessen. Individanpassad process Relation till begreppsmodell: Individanpassad vårdprocess Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Angivelse av identitetsbeteckning för den individanpassade Verksamhetens gemensamma behov: II 1 vårdprocessen. Hälsoärende, /2012 Observation Klassen observation håller information om olika tillstånd, problem, behov och omgivningsfaktorer som observeras om en patient. 22
23 Exempel: Observation kan exempelvis vara en diagnos. Typ av diagnos (huvuddiagnos, bidiagnos) kodas i attributet kod medan själva diagnosen hålls i attributet värde. Om man vill beskriva att en diagnos har funnits en längre tid (exempelvis Typ 1-diabetes) så uttrycks detta genom att starttidpunkten i attributet tid i observationssklassen sätts till den tidpunkt då diagnosen först sattes. Attributet dokumentationstidpunkt i klassen uppgift i patientjournal visar tidpunkt för varje enskilt tillfälle då diagnoskoden satts även om observationen till sin natur är långvarig. Observation Relation till begreppsmodell: Avsett hälsotillstånd, Diagnos, Egenuppfattat hälsoproblem, Hälsoproblem, Hälsotillstånd, Måltillstånd (inom hälsooch sjukvård), Observerat hälsotillstånd, Omgivningsfaktorer, Potentiellt hälsotillstånd, Professionellt uppfattat hälsoproblem, Risktillstånd och Önskat hälsotillstånd Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet typ Kod för den typ av observation som avses. Det som faktiskt är avsett, önskat eller observerat tillstånd dokumenteras i attributet värde. Exempelvis kan kod vara huvuddiagnos vilket innebär att attributet värde håller den huvudsakliga diagnosen. Notera att antingen attributet typ eller beskrivning måste finnas. SFS 1988:870, 9, 24, 26 a SFS 1990:1144, 4 kap. 4 SFS 1990:1147, 13 SFS 1990:1404, 10, 10 a, 10 b SFS 1991:1128, 7, 9, 21, 22 SFS 1991:1129, 10, 10 a, 10 b, 11 b, 12 a, 13, 15, 16 a, 16 b, 28, 3 c, 3 d SFS 1991:1472, 2, 11 SFS 1992:859, 3 b, 13 b SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 8 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 2 SOSFS 2003:13, 6, 7, 8 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 3 SOSFS 2005:28, 7 kap. 2 SOSFS 2005:29, 8 kap. 4, 10 kap. 6, 10 kap. 8 SFS 2006:9, 7 kap. 4 SFS 2006:496, 16 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2008:14, 3 kap. 6, 3 kap. 7 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SOSFS 2008:21, 7, 8 SFS 2008:286, 21 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 8 SOSFS 2009:6, 4 kap. 8, 5 kap. 4 CV
24 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 4 kap. 7, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 4 kap. 13, 5 kap. 2, 5 kap. 6 SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6, 3 kap. 8, 6 kap. 15 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2012:14, 6 kap. 4, 7 kap. 10, 7 kap. 12 Patientregistret SFS 1988:870, 24 SFS 1990:1404, 10 a, 10 b SFS 1991:1129, 13, 16 b SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 4 kap. 3 SOSFS 2005:29, 8 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SFS 2010:659, 3 kap. 6 SOSFS 2003:13, 7, 8 status lokalisation beskrivning Kod för observationens status, exempelvis för att dokumentera om det tillstånd som beskrivs har funnits eller är ett potentiellt tillstånd. En instans av klassen observation kan inte byta status. Om man exempelvis vill dokumentera ett måltillstånd och som senare uppfylls så dokumenteras detta som två instanser av klassen observation, en med status måltillstånd och en med status observerat. Angivelse av lokalisation, som används för att beskriva vad observationen avser gällande anatomi, funktion eller system. Lokalisation kan beskriva exempelvis lateralitet, organs position och orientering i relation till andra delar av kroppen. Lokalisationsattributet används endast om inte attributet värde innefattar tillräcklig information om detta. Textuell beskrivning för den observation som avses. Används antingen som komplement till eller istället för attributet typ. Notera att antingen attributet typ eller beskrivning måste finnas. SFS 1988:870, 9, 24, 26 a SFS 1990:1144, 4 kap. 4 SFS 1990:1147, 13 SFS 1990:1404, 10, 10 a, 10 b SFS 1991:1128, 7, 9, 21, 22 SFS 1991:1129, 10, 10 a, 10 b, 11 b, 12 a, 13, 15, 16 a, 16 b, 28, 3 c, 3 d CV 1 CV 0..1 ST
25 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SFS 1991:1472, 2, 11 SFS 1992:859, 3 b, 13 b SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 8 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 2 SOSFS 2003:13, 6, 7, 8 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 3 SOSFS 2005:28, 7 kap. 2 SOSFS 2005:29, 8 kap. 4, 10 kap. 6, 10 kap. 8 SFS 2006:9, 7 kap. 4 SFS 2006:496, 16 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2008:14, 3 kap. 6, 3 kap. 7 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SOSFS 2008:21, 7, 8 SFS 2008:286, 21 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 8 SOSFS 2009:6, 4 kap. 8, 5 kap. 4 SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 4 kap. 7, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 4 kap. 13, 5 kap. 2, 5 kap. 6 SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6, 3 kap. 8, 6 kap. 15 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2012:14, 6 kap. 4, 7 kap. 10, 7 kap. 12 Patientregistret SFS 1990:1147, 13 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:709, 6 tid Angivelse av den tid då det som observerats faktiskt förekom eller förväntas förekomma. Exempelvis så kan tidsattributet ange att patienten hade huvudvärk igår kväll mellan kl och även om detta berättades på morgonen efter och det dokumenterades först då. Om observationen är ett måltillstånd IVL<TS>
26 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet negation värde anger tidsattributet när detta tillstånd önskas vara uppnått. Observationens tid skiljer sig vanligtvis från dokumentationstidpunkt i uppgift i patientjournal som beskriver när tillståndet dokumenterades, vilket alltid sker i efterhand. Flagga som negerar betydelsen av observationen. Det används för att dokumentera exempelvis att ett tillstånd inte har förekommit/observerats men att man explicit har letat efter det. Detta till skillnad från att inget dokumenterats om ett specifikt tillstånd vilket kan innebära att man inte utrett det överhuvudtaget. Det som negeras är förekomsten av det som beskrivs av värdet. Negationens betydelse modifieras ytterligare av statusflaggan. Om status är exempelvis måltillstånd innebär negationsflaggan att målet är att ett visst tillstånd inte skall kunna observeras vid en viss tidpunkt. Om flaggan är satt till sant innebär det att betydelsen av instansen som helhet är negerad. Angivelse av värde som innehåller resultatet av observationen. Exempelvis så skulle observationens typ kunna motsvara "längd mätt utan skor" och då innehåller värde-attributet resultatet av mätningen, exempelvis 159 cm. Om observationen avser ett måltillstånd motsvarar värde det resultat man önskar observera för att målet ska uppfyllas. SOSFS 2005:29, 8 kap. 4 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SFS 1991:1128, 21, 22 SFS 2006:496, 16 SFS 2008:286, 21 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 8 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 BN 1 ANY 0..1 Organisation Klassen organisation håller information om organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom hälso- och sjukvård. Exempel är vårdenhet och vårdgivare. Organisation Relation till begreppsmodell: Organisation (inom hälso- och sjukvård), Vårdenhet och Vårdgivare 26
27 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Identitetsbeteckning för organisation. SFS 1982:763, 3 f SFS 1990:1144, 4 kap. 3 SFS 1990:1404, 10 d SFS 1991:1128, 7 a SFS 1991:1472, 5 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 6 SFS 2006:94, 5 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 7 kap. 3, 7 kap. 4 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 3 II 0..1 typ Kod för vilken typ av organisation som avses, exempelvis vårdgivare eller vårdenhet. Patientregistret SFS 2008:355, 4 kap. 1, 4 kap. 4, 4 kap. 5, 6 kap. 4 namn Angivelse av organisationens namn. SFS 1982:763, 3 f SFS 1990:1144, 4 kap. 3 SFS 1990:1404, 10 d SFS 1991:1128, 7 a SFS 1991:1472, 5 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 6 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 CV 0..1 ST
28 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 adress Angivelse av kontakuppgift till organisation som avser adressuppgifter (exempelvis besöksadress eller fakturaadress). AD 0..* SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till organisation som är elektronisk. Exempelvis telefonnummer till växel, e-postadress eller webbplats. TEL 0..* Patient Klassen patient håller information om den roll en person innehar som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård. Vård- och omsorgstagare Relation till begreppsmodell: Patient Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Identitetsbeteckning för patientrollen. Denna identitet används då patienten inte kan identifiera sig med ett person-id (personnummer eller samordningsnummer). Identitetsbeteckningen på patient är vanligtvis ett reservnummer. En person kan ha flera instanser av klassen patient och dessa kan ha olika id. Notera att antingen person-id på person eller id på patient måste finnas. SOSFS 2002:11, 2 kap. 1 SFS 2006:496, 16 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4, 3 kap. 5, 10 kap. 6 SFS 2008:286, 21 SFS 2008:355 3 kap. 6 SFS 2008:363 1 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:28, 3 kap. 12, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 5 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2, 5 kap. 1 II
29 SOSFS 2009:30, 4 kap. 8, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 3, 7 kap. 4 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 SOSFS 2012:14, 6 kap. 3, 7 kap. 10 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 adress elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift som en person endast har i sin roll som patient som avser adressuppgifter (exempelvis särskild kallelseadress). Angivelse av kontaktuppgift som en person endast har i sin roll som patient och som är elektronisk. Kan exempelvis vara ett särskilt telefonnummer till telemedicinutrustning. SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 AD 0..* TEL 0..* Person Klassen person håller information om den mänskliga individen oavsett vilka roller den personen antar. De attribut som klassen innehåller beskriver egenskaper som personen har oavsett om personen har antagit rollen som patient eller inte. Person Relation till begreppsmodell: Person Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet person-id Angivelse av en identitetsbeteckning som personen har oavsett om personen får, utreds inom eller är registrerad för att få hälsooch sjukvård (vanligtvis: personnummer, samordningsnummer). Notera att antingen person-id på person eller id på patient måste finnas. SFS 1990:1147, 13 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2002:11, 2 kap. 1 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SFS 2006:94, 5 SFS 2006:496, 16 SOSFS 2007:8, 2 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4, 3 kap. 5 SFS 2008:286, 21 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 5 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 4 kap. 8, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 II
30 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet förnamn Angivelse av förnamn, som är en persons givna namn och inkluderar tilltalsnamn. Patientregistret Registret över kommunal hälso- och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning SFS 1990:1147, 13 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 ST 0..* SFS 1990:1147, 13 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 efternamn Angivelse av efternamn, som är en persons familjenamn eller släktnamn. ST 0..1 SFS 1990:1147, 13 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 mellannamn Angivelse av mellannamn, som är ett namn som kan bäras för att visa gemenskap med en förälder eller en make som bär detta namn som efternamn. Man kan också bära ett eget tidigare efternamn som mellannamn om man bytt till makes eller ST
31 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet registrerade partners efternamn. SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 SFS 1990:1147, 13 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 tilltalsnamnsmarkering Angivelse av tilltalsnamnsmarkering, som används för att markera vilket av de angivna förnamnen som är personens tilltalsnamn. Giltiga värden är där den första siffran anger vilket av de angivna förnamnen som är tilltalsnamnet (1 motsvarar första namnet osv.) och den andra siffran anger det eventuella andra tilltalsnamnet om dubbelnamn är aktuellt. Om inte är den andra siffran 0. INT 0..1 kön Angivelse av vilket kön personen har enligt folkbokföringen. SFS 2001:707, 6 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 5 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 CV 0..1 Patientregistret födelsetidpunkt Angivelse av vilken dag och tid personen är född. Precision som TS
32 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet födelsetidpunkt anges med kan variera från precision med klockslag till att det endast är möjligt att ange födelseår. SFS 1992:859, 13 b SFS 2001:707, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 2 SFS 2006:351, 7 kap. 2 SOSFS 2008:14, 3 kap. 5, 10 kap. 6 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 SFS 1990:1147, 13 SFS 1990:1144, 4 kap. 2 SFS 1991:1472, 11 SFS 1995:831, 3 SFS 1995:832, 7, 8 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5 SFS 2002:297, 3 kap. 3, 3 kap. 5 SOSFS 2009:30, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 avlidentidpunkt Angivelse över vilken dag och tid personen har avlidit. Precision som avlidentidpunkt kan variera från precision med klockslag till att det endast är möjligt att ange dödsår. TS 0..1 bördnummer Bördnumret anger vid flerbörd (tvilling, trillingar osv) i vilken ordning personen fötts (1, 2, 3,...). sekretessmarkering Angivelse av sekretessmarkering enligt Skatteverket. SOSFS 2008:14, 3 kap. 5 civilstånd Angivelse av personens civilstånd. SFS 2006:351, 6 kap. 1, 7 kap. 3 medborgarskap Angivelse av personens medborgarskap. SFS 1991:1472, 11 adress Angivelse av kontakuppgift till person som avser adressuppgifter (exempelvis bostadsadress eller tillfällig adress). SFS 2001:707, 6 SFS 2001:709, 6 INT 0..1 BL 0..1 CV 0..1 CV 0..* AD 0..* 32
33 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SFS 2006:94, 5 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 Patientregistret SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till person och som är elektronisk. Exempelvis ett telefonnummer eller en e-postadress. TEL 0..* Roll Klassen roll håller information om i vilken funktion eller uppdrag ett deltagande sker. En roll kan innehas av en person, exempelvis en professionell aktör eller en organisation. Roll Relation till begreppsmodell: Saknas Samband Klassen samband beskriver hur två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Samband Relation till begreppsmodell: Saknas Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet typ Typ-attributet beskriver på vilket sätt två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Exempelvis kan en aktivitet ha en relation till en observation där typen är "orsak", dvs. orsaken till att aktiviteten utförs är något som tidigare observerats. CV 1 Uppgift i patientjournal Klassen uppgift i patientjournal håller uppgifter som dokumenteras i patientjournalen. Exempel är uppgift om patientens hälsotillstånd, planerade och utförda aktiviteter, uppfattade hälsoproblem och mål. Endast uppgifter som är relevanta för en god och säker vård av patienten bör dokumenteras i en patientjournal. 33
34 Uppgift i patientjournal eller personakt Relation till begreppsmodell: Uppgift i patientjournal Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Identitetsbeteckning för uppgiften. SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2, 5 kap. 8 II 0..1 Patientregistret SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 9, 3 kap. 17 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:32, 5 kap. 5 dokumentationstidpunkt Angivelse av den tidpunkt vid vilken uppgiften lagrats. TS 1 Vårdbegäran för egen räkning Klassen vårdbegäran för egen räkning håller information om begäran om erhållande av hälso- och sjukvård för egen räkning. Exempelvis tidsbeställning och akut öppenvårdsbesök. Vårdbegäran för egen räkning initierar den individanpassade vårdprocessen i och med att patienten (eller företrädare för patienten) uttrycker en kontaktorsak. Det finns en speciell typ av vårdbegäran för egen räkning som gäller att patienten vänder sig till specialistvården utan att gå via primärvården. Detta har vardagligt olika benämningar, t.ex. egen vårdbegäran eller ibland egenremiss, som bör undvikas i fackspråk. Vård- och omsorgsinitiering Relation till begreppsmodell: Kontaktorsak, Vårdbegäran för egen räkning Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet tidpunkt kontaktorsak Angivelse av tidpunkt då en vårdbegäran för egen räkning mottages av hälso- och sjukvården. Angivelse av kontaktorsak avser den orsak till vårdbegäran så som patienten eller företrädare för patienten anger. SFS 1982:763, 3 i SFS 2010:349, 4 Verksamhetens gemensamma behov: Hälsoärende, /2012 kontaktorsakstyp Kod för den typ av kontaktorsak som avses. Verksamhetens gemensamma behov: Hälsoärende, /2012 TS 1 ST 1 CV 1 34
35 Vårdkontakt Klassen vårdkontakt innehåller information om kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. Exempel på vårdkontakter är vårdtillfälle, öppenvårdsbesök, hemsjukvårdsbesök och telefonkontakt. I den nationella statistiken räknas endast sådana vårdkontakter som har dokumenterats i patientens journal. Saknas Relation till begreppsmodell: Vårdkontakt Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet typ Kod för typ av vårdkontakt. Exempel: vårdtillfälle, öppenvårdsbesök CV 0..1 och hemsjukvårdsbesök. SFS 1991:1472, 2 tid Angivelse av under vilken tid en vårdkontakt skett, är planerad att ske eller önskas ske. SFS 1982:763, 3 i SFS 1991:1128, 26 a SFS 1991:1129, 28, 3 c SFS 1991:1472, 2 SFS 1993:1651, 26 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2010:349, 4 IVL<TS> 1 Patientregistret Registret över kommunal hälso- och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning status Angivelse av objektets status, för att dokumentera om en vårdkontakt t.ex. är utförd, pågående, eller planerad. Patientregistret CV 1 35
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg 2 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst 2 Innehåll Processmodell för socialtjänst... 4 Begreppsmodell för socialtjänst... 6 Informationsmodell för socialtjänst... 14 Aktivitet...
Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Informationsspecifikation för BBIC
Informationsspecifikation för BBIC Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för vård och omsorg 1 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 3 Processteg för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 5 Beskrivning
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för socialtjänst
Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för socialtjänst Innehåll Processmodell för socialtjänst... 3 Processteg för socialtjänst... 4 Begreppsmodell för socialtjänst... 5 Beskrivning av begrepp...
Vårdkontakter regler vid registrering
Upprättare: Gunilla Lindqvist, Informatiksamordnare Margareta Högström, Kvalitetsutvecklare Revisionsnr Diarienr. 1() Granskare: Ingrid Åsberg, Verksamhetsutvecklare Fastställandedatum 2010-09-16 Fastställare:
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 4: Modeller för socialtjänst
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Innehåll Processmodell för socialtjänst... 4 Begreppsmodell för socialtjänst... 6 Informationsmodell för socialtjänst... 22 NATIONELL
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet
Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur
2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Patientdatalag (2008:355)
Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:
Informationsmodell.Hälso- och sjukvård
Informationsmodell.Hälso- och sjukvård Summary Strategy: Compare: Base: Filter: ID Model Element Right hand side All Sort: Name Ignored Model Types Association Generalization Aktivitet (Modified) Description
Strukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
Nationell informationsstruktur 2019:1 modeller för hälsooch sjukvård
Nationell informationsstruktur 2019:1 modeller för hälsooch sjukvård 1 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 3 Processteg för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård...
LOKAL ANVISNING till Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Identifikation 3 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.
Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Identifikation 3 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Identifiering, gömda flyktingar, 2016-03-01 papperslösa, ID-band Utfärdande
Informationsspecifikation (35) Informationsspecifikation för fysisk aktivitet
Informationsspecifikation 2015-07-03 1 (35) Informationsspecifikation för fysisk aktivitet Innehåll Inledning... 4 Processen att utreda, ordinera och följa upp fysisk aktivitet... 5 Bild 1. Processen gällande
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0
Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...
NI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
COSMIC Messenger Lathund för kommun och landsting i Kalmar län
Utformad av arbetsgruppen för hemsjukvård Godkänd av Informationsöverföringsgruppen 2015-11-30 Revideras årligen eller vid behov Upplaga 1 COSMIC Messenger Lathund för kommun och landsting i Kalmar län
Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Gemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller
RIKTLINJE 1(6) 2014-10-13 SN2014/25 nr 2014.2054 Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för tandvårdsstöd
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Instruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal
Sid 1(8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontor, Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-15 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Instruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal Språket
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Informationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
Rutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
SmiNet 2 Manual Webanmälan
SmiNet 2 Manual Webanmälan SmiNet2 Manual 2005-06-14 Introduktion - Sidan 2 av 15 INTRODUKTION TILL WEB-GRÄNSSNITTET... 3 ANVÄNDARE/MÅLGRUPPER... 3 TILLGÅNG TILL SIDAN... 4 INLOGGNING TILL WEB-SIDAN...
MANUAL kvalitetsregister
MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Lathund för Kommun. Skapad för SAMSA av Lena Arvidsson & Marie Steffenburg Wennberg Version 2 2012-02-26
KLARA SVPL Lathund för Kommun sid Bakgrund och beskrivning Inkomna meddelanden d Kvittera meddelande 5 Administrativt meddelande 6 Inkomna meddelanden Felsänt meddelande 7 Byt medverkande part 8 Lägga
Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen
Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut
Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.
SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
CBCT - lagar, förordningar och författningar
CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam
Hälsoärende och process-id. Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer
Hälsoärende och process-id Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1
Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1 Vad är WebCare WebCare är ett IT-stöd för informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan slutenvård, kommun och primärvård inom Stockholms län.
Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Registreringsrutin för primär hörselrehabilitering
1 (12) Närsjukvårdsavdelningen Rehabilitering - habilitering - hjälpmedel Registreringsrutin för primär hörselrehabilitering Gäller fr o m 1 december, 2012 Senast uppdaterad: 2013-01-31 - tillägg KVÅ DU002
Treserva. Gemensamma funktioner. Skrivbord, meddelande funktionen och personuppgifter. 2014-09-24 VEC Gruppchef Samordnare Leg personal
Gemensamma funktioner Skrivbord, meddelande funktionen och personuppgifter Treserva Omsorgskontoret Manual nr: 34 Senast reviderad: Manual för: 2014-09-24 VEC Gruppchef Samordnare Leg personal 2 (37) Innehåll
Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens
Riktlinje för anhörigstöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
KLARA-manual. för Skövde kommunanvändare. Omvårdnadsförvaltningen. Arbetsgrupp: Andrea Eriksson, Carina Berg, Ewa Westerberg, Maria Mustonen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2010-04-28 KLARA-manual för Skövde kommunanvändare Arbetsgrupp: Andrea Eriksson, Carina Berg, Ewa Westerberg, Maria Mustonen 2 (11) Innehåll Inkomna meddelanden... 3 Patientadministrering...
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Rutin för synpunkter och klagomål inom Förskola och Skola samt Vård och Omsorg
Ansvarig: Vård och omsorg: Catharina Byström Utbildning: Ester Alavei Utfärdare: Stina Hansson Rutin: För hantering av synpunkter och klagomål inom Förskola och Skola samt Vård och Omsorg Utfärdad den:2011-09-20
Nationell patientöversikt Användarmanual 2.0 2015-11-23
Nationell patientöversikt Användarmanual 2.0 2015-11-23 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. INLOGGNING... 4 2.1 BESKRIVNING... 4 2.2 VAL AV PATIENT... 5 2.3 SAMTYCKE TILL SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING...
SOSFS 2005:23 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Smittspårning. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:23 (M) och allmänna råd Smittspårning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. är bindande regler.
Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning
1 (20) Avdelningen för Närsjukvård Psykiatri Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Gäller
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Informationsspecifikation för BBIC 3.2
Informationsspecifikation för BBIC 3.2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 1: Beskrivning av modellerna Innehåll Inledning... 4 Ord och uttryck... 5 Procesmodeller... 6 Begreppsmodeller... 8 Informationsmodeler... 11 Färgsättning...
KLARA SVPL Lathund för Sjukhus. Skapad för SAMSA av Lena Arvidsson & Marie Steffenburg Wennberg Version 1 2010-10-04
KLARA SVPL Lathund för Sjukhus Innehåll sid. Bakgrund och beskrivning Inkomna meddelanden 4 Kvittera meddelande 5 Administrativt meddelande 6 Inskrivningsmeddelande returnerat 7 som Felsänt Ändra/ Lägga
Med gemensam informationsstruktur in i framtiden
Med gemensam informationsstruktur in i framtiden Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Nationella ehälsodagen 2015 Niklas Eklöf Erika Ericsson Helena Nilsson Nationella ehälsodagen 2015-10-07
Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
SIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017
Informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017 Medicinsk diagnos, behandling, smittsam sjukdom, överkänslighet och information som kan leda till särskild rutin Version 2.0 Denna publikation
Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,
Informationsspecifikation för BBIC 3.1
Informationsspecifikation för BBIC 3.1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Övertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård
Ansvarig för rutin: Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) MAS Beslutad (datum och av vem): Förvaltningsledningen Version Version 2 Process: HSL Giltig till och med: 2016-03-15 Riktlinje för
Patientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Diarienummer Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina Planer
Ansvarig Jakob Thorsteinsson verksamhetschef Dokumentnamn Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina vårdplaner Upprättad av Gunilla Marcusson och Anna- Lisa Simonsson Ledningssystem Enligt SOSFS
Undersköterska Besök kort
Undersköterska Besök kort Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp * Mottagningsbesök planerat * Mottagningsbesök
Ansökan nr 2 om statsbidrag för Komvux, bidragsåret 2016.
Ansökan nr 2 om statsbidrag för Komvux, bidragsåret 2016. Ansökan nr 2 om statsbidrag för Komvux, bidragsåret 2016. Kommunerna kunde ansöka om statsbidrag för Komvux under hösten 2015, avseende bidragsåret
Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Antagen i socialnämnden 2009-05-05 69 Denna riktlinje är framtagen tillsammans med flertalet av medicinskt ansvariga sjuksköterskor
Lathund för dokumentation i Treserva
RUTIN 1(12) 2015-08-03 VON 2015/12, nr 2015.504 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Lathund för dokumentation i
Välkommen. till förskrivarutbildning!
Välkommen till förskrivarutbildning! Så här påverkas förskrivningsprocessen av patientlagen Vad säger juridiken, vad har förändrats, hur gör vi i Västmanland och vilket stöd ges på nationell nivå för att
Omvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Huvudadministratör i Prator
Huvudadministratör i Prator Beskrivning 1Definitioner...4 1.1Inledning... 5 1.2Om Prator...5 1.3Organisationens betydelse... 6 1.4Administratörsnivåer...7 1.5Utveckling, underhåll och felhantering...7
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje