Nationell informationsstruktur 2019:1 modeller för hälsooch sjukvård
|
|
- Dan Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationell informationsstruktur 2019:1 modeller för hälsooch sjukvård 1
2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 3 Processteg för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 5 Beskrivning av begrepp... 7 Informationsmodell för hälso- och sjukvård Beskrivning av informationsklasser
3 Processmodell för hälso- och sjukvård Processmodellen beskriver den process som alla som får hälso- och sjukvård genomgår. Processmodellen är oberoende av organisatoriska gränser och visar därmed den process som patienten genomgår. Denna innefattar hela processen från vårdbegäran för egen räkning till uppföljning. Syftet med processen är att identifiera och förändra patientens hälsotillstånd samt följa upp effekterna av detta. Den faktiska process som individen genomgår kallas för en individanpassad vårdprocess och hålls ihop utifrån patientens ursprungliga kontaktorsak. Processmodellen är en enhetlig beskrivning av den övergripande processen inom hälso- och sjukvård som patienten genomgår. När verksamheterna beskriver sina egna tillämpade process- och arbetsflödesmodeller ska de relatera dessa till referensprocessmodellen. Processmodellen beskriver och avgränsar den verksamhet som sedan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepps- och informationsmodellerna. Hälsooch sjukvårdens processmodell är en specialisering av NI:s generella processmodell för vård och omsorg. 3
4 Processteg för hälso- och sjukvård Processteg Värde in Beskrivning Värde ut Ta emot vårdbegäran för egen räkning Vårdbegäran för egen räkning med patientens kontaktorsak Aktivitet som startar den individanpassade vårdprocessen genom att patienten eller företrädare för patienten kontaktar eller blir kontaktad av hälso- och sjukvården. Kontaktorsak Bedöma behov av utredning Kontaktorsak Aktiviteter där hälsooch sjukvårdspersonal bedömer behov av att starta en utredning samt val av metodik för utredningen. Alternativ: Avgörande för att utreda hälsotillstånd samt vald metodik Inget behov av att utreda föreligger och processen avslutas Utreda Behov av att utreda hälsotillstånd samt vald metodik Aktiviteter där hälsooch sjukvårdspersonal genomför en utredning (inklusive eventuella delsteg planera, utreda, analysera). Baserat på resultatet av utredningen kan detta steg behöva upprepas flera gånger. Alternativ: Utrett hälsotillstånd Behov av ytterligare utredning för att fastställa patientens hälsotillstånd (upprepa Utreda ) Bedöma behov av åtgärder Utrett hälsotillstånd Aktiviteter där hälsooch sjukvårdspersonal bedömer om utrett hälsotillstånd är åtgärdsmotiverande samt vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra för att uppnå måltillstånd. Alternativ: Avgörande för att förändra ett visst hälsotillstånd samt vald metodik för att uppnå måltillstånd Inget behov att åtgärda föreligger och processen avslutas Åtgärda Behov av att förändra visst hälsotillstånd för att uppnå måltillstånd samt vald metodik Aktiviteter där hälsooch sjukvårdspersonal genomför åtgärder (inklusive eventuella delsteg planera, åtgärda, analysera) för att uppnå måltillstånd. Baserat på resultat av genomförda åtgärder kan detta steg behöva upprepas flera gånger. Alternativ: Resultat av genomförda åtgärder Måltillstånd uppnås inte och behov av ytterligare utredningar föreligger (återgå till bedöma behov av utredning ) Måltillstånd uppnås inte och behov av ytterligare åtgärder föreligger (återgå till bedöma behov av åtgärder ) Följa upp Resultat av genomförda åtgärder Aktiviteter där en hälsooch sjukvårdspersonal genomför en uppföljning av hela processens resultat gentemot uppsatt måltillstånd. Bedömd och beskriven effekt av åtgärder gentemot måltillstånd 4
5 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård Begreppsmodellen anger vilka begrepp som är centrala att hålla information om inom den individanpassade processen samt hur dessa uttrycks i informationsmodellen. Begreppsmodellen åskådliggör även relationer mellan begreppen. För varje begrepp i den specialiserade begreppsmodellen för hälso- och sjukvård anges hur begreppet relaterar till den generella begreppsmodellen över vård och omsorg samt hur begreppet representeras i motsvarande specialiserade informationsmodell. 5
6 6
7 Beskrivning av begrepp Begrepp Aktivitet (inom hälso- och sjukvård) Anhörig Annan person Beslut (inom hälso- och sjukvård) Beskrivning/definition enligt NI/s termbank Något som kan utföras av någon eller något inom hälso- och sjukvård och som är inriktat på visst resultat. Det kan till exempel röra sig om att hälso- och sjukvårdspersonal eller en medicinteknisk produkt utför något. Inom hälso- och sjukvård förekommer exempelvis följande er av aktiviteter: utredning, behandling, planering och uppföljning. Aktiviteter kan vara exempelvis pågående, utförda eller planerade. Exempel som särskilt pekas ut som aktiviteter som det ska dokumenteras om är vidtagna åtgärder för att förhindra smittspridning och rättsmedicinsk undersökning. Insats och åtgärd används för det övergripande begrepp som beskrivningen avser inom hela fackområdet vård och omsorg, i olika sammanhang och även i lagtexter. Det finns ingen klar skillnad i betydelse mellan insats och åtgärd i någon av lagtexterna och inte heller i allmänspråket. Definition enligt s termbank: person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna Anmärkning: Observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna. Exempel på anhöriga som särskilt pekas ut som personer som det ska dokumenteras om i tilllämpliga fall är make/maka, registrerad partner och sambo. Person som på något sätt är relaterad till patienten men som inte är patienten eller hälso- och sjukvårdspersonal. Exempel på annan person är anhörig, närstående eller företrädare. Det kan också vara en målsägande, som enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård i vissa fall ska ges möjlighet att bli underrättad till exempel när en patient som är föremål för rättspsykiatrisk vård har lämnat vårdenheten utan tillstånd. De exempel som ges här är sådana som särskilt pekas ut som personer som det ska finnas dokumentation om i tillämpliga fall. Avgörande i viss fråga inom hälso- och sjukvård. Alla aktiviteter inom hälso- och sjukvård föregås Relation till andra modeller Aktivitet Aktivitet (inom vård och omsorg) Annan person med attributet Anhörig Annan person med attributet Annan person 7
8 Begrepp Beskrivning/definition enligt NI/s termbank i allmänspråklig mening av någon form av beslut. De flesta av dessa beslut dokumenteras implicit genom att endast dokumentera den utförda aktiviteten eller resultatet av aktiviteten, exempelvis en blodtrycksmätning eller mätvärdet för blodtrycket. Vissa beslut behöver däremot dokumenteras explicit. Exempel som särskilt pekas ut som beslut som ska dokumenteras explicit återfinns i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV, och smittskyddslagen (2004:168), SML. Relation till andra modeller Beslut med tillhörande beslutsstatus Beslut (inom vård och omsorg) Diagnos Dokument (inom hälso- och sjukvård) Företrädare Det kan även finnas skäl att dokumentera andra beslut explicit. Ett exempel är att dokumentera beslut om att inte tillvarata biologiskt material för donation. Det ger möjlighet att dokumentera motiveringen till beslutet. Definition enligt s termbank: bestämning och benämning av sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion Samling av information som behandlas och fungerar som en enhet. Observera att ett dokument inte nödvändigtvis behöver vara ett papper. En specifik samling av information kan behöva hållas samman som en enhet och tillföras olika er av metadata, exempelvis en signatur av en epikris (som i sig består av enskilda uppgifter), datumangivelse för utfärdandet av ett dödsintyg eller dokumentation om att en specifik samling uppgifter har lämnats ut till annan myndighet. Dokument kan innehålla explicita relationer mellan de uppgifter i patientjournal som dokumentet består av. Exempel är ett utlåtande där man vill beskriva att en aktivitet har orsak i ett tidigare observerat hälsotillstånd. Person som är utsedd att företräda en enskild i rättsliga frågor eller i vissa fall även på annat sätt än rättsligt sörja för den enskilde. Det kan innebära att se till att den enskilde får den vård som han eller hon behöver. I vissa fall leder företrädarskapet till att den enskildes rättshandlingsförmåga kan begränsas. Exempel på företrädare som särskilt pekas ut som personer som det i tillämpliga fall ska doku- Observation med attributet status satt till känd förekomst, attributet satt till huvuddiagnos eller "bidiagnos" och attributet värde Saknas Dokument Dokument (inom vård och omsorg) Annan person med attributet Företrädare 8
9 Begrepp Beskrivning/definition enligt NI/s termbank menteras om är god man, förvaltare och vårdnadshavare. En förmyndare är också en av företrädare, men pekas inte särskilt ut som person som det ska dokumenteras om. En god man är enligt termbanken person som är utsedd att företräda en viss person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga begränsas och har anmärkningen: God man och förvaltare utses av allmän domstol eller överförmyndare. En förvaltare är enligt termbanken person som är utsedd att företräda en viss person som är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom och där dennes rättshandlingsförmåga är begränsad och har anmärkningen: God man och förvaltare utses av allmän domstol eller överförmyndare. En vårdnadshavare är enligt termbanken förälder eller av domstol särskilt utsedd person som har att utöva vårdnaden om ett barn och har anmärkningen: Rätten att företräda barnet i ekonomiska frågor och att förvalta dess tillgångar hör inte till vårdnaden utan till förmynderskapet. En vårdnadshavare är dock vanligen också förmyndare för barnet. Definition enligt s termbank: person eller personer som i sitt yrke utför hälsooch sjukvård Anmärkning: Hälso- och sjukvårdspersonal är oftast anställd av en vårdgivare. En vårdgivare kan ha anställd hälso- och sjukvårdspersonal, och ibland, som t.ex. för enskild näringsidkare, kan rollerna sammanfalla. Relation till andra modeller Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvård på uppdrag av en organisation. Det är i rollen som hälso- och sjukvårdspersonal man har egenskapen befattning. Det finns många er av hälso- och sjukvårdspersonal, men det är endast chefsöverläkare och verksamhetschef som särskilt pekas ut som personer vars befattning det i tillämpliga fall ska dokumenteras om. En verksamhetschef är en person som utsetts av en vårdgivare att svara för ledningen av en verksamhet inom hälso- och sjukvård. Verksamhetschefen får bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. En chefsöverläkare är en läkare som har ansvaret för ledningsuppgifter som rör rättspsykiatrisk vård och psykiatrisk tvångsvård och som har specialistkompetens inom någon av dessa psykiatriska specialiteter. Tidigare kallades den lä- Hälso- och sjukvårdspersonal Vård- och omsorgspersonal 9
10 Begrepp Hälsotillstånd Beskrivning/definition enligt NI/s termbank kare som inom sluten vård hade ledningsansvaret för isolering enligt smittskyddslagen för chefsöverläkare, men i dag används benämningen verksamhetschef. Definition enligt s termbank: Anmärkning: Hälsotillstånd används i allmänspråket men också inom vård och omsorg om tillstånd av hälsa i vid mening som en individ befinner sig i. Men hälsotillstånd används även mer specifikt i betydelsen tillstånd som en person potentiellt kan vända sig till hälso- och sjukvården för. Här räknas alla tillstånd hanterade av hälsooch sjukvården in, således även till exempel det tillstånd personens syn har (i samband med en synundersökning inför körkort) eller det tillstånd den blivande modern befinner sig i (i samband med mödravårdsbesök). Hälsotillstånd används alltså i flera betydelser. Det innebär att om man vill vara precis måste man tydliggöra vilken betydelse som avses. Relation till andra modeller De delar av hälsotillståndet som dokumenteras som observerade eller potentiella hälsotillstånd i klassen observation. Tillstånd (inom vård och omsorg) Definition enligt s termbank: ärende som håller samman vårddokumentation från en eller flera relaterade individanpassade vårdprocesser Hälsoärende Anmärkning: Hälsoärendet bidrar till att vårddokumentation från patientens olika vårdprocesser kopplas samman och bildar underlag till en helhetsbild av patientens problem och behov. Det kan avse genomförd, pågående och planerad vård och behandling. Hälsoärendet gör det möjligt för behörig hälso- och sjukvårdspersonal och patienten själv att följa den individanpassade vårdprocessen och hitta relevant information om genomförd och planerad vård och behandling både inom och över organisatoriska gränser och/eller vårdgivargränser enligt gällande lagar. Exempelvis cancervård inbegriper ofta vård på flera vårdnivåer och kan ges av flera vårdgivare, och informationen i hälsoärendet kan följa patienten mellan vårdgivare, t.ex. kommunal hälso- och sjukvård och primärvård. Hälsoärende är en vy över dokumentation från individanpassade vårdprocesser med samma kontaktorsaks. Notera att hälsoärende därför inte finns i informationsmodellen. Saknas Individanpassad vårdprocess Hälsoärendet är en gruppering av de individanpassade vårdprocesser som har startat med samma kontaktorsaks. Definition enligt s termbank: vårdprocess som är anpassad för en enskild patient Anmärkning: En individanpassad vårdprocess kan baseras på en eller flera standardiserade vårdprocesser i kombination som används för en specifik patient i syfte att förebygga, identifiera, utreda och behandla ett eller flera hälsoproblem eller hälsotillstånd. En individanpassad Individanpassad vårdprocess Individanpassad process (inom vård och omsorg) 10
11 Begrepp Beskrivning/definition enligt NI/s termbank vårdprocess kan omfatta ett eller flera vårdåtaganden. Relation till andra modeller Individuell plan (inom hälso- och sjukvård) Den individanpassade vårdprocessen startas av en vårdbegäran för egen räkning eller från tredje part. Plan inom hälso- och sjukvård som beskriver planerade aktiviteter för en enskild patient relaterat till ett specifikt måltillstånd. Planer kan vara mer eller mindre omfattande, såsom en plan för all vård som utförs för en patient vid ett vårdtillfälle eller en plan för just rehabiliteringen för patienten under samma vårdtillfälle. En plan kan också avse patientens behandling med flera läkemedel eller plan för hur ett enskilt läkemedel ska tas vid olika administreringstillfällen. Det finns olika benämningar för planer inom hälso- och sjukvård beroende på i vilket sammanhang planen upprättas. I vissa fall behöver planeringen göras i samarbete med flera aktörer. Ett exempel på en plan som upprättas av aktörer inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst är samordnad individuell plan. Benämningen vårdplan används ofta om planer som endast avser insatser från hälsooch sjukvård. Observera att termposterna om planer i s termbank som relaterar till detta begrepp kan komma att ses över. Individuell plan, klassen Samband där attributet är satt till består av, klassen Aktivitet med attributet status satt till planerad och klassen Observation med attributet, attributet status satt till mål och attributet värde Vård- och omsorgsplan Kontaktorsak Läkemedel Orsak till vårdbegäran för egen räkning som patient eller företrädare för patient anger. Observera att begreppet kontaktorsak i s termbank kan komma att ses över. Definition enligt s termbank: substans eller kombination av substanser som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur, eller som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos Anmärkning: Inkluderar även naturläkemedel, växtbaserade läkemedel, homeopatiska läkemedel och vissa utvärtes läkemedel. Vårdbegäran för egen räkning med attributen kontaktorsak och kontaktorsaks Saknas Resurs med attributet 11
12 Begrepp Relation till andra modeller Måltillstånd (inom hälso- och sjukvård) Närstående Observerat hälsotillstånd Omgivningsfaktorer Ordination Beskrivning/definition enligt NI/s termbank Potentiellt hälsotillstånd som en patient eller hälso- och sjukvårdspersonal önskar uppnå efter utförda aktiviteter. Exempel på måltillstånd är att patienten ska bli fri från sjukdom eller bli symtomlindrad. Definition enligt s termbank: person som den enskilde anser sig ha en nära relation till Anmärkning: Observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna. Hälsotillstånd som uppmärksammats av patient, hälso- och sjukvårdspersonal eller av till exempel en medicinteknisk produkt. Med observerat hälsotillstånd innefattas här även resultatet av bedömningar som hälso- och sjukvårdspersonal gör. Resultatet av bedömningen av det observerade hälsotillståndet dokumenteras i form av t.ex. diagnoser, uppkomstmekanismer, funktionsnedsättningar, skador, organpåverkan, allvarlighetsgrad och klassificering av dessa. Även olika er av mätvärden, till exempel blodtryck, längd och vikt utgör observerade hälsotillstånd. Den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Omgivningsfaktorerna kan påverka patientens hälsotillstånd. Exempel på omgivningsfaktorer är boendemiljö, arbetsmiljö och psykosocial miljö. beslut av behörig hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom en hälso- och sjukvårdsåtgärd Med behörig hälso- och sjukvårdspersonal avses behörig att ordinera den aktuella hälso- och sjukvårdsåtgärden, dvs. en ordinatör. Beslutet som en sjuksköterska tar att göra en dosjustering enligt mål- och mätvärden är inte en ordination i sig. Observation med attributet status satt till mål samt attributet värde och vid behov attributet Måltillstånd (inom vård och omsorg) Annan person med attributet Närstående Observation med attributet status satt till känd förekomst, attributet värde och vid behov attributet Observerat tillstånd (inom vård och omsorg) Observation med attributet status satt till känd förekomst, attributet värde och vid behov attributet Omgivningsfaktorer Beslut Saknas 12
13 Begrepp Beskrivning/definition enligt NI/s termbank Exempel på ordination som särskilt pekas ut som beslut som ska dokumenteras explicit är läkemedelsordination enligt HSLF-FS 2017:37. Relation till andra modeller Organisation Organisation (inom hälso- och sjukvård) Patient Observera att begreppet ordination i s termbank kan komma att ses över. Verksamhet med ansvar och befogenhet att tillvarata intressen som är gemensamma för de ingående medlemmarna eller intressenterna. Exempel som särskilt pekas ut som organisationer som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är kriminalvård och polismyndighet. Organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom hälso- och sjukvård. Exempel som särskilt pekas ut som organisationer inom hälso- och sjukvård som det i tilllämpliga fall ska dokumenteras om är vårdenhet och vårdgivare. Definition enligt s termbank: person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård Anmärkning: I den nationella statistiken räknas inte ledsagare och nyfött friskt barn som patient. Medicinska födelseregistret, men inte patientregistret, räknar nyfödda friska barn som patienter i den nationella statistiken. Definition enligt s termbank: en eller flera journalhandlingar som rör samma patient Organisation Organisation Organisation Organisation (inom vård och omsorg) Patient Vård- och omsorgstagare Patientjournal Person I patientjournalen dokumenteras olika uppgifter, som till exempel observerade hälsotillstånd eller vidtagna åtgärder. En journalhandling kan ses som en samling uppgifter som fungerar som en enhet. Journalhandling definieras i termbanken som handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder och har anmärkningen: Exempel på journalhandlingar är röntgenbilder, olika former av anteckningar, ljudupptagningar. Endast uppgifter som är relevanta för en god och säker vård av patienten bör dokumenteras i en patientjournal.' Mänsklig individ. Samtliga uppgifter i en patientjournal för en patient Saknas Person 13
14 Begrepp Person med kompetens att utföra hälso- och sjukvård Planerad aktivitet Plats Beskrivning/definition enligt NI/s termbank Person som har någon form av intygad kompetens att kunna utföra hälso- och sjukvård, exempelvis examens- eller utbildningsbevis, legitimation eller specialistbevis. Detta gäller oavsett om personen har ett uppdrag inom ramen för en organisation eller inte. Det finns många er av personer med kompetens att utföra hälso- och sjukvård, till exempel sjukgymnaster, psykologer och undersköterskor, men det är endast läkare och sjuksköterskor som särskilt pekas ut som personer som det ska dokumenteras om i tillämpliga fall. En läkare är en person som har svensk läkarlegitimation eller som särskilt förordnats att utöva yrke som läkare. En person som särskilt förordnats att utöva yrke som läkare är en person som har läkarexamen eller motsvarande medicinsk utbildning, men som saknar läkarlegitimation. Bestämmelser om detta finns i s föreskrifter (SOSFS 2000:6) om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare. En sjuksköterska är en person som har svensk sjuksköterskelegitimation eller som på vissa villkor, t.ex. genom ett särskilt förordnande, tillåts utöva yrke som sjuksköterska. Om en person med legitimation inom hälsooch sjukvård hjälper till vid en olyckplats eller om en pensionerad läkare skriver ut läkemedel har dessa en skyldighet att dokumentera vidtagna åtgärder trots att de just då inte agerar inom ramen för en organisation. Aktivitet inom hälso- och sjukvård som är planerad att ske. Exempel är en såromläggning eller en operation som man avser att genomföra Avgränsad geografisk eller fysisk yta med välbestämt läge. Här avses plats ur ett geografiskt eller fysiskt perspektiv, inte ur ett organisations- eller verksamhetsperspektiv. Exempel som särskilt pekas ut som plats som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är plats för dödsfall. Andra exempel kan vara väg där olycka skett, korridor eller rum där en patient befinner sig. Relation till andra modeller Person Person med kompetens att utföra hälso- och sjukvård Vård- och omsorgspersonal Aktivitet med attributet status Aktivitet (inom vård och omsorg) Plats En plats kan anta olika roller, exempelvis fungera både i rollen som sjukhus (för patient) och i 14
15 Begrepp Potentiellt hälsotillstånd Remiss Resurs (inom hälso- och sjukvård) Risktillstånd Samtycke Beskrivning/definition enligt NI/s termbank rollen som arbetsplats (för hälso- och sjukvårdspersonal). Exempel som särskilt pekas ut som roll för plats som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är sjukhus, särskilt boende och ordinärt boende. Hälsotillstånd hos en patient som bedöms möjligt i framtiden. Exempel på potentiella tillstånd är måltillstånd och risktillstånd. Definition enligt s termbank: handling som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar för en patient Vårdbegäran som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av medicinskt ansvar för en patient. Observera att begreppet remiss i s termbank kan komma att ses över. Något som kan tas i anspråk för eller krävs för genomförande av aktiviteter eller processer inom hälso- och sjukvård och som inte avser personer eller organisationer. Exempel är olika er av medicintekniska produkter, hjälpmedel, läkemedel, organ och blod. Exempel som särskilt pekas ut som resurser som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är TNS-maskin, implantat och läkemedel. Potentiellt hälsotillstånd som en patient löper risk att drabbas av. Exempel på risktillstånd är ögonsjukdom till följd av en diagnostiserad diabetes. Ofta krävs vissa förebyggande hälso- och sjukvårdsåtgärder för att undvika att vissa risktillstånd uppstår, exempelvis primär- eller sekundärprevention. Definition enligt s termbank: frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken en person som tillfrågats om något, efter att ha fått information, godtar det frågan gäller Anmärkning: Inom hälso- och sjukvård krävs samtycke för bl.a. tillgång till vårdinformation och för behandling av personuppgifter. Relation till andra modeller Observation med attributet status satt till mål eller i riskzon för samt attributet värde och vid behov attributet Tillstånd (inom vård och omsorg) Saknas Saknas Resurs, vid behov med tillhörande resursegenskap Resurs (inom vård och omsorg) Observation med attributet status satt till i riskzon för för samt attributet värde och vid behov attributet Saknas Beslut med attributen kod och bifall Samtycke 15
16 Begrepp Beskrivning/definition enligt NI/s termbank Relation till andra modeller Ett samtycke - ges av en person/patient eller av legal ställföreträdare (t.ex. vårdnadshavare för ett barn) - gäller tillgång till specificerad vårdinformation - gäller för en eller flera informationsmottagare. Observera att begreppet samtycke i s termbank kan komma att ses över. För tillgång till vårdinformation eller personuppgiftsbehandling inom hälso- och sjukvård krävs det ett aktivt samtycke, exempelvis skriftligen eller muntligen.. Definition enligt s termbank: tillfrågad persons beslut om att lämna eller inte lämna samtycke Samtyckesbeslut Uppgift i patientjournal Utförd aktivitet Vårdbegäran Samtyckesbeslut är en form av beslut som det i vissa fall finns uttryckliga dokumentationskrav om. I hälso- och sjukvården är det endast patienten eller en företrädare för denne som kan fatta ett samtyckesbeslut, aldrig hälso- och sjukvårdspersonalen. Exempelvis finns det dokumentationskrav på beslut om att samtycka till insamling och bevarande av vävnadsprover och återfinns i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Samtyckesbeslut kan också avse behandling av personuppgifter. Uppgift som dokumenteras i patientjournalen. Exempel på uppgift i patientjournal är information om patientens hälsotillstånd, planerade och utförda aktiviteter och önskade måltillstånd. Aktivitet inom hälso- och sjukvård som har utförts. Exempel på utförd aktivitet är en genomförd såromläggning eller en genomförd operation. Definition enligt s termbank: begäran om erhållande av hälso- och sjukvård Anmärkning: Vårdbegäran kan göras för egen eller annans räkning. Exempel: tidsbeställning, akut öppenvårdsbesök, remiss. Beslut med attributet kod Samtyckesbeslut Uppgift i patientjournal Uppgift i patientjournal eller personakt Aktivitet med attributet status Aktivitet (inom vård och omsorg) Saknas Saknas 16
17 Begrepp Relation till andra modeller Vårdbegäran från tredje part Beskrivning/definition enligt NI/s termbank Vårdbegäran från annan part än patient, företrädare för patient eller hälso- och sjukvårdspersonal som initierar den individanpassade vårdprocessen. Exempel är vårdbegäran framställd av förvaltningsrätt, socialnämnd enligt LVM eller LVU, Polisen enlig lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB), men även samtal till 112 från annan person än patient eller företrädare för patient. Ytterligare exempel är överföring från rättspsykiatrisk vård enligt LRV till vård enligt 14 LPT. Även hälso- och sjukvården kan i undantagsfall ses som tredje part och initiera den individanpassade vårdprocessen genom att t.ex. vårda en medvetslös person där ingen formell vårdbegäran har framställts. Saknas Saknas Vårdbegäran för egen räkning Vårdbegäran för egen räkning Vård- och omsorgsinitiering Vårdenhet Vårdgivare Vårdbegäran från patient eller företrädare för patient som initierar den individanpassade vårdprocessen. Det finns en speciell av vårdbegäran för egen räkning som gäller att patienten vänder sig till specialistvården utan att gå via primärvården. Detta har vardagligt olika benämningar, till exempel egen vårdbegäran eller egenremiss. Sådana benämningar bör undvikas i fackspråket. Definition enligt s termbank: organisatorisk enhet som tillhandahåller hälsooch sjukvård Anmärkning: Bedömningen av vad som anses vara en vårdenhet sker idag inte med enhetliga nationella principer utan varje huvudman avgör avgränsningen i det enskilda fallet. Vårdenhet kan vara t.ex. vårdcentral, sjukhus, klinik, basenhet, mottagning, vårdavdelning eller motsvarande. Definition enligt s termbank: statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare). Anmärkning: För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren. Exempel: Kriminalvården. I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 och 22 hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) vårdgivarens representant. Enskild hälso- och sjukvårdverksamhet kan antingen bedrivas av juridisk person (t.ex. ett aktiebolag såsom en privat vårdcen- Organisation med attributet Organisation (inom vård och omsorg) Organisation med attributet Organisation (inom vård och omsorg) 17
18 Begrepp Vårdkontakt Vårdåtagande Beskrivning/definition enligt NI/s termbank tral, en förening eller en stiftelse) eller av en enskild näringsidkare (t.ex. en läkarmottagning som förestås av en läkare utan annan personal). Hälso- och sjukvårdspersonal är oftast anställd av en vårdgivare. En vårdgivare kan ha anställd hälso- och sjukvårdspersonal, och ibland, som t.ex. för enskild näringsidkare, kan rollerna sammanfalla Definition enligt s termbank: kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs Anmärkning: Exempel på vårdkontakter är vårdtillfälle, öppenvårdsbesök, hemsjukvårdsbesök och distanskontakt. Definition enligt s termbank: beslut av mottagande vårdenhet att acceptera vårdbegäran Relation till andra modeller Vårdkontakt Saknas Saknas Saknas 18
19 Informationsmodell för hälso- och sjukvård Informationsmodellen visar vilken information om begreppen i begreppsmodellen som ska kunna dokumenteras och hur detta ska göras. Informationsmodellerna i NI är tänkta att utgöra en stabil bas för informationsrepresentation oberoende av tekniska standarder för kommunikation och specifika produkter. Dokumentationskrav åskådliggörs genom informationsklasser och attribut i informationsmodellen. I vissa fall behövs abstrakta informationsklasser för att hålla ihop flera informationsklasser. Abstrakta informationsklasser har kursiverade klassnamn som visar att endast dessa informationsklassers specialiseringar förekommer i dokumentation. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och föreskrifter inom respektive verksamhetsdomän som styr hur informationen får utbytas i praktiken. 19
20 20
21 Beskrivning av informationsklasser Aktivitet Klassen aktivitet håller information om något som kan utföras av någon eller något inom hälso- och sjukvård och som är inriktat på visst resultat. Det kan t.ex. röra sig om att hälso- och sjukvårdspersonal eller en medicinteknisk produkt utför något. Inom hälso- och sjukvård förekommer exempelvis följande er av aktiviteter: utredning, behandling, planering, undervisning och utvärdering. Aktiviteter kan vara exempelvis pågående, utförda eller planerade. Exempel på aktivitet är blindtarmsoperation eller blodtrycksmätning. Attribut Beskrivning Data Multiplicitet kod status lokalisation metod beskrivning tid Kod för den av aktivitet som avses, exempelvis genom användande av en kod från en klassifikation av åtgärder. Observera att det är obligatoriskt att ange antingen attributet kod eller beskrivning. Kod för aktivitetens status som anger om en aktivitet exempelvis är beslutad, planerad eller utförd. En instans av klassen aktivitet kan inte byta status. Om man exempelvis vill dokumentera en planerad utredning som senare utförs så dokumenteras detta som två instanser av klassen aktivitet, en med status planerad och en med status utförd. Angivelse av lokalisation, som används för att beskriva vad aktiviteten avser gällande anatomi, funktion eller system. Lokalisation kan beskriva exempelvis lateralitet, organs position och orientering i relation till andra delar av kroppen. Lokalisationsattributet används endast om inte attributet kod innefattar tillräcklig information om detta. Kod för den av tillvägagångssätt för genomförandet av aktiviteten som avses. Metodattributet används endast om inte attributet kod innefattar tillräcklig information om detta. Textuell beskrivning av den aktivitet som avses. Används antingen som komplement till eller istället för attributet kod. Observera att det är obligatoriskt att ange antingen attributet kod eller beskrivning. Angivelse av vilken tid en aktivitet utförts, är planerad att utföras eller önskas utföras. Om aktiviteten är planerad att ske återkommande kan även frekvens och omfattning anges. Beroende på behov i den faktiska tillämpningen kan någon av dataerna TS för tidpunkt, IVL(TS) för tidsintervall eller QSET(TS) för komplicerade tidsangivelser så som återkommande med viss frekvens användas. CD_CV 0..1 CD_CV 1 CD_CV 0..* CD_CV 0..1 ST 0..1 TS IVL(TS ) QSET(T S)
22 Attribut Beskrivning Data Multiplicitet hastighet Angivelse av hastighet för en viss aktivitet. Detta kan exempelvis avse hastighet för något som tillförs kroppen såsom läkemedel via infusion. ANY 0..1 Annan person Klassen annan person håller information om en roll som en person har som på något sätt är relaterad till patienten men som inte är patienten eller hälso- och sjukvårdspersonal. Exempel på annan person är anhörig, närstående eller företrädare. Det kan också vara en målsägande, som enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård i vissa fall ska ges möjlighet att bli underrättad till exempel när en patient som är föremål för rättspsykiatrisk vård har lämnat vårdenheten utan tillstånd. De exempel som ges här är sådana som särskilt pekas ut som personer som det ska finnas dokumentation om i tillämpliga fall. Attribut Beskrivning Data Multiplicitet Kod för den av annan person som avses, exempelvis anhörig eller företrädare. CD_CV 1 Beslut Klassen beslut håller information om avgörande i viss fråga inom hälso- och sjukvård. Alla aktiviteter inom hälso- och sjukvård föregås i allmänspråklig mening av någon form av beslut. De flesta av dessa beslut dokumenteras implicit genom att endast dokumentera den utförda aktiviteten eller resultatet av aktiviteten, exempelvis en blodtrycksmätning eller mätvärdet för blodtrycket. Vissa beslut behöver däremot dokumenteras explicit. Exempel som särskilt pekas ut som beslut som ska dokumenteras explicit återfinns i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV, och smittskyddslagen (2004:168), SML. Det kan även finnas skäl att dokumentera andra beslut explicit. Ett exempel är att dokumentera beslut om att inte tillvarata biologiskt material för donation. Det ger möjlighet att dokumentera motiveringen till beslutet. Samtyckesbeslut, det vill säga tillfrågad persons beslut om att lämna eller inte lämna samtycke är en annan kategori av beslut där det i vissa fall finns uttryckliga dokumentationskrav. I hälso- och sjukvården är det endast patienten eller en företrädare för denne som kan fatta ett samtyckesbeslut, aldrig hälso- och sjukvårdspersonalen. Exempelvis finns det dokumentationskrav på beslut om att samtycka till insamling och bevarande av vävnadsprover och återfinns i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. 22 Nationell informationsstruktur 2017
23 Vid sammanhållen journalföring enligt patientdatalag (2008:355) är det möjligt för patienten att begära att personuppgifter spärras för åtkomst inom eller mellan vårdgivare. Detta dokumenteras som ett beslut i den specifika frågan fattat av patienten med bifallsflagga satt till falskt. Dokumentationen om ett fattat beslut kan inte ändras i efterhand. Information om beslutets status, såsom att beslutet vunnit laga kraft eller upphävts, kan därför inte representeras i beslutsklassen. Den informationen hålls istället i klassen beslutsstatus som beskriver beslutets livscykel. Attribut Beskrivning Data Multiplicitet kod Kod för det beslutet avser, exempelvis avvikelse från behandlingsrekommendation så som att i ett visst fall inte utföra en operation. Ett annat exempel är ändring av individuellt utformade förhållningsregler enligt 4 kap. 2 och 3 i smittskyddslagen 2004:168. I tillämpliga fall ska det kodade värdet även innehålla referens till författning. CD_CV 1 Samma kod skulle kunna användas för beslut som fattas av patient eller hälso- och sjukvårdspersonal och via deltagandeen beslutsfattare framgår det i så fall vem som fattat beslutet. Ett exempel på detta återfinns i patientdatalag (2008:355) 6 kap. 2 och 2 a. Här uttrycker 2 att det är patienten som fattar ett samtyckesbeslut om tillgängliggörande av information via sammanhållen journalföring medan 2 a uttrycker att det är hälso- och sjukvårdspersonalen som tar beslutet om tillgängliggörande av information via sammanhållen journalföring. Det sker i de fall patienten (inte endast tillfälligt) saknar förmåga att ta ställning i denna fråga. bifall Flagga som anger huruvida det som avses i attributet kod bifalles eller ej. BL_NON NULL 1 Exempel 1: koden "ändring av individuellt utformade förhållningsregler enligt 4 kap. 2 och 3 i smittskyddslagen 2004:168" tillsammans med bifallsflaggan "falskt" betyder att beslut har fattats att inte ändra de individuellt utformade förhållningsreglerna. Exempel 2: koden "att inte tillvarata biologiskt material" tillsammans med bifallsflaggan "sant" betyder att beslut har fattats att avvika från rutin kring tillvaratagande. tidpunkt Angivelse av tidpunkt då beslutet fattades. TS 1 beskrivning Textuell beskrivning av det beslut som avses. Beskrivningen kan i förekommande fall även innehålla motiveringen till beslutet eller särskilda villkor som hänger samman med beslutet. ST
24 Beslutsstatus Klassen beslutsstatus håller information om vilken status ett visst beslut har. Klassen används för att ange att ett beslut exempelvis har vunnit laga kraft eller har återkallats. Attribut Beskrivning Data Multiplicitet kod tidpunkt dokumentationstidpunkt Kod för den status som beslutet har. Attributet kan exempelvis användas för att beskriva att beslutet har vunnit laga kraft eller att det inte längre gäller. Angivelse av vid vilken tidpunkt statusen för ett beslut börjar gälla. Angivelse av den tidpunkt vid vilken statusen lagrats. CD_CV 1 TS 1 TS 1 Deltagande Klassen deltagande håller information om på vilket sätt en viss innehavare av roll, organisation eller resurs deltar i ett visst givet sammanhang. Exempel på deltagande är att en hälso- och sjukvårdspersonal deltar i aktiviteten kirurgiskt ingrepp i egenskap av utförare. Attribut Beskrivning Data Multiplicitet tid Kod för hur en innehavare av roll, organisation eller resurs deltar i ett visst sammanhang. Notera att det finns ett kodverk framtaget för deltagandeer. Se separat bilaga. Angivelse av tid då en innehavare av roll, organisation eller resurs deltar i ett visst sammanhang. CD_CV 1 TS IVL(TS ) 0..1 Dokument Klassen dokument håller information om samling av information som behandlas och fungerar som en enhet. Observera att ett dokument inte nödvändigtvis behöver vara ett papper. Klassen används när en specifik samling av information behöver hållas samman som en enhet och tillföras olika er av metadata, exempelvis en signatur av en epikris (som i sig består av enskilda uppgifter), datumangivelse för utfärdandet av ett dödsintyg eller dokumentation om att en viss samling uppgifter har lämnats ut till annan myndighet. Dokument kan innehålla explicita relationer mellan de uppgifter i patientjournal som dokumentet består av. Exempel är ett utlåtande där man vill beskriva att en aktivitet har orsak i ett tidigare observerat hälsotillstånd. Ett dokument kan också följa en standardiserad vy. Denna innehåller en på förhand fastställd uppsättning uppgifter i patientjournal med tillhörande relationer. Exempel är ett dödsorsaksintyg som följer den på förhand fastställda strukturen för denna specifika av intyg. 24 Nationell informationsstruktur 2017
25 Attribut Beskrivning Data Multiplicitet titel Ord eller fras avsedd för identifikation av ett dokument. Detta attribut ska användas i de fall dokument inte följer en standardiserad vy. ST 0..1 Hälso- och sjukvårdspersonal Klassen hälso- och sjukvårdspersonal håller information om person som i sitt yrke utför hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdspersonal är oftast anställd av en vårdgivare. En vårdgivare kan ha anställd hälso- och sjukvårdspersonal, och ibland, som till exempel för enskild näringsidkare, kan rollerna sammanfalla. (Observera att i s termbank avser hälso- och sjukvårdspersonal både person i singular och i plural.) Hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvård på uppdrag av en organisation. Det är i rollen som hälso- och sjukvårdspersonal man har egenskapen befattning. Attribut Beskrivning Data Multiplicitet id befattning adress elektroniskadress Angivelse av identitetsbeteckning som en person har när denne arbetar i rollen som hälso- och sjukvårdspersonal i ett visst uppdrag i en organisation inom hälso- och sjukvård. En person kan ha flera uppdrag inom en vårdgivare, till exempel arbeta som barnmorska på en vårdenhet och som sjuksköterska på en annan vårdenhet, vilket ger att personen har två identitetsbeteckningar. Kod för den befattning en hälso- och sjukvårdspersonal har i ett visst uppdrag i en organisation inom hälso- och sjukvård. En befattning avser ställning i en verksamhet som innebär vissa befogenheter och ett visst ansvar. Angivelse av adressinformation för fysisk plats som en person har i sin roll som hälso- och sjukvårdspersonal i ett visst uppdrag i en organisation inom hälso- och sjukvård. Exempel är personlig besöksadress. Angivelse av elektronisk adressinformation som en person har i sin roll som hälso- och sjukvårdspersonal i ett visst uppdrag i en organisation inom hälso- och sjukvård. Här avses även telefonnummer. Exempel är direktnummer eller personlig e- postadress. II 0..1 CD_CV 1 AD 0..* TEL 0..* Individanpassad vårdprocess Klassen individanpassad vårdprocess håller information om den vårdprocess som är anpassad för en enskild patient. En individanpassad vårdprocess kan utgöras av en eller flera standardiserade vårdprocesser i kombination som används för en specifik patient i syfte att förebygga, identifiera, utreda och behandla ett eller flera hälsoproblem eller hälsotillstånd. En individanpassad vårdprocess kan omfatta ett eller flera 25
26 vårdåtaganden hos en eller flera vårdgivare. Det är en vårdbegäran för egen räkning som startar den individanpassade vårdprocessen. Attribut Beskrivning Data Multiplicitet id Angivelse av identitetsbeteckning för den individanpassade vårdprocessen. II 1 Individuell plan Klassen individuell plan håller information om en plan som beskriver planerade aktiviteter för en enskild patient relaterat till ett specifikt måltillstånd. Planer kan vara mer eller mindre omfattande, såsom en plan för all vård som utförs för en patient vid ett vårdtillfälle eller en plan för just rehabiliteringen för patienten under samma vårdtillfälle. En plan kan också avse patientens behandling med flera läkemedel eller plan för hur ett enskilt läkemedel ska tas vid olika administreringstillfällen. Det finns olika benämningar för planer inom hälso- och sjukvård beroende på i vilket sammanhang planen upprättas. I vissa fall behöver planeringen göras i samarbete med flera aktörer. Ett exempel på en plan som upprättas av aktörer inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst är samordnad individuell plan. Benämningen vårdplan används ofta om planer som endast avser insatser från hälso- och sjukvård. Planen ses här som en "hållare" av uppgifter. Genom samband kopplas planen ihop med dess ingående delar som exempelvis det måltillstånd planen syftar till att uppnå och de insatser som planen består av. Attribut Beskrivning Data Multiplicitet Kod för den av plan som avses. CD_CV 0..1 beskrivning Textuell beskrivning för den plan som aves. ST 0..1 Observation Klassen observation håller information om tillstånd, problem, behov och omgivningsfaktorer som har observerats eller som i framtiden skulle kunna observeras om en patient. Exempel på en observation är diagnos. Typ av diagnos (huvuddiagnos, bidiagnos) kodas i attributet medan själva diagnosen hålls i attributet värde. Om man vill beskriva att en diagnos har funnits en längre tid (exempelvis Typ 1-diabetes), så uttrycks detta genom att starttidpunkten i attributet tid i observationsklassen sätts till den tidpunkt då diagnosen först ställdes. Attributet dokumentationstidpunkt i klassen uppgift i patientjournal visar tidpunkt för varje enskilt tillfälle då diagnoskoden satts även om observationen till sin natur är långvarig. 26 Nationell informationsstruktur 2017
27 Attribut Beskrivning Data Multiplicitet värde skala status lokalisation beskrivning tid Kod för den av observation som avses i de fall detta inte framgår av attributet värde. Ett exempel på är "längd mätt utan skor" där attributet värde håller information om resultatet av mätningen, exempelvis 174 cm. Ett annat exempel är en huvuddiagnos där attributet värde håller information om den specifika diagnosen, exempelvis hypertoni eller diagnoskoden. Angivelse av värde som alltid representerar det faktiska observerade hälsotillståndet. Exempelvis så skulle observationens kunna motsvara "huvuddiagnos, vilket innebär att attributet värde håller den huvudsakliga diagnosen. Ett annat exempel är "längd mätt utan skor" och då innehåller attributet värde resultatet av mätningen, exempelvis 158 cm. Om observationen avser ett måltillstånd motsvarar attributet värde det resultat man önskar uppnå för att målet ska uppfyllas. Notera att även observationer vars representation dokumenteras som fritext använder attributet värde. Den mätskala som värdet är uppmätt på i de fall då detta inte uttrycks i attributet eller värde. Två huvudsakliga er av skalor förekommer: nominalskalor och ordinalskalor. En nominalskala är en mätskala där data klassificeras endast efter kvalitativa egenskaper. Data sägs vara kategoriska. Ett exempel på detta är gruppering av blod i AB0-systemet i kategorierna A, B, AB, 0. En ordinalskala är en mätskala där data kan indelas i grupper som har en inbördes rangordning, men inte nödvändigtvis numeriska värden. Ett exempel på en ordinalskala är AUDIT (Alcohol use disorders identification test) där riskkonsumtion av alkohol bedöms på en skala från 0-40 poäng. Kod för observationens status, exempelvis för att dokumentera om det tillstånd som beskrivs har funnits eller är ett potentiellt tillstånd. En instans av klassen observation kan inte byta status. Om man exempelvis vill dokumentera ett måltillstånd som senare uppfylls så dokumenteras detta som två instanser av klassen observation, en med status måltillstånd och en med status observerat. Angivelse av lokalisation, som används för att beskriva vad observationen avser gällande anatomi, funktion eller system. Lokalisation kan beskriva exempelvis lateralitet, organs position och orientering i relation till andra delar av kroppen. Lokalisationsattributet används endast om inte attributet värde innefattar tillräcklig information om detta. Textuell beskrivning av den observation som avses. Används som komplement till attributet värde i de fall en ytterligare textuell beskrivning krävs. Angivelse av den tid då det som observerats faktiskt förekom eller förväntas förekomma. Exempelvis så kan tidsattributet ange att patienten CD_CV 0..1 ANY 1 CD_CV 0..1 CD_CV 1 CD_CV 0..* ST 0..1 TS IVL(TS )
28 Attribut Beskrivning Data Multiplicitet negation allvarlighetsgrad hade huvudvärk igår kväll mellan kl och även om detta berättades på morgonen efter och det dokumenterades först då. Om observationen är ett måltillstånd anger tidsattributet när detta tillstånd önskas vara uppnått. Observationens tid skiljer sig vanligtvis från dokumentationstidpunkt i uppgift i patientjournal som beskriver när tillståndet dokumenterades, vilket alltid sker i efterhand. Beroende på behov i den faktiska tillämpningen kan någon av dataerna TS för tidpunkt eller IVL(TS) för tidsintervall användas. Flagga som negerar betydelsen av observationen. Det används för att dokumentera exempelvis att ett tillstånd inte har förekommit/observerats men att man explicit har letat efter det. Detta till skillnad från att inget dokumenterats om ett specifikt tillstånd vilket kan innebära att man inte utrett det överhuvudtaget. Det som negeras är förekomsten av det som beskrivs av värdet. Negationens betydelse modifieras ytterligare av statusflaggan. Om status är exempelvis måltillstånd innebär negationsflaggan att målet är att ett visst tillstånd inte skall kunna observeras vid en viss tidpunkt. Om flaggan är satt till sant innebär det att betydelsen av instansen som helhet är negerad. Kod som anger allvarlighetsgrad för det som observationen avser. Exempel på allvarlighetsgrader kan vara besvärande, skadlig eller livshotande. BL_NON NULL 1 CD_CV 0..1 Organisation Klassen organisation håller information om verksamhet med ansvar och befogenhet att tillvarata intressen som är gemensamma för de ingående medlemmarna eller intressenterna. Exempel som särskilt pekas ut som organisationer som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är kriminalvård och polismyndighet. Attribut Beskrivning Data Multiplicitet id Angivelse av identitetsbeteckning för organisationen. Kod för vilken av organisation som avses, exempelvis vårdgivare eller vårdenhet. II 0..1 CD_CV 0..1 namn Angivelse av organisationens namn. ST 0..1 adress Angivelse av adressinformation för fysisk plats till organisation, exempelvis besöksadress eller fakturaadress. elektroniskadress Angivelse av elektronisk adressinformation till organisation. Här avses även telefonnummer. Exempel är telefonnummer till växel, e-postadress eller webbadress. AD 0..* TEL 0..* 28 Nationell informationsstruktur 2017
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Läs merInformationsmodell.Hälso- och sjukvård
Informationsmodell.Hälso- och sjukvård Summary Strategy: Compare: Base: Filter: ID Model Element Right hand side All Sort: Name Ignored Model Types Association Generalization Aktivitet (Modified) Description
Läs merNationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för vård och omsorg 1 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 3 Processteg för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 5 Beskrivning
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg 2 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Läs merNationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för socialtjänst
Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för socialtjänst Innehåll Processmodell för socialtjänst... 3 Processteg för socialtjänst... 4 Begreppsmodell för socialtjänst... 5 Beskrivning av begrepp...
Läs merNationell informationsstruktur 2017
Nationell informationsstruktur 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen
Läs merVälkommen till ett webbinarium om NI 2019:1
Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1 Presentatörer: Susan Sverin Torbjörn Dahlin Victoria Johansson Annika Asp Kristofer Johansson 2018-12-07 Program NI 2019:1 på webben Susan Sverin Nytt i 2019:1
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 4: Modeller för socialtjänst
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Innehåll Processmodell för socialtjänst... 4 Begreppsmodell för socialtjänst... 6 Informationsmodell för socialtjänst... 22 NATIONELL
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst 2 Innehåll Processmodell för socialtjänst... 4 Begreppsmodell för socialtjänst... 6 Informationsmodell för socialtjänst... 14 Aktivitet...
Läs merWebbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merInformationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Läs merInformationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017
Informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017 Medicinsk diagnos, behandling, smittsam sjukdom, överkänslighet och information som kan leda till särskild rutin Version 2.0 Denna publikation
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Läs merHälsoärende och process-id. Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer
Hälsoärende och process-id Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor
Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merInformationsspecifikation för BBIC
Informationsspecifikation för BBIC Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen
Läs merDokumentation i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Dokumentation i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer 2019/00038
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merSida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av
1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 2 1.1 Beskrivning av strukturerad information inom hälso- och sjukvården... 2 1.1.1 Grundprinciper... 3 1.2 Krav i lag och förordning... 3 2. Syfte... 3 2.1 Målgrupp... 3
Läs merUndersköterska Besök kort
Undersköterska Besök kort Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp * Mottagningsbesök planerat * Mottagningsbesök
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merSvarsmall vårdprocess och hälsoärende
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Famna Riksorganisationen för non-profit idéburen vård och social omsorg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Läs merHälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merSAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING
SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING RIKTLINJE GÄLLANDE SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING, SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING (NPÖ) SAMT MEDVERKAN I NATIONELLA KVALITETSREGISTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i:
Läs merJuridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation
Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och
Läs merSkillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser
Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva
Läs merRiktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merSenaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merEfter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.
2013-08-21 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppen vårdprocess och hälsoärende, dnr 4.2.1-30811/2013 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merAnvisning för journalföring i hälso- och sjukvård
Styrande regeldokument Anvisning Sida 1 (9) Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård Innehåll Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård... 1 Bakgrund... 2 Lagrum och styrande förutsättningar...
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merInformationsmodell.Socialtjänst Class Diagram
Informationsmodell.Socialtjänst Class Diagram Informationsmodell.Socialtjänst Class Diagram Summary Strategy: Compare: Base: Filter: Sort: ID Model Element Right hand side All Name Ignored Model Types
Läs merNationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun
SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller
Läs merSökord i diariet: Sammanhållen Journalföring. Diarienummer: VON F 2017/ Sammanhållen journalföring
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Sammanhållen Journalföring Diarienummer: VON F 2017/00217 003 Fastställd år: 2013-02-07 Revideras: Kontinuerligt
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne 2016-04-05 Utfärdad av Fastställd av Version. Förvaltningsgrupp Melior Styrgrupp journaldokumentation 1 SUS, Sund, Kryh och
Läs merHälsoärende vad händer nu?
Hälsoärende vad händer nu? Hälsoärende vad händer nu? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf, utredare Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Uppdraget Som en del i regeringens satsning på
Läs merBilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merGemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun
2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i
Läs merIndividanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut?
Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut? Vitalis 2015 Niklas Eklöf, utredare Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Problematiken Problematiken Vårdcentral
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 1: Beskrivning av modellerna Innehåll Inledning... 4 Ord och uttryck... 5 Procesmodeller... 6 Begreppsmodeller... 8 Informationsmodeler... 11 Färgsättning...
Läs merSvarsmall vårdprocess och hälsoärende
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen. Du kan även lämna övriga
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...
Läs merSekretess, lagar och datormiljö
Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs merTillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merFotvårdsspecialist Nybesök
Fotvårdsspecialist Nybesök Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp Kompletterande kontakttyp VÅRDBEGÄRAN
Läs mer20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården
20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården Här är svaren på 20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården. De är hämtade från den
Läs merVägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merHur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merLagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
Läs merSammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre
2010-05-18 Bilaga Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merRiktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merVägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Läs merBeslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...
Läs merRiktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merMed vård avses i denna lag även undersökning och behandling.
Patientjournallag SFS nr: 1985:562 Utfärdad: 1985-06-13 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:298 Inledande bestämmelser 1 Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Patientjournal
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs mer