Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
|
|
- Pernilla Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
2 2
3 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg Aktivitet Deltagande Individanpassad process Observation Organisation Person Roll Samband Uppgift i patientjournal eller personakt Vård- och omsorgsinitiering Vård- och omsorgstagare
4 Processmodell för vård och omsorg Initiera vård och omsorg Utreda Ta ställning Genomföra Följa upp Processmodellen beskriver den process som alla som får hälso- och sjukvård eller socialtjänst genomgår. Processmodellen är oberoende av organisatoriska gränser och visar därmed den process som individen genomgår. Denna innefattar hela processen från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning. Syftet med processen är att identifiera och hantera problem samt att följa upp effekten av detta. Den faktiska process som individen genomgår kallas för en individanpassad process. Processmodellen är en enhetlig beskrivning av processerna inom vård och omsorg. När verksamheterna beskriver sina egna processer och arbetsflöden ska de relatera dessa till den process som individen genomgår. Processmodellen beskriver och avgränsar den verksamhet som sedan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepps- och informationsmodellerna. Processmodellen för vård och omsorg är en generell beskrivning och ska fungera som en sammanhållande länk mellan de två verksamhetsområdena hälsooch sjukvård och socialtjänst. 4
5 Processteg för vård och omsorg Namn Beskrivning Objekt in Objekt ut Initiera vård och omsorg Aktivitet som startar den individanpassade processen genom att en vård- och omsorgstagare kontaktar eller blir kontaktad av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Vård- och omsorgsinitiering Alternativ Mottagen vård- och omsorgsinitiering samt beslut att utreda Vård- och omsorgsinitiering avslagen och avslut Utreda Aktivitet där en professionell aktör startar och genomför en utredning. Mottagen vård och omsorgsinitiering samt beslut att utreda Resultat av utredning Ta ställning Aktivitet där en professionell aktör tar ställning till vilka åtgärder eller insatser som är lämpliga att genomföra för att åtgärda problemet och uppnå måltillstånd. Resultat av utredning Alternativ Beslut om att åtgärda eller bevilja insatser Beslut att inte åtgärda eller bevilja insatser och avslut Genomföra Aktivitet där beslutade åtgärder eller beviljade insatser genomförs. Beslut om att åtgärda eller bevilja insatser Resultat av genomförda åtgärder eller uppdrag gentemot ett givet måltillstånd Följa upp Aktivitet där en professionell aktör genomför en uppföljning av hela processens resultat gentemot ett givet måltillstånd. Resultat av genomförda åtgärder eller beviljade insatser gentemot ett givet måltillstånd Bedömd effekt av genomförda aktiviteter 5
6 Begreppsmodell för vård och omsorg 6
7 Begreppsmodellen kartlägger vilken information man behöver hålla om centrala begrepp i ett visst sammanhang och förklarar begreppens inbördes relation. Begreppsmodellerna i NI visar vilka begrepp som hanteras inom det område som processmodellen beskriver. När begrepp i begreppsmodellen motsvarar begrepp i Socialstyrelsens termbank används term och definition från termbanken i begreppsmodellen. Detta dokumenteras nedan i begreppsmodellens kolumn Definition enligt Socialstyrelsens termbank. De begrepp i begreppsmodellen som inte motsvarar begrepp i termbanken har fått egen benämning och beskrivning. Dessa beskrivningar dokumenteras i kolumnen Beskrivning och kommentar enligt NI. Kolumnen används också när förtydliganden och ytterligare exempel avseende en termbanksdefinition behövs. Vid begreppsanalysen har Socialstyrelsen också uppmärksammat att vissa begrepp i termbanken kommer att behöva ses över och eventuellt revideras. De begrepp som förekommer i begreppsmodellen för vård och omsorg används inte i de faktiska verksamheterna och är heller inte avsedda att göra det. Modellens funktion är istället att säkerställa spårbarhet mellan de specialiserade modellerna för hälso- och sjukvård och för socialtjänst. Ett exempel är begreppet vård- och omsorgstagare som återfinns på den generella nivån för vård och omsorg, och som representeras av patient respektive brukare i de specialiserade nivåerna för respektive domän. Det är begreppen i de specialiserade begreppsmodellerna som är möjliga att härleda till den faktiska verksamhetens fackspråk. Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Aktivitet (inom vård och omsorg) Avsett tillstånd (inom vård och omsorg) Individanpassad process (inom vård och omsorg) Måltillstånd (inom vård och omsorg) Observerat tillstånd (inom vård och omsorg) Något som kan utföras av någon eller något inom vård och omsorg. Aktiviteter inom vård och omsorg syftar till att identifiera och hantera tillstånd, problem eller behov hos vård- och omsorgstagaren och utgörs av t.ex. utredning, ställningstagande, genomförande och uppföljning. Det måltillstånd som hälso- och sjukvårdspersonal respektive socialtjänstpersonal inom vård och omsorg, oftast i samråd med vård- och omsorgstagaren, har beslutat att försöka uppnå. Den individuellt anpassade process inom vård och omsorg som en vård- och omsorgstagare genomgår med syfte att identifiera och hantera problem, tillstånd och behov. Processen innefattar hela processen från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning av genomförandet av aktiviteter. Uppföljningen kan ske både när aktiviteterna har avslutats och kontinuerligt under pågående aktivitet. Tillstånd som inte har observerats men som vård- och omsorgstagare eller professionell aktör önskar uppnå. Måltillståndet kan delas upp i avsett tillstånd och önskat tillstånd. Exempel på måltillstånd är att vård- och omsorgstagaren ska bli fri från sjukdom och att kunna bo kvar hemma. Tillstånd hos en vård- och omsorgstagare som observerats exempelvis av vård- och omsorgstagaren själv eller professionell aktör Relation till andra modeller Aktivitet Observation med attributet status Individanpassad process Observation med attributet status 7
8 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Omgivningsfaktorer Organisation (inom vård och omsorg) inom vård och omsorg. Exempel på observerat tillstånd är smärta och svårighet att klä sig själv. Den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Detta är beskrivningen av omgivningsfaktorer som ges i Klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Omgivningsfaktorerna kan påverka vård- och omsorgstagarens tillstånd. I termbanken finns begreppet levnadsförhållanden som till viss del motsvaras av omgivningsfaktorerna i ICF. Här ges definitionen för att ytterligare exemplifiera: Term: levnadsförhållanden Definition: den miljö i vilken människor lever och verkar Anmärkning: Levnadsförhållanden avser mikronivå (individens specifika förhållanden), medan livsvillkor avser makronivån. Levnadsförhållandena påverkas av livsvillkoren. Exempel på komponenter i levnadsförhållandena är boendemiljö, arbetsmiljö, psykosocial miljö och materiell standard. Komponenterna motsvaras till viss del av omgivningsfaktorerna i Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Begreppet levnadsnivå används ibland vid gradering av individers levnadsförhållanden. Organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom vård och omsorg. Relation till andra modeller Observation med attributet status Observation Organisation Person Mänsklig individ. Person Problem (inom vård och omsorg) Tillstånd (inom vård och omsorg) Uppgift i patientjournal eller personakt Problem hos en vård- och omsorgstagare som hanteras inom vård och omsorg. Tillstånd som en vård- och omsorgstagare har behöver nödvändigtvis inte uppfattas som ett problem. Exempel är ledbesvär och svårighet att försörja sig. Tillstånd hos en vård- och omsorgstagare som hanteras inom vård och omsorg. Tillstånd (inom vård och omsorg) kan specialiseras i observerat tillstånd och måltillstånd. Här avses exempelvis funktionsnedsättning. Uppgift som dokumenteras om en vård- och omsorgstagare i en patientjournal eller i en personakt. Exempel är olika observerade tillstånd, uppfattade problem eller planerade eller utförda aktiviteter. Observation Observation Uppgift i patientjournal eller personakt 8
9 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Vård- och omsorgsinitiering Vård- och omsorgstagare Önskat tillstånd (inom vård och omsorg) Aktivitet som startar den individanpassade processen genom att en vård- och omsorgstagare tar kontakt med eller blir kontaktad av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Inom hälso- och sjukvård initieras processen genom en vårdbegäran för egen räkning och inom socialtjänsten initieras processen av aktualisering. Person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (patient) och/eller som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten (brukare). Det måltillstånd som vård- och omsorgstagaren själv önskar uppnå. Relation till andra modeller Vård- och omsorgsinitiering Vård- och omsorgstagare Observation med attributet status 9
10 Informationsmodell för vård och omsorg 10
11 Informationsmodellerna i NI visar hur man ska dokumentera den information som skapas eller används i den individanpassade processen. De visar också hur man ska dokumentera information om de begrepp som finns i begreppsmodellen. Dokumentationskraven åskådliggörs genom klasser och attribut i informationsmodellen.. Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av angelägenheter inom dessa perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning. Statistikuppföljning. Verksamhetens gemensamma behov. För en fullständig lista på refererade angelägenheter i kolumnen Dokumentationskrav återfinns i, se bilaga 6. För förklaring av datatyps- och multiplicitetskolumnerna, se läsanvisningen bilaga 1. De grå klasserna i modellen illustrerar begreppsområden som ännu inte har utretts och beskrivits, men som kommer att ingå i kommande versioner av NI. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och föreskrifter inom respektive verksamhetsdomän som styr hur informationen får utbytas i praktiken. Aktivitet Klassen aktivitet håller information om något som kan utföras av någon eller något inom vård och omsorg. Aktiviteterna inom vård och omsorg syftar till att identifiera och hantera tillstånd, problem eller behov hos vård- och omsorgstagaren och utgörs av t.ex. utredning, ställningstagande, genomförande och uppföljning. Relation till begreppsmodell: Aktivitet (inom vård och omsorg) kod Kod för den typ av aktivitet som avses, exempelvis genom användande av en kod från en klassifikation för åtgärder. Notera att antingen attributet kod eller beskrivning måste finnas. CV 0..1 status Kod för aktivitetens status som anger om en aktivitet exempelvis är planerad eller utförd. En instans av klassen aktivitet CV 1 kan inte byta status. Om man exempelvis vill dokumentera en planerad utredning och som senare utförs så do- kumenteras detta som två instanser av klassen aktivitet, en med status planerad och en med status utförd. metod Kod för den typ av metod för genomförandet av aktiviteten som avses. CV 0..1 beskrivning Textuell beskrivning av den aktivitet som avses. Används antingen som komplement till eller istället för attributet kod. ST 0..1 Notera att antingen attributet kod eller beskrivning måste finnas. tid Angivelse av vilken tid en aktivitet startat, utförts eller är planerad att utföras. Om aktiviteten är planerad att ske återkommande kan även frekvens och omfattning anges. QSET<TS>
12 negation Flagga som negerar betydelsen av aktiviteten. Det kan användas för att explicit beskriva att en aktivitet inte utförts (trots att den exempelvis var planerad). Om flaggan är satt till sant innebär det att betydelsen av instansen som helhet är negerad. BN 1 Deltagande Klassen deltagande håller information om på vilket sätt en viss aktör deltar i ett visst givet sammanhang. Exempel på deltagande är en patient eller brukare, som deltar i en utredning i egenskap av den som aktiviteten riktas mot. Den professionella aktören kan delta i egenskap av utförare av aktiviteten. Relation till begreppsmodell: Saknas typ Kod för hur en aktör deltar i ett visst sammanhang. CV 1 tid Angivelse av tid då en aktör deltar i ett visst sammanhang. IVL<TS> 0..1 Individanpassad process Klassen individanpassad process håller information om den individuellt anpassade process inom vård och omsorg som en vård- och omsorgstagare genomgår med syfte att identifiera och hantera problem, tillstånd och behov. Processen innefattar hela processen från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning av genomförandet av aktiviteter. Uppföljningen kan ske både när aktiviteterna har avslutats och kontinuerligt under pågående aktivitet. Relation till begreppsmodell: Individanpassad process (inom vård och omsorg) id Angivelse av en identitetsbeteckning för en specifik individanpassad process. Identitetsbeteckningen används för att dokumentation ska kunna hållas samman när en vård- och omsorgstagare erhåller vård och omsorg från flera professionella aktörer inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. II 1 12
13 Observation Klassen observation håller information om olika tillstånd, problem, behov och omgivningsfaktorer som observeras om en vård- och omsorgstagare. Exempelvis kan ett blodtryck eller en funktionsnedsättning vara något som observeras. Relation till begreppsmodell: Avsett tillstånd (inom vård och omsorg), Måltillstånd (inom vård och omsorg), Observerat tillstånd (inom vård och omsorg), Omgivningsfaktorer, Problem (inom vård och omsorg), Tillstånd (inom vård och omsorg) och Önskat tillstånd (inom vård och omsorg) typ Kod för den typ av observation som avses. Det som faktiskt är avsett, önskat eller observerat tillstånd dokumenteras i CV 0..1 attributet värde. Notera att antingen attributet typ eller beskrivning måste finnas. status Kod för observationens status, exempelvis för att dokumentera om det tillstånd som beskrivs fanns vid den angivna CV 1 tiden eller är ett potentiellt tillstånd. En instans av klassen observation kan inte byta status. Om man exempelvis vill dokumentera ett måltillstånd och som senare uppfylls så dokumenteras detta som två instanser av klassen observation, en med status måltillstånd och en med status observerat. beskrivning Textuell beskrivning för den observation som avses. Används antingen som komplement till eller istället för attributet ST 0..1 typ. Notera att antingen attributet typ eller beskrivning måste finnas. tid Angivelse av den tid då det som observerats faktiskt förekom eller förväntas förekomma. Exempelvis så kan tidsattributet IVL<TS> 0..1 ange att vård- och omsorgstagaren hade huvudvärk igår kväll mellan kl och även om detta be- rättades på morgonen efter och det dokumenterades först då. Om observationen är ett måltillstånd anger tidsattributet den tidpunkt då detta tillstånd önskas vara uppnått. Observationens tid skiljer sig vanligtvis från dokumentationstidpunkt i klassen uppgift i personakt eller patientjournal som beskriver när tillståndet dokumenterades, vilket alltid sker i efterhand. värde Angivelse av värde som innehåller resultat av observationen. Exempelvis så skulle observationens typ kunna motsvara "längd mätt utan skor" och då innehåller värde-attributet resultatet av mätningen, exempelvis 187 cm. Om observationen avser ett måltillstånd motsvarar värde det resultat man önskar observera för att målet ska uppfyllas. ANY
14 Organisation Klassen organisation håller information om organisationer som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom vård och omsorg. Relation till begreppsmodell: Organisation (inom vård och omsorg) id Identitetsbeteckning för organisationen. II 0..1 Typ Kod för den organisationstyp som avses. CV 0..1 namn Angivelse av organisationens namn. ST 0..1 adress Angivelse av kontakuppgift till organisation som avser adressuppgifter (exempelvis besöksadress eller fakturaadress). AD 0..* elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till organisation och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). Exempelvis telefonnummer till växel, e-postadress eller webbplats. TEL 0..* Person Klassen person håller information om den mänskliga individen oavsett vilka roller den personen antar. De attribut som klassen innehåller beskriver egenskaper som personen har oavsett om personen har antagit rollen som vård- och omsorgstagare eller inte. Relation till begreppsmodell: Person person-id Angivelse av en identitetsbeteckning som personen har oavsett om personen får, utreds inom eller är registrerad för II 0..1 att få vård och omsorg (vanligtvis: personnummer, samordningsnummer). Notera att antingen person-id på person eller id på vård- och omsorgstagare måste finnas. förnamn Angivelse av förnamn, som är en persons givna namn och inkluderar tilltalsnamn. ST 0..* efternamn Angivelse av efternamn, som är en persons familjenamn eller släktnamn. ST 0..1 mellannamn Angivelse av mellannamn, som är ett namn som kan bäras för att visa gemenskap med en förälder eller en make ST 0..1 som bär detta namn som efternamn. Man kan också bära ett eget tidigare efternamn som mellannamn om man bytt till makes eller registrerad partners efternamn. tilltalsnamnsmarkering Angivelse av tilltalsnamnsmarkering, som används för att markera vilket av de angivna förnamnen som är personens INT 0..1 tilltalsnamn. Giltiga värden är där den första siffran anger vilket av de angivna förnamnen som är tilltalsnamnet (1 motsvarar första namnet osv.) och den andra siffran anger det eventuella andra tilltalsnamnet om dubbelnamn är aktuellt. Om inte är den andra siffran 0. kön Angivelse av vilket kön personen har enligt folkbokföringen. CV 0..1 födelsetidpunkt Angivelse av vilken dag och tid personen är född. Precision som födelsetidpunkt anges med kan variera från precision TS 0..1 med klockslag till att det endast är möjligt att ange födelseår. sekretessmarkering Angivelse av sekretessmarkering enligt Skatteverket. BL
15 adress Angivelse av kontakuppgift till person som avser adressuppgifter (exempelvis bostadsadress eller tillfällig adress). AD 0..* elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till person och som är elektronisk. Exempelvis ett telefonnummer eller en e-postadress. TEL 0..* Roll Klassen roll håller information om i vilken funktion eller uppdrag ett deltagande sker. En roll kan innehas av en person, exempelvis en professionell aktör eller en organisation. Relation till begreppsmodell: Saknas Samband Klassen samband beskriver hur två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Relation till begreppsmodell: Saknas typ Kod för på vilket sätt två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Exempelvis kan en aktivitet ha en relation till en observation där typen är "orsak", dvs. orsaken till att aktiviteten utförs är något som tidigare observerats. CV 1 Uppgift i patientjournal eller personakt Klassen uppgift i patientjournal eller personakt håller uppgifter som dokumenteras om en vård- och omsorgstagare i en patientjournal eller i en personakt. Exempel är olika observerade tillstånd, uppfattade problem eller planerade eller utförda aktiviteter. Relation till begreppsmodell: Uppgift i patientjournal eller personakt dokumentationstidpunkt Angivelse av den tidpunkt vid vilken uppgiften lagrats. TS 1 15
16 Vård- och omsorgsinitiering Klassen vård- och omsorgsinitiering håller information om aktiviteten som startar den individanpassade processen genom att en vård- och omsorgstagare tar kontakt med eller blir kontaktad av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Inom hälso- och sjukvård initieras processen genom en vårdbegäran för egen räkning och inom socialtjänsten initieras processen av aktualisering. Relation till begreppsmodell: Vård- och omsorgsinitiering tidpunkt Angivelse av tidpunkt då en vård- eller omsorgsinitiering skedde. TS 1 Vård- och omsorgstagare Klassen vård- och omsorgstagare håller information om den roll en person innehar som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (patient) och/eller som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten (brukare). Relation till begreppsmodell: Vård- och omsorgstagare id Angivelse av identitetsbeteckning för vård- och omsorgstagare. Används endast då identitetsbeteckning för person II 0..1 är okänd. Id är en identitetsbeteckning som personen endast har i sin roll som vård- och omsorgstagare. Notera att antingen person-id på person eller id på vård- och omsorgstgare måste finnas. adress Angivelse av kontakuppgift som en person endast har i sin roll som vård- och omsorgstagare som avser adressuppgifter AD 0..* (exempelvis särskild kallelseadress). elektroniskadress Angivelse av kontaktuppgift som en person endast har i sin roll som vård- och omsorgstagare och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). TEL 0..* 16
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst 2 Innehåll Processmodell för socialtjänst... 4 Begreppsmodell för socialtjänst... 6 Informationsmodell för socialtjänst... 14 Aktivitet...
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Läs merNationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för vård och omsorg 1 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 3 Processteg för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 5 Beskrivning
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Läs merNationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för socialtjänst
Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för socialtjänst Innehåll Processmodell för socialtjänst... 3 Processteg för socialtjänst... 4 Begreppsmodell för socialtjänst... 5 Beskrivning av begrepp...
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 4: Modeller för socialtjänst
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Innehåll Processmodell för socialtjänst... 4 Begreppsmodell för socialtjänst... 6 Informationsmodell för socialtjänst... 22 NATIONELL
Läs merInformationsspecifikation för BBIC
Informationsspecifikation för BBIC Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen
Läs merInformationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Läs merTillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 1: Beskrivning av modellerna Innehåll Inledning... 4 Ord och uttryck... 5 Procesmodeller... 6 Begreppsmodeller... 8 Informationsmodeler... 11 Färgsättning...
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merInformationsspecifikation (35) Informationsspecifikation för fysisk aktivitet
Informationsspecifikation 2015-07-03 1 (35) Informationsspecifikation för fysisk aktivitet Innehåll Inledning... 4 Processen att utreda, ordinera och följa upp fysisk aktivitet... 5 Bild 1. Processen gällande
Läs merWebbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Läs merInformationsmodell.Socialtjänst Class Diagram
Informationsmodell.Socialtjänst Class Diagram Informationsmodell.Socialtjänst Class Diagram Summary Strategy: Compare: Base: Filter: Sort: ID Model Element Right hand side All Name Ignored Model Types
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merVägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov
Läs merHur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merInformationsspecifikation för BBIC 3.2
Informationsspecifikation för BBIC 3.2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merInformationsspecifikation för BBIC 3.1
Informationsspecifikation för BBIC 3.1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
Läs merInformationsmodell.Hälso- och sjukvård
Informationsmodell.Hälso- och sjukvård Summary Strategy: Compare: Base: Filter: ID Model Element Right hand side All Sort: Name Ignored Model Types Association Generalization Aktivitet (Modified) Description
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merArkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2
Nationell informationsstruktur 2015:2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merNationell informationsstruktur 2019:1 modeller för hälsooch sjukvård
Nationell informationsstruktur 2019:1 modeller för hälsooch sjukvård 1 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 3 Processteg för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård...
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
Läs merVälkommen till ett webbinarium om NI 2019:1
Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1 Presentatörer: Susan Sverin Torbjörn Dahlin Victoria Johansson Annika Asp Kristofer Johansson 2018-12-07 Program NI 2019:1 på webben Susan Sverin Nytt i 2019:1
Läs merSätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Läs merNationell informationsstruktur 2017
Nationell informationsstruktur 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen
Läs merInformationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1
Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Läs merNationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur
2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-
Läs merStrukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merGemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Läs merInformationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017
Informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017 Medicinsk diagnos, behandling, smittsam sjukdom, överkänslighet och information som kan leda till särskild rutin Version 2.0 Denna publikation
Läs merVägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Läs merIndividens behov i centrum
Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merRemiss Ny version av Nationell informationsstruktur
2014-11-11 Dnr 3.4-41665/2014 1(2) Avdelningen för kunskapsstöd Informationsstruktur och e-hälsa Förvaltningsorganisationen för Nationell informationsstruktur Ola Grönnesby Remiss Ny version av Nationell
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1
Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs merUPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-08-15 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Läs merEfter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.
2013-08-21 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppen vårdprocess och hälsoärende, dnr 4.2.1-30811/2013 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar
Läs merBakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.
Bilaga 1 2015-09-16 Bakgrund till förslag i terminologiremiss Bakgrund till förslagen i remissen Definitionerna för observandum, varningsinformation och överkänslighet har reviderats. När det gäller observandum
Läs merNationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet
Läs merUPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-12-12 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merGemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merInformationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar
Läs merResultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg
2016-02-29 Dnr 4.2.1-31217/2015 1(9) Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg Begreppen i detta dokument är resultatet från terminologiarbete i ett projekt om övergripande
Läs merAtt beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530
Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada
Läs merHur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut? Januari 2015 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Uppdraget Gemensam informationsstruktur
Läs merSökord/åtgärder inom arbetsterapi
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merHälsoärende och process-id. Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer
Hälsoärende och process-id Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merKATALOGEN (AKKA) Uppdatering av verksam uppgifter. https://akkaadm.uu.se/authsrvadmin/
KATALOGEN (AKKA) Uppdatering av verksam uppgifter https://akkaadm.uu.se/authsrvadmin/ http://katalog.uu.se/ Supportepostadress: katalogsupport@its.uu.se Uppsala universitet 4 april 2017 Innehåll Uppdatering
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merSocialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Terminologiremiss Terminologiremiss Terminologiremiss, övergripande vård- och omsorgsterminologi Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar
Läs merFotvårdsspecialist Nybesök
Fotvårdsspecialist Nybesök Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp Kompletterande kontakttyp VÅRDBEGÄRAN
Läs merSvarsmall vårdprocess och hälsoärende
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Famna Riksorganisationen för non-profit idéburen vård och social omsorg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter
Läs merStrukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Läs merUndersköterska Besök kort
Undersköterska Besök kort Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp * Mottagningsbesök planerat * Mottagningsbesök
Läs merGranskningsmall handläggningsdokumentation
Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merVerksamhetsbeskrivning av socialtjänsten 2014 generell nivå
Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten 204 generell nivå Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor
Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation
2015-11-30 Dnr:23846/2015 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt kring uppmärksamhetsinformation.
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens
Läs mer* Skatteverket. Beskattningsuppgifter. Förfrågan och svar. IT-avdelningen. Kravspecifikation 1.0
* Skatteverket IT-avdelningen Beskattningsuppgifter Kravspecifikation Förfrågan och svar 1.0 Denna kravspecifikation beskriver informationskraven för de som utvecklar och använder informationstjänsten
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merInnehållet i Snomed CT en översikt
Innehållet i Snomed CT en översikt Innehåll Inledning... 4 Beskrivning av Snomed CT:s hierarkier... 6 Kliniskt fynd... 6 Åtgärd... 6 Observerbar företeelse... 7 Omständighet som rör visst sammanhang...
Läs merFörskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia
Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5 The Capital of Scandinavia Funktionstillstånd Planera Bedöma Utredande Utföra Utvärdera Ej behandla Planera Behandling Bedöma Behandlande Utföra
Läs merSvarsmall vårdprocess och hälsoärende
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen. Du kan även lämna övriga
Läs merDokumentation i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Dokumentation i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer 2019/00038
Läs merRemiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
Läs mer3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne 2016-04-05 Utfärdad av Fastställd av Version. Förvaltningsgrupp Melior Styrgrupp journaldokumentation 1 SUS, Sund, Kryh och
Läs mer