Remiss Ny version av Nationell informationsstruktur

Transkript

1 Dnr /2014 1(2) Avdelningen för kunskapsstöd Informationsstruktur och e-hälsa Förvaltningsorganisationen för Nationell informationsstruktur Ola Grönnesby Remiss Ny version av Nationell informationsstruktur Den 19 december planerar Socialstyrelsen att publicera en ny version av den nationella informationsstrukturen (NI). Inför publiceringen vill vi ge möjlighet till återkoppling på materialet. Bakgrund Socialstyrelsens arbete med den gemensamma informationsstrukturen är en del av den nationella e-hälsostrategin. Strategins mål är att genom nationella överenskommelser och krav skapa förutsättningar för tillgänglig och säker digital informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. NI ingår i Socialstyrelsens uppdrag med att vidareutveckla och förvalta den gemensamma informationsstrukturen. Den nya versionen av NI ska användas för att identifiera, beskriva och hantera hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens dokumentationsbehov. Vidareutvecklingen utgår från befintliga NI modeller (process- begrepps- och informationsmodeller för vård- och omsorg), Verksamhetens Tillämpade Informations Modell V-TIM 2.2 för hälso- och sjukvård samt Socialstyrelsens verksamhetsbeskrivning av socialtjänst i form av en process- och en begreppsmodell. Den nya versionen är en delleverans från det projekt som ansvarat för vidareutvecklingsuppdraget. Projektet fortsätter under 2015 med vidareutveckling av begrepps- och informationsmodellerna att utifrån ytterligare begreppsområden skapa modeller vars innehåll till stor del täcker målgruppernas behov. Syftet med nya NI Den nya versionen av NI ska användas för att identifiera, beskriva och hantera dokumentationsbehov inom vård och omsorg och möjliggör att olika verksamheter kan strukturera information kring en individ på samma sätt. Den gemensamma beskrivningen av den individanpassade processen säkerställer då att dokumentationen kan återanvändas och att den följer individen mellan olika aktörer och ökar därmed patientsäkerheten och rättssäkerheten för individen. Den nya versionen av NI innehåller också dokumentationskrav enligt författning samt lagstadgade rapporteringskrav till register vilket minskar dubbelarbete och dubbeldokumentation hos användarna samt ökar följsamheten mot lag och föreskrift. Under den nationella e-hälsodagen hölls ett seminarium om den nya versionen NI som filmades. Filmen kan ses här. ( SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 2(2) Bilagebeskrivning Som bilaga finns ett antal dokument. Huvuddokumentet beskriver vidareutvecklingsprojektets arbetssätt och metoder. Utöver huvudresultatet, i form av tre modellbeskrivningar, process-, begrepps- och informationsmodell, finns en läsanvisning. Därutöver finns en sambandsfil till befintliga informationsmodeller samt en summering av intressenternas behov i form av angelägenheter per perspektiv. Slutligen finns också en redovisning av NI:s koppling till en internationell standard för informationsarkitektur. Återkoppling på utskickat material Ni får nu möjlighet att återkoppla och lämna förslag på det utskickade materialet. Socialstyrelsen är särskilt intresserad av huruvida materialet kan användas som grund för att identifiera, beskriva och hantera hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens dokumentationsbehov. I svarsmallen finns även möjlighet att ge förslag på begreppsområden som ska utvecklas under Frågor och remissvar Frågor kring remissen och materialet ställs till e-post: ni@socialstyrelsen.se Synpunkter och återkoppling på materialet ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast tisdagen den 2 december 2014 till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Ange diarienummer /2014 i ämnesraden. En sammanställning över de synpunkter som inkommit kommer att publiceras tillsammans med materialet 19 december. Med vänlig hälsning Förvaltningsorganisationen för Nationell informationsstruktur Medföljande dokument i zip-fil Nationell informationsstruktur 2.0, huvuddokument Läsanvisningar till modellerna Modellerna med beskrivning Översiktliga samband till befintliga modeller Krav på innehåll- angelägenheter Arkitektur och metodbeskrivning

3 Nationell Informationsstruktur 2.0

4 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Omslag Foto Sättning Tryck Läggs in i större rapporter som ska vara maximalt sökbara. Du får ISBN-numret av produktionsledaren. Har de flesta rapporter. Du får artikelnumret av produktionsledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts externt Tryckeri, ort, månad årtal, alt. om den publicerats på webbplatsen 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN

5 Förord Socialstyrelsens arbete med den gemensamma informationsstrukturen är en del av den nationella e-hälsostrategin. Strategins mål är att genom nationella överenskommelser och krav skapa förutsättningar för tillgänglig och säker digital informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Nationell informationsstruktur (NI) ingår i Socialstyrelsens uppdrag med att vidareutveckla och förvalta den gemensamma informationsstrukturen. Utifrån de erfarenheter som gjorts sedan NI presenterades i en första version har Socialstyrelsen identifierat ett behov av att vidareutveckla denna för att möta nya krav. Vidareutvecklingen utgår ifrån underlag i form av befintliga NI modeller, de produkter som överlämnats från Center för e-hälsa i samverkan, CeHis, samt Socialstyrelsens verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten. Allt underlag är framtaget i nära samarbete med verksamhetsrepresentanter men med olika syften och krav på innehåll. Ett mål med vidareutvecklingen har varit att ena dessa underlag till en sammanhållen nationell informationsstruktur. Vidareutvecklingsmetoden har utgått ifrån en internationell standard för informationsarkitektur. Vidareutvecklingen har genomförts genom att systematiskt gå igenom begreppsområde per begreppsområde. Delresultaten ska direkt kunna tillämpas efter varje iteration och vidareutvecklingen kommer att fortsätta under 2015 för att leverera modeller vars innehåll till stor del täcker Socialstyrelsens målgruppers behov. Den nya versionen av NI ska användas för att identifiera, beskriva och hantera dokumentationsbehov inom vård och omsorg och möjliggör att olika verksamheter kan strukturera information kring en individ på samma sätt. Den gemensamma beskrivningen av den individanpassade processen möjliggör då att korrekt och tillgänglig dokumentation kan återanvändas och att den följer individen mellan olika aktörer och ökar därmed patientsäkerheten och rättssäkerheten för individen. Den nya versionen av NI innehåller också dokumentationskrav enligt gällande författning samt lagstadgade rapporteringskrav till register, något som minskar dubbelarbete och dubbeldokumentation hos användarna samt ökar följsamheten mot lag och föreskrift. Denna rapport redovisar hur Socialstyrelsen har genomfört vidareutvecklingen samt hur myndigheten vill planera det fortsatta arbetet. De nya modellerna redovisas tillsammans med läsanvisningar i bilagor. Huvudförfattarna till rapporten är Ingela Strandh och Niklas Eklöf samt Socialstyrelsens konsulter. Andra personer som arbetar med uppdraget kring gemensam informationsstruktur på Socialstyrelsen har under arbetets gång bidragit med värdefulla synpunkter. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN 3

6 Innehåll Förord... 3 Nyttan med nationell informationsstruktur... 5 Befintliga modeller och behov av vidareutveckling... 7 De vidareutvecklade modellerna... 9 Genomförandet av vidareutvecklingen Lista på bilagor Bilaga 1 Läsanvisning till modellerna...12 Bilaga 2 Vidareutvecklade modeller för vård och omsorg...12 Bilaga 3 Vidareutvecklade modeller för hälso- och sjukvård...12 Bilaga 4 Vidareutvecklade modeller för socialtjänst...12 Bilaga 5 Samband till befintliga informationsmodeller...12 Bilaga 6 Krav på innehåll - angelägenheter...12 Bilaga 7 Arkitektur och metodbeskrivning NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN

7 Nyttan med nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har ett nationellt samordningsansvar för en gemensam informationsstruktur inom vård och omsorg 1.I detta ingår den nationella informationsstrukturen (NI) och det nationella fackspråket (NF). NI syftar till att förbättra hanteringen av information inom vård och omsorg genom att skapa en gemensam struktur för den information som behöver hanteras kring en individ som är föremål för hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst. Utifrån den process som individen genomgår beskriver NI den typ av information som olika aktörer behöver i sin kommunikation inom processen samt hur informationen ska struktureras för att kunna återanvändas för olika syften. NI är inte ett it-stöd men ska beskriva vård- och omsorgsverksamheten och den information som behövs i en ändamålsenlig dokumentation på ett sådant sätt att NI kan användas vid kravställning av it-stöd. Informationen beskrivs i form av process-, begrepps- och informationsmodeller. Figur 1 Figur 1 beskriver NI som den gemensamma utgångspunkten för att få spårbarhet från verksamhetsanalysen och verksamhetsbeskrivningen till analysen och beskrivningen av ett ändamålsenligt it-stöd. Sedan får användarna och it-systemleverantörerna tillsammans skapa konkreta tillämpningar utifrån de nationellt gemensamma modellerna. Genom att använda en gemensam beskrivning utifrån den individanpassade processen kan olika verksamheter strukturera sin dokumentation kring en individ på samma sätt även om man bara deltar i delar av processen. Då blir det lättare att sammanställa och samordna vad som har planerat eller vad som är genomfört kring individens behov så att till exempel nästa aktör kan ta vid och fortsätta processen. Den gemensamma beskrivningen säkerställer att dokumentationen kan återanvändas och att den följer individen mellan 11 Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk, S2007/4754/FS NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN 5

8 olika aktörer och ökar därmed patientsäkerheten och rättssäkerheten för denne. Med tillgång till relevant och entydig vård- och omsorgsdokumentation får en individ större möjligheter att i dialog med en vård- eller omsorgsaktör sätta upp mål. Med strukturerad dokumentation blir det också lättare att presentera jämförbar information om olika vård- och omsorgsaktörer och deras resultat och kvalitet, vilket underlättar individens möjligheter att göra aktiva val av utförare, till exempel vårdcentral eller äldreboende. Om informationshantering enligt NI utgör underlaget för utformandet av beslutsstöd, kan dessa bli så enhetliga att verksamheterna kan använda de beslutsstöd som har utvecklats på nationell nivå. Det blir då möjligt att åstadkomma en entydighet från evidensbaserade kunskapsunderlag till styrning av vårdens- och omsorgens kärnprocesser och vidare till enhetligt strukturerad statistikuppföljning, till exempel hälsodataregister och kvalitetsregister. Med NI får både beställare och leverantörer av processorienterade it-stöd en gemensam bas för kravställning och utveckling. Detta ger bland annat bättre möjligheter att kombinera it-stöd från olika leverantörer som används i olika delar av individens process vilket bidrar till konkurrensneutralitet och bör på sikt leda till lägre samhällskostnader. Detta bör inte bara gälla vid upphandling av nya it-stöd utan även röra arbetet med att anpassa och vidareutveckla befintliga it-stöd. De primära målgrupperna för NI är beställare och utförare inom vård och omsorg, myndigheter inom vård och omsorg samt it-leverantörer inom vård och omsorg. 6 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN

9 Befintliga modeller och behov av vidareutveckling En första version av process- begrepps- och informationsmodeller för vård och omsorg togs fram av Socialstyrelsen För att närma sig verksamheterna har Inera (f.d. CeHis) parallellt utvecklat Verksamhetens Tillämpade Informations Modell (V-TIM 2.2) som specifikt gäller hälso- och sjukvård. V-TIM 2.2 överlämnades till Socialstyrelsen Socialstyrelsen har också gjort ett omfattande arbete för att ta fram en mer verksamhetsnära beskrivning av socialtjänst i form av en processmodell och en begreppsmodell 4. Dessa modeller tillsammans utgör de befintliga delarna av NI och har utgjort underlag i vidareutvecklingen. Socialstyrelsen har också ett särskilt regeringsuppdrag 5 för att beskriva förutsättningarna för att följa individanpassade processer. Resultatet från den utredningen har också ingått som underlag i vidareutvecklingen. De befintliga modellerna är framtagna i nära samarbete med verksamhetsrepresentanter fast med olika syften och krav på innehåll och har inga tydliga relationer till varandra. Dessutom har de ingen koppling till det terminologiska arbete som Socialstyrelsen ansvarar för som en del av regeringsuppdraget och inte heller till dokumentationskrav enligt författning eller rapporteringskrav till lagstadgade register. Detta gör det därför svårt att enhetligt tillämpa dessa befintliga modeller för att uppnå den önskade nyttan i form av ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Socialstyrelsen har identifierat ett behov att mer systematiskt vidareutveckla modellerna enligt en kvalitetssäkrad metod. Socialstyrelsen har därför utvärderat både de befintliga modellerna och den befintliga notationstekniken som användes för att skapa dessa för att öka tillämpbarheten och lösningsneutraliteten för NI. Inför utvärderingen gick Socialstyrelsen igenom tillämpbara standarder och standarden SS-ISO/IEC/IEEE bedömdes vara den som bäst motsvarande kravkriterierna. Standardens olika delar har relaterats till NI och Socialstyrelsens övriga verksamhet. Resultatet av kopplingen till standarden har legat till grund för både utvärderingen av modellerna, framtagande av vidareutvecklingsmetod och det notationssätt som föreslagits för de vidareutvecklade modellerna. Genom att systematiskt relatera NIs olika delar till en standard av denna typ blir det tydligare hur NI förhåller sig till andra etablerare arkitekturer och hur de olika delarna i NI samverkar med varandra. 2 Nationell Informationsstruktur ett regeringsuppdrag inom Nationell IT-strategi för vård och omsorg, Stockholm: Socialstyrelsen Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013, Stockholm, Socialstyrelsen Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten, underlag för avstämning mot den nationella informationsstrukturen och utveckling av det nationella fackspråket. Rapport Stockholm: Socialstyrelsen; Hälsoärende förutsättningen för ett process-id inom hälso- och sjukvården, delrapport. Rapport Stockholm: Socialstyrelsen; 2013 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN 7

10 För fördjupad redovisning av NIs relation till ISO och vidareutvecklingsmetoden, se bilaga 7. Socialstyrelsen konstaterade att ändamålsenlig och strukturerad dokumentation innebär att varje behov av information är tillgodosett och att den gemensamma informationsstrukturen kan bidra till detta mål. Om dokumentationen är ändamålsenligt och strukturerad kan följande indikatorer uppfyllas: Dokumentationen ska vara strukturerad så att den kan vara utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ underlag för patientens eller brukarens ställningstagande fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen Utifrån dessa sex övergripande mål har Socialstyrelsen tagit fram särskilda kvalitetsindikatorer för NI. Dessa har väglett vidareutvecklingen av modellerna. Modellerna som utgör NI ska: innehålla begrepp och informationsmängder för dokumentation representera en ytterligare beskrivningsnivå för de gemensamma behoven inom hälso-och sjukvård respektive socialtjänst vara lösningsneutrala vara fokuserade runt kärnprocessen beskriva hur man ska dokumentera information kring en individanpassad process innehålla de informationsmängder som ska rapporteras till lagstadgade register innehålla de informationsmängder som krävs i kunskapsstyrning eller för verksamhetens behov vara stabila och versionshanterade innehålla juridiska begrepp och informationskrav utifrån kärnprocessen 6 Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation, underlag för nationell samordning och finansiering. Rapport Stockholm: Socialstyrelsen; NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN

11 De vidareutvecklade modellerna Den nya versionen har närmat sig verksamheterna genom vidareutveckla både de specialiserade modellerna för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst men också de sammanhållande, övergripande vård- och omsorgmodeller. NIs vidareutvecklade processmodeller beskriver övergripande processen för vård och omsorg samt specialiseringarna hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dessa i sin tur beskriver den process som individen genomgår och som ofta löper över organisatoriska gränser. Av NIs begreppsmodeller framgår hur begreppen som identifierats i denna process relaterar till varandra. Informationen som finns och skapas i processen måste dokumenteras på ett gemensamt, strukturerat sätt och i relation till annan information. Denna struktur beskrivs i de vidareutvecklade informationsmodellerna. För mera information om olika modelltyper och deras användning, se bilaga 1. Figur 2 Figur 2 visar överskådligt hur de nio vidareutvecklade modellerna relaterar till varandra. Modellerna redovisas i bilaga 2-4. Vidareutvecklingen har genomförts genom att systematiskt gå igenom begreppsområde per begreppsområde. Delresultaten ska direkt kunna tilllämpas efter varje iteration. Vidareutvecklingen kommer att fortsätta under 2015 för att leverera modeller vars innehåll till stor del täcker Socialstyrelsens målgruppers behov. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN 9

12 Genomförandet av vidareutvecklingen Avgränsning och krav på innehåll anges enligt valda perspektiv och angelägenheter enligt vidareutvecklingsmetoden. Detta säkerställer en systematik i vad som ingår i modellerna och vad som inte ingår. En grund i Socialstyrelsens arbete är att värna om patient- och rättssäkerheten för den enskilde. Kraven på patient- och rättssäkerhet kommer till uttryck i lagar, förordningar och föreskrifter. Författningar är därmed en viktig utgångspunkt i NI och det första perspektivet är Dokumentationskrav enligt författning. Det finns ca 70 författningar inom området med uttryckliga dokumentationskrav och dessa har systematiskt analyserats och utgjort grundkällan för modellering. Vidare finns det ett flertal lagstadgade rapporteringskrav inom vård och omsorg. Därför har perspektivet Statistikuppföljning inkluderats. Vidareutvecklingen under 2014 har valt att avgränsa till endast Socialstyrelsens register. Till slut har Socialstyrelsen tagit hänsyn till specificerade angelägenheter inom perspektivet Verksamhetens gemensamma behov. Detta inkluderar specifika projekt som ingår i 2014 års regeringsuppdrag om gemensam informationsstruktur samt gemensamma tjänster som utvecklas inom ramen för den nationella e-hälsostrategin. För sammanfattning över vilka perspektiv och angelägenheter som valts, se tabell nedan. För detaljerad lista på angelägenheter, se bilaga 6. Perspektiv Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov Angelägenheter Författningar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som specificerar dokumentationskrav Lagstadgade hälsodata- och socialtjänstregister Dokumentationsbehov utifrån regeringsuppdrag som avser eller påverkar NI samt strategin för nationell e-hälsa Vidareutvecklingen fokuserade på sex centrala begreppsområden under Begreppsområden valdes utifrån följande kriterier: att de finns i de delar av befintliga modeller som används att det finns flertal dokumentations- och rapporteringskrav inom dessa att de förekommer i de specialiserade modellerna för både hälso- och sjukvård och socialtjänst 10 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN

13 Följande sex begreppsområden har inkluderats i vidareutvecklingen: Vård- och omsorgstagare Frågeställning Tillstånd Aktivitet Hälsoärende Organsation Under 2015 kommer vidareutvecklingen fortsätta med ytterligare begreppsområden som uppfyller ovanstående kriterier men även inkludera andra som är specifika för specialiseringarna eller som tillkommit som nya behov till förvaltningen. Fortsatta begreppsområden under 2015 kan inkludera professionell aktör, relaterade personroller, beslut, läkemedel, och planer. Genomförandet av vidareutvecklingen har bedrivits genom ett nära samarbete mellan informatiker, jurister och terminologer. Vidareutvecklingsmetoden består av sex steg som redovisas i bilaga 7. För att säkerställa att metoden tillämpades systematiskt var det nödvändigt med en fördjupad sammanställning av befintliga modeller, befintliga termbanksposter, alla dokumentationskrav enligt författning samt alla rapporteringskrav till Socialstyrelsens register. Utifrån sammanställningen av befintliga modeller har en sambandsfil mellan befintliga och vidareutvecklade informationsmodeller skapats vilket redovisas i bilaga 5. Vidareutvecklingen av NI har strävat efter att begreppsmodelleringen ska omfatta såväl informationsperspektivet som det terminologiska perspektivet. När begreppsanalysen har visat att det begrepp som man avser hålla information om helt överensstämmer med ett väldefinierat begrepp i fackspråket, så har vidareutvecklingen använt korrekt fackterm och definition. I de fall begreppet inte har överensstämt med liknande begrepp i termbanken, så har begreppet fått ett eget namn och egen beskrivning. Sammanställningen av författningar gjordes genom genomgång av alla författningar inom området, varvid alla enskilda paragrafer som specificerar dokumentationskrav noterades. Dokumentationskraven har sedan åskådliggjorts i form av informationsklasser och attribut. Sammanställningen av rapporteringskrav till Socialstyrelsens hälsodataoch socialtjänstregister gjordes genom genomgång av alla inrapporteringsvariabler tillsammans med kvalitetsansvariga för registren. Inrapporteringsvariablerna har sedan åskådliggjorts i form av informationsklasser och attribut. De specialiserade modellerna för hälso-och sjukvård respektive socialtjänst skapas först för valt begreppsområde. De gemensamma begreppen och dokumentationskraven har sedan åskådliggjorts i den generiska beskrivningsnivån för vård och omsorg. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN 11

14 Lista på bilagor Bilaga 1 Läsanvisning till modellerna Denna bilaga förklarar vad de olika modelltyperna är, vad de ska användas till, hur man ska läsa modellerna och hur de relaterar till varandra. Bilaga 2 Modeller för vård och omsorg Denna bilaga innehåller NIs processmodell, begreppsmodell och informationsmodell för vård och omsorg med relaterad dokumentation. Bilaga 3 Modeller för hälso- och sjukvård Denna bilaga innehåller NIs processmodell, begreppsmodell och informationsmodell för hälso- och sjukvård med relaterad dokumentation. Bilaga 4 Modeller för socialtjänst Denna bilaga innehåller NIs processmodell, begreppsmodell och informationsmodell för socialtjänst med relaterad dokumentation. Bilaga 5 Översiktliga samband till befintliga informationsmodeller Denna bilaga listar sambanden mellan de vidareutvecklade informationsklasserna mot de befintliga informationsklasserna i informationsmodellerna. Bilaga 6 Krav på innehåll - angelägenheter Denna bilaga listar de specifika angelägenheter som använts som avgränsning för att vidareutveckla modellerna. Bilaga 7 Arkitektur och metodbeskrivning Denna bilaga redovisar vad som legat till grund för vidareutvecklingsmetoden och arkitekturella beslut. 12 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 SOCIALSTYRELSEN

15 Nationell Informationsstruktur 2.0 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

16 Innehåll Inledning... 3 Processmodell... 4 Vad är en processmodell?... 4 Hur används processmodeller i NI?... 4 Att läsa processmodellerna i NI... 5 Begreppsmodell... 6 Vad är en begreppsmodell?... 6 Hur används begreppsmodeller i NI?... 6 Begreppsmodellens relation till informationsmodellen... 7 Att läsa begreppsmodellerna i NI... 7 Informationsmodell... 9 Vad är en informationsmodell?... 9 Hur används informationsmodeller i NI?... 9 Att läsa informationsmodellerna i NI...10 Färgsättning Relationen mellan de olika modellerna NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN

17 Inledning Den nationella informationsstrukturen (NI) omfattar tre modelltyper: processmodeller begreppsmodeller informationsmodeller Dessa modeller utgör informationsstrukturen för de verksamhetsområden som NI omfattar; hälso- och sjukvård och socialtjänst. NI består av två beskrivningsnivåer, en övergripande nivå för vård och omsorg och en specialiserad nivå som beskriver hälso- och sjukvård samt socialtjänst i form av en specialisering för respektive verksamhetsområde. De tre modelltyperna, process-, begrepps- och informationsmodell, används för båda beskrivingsnivåerna. Det innebär att NI totalt består av nio olika modeller: tre för vård och omsorg, tre för hälso- och sjukvård och tre för socialtjänst. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN 3

18 Processmodell Vad är en processmodell? En processmodell beskriver verksamhetsnära processer på en övergripande och generisk nivå. Modellen syftar till att beskriva vad som sker i en viss verksamhet sett ur ett, på förhand definierat perspektiv. Processmodeller beskriver inte hur processerna ska eller bör realiseras i it-stöd. Begreppet process finns definierat i Socialstyrelsens termbank som: serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Processer kan beskrivas med olika notationstekniker och på olika detaljeringsnivå och det finns olika standarder för vad en processmodell bör och inte bör innehålla. En process har dock alltid två huvudsakliga beståndsdelar: objekt som har ett värde samt aktiviteter som utförs för att tillföra objektet ytterligare värde. När en process tillämpas i praktiken genom att olika aktörer agerar enligt processen konsumeras och produceras information vilken kan beskrivas med hjälp av en informationsmodell. I processmodellen finns dock ingen referens till vilken information som konsumeras och produceras i de olika delarna av processen. Hur används processmodeller i NI? NI omfattar en processmodell för vård och omsorg som är gemensam för både hälso- och sjukvård och socialtjänst samt två processmodeller på den specialiserade beskrivningsnivån som beskriver de två verksamhetsområdena var för sig. Processmodellen för vård och omsorg beskriver den process som alla som erhåller hälso- och sjukvård eller socialtjänst genomgår. Processmodellen är oberoende av organisatoriska gränser och visar därmed den process som individen genomgår. Denna innefattar hela processen från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning av genomförandet. Syftet med processen är att identifiera och hantera problem samt att följa upp effekten av detta. Processen är en individanpassad process. På den specialiserade beskrivningsnivån beskriver processmodellen för hälso- och sjukvård den process som alla som erhåller hälso- och sjukvård genomgår och processmodellen för socialtjänst beskriver motsvarande för alla som erhåller socialtjänst. Processmodeller beskriver och avgränsar den verksamhet vars information sedan beskrivs med hjälp av begrepps- och informationsmodeller. Processmodellen för vård och omsorg ska också säkra spårbarheten mellan de två verksamhetsområdena hälso- och sjukvård och socialtjänst. De specialiserade processmodellerna för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst tydliggör 4 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN

19 ramarna för respektive verksamhetsområde. Dessa modeller kan sedan specialiseras ytterligare vid behov eller konkretiseras med hjälp av arbetsflödesmodeller i mer verksamhetsnära tillämpningar. När användarna beskriver sina egna processer och arbetsflöden utgör dessa beskrivningar en ytterligare specialiserad beskrivningsnivå som ska relateras till motsvarande överliggande processmodell i NI. Att läsa processmodellerna i NI Processmodellerna i NI tillhandahålls i form av dokument som innehåller modellerna tillsammans med en detaljerad textuell beskrivning av modellens olika delar. Notation i processmodellerna Med notation menas de symboler som används för att beskriva en verksamhet på ett enhetligt sätt i en modell. Processmodellerna i NI använder en enkel notation med få detaljer synliga. Modellerna visar en sekvens av processens olika processteg med hjälp av symboler. Nedan visas den symbol som används för att illustrera de olika stegen i processmodellen. Det som initierar en process (input) och det värde som processen tillför (output) är inte synligt i modellen utan beskrivs endast i den textuella beskrivningen, se bilaga 2, bilaga 3 och bilaga 4. Symboler i processmodellen Processteg Processmodellen består av ett flöde av olika processteg. Dessa motsvarar aktiviteter som bearbetar det som initierar aktiviteten i syfte att tillföra värde till efterföljande steg i processen. Varje processteg har ett namn som beskriver den aktivitet som utförs. Detaljerad beskrivning av processmodellerna Varje processmodell i NI har en detaljerad beskrivning. Beskrivningen består av följande delar: Namn Beskrivning Objekt in Objekt ut 1. Namn på En beskrivning av Det som initierar processteget den/de aktiviteter Resultatet från processteg den/de aktiviteter och som förädlas i och med att omfattar. Objektet som processteget som processteget omfattar den/de aktiviteter kan sedan gå vidare processteget omfattar genomförs. in i nästa steg i processen alternativt avsluta processen. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN 5

20 Begreppsmodell Vad är en begreppsmodell? En begreppsmodell beskriver de begrepp som hanteras inom det område som en processmodell beskriver samt förklarar begreppens inbördes relation. Begreppsmodellering innebär att man kartlägger vilken information man behöver hålla om centrala begrepp i ett visst sammanhang. Det är oftast informationshanteringsperspektivet som är i fokus. Begreppsmodellering kan jämföras med en terminologisk begreppsanalys där fokus är att definiera begrepp och dess relation till varandra inom ett fackområde som helhet och inte bara i ett specifikt, avgränsat sammanhang. Begreppsmodellen efterföljs i många i fall av en informationsmodell och i en del situationer tar informationsmodellen helt över begreppsmodellens roll. I andra situationer behövs båda modelltyperna. När både informations- och begreppsmodell finns är begreppsmodellen till för att tydliggöra egenskaper hos olika begrepp som ur ett informationsperspektiv hanteras på samma sätt. En klass i informationsmodellen representerar då och innehåller information om flera begrepp och begreppsmodellen behövs för att synliggöra detta och beskriva begreppen enligt användarnas fackspråk. Begreppsmodellen är ett första steg i kartläggningen av vilken information som är relevant inom ett område och hur de olika begreppen förhåller sig till varandra. Hur används begreppsmodeller i NI? Begreppsmodellerna i NI visar vilka begrepp som ingår i en viss process. NI innefattar en begreppsmodell för vård- och omsorgsnivån samt två begreppsmodeller för den specialiserade nivån för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst. Begreppsmodellerna specificerar vilka begrepp inom respektive verksamhetsområde som ska användas för att hanterera information inom det som omfattas av den nationella informationsstrukturen. Vidareutvecklingen av NI har strävat efter att begreppsmodelleringen ska omfatta såväl det informatiska perspektivet som det terminologiska perspektivet. När begreppsanalysen har visat att det begrepp som man avser hålla information om helt överensstämmer med ett väldefinierat begrepp i fackspråket, så har man använt sig av korrekt fackterm och definition enligt Socialstyrelsens termbank. När en facktermen och klassnamnen överensstämmer och kan användas för att beskriva det man avser hålla information om blir det lättare att förstå modellernas innebörd och användning. De begrepp som används i den övergripande vård- och omsorgsmodellen är generiska. Det innebär att de begrepp som finns i den begreppsmodellen inte 6 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN

21 är avsedda att använda i de faktiska verksamheterna. Den beskrivningsnivåns funktion är i stället att säkerställa spårbarhet mellan de specialiserade modellerna för hälso- och sjukvård och för socialtjänst. Ett exempel är begreppet vård- och omsorgstagare som återfinns på den generella nivån för vård och omsorg, och som representeras av patient respektive brukare i de specialiserade nivåerna för respektive verksamhetsområde. Det är begreppen i de specialiserade begreppsmodellerna på den specialiserade beskrivningsnivån som är möjliga att härleda till den faktiska verksamhetens fackspråk. Begreppsmodellens relation till informationsmodellen Begreppsmodellen för en tillämpning hos användarna anger vilka begrepp som den motsvarande informationsmodellen håller information om. Alla begrepp i begreppsmodellerna återfinns dock inte som klasser i motsvarande informationsmodell. Anledningen till det är att flera begrepp i begreppsmodellen kan hanteras av en och samma klass i informationsmodellen. Det sker till exempel då två begrepp, som för verksamheten är två skilda företeelser, inte skiljer sig åt ur ett dokumentationsperspektiv. Till exempel så ställer begreppen observerat hälsotillstånd (inom hälso- och sjukvård) och potentiellt hälsotillstånd (inom hälso- och sjukvård) samma krav på dokumentationen och kan därmed kopplas till samma klass i informationsmodellen Observation trots att de för verksamheten beskriver två skilda företeelser. Ett begrepp kan också resultera i flera informationsklasser när det är relevant att dela upp begreppet i olika informationsmängder vilket leder till att det kan finnas klasser i informationsmodellen som inte har en direkt motsvarighet till ett begrepp i begreppsmodellen. Detta uppstår när information om ett begrepp måste hanteras separat för att möjliggöra ett visst dokumentationskrav. Att läsa begreppsmodellerna i NI Begreppsmodellerna i NI tillhandahålls i form av dokument som innehåller modellerna tillsammans med en detaljerad beskrivning av modellernas olika delar. Notation i begreppsmodellerna Begreppsmodellerna använder notationen från standarden UML (Unified modeling language). UML har ingen separat notation för begreppsmodeller då det är möjligt att beskriva även begrepp med den notation som används för klassdiagram i UML. Det som skiljer begreppsmodellerna från informationsmodellerna, som även de representeras i form av klassdiagram, är att informationsmodellerna innehåller ytterligare detaljer i form av attribut och associationer i syfte att beskriva hur informationen som beskriver begreppen från begreppsmodellerna ska struktureras. Nedan ges en beskrivning av de symboler som används för att illustrera de olika delarna i begreppsmodellerna. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN 7

22 Symboler Varje begrepp i begreppsmodellerna representeras av en klass. Klassens namn motsvarar det begrepp som avses. Klasserna i begreppsmodellerna i NI har inga attribut. Ett begrepp i begreppsmodellerna beskrivs genom sin relation till andra begrepp. Relationen mellan två begrepp representeras av en linje mellan begreppen. Ovanför linjen står namnet på sambandet. En pil visar i vilken riktning sambandet ska läsas. Detaljerad beskrivning av begreppsmodellerna För varje begreppsmodell i NI finns en detaljerad beskrivning. Beskrivningen består av följande delar: Begrepp Begreppets benämning Definition enligt Socialstyrelsens termbank Begreppets definition enligt Socialstyrelsens termbank. Beskrivning enligt NI Beskrivning framtagen i utvecklingen av NI. Relation till andra modeller Beskrivning av hur begreppet relaterar till begreppsmodellen i den överliggande nivån i NI samt hur information om begreppet representeras i motsvarande informationsmodell. När begrepp i begreppsmodellen motsvarar begrepp i Socialstyrelsens termbank används termer och definitioner från termbanken i begreppsmodellen. Detta dokumenteras i begreppsmodellens kolumn Definition enligt Socialstyrelsens termbank. De begrepp i begreppsmodellen som inte motsvarar begrepp i termbanken har fått eget namn och egen beskrivning. Dessa beskrivningar dokumenteras i kolumnen Beskrivning enligt NI. Beskrivningarna kan vara baserade på olika källor, t.ex. legaldefinitioner. En legaldefinition är en definition av ett begrepp som används i en författning, t.ex. begreppet vårdgivare (se patientdatalagen). Vid begreppsanalysen har Socialstyrelsen också uppmärksammat att vissa begrepp i termbanken kommer att behöva ses över. Det arbetet görs inte inom ramen för utvecklingen av NI utan kommer att göras i ett separat terminologiarbete. Av begreppsmodellen framgår det vilka begrepp som kan komma att revideras i Socialstyrelsens termbank. För varje begrepp i de specialiserade begreppsmodellerna för hälso- och sjukvård och för socialtjänst anges hur begreppet relaterar till den generella begreppsmodellen över vård och omsorg. Även hur begreppet representeras i motsvarande specialiserade informationsmodellen anges. 8 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN

23 Informationsmodell Vad är en informationsmodell? En informationsmodell har en direkt koppling till en begreppsmodell. Informationsmodellen visar vilken information som ska dokumenteras om begreppen i begreppsmodellen och hur informationen ska dokumenteras. Informationsmodeller är lösningsoberoende och ska visa sambanden mellan olika informationsmängder i en verksamhet oavsett i vilket eller vilka it-stöd de tillämpas i. En informationsmodell representerar information som kan dokumenteras om verkliga företeelser utifrån ett eller flera perspektiv. Verkligheten kan representeras av olika informationsmodeller beroende på vilka perspektiv som ska uttryckas i modellen. Samma informationsmängd kan även härledas till flera olika processteg i en processmodell. En informationsmodell kan användas för att beskriva informationsmängder som är gemensamma för olika processteg och som kommuniceras mellan olika verksamheter och it-stöd. Informationsmodellen är beroende av processmodellen eftersom processmodellen beskriver och avgränsar det verksamhetsområde inom vilket informationen produceras och konsumeras. Informationsmodellen beskriver verksamhetens information och omfattar därför inte de mer tekniska informationsmängder som behöver finnas för att hantera informationen i olika typer av IT-stöd (t.ex. olika typer av identiteter och tekniska tidsangivelser). Hur används informationsmodeller i NI? Informationsmodellerna i NI beskriver hur information som skapas eller används i den individanpassade processen ska dokumenteras. Detta görs genom klasser och attribut som håller information om de begrepp som återfinns i NI:s begreppsmodeller. Precis som med den generella begreppsmodellen är syftet med den generella informationsmodellen för vård och omsorg att säkerställa spårbarhet mellan modellerna på de mer specialiserade nivåerna. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och andra författningar inom respektive verksamhetsområde som styr hur informationen får utbytas i praktiken. Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av ett antal angelägenheter: NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN 9

24 Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov Informationsmodellerna i NI avser därmed inte att beskriva all information som behöver dokumenteras i en vård- och omsorgsprocess. Vid en tillämpning av informationsmodellen kan attribut och klasser behöva tillföras. Att läsa informationsmodellerna i NI Informationsmodellerna i NI tillhandahålls i form av dokument som innehåller modellerna tillsammans med en detaljerad, textuell beskrivning av modellens olika delar. Notation i informationsmodellerna Informationsmodellerna i NI utgörs av klassdiagram som använder den standardiserade notationen UML (Unified Modeling Language). Modellerna består av informationsklasser med attribut som beskriver vilken information som ska dokumenteras om ett visst informationsobjekt. Hur de olika informationsklasserna relaterar till varandra beskrivs med associationer. Symboler Varje informationsmängd som ska kunna dokumenteras representeras av en klass i informationsmodellen. En klass håller information om en viss typ av information (t.ex. Person, Aktivitet, Observation). En klass kan utgå från begrepp i begreppsmodellen som motsvarar samma företeelse. En klass egenskaper beskrivs med attribut och associationer. Det är attributen som bär den information som informationsmodellen håller strukturen för. Exempelvis anges en persons personnummer i attributet person-id som återfinns i klassen Person. För varje attribut anges en multiplicitet som anger antalet tillåtna förekomster av den information som attributet håller (t.ex. får en person ha ett och endast ett (1) födelsedatum men ett eller flera (1..*) förnamn). Varje attribut beskrivs ytterligare genom att ett specifikt format anges. Formatet (eller datatypen) anger om informationen dokumenteras som t.ex. fritext, ett datum, en kod eller en identifierare. I NI används datatyper enligt ISO (se tabell nedan under rubriken Datatyper). Hur klasserna i en informationsmodell relaterar till varandra beskrivs 10 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN

25 genom associationer. Associationens namn beskriver sambandet mellan klasserna, och multipliciteten anger antalet förekomster av en klass i förhållande till en annan klass. Exempelvis är en patient föremål för noll eller flera journalhandlingar. I detta fall håller klassen Patient information om patienten och klassen Journalhandling information om aktuell journalinformation. Dessa två klasser har en association mellan sig med multipliciteten 0..* åt ena hållet och 1 åt andra hållet då en journalhandling alltid rör en och endast en patient. En klass i en informationsmodell kan behöva specialiseras och får då en eller flera klasser under sig. Detta illustreras genom att klasserna länkas samman som på bilden ovan. En specialisering av en klass innebär att attributen från en klass ärvs till en annan klass som i sin tur kan ha ytterligare attribut utöver de som har ärvts. Multiplicitet Attribut och associationer i informationsmodellerna har en multiplicitet. Multipliciteten visar antalet förekomster av ett attribut eller en klass i förhållande till en relaterad klass. Multipliciteten anges i slutet av associationen mellan två informationsklasser. Anledningen till att multipliciteten anges i båda ändarna av ett samband är att sambandet ska kunna läsas oavsett riktning.vilken multiplicitet som gäller styrs av sambandets riktning. Multipliciteten anges på följande sätt i informationsmodellen: Notation Beskrivning 0..1 Noll eller en 1 En och endast en 0..* Noll eller flera 1..* En eller flera (Stjärnan byts ut mot heltal i de fall ett maxantal finns (1..5) Datatyper I NI används datatyper enligt ISO för att beskriva de olika format som behövs för uppnå en viss struktur på den information man dokumenterar. Följande datatyper från ISO används i NI. Socialstyrelsen beskriver inte vilka ingående delar hos respektive datatyp som ska användas i en specifik tillämpning. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN 11

26 Förkortning Benämning Beskrivning CV Coded Value Kod från kodverk/klassifikation. ST String Fritext INT Integer Heltal II Instance identifier Unik identifierare BL Boolean Sant/Falskt/NULL BN Boolean not null Sant/Falskt TS Time stamp Tidpunkt IVL<TS> Interval period of Tidsintervall time QSET<TS> A set of TS Sammansatt datatyp som håller olika typer av tidsangivelser. Exempel kan vara frekvenser, intervall och en uppsättning tidpunkter samt angivelse av vad tidpunkterna representerar. AD Address Sammansatt datatyp som håller olika typer av adressinformation. TEL Telecommunication Address Sammansatt datatyp som håller kontaktinformation av bl.a. typerna telefonnummer, e- postadress och url. ANY Any Övergripande datatyp som möjliggör användning av samtliga tillgängliga datatyper. Detaljerad beskrivning av informationsmodellen För varje informationsmodell i NI finns en detaljerad, textuell beskrivning. Varje klass beskrivs var för sig med en referens till vilket begrepp i begreppsmodellen som klassen håller information om. För de specialiserade modellerna finns en referens till den överliggande vård- och omsorgsnivån. Efter beskrivningen av klassen följer en beskrivning av attributen för klassen i form av en tabell. Attribut Attributnamn Beskrivning Beskrivning av den information attributet avser hålla Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet Namn/identitet på den källa som ställer kravet på att informationen i attributet behöver dokumenteras Formatet på den information som attributet avser hålla Antalet tilllåtna förekomster av attributet När angelägenheterna gäller för klassen som helhet listas de i samband med beskrivningen av klassen. Angelägenheter som motiverar enskilda attribut specificeras i kolumnen Dokumentationskrav återfinns i. Det finns en separat bilaga, bilaga 6, som listar alla angelägenheter som har används i NI 2.0. Lagar och författningar anges med SFS-nummer medan registrens hela namn skrivs ut i kolumnen. 12 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN

27 Färgsättning De olika modellerna i NI version 2.0 har olika färgsättning. Färgerna indikerar till vilken verksamhet modellerna hör. De klasser i informationsmodellen som är grå har ännu inte utretts och beskrivits men kommer att ingå i kommande versioner av NI. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN 13

28 Relationen mellan de olika modellerna De olika modellerna i NI syftar till att tillsammans beskriva informationsstrukturen för vård och omsorg. Varje modelltyp är nödvändig för att ge en förståelse för den informationsstruktur som NI omfattar. Syftet med modellerna på vård- och omsorgsnivån i NI är att skapa en gemensam syn på informationen i de två verksamhetsområdena hälso- och sjukvård och socialtjänst. Nedan lämnas en sammanfattning av hur de olika modellerna hänger samman. Processmodellen sätter ramarna för vilka verksamhetsområden som omfattas av NI. Det är därmed processmodellen som avgör vilken information som NI ska hantera. Om information skapas eller används i en verksamhet som omfattas av NI:s processmodell ska den gå att strukturera med hjälp informationsmodellen. Den ska även finnas representerad i form av begrepp i begreppsmodellen. Begreppsmodellen beskriver vilka begrepp som informationsmodellen håller information om. När NI sedan ska användas i en faktisk tillämpning, t.ex. ett IT-stöd, behöver mer specifika processer tas fram, t.ex. i form av flödesmodeller (arbetsflöden). De blir då en konkretisering av NI:s övergripande processmodeller. Ofta behövs i tillämpningarna mer detaljerade informationsmodeller för att beskriva de informationsbehov som finns. Dessa detaljerade informationsmodeller kan sedan omformas till tekniska modeller såsom scheman för informationsöverföring och datamodeller. Dessa mer tillämpningsnära modeller är inte en del av NI utan skapas i verksamhetsnära utvecklingsprojekt. 14 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 1: LÄSANVISNING TILL MODELLERNA SOCIALSTYRELSEN

29 Nationell Informationsstruktur 2.0 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

30 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Omslag Foto Sättning Tryck Läggs in i större rapporter som ska vara maximalt sökbara. Du får ISBN-numret av produktionsledaren. Har de flesta rapporter. Du får artikelnumret av produktionsledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts externt Tryckeri, ort, månad årtal, alt. om den publicerats på webbplatsen

31 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg...4 Begreppsmodell för vård och omsorg...6 Informationsmodell för vård och omsorg... 11

32 Processmodell för vård och omsorg Initiera vård och omsorg Utreda Ta ställning Genomföra Följa upp Processmodellen beskriver den process som alla som erhåller hälso- och sjukvård eller socialtjänt genomgår. Processmodellen är oberoende av organisatoriska gränser och visar därmed den process som individen genomgår. Denna innefattar hela processen från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning av genomförandet. Syftet med processen är att identifiera och hantera problem samt att följa upp effekten av detta. Den faktiska process individen genomgår kallas för en individanpassad process. Processmodellen är en enhetlig beskrivning av processer inom vård- och omsorg. När verksamheterna beskriver sina egna processer och arbetsflöden ska de relateras till den process som individen genomgår. Processmodellen beskriver och avgränsar den verksamhet som sedan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepps- och informationsmodellerna. Processmodellen för vård och omsorg är en generell beskrivning och ska fungera som en sammanhållande länk mellan de två verksamhetsområdena hälsooch sjukvård och socialtjänst.

33 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Processteg för vård och omsorg Namn Beskrivning Objekt in Objekt ut 1. Initiera vård Aktivitet som startar den individanpassade Beskrivning av problem Alternativ och omsorg processen genom att en vård- och omsorgstagare kontaktar hälso- och sjukvård eller socialtjänst Mottagen vård- och omsorgsinitiering samt beslut att utreda Vård- och omsorgsinitiering av- slagen och avslut 2. Utreda En professionell aktör startar och genomför en utredning 3. Ta ställning En professionell aktör tar ställning till vilka åtgärder eller insatser som är lämpliga att genomföra för att åtgärda problemet och uppnå måltillstånd 4. Genomföra Beslutade åtgärder eller uppdrag genomförs enligt plan 5. Följa upp Professionell aktör planerar och genomför en utvärdering av hela processens utfall gentemot ett givet måltillstånd. Mottagen vård och omsorgsinitiering samt beslut att utreda Resultat av utredning Beslut om att åtgärda eller utforma uppdrag Resultat av genomförda åtgärder eller uppdrag gentemot ett givet måltillstånd Resultat av utredning Alternativ Beslut om att åtgärda eller utforma uppdrag Beslut att inte åtgärda eller utforma uppdrag och därmed avslut Resultat av genomförda åtgärder eller uppdrag gentemot ett givet måltillstånd Bedömd effekt av genomförda aktiviteter.

34 Begreppsmodell för vård och omsorg

35 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Begreppsmodellering innebär att man kartlägger vilken information man behöver hålla om centrala begrepp i ett visst sammanhang. Begreppsmodellerna i NI visar vilka begrepp som ingår i en viss process. Vidareutvecklingen av NI har strävat efter att begreppsmodelleringen ska omfatta såväl informationsperspektivet som det terminologiska perspektivet. När begreppsanalysen har visat att det begrepp som man avser hålla information om helt överensstämmer med ett väldefinierat begrepp i fackspråket, så har man använt sig av korrekt fackterm och definition. När man harmoniseriserar de begrepp man avser hålla information om i begreppsmodellen och de begrepp som används i det egna fackspråket, blir det lättare för användarna att förstå modellernas innebörd och användning. De begrepp som används i den övergripande vård- och omsorgsmodellen är generiska. Det innebär att de begrepp som finns i denna begreppsmodell inte kommer att användas i de faktiska verksamheterna. Modellens funktion är i stället att säkerställa spårbarhet mellan de specialiserade modellerna för hälso- och sjukvård och för socialtjänst. Ett exempel är begreppet vård- och omsorgstagare som återfinns på den generella nivån för vård och omsorg, och som representeras av patient respektive brukare i de specialiserade nivåerna för respektive domän. Det är begreppen i de specialiserade begreppsmodellerna som är möjliga att härleda till den faktiska verksamhetens fackspråk. Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Aktivitet (inom vård och omsorg) Avsett tillstånd (inom vård och omsorg) Dokument (inom vård och omsorg) Individanpassad process (inom vård Aktiviteter inom vård och omsorg som syftar till att identifiera och hantera tillstånd, problem eller behov hos vård- och omsorgstagaren och utgörs av t.ex. utredning, ställningstagande, genomförande och uppföljning. Det måltillstånd som hälso- och sjukvårdspersonal respektive socialtjänstpersonal inom vård och omsorg, oftast i samråd med vård- och omsorgstagaren, har beslutat att försöka uppnå. Dokument som inom vård och omsorg upprättas eller inkommer avseende en vård- och omsorgstagare. Exempel är olika journalhandlingar, såsom anteckningar, röntgenbilder eller ljudupptagningar eller olika typer av anteckningar eller handlingar i personakten eller journaldelen av personakten. Den individuellt anpassade process inom vård och omsorg som en vård- och omsorgstagare genomgår med Motsvarar i informationsmodellen: Aktivitet Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Motsvarar i informationsmodellen: Dokument Motsvarar i informationsmodellen:

36 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller och omsorg) syfte att identifiera och hantera problem, tillstånd och behov. Processen innefattar hela processen från vårdoch omsorgsinitiering till uppföljning av genomförandet av aktiviteter och uppföljningen av dessa. Uppföljningen kan ske både när aktiviteterna har avslutats och kontinuerligt under pågående aktivitet. Den individanpassade processen inom socialtjänst startas inte om en förhandsbedömning efter en anmälan eller genom information på annat sätt visar att ett ärende inte ska öppnas. Individanpassad process Måltillstånd (inom vård och omsorg) Observerat tillstånd (inom vård och omsorg) Omgivningsfaktorer Tillstånd som inte har observerats men som vård- och omsorgstagare eller professionell aktör önskar uppnå. Måltillståndet kan delas upp i avsett tillstånd och önskat tillstånd. Tillstånd hos en vård- och omsorgstagare som observerats exempelvis av vård- och omsorgstagaren själv eller professionell aktör inom vård och omsorg. Den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Detta är beskrivningen av omgivningsfaktorer som ges i Klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I termbanken finns begreppet levnadsförhållanden som till viss del motsvaras av omgivningsfaktorerna i ICF. Här ges definitionen för att ytterligare exemplifiera: Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Motsvarar i informationsmodellen: Observation Term: levnadsförhållanden

37 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Definition: den miljö i vilken människor lever och verkar Anmärkning: Levnadsförhållanden avser mikronivå (individens specifika förhållanden), medan livsvillkor avser makronivån. Levnadsförhållandena påverkas av livsvillkoren. Exempel på komponenter i levnadsförhållandena är boendemiljö, arbetsmiljö, psykosocial miljö och materiell standard. Komponenterna motsvaras till viss del av omgivningsfaktorerna i Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Organisation (inom vård och omsorg) Begreppet levnadsnivå används ibland vid gradering av individers levnadsförhållanden. Organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom vård och omsorg. Person Mänsklig individ. Person Motsvarar i informationsmodellen: Organisation Problem (inom vård och omsorg) Tillstånd (inom vård och omsorg) Problem hos en vård- och omsorgstagare som hanteras inom vård och omsorg. Tillstånd hos en vård- och omsorgstagare som hanteras inom vård och omsorg. Motsvarar i informationsmodellen: Observation Motsvarar i informationsmodellen: Observation Vård- och omsorg- Aktivitet som kan starta den individanpassade processen genom att en vård- och omsorgstagare tar kontakt med Motsvarar i informationsmodellen:

38 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller sinitiering eller blir kontaktad av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Inom hälso- och sjukvård initieras processen genom en vårdbegäran för egen räkning och inom socialtjänsten initieras processen av aktualisering (utom när en förhandsbedömning efter en anmälan eller genom information på annat sätt visar att ett ärende inte ska öppnas). Vård- och omsorgsinitiering Vård- och omsorgstagare Önskat tillstånd (inom vård och omsorg) Person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (patient) och/eller som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten (brukare). Det måltillstånd som vård- och omsorgstagaren själv önskar uppnå. Vård- och omsorgstagare Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status

39 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Informationsmodell för vård och omsorg

40 Informationsmodellerna i NI visar hur den information som skapas eller används i den individanpassade processen ska dokumenteras. De beskriver också hur information om de begrepp som finns i begreppsmodellerna ska dokumenteras. Detta görs genom klasser och attribut som håller informationen om begreppen. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och föreskrifter inom respektive verksamhetsdomän som styr hur informationen får utbytas i praktiken. Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av ett antal angelägenheter inom dessa perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov. Informationsmodellerna i NI avser därmed inte att täcka all information som behöver dokumenteras i en vård- och omsorgsprocess. Vid en tillämpning av informationsmodellen kan attribut och klasser behöva tillföras. För en fullständig lista på refererade angelägenheter se bilaga 6. De grå klasserna i modellen är begreppsområden har ännu inte utretts och beskrivits men kommer att ingå i kommande versioner av NI. Aktivitet Klassen aktivitet håller information om något som kan utföras av någon eller något inom vård och omsorg. Aktiviteterna inom vård och omsorg syftar till att identifiera och hantera tillstånd, problem eller behov hos vård- och omsorgstagaren och utgörs av t.ex. utredning, ställningstagande, genomförande och uppföljning. Relation till begreppsmodell: Aktivitet (inom vård och omsorg) Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Kod Kod för den aktivitet som avses. CV 0..1 Status Kod för aktivitetens status som anger om en aktivitet exempelvis är planerad, pågående, eller utförd. CV 1 Metod Kod för metod för genomförandet av aktiviteten som avses. CV 0..1 Beskrivning Textuell beskrivning av den aktivitet som avses. ST 0..1 Tid Angivelse av under vilken tid en aktivitet startat, skett, eller är planerad att ske. QSET<T S> Negation Flagga som negerar betydelsen av klassen. Detta kan användas för att explicit beskriva att en aktivitet inte utförts (trots att den exempelvis var planerad) BN 1

41 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Deltagande Klassen deltagande håller information om på vilket sätt en viss aktör deltar i ett visst givet sammanhang. Exempel på deltagande är en patient eller brukare, som deltar i en utredning i egenskap av subjekt, det vill säga den som aktiviteten riktas mot. Den professionella aktören deltar i egenskap av huvudsaklig utförare av aktiviteten. Relation till begreppsmodell: Saknas Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Typ Kod för hur en aktör deltar i ett visst sammanhang. CV 1 Tid Angivelse av tidsintervall då en aktör deltar i ett visst sammanhang. IVL<TS> 0..1 Individanpassad process Klassen individanpassad process håller information om den individuellt anpassade process inom vård och omsorg som en vård- och omsorgstagare genomgår med syfte att identifiera och hantera problem, tillstånd och behov. Processen innefattar hela processen från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning av genomförandet av dessa. Uppföljningen kan ske både när aktiviteterna har avslutats och kontinuerligt under pågående aktivitet. Den individanpassade processen inom socialtjänst startas inte om en förhandsbedömning efter en anmälan eller genom information på annat sätt visar att ett ärende inte ska öppnas. Relation till begreppsmodell: Individanpassad process (inom vård och omsorg) Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Id Angivelse av en identitetsbeteckning för en specifik individanpassad process. Identitetsbeteckningen används för att dokumentation ska kunna hållas samman när en vård- och omsorgstagare erhåller vård och omsorg från flera professionella aktörer inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. II 1

42 Dokument Klassen dokument håller information om dokument som upprättas eller inkommer avseende en vård- och omsorgstagare. Exempel är olika journalhandlingar, såsom anteckningar, röntgenbilder eller ljudupptagningar eller olika typer av anteckningar eller handlingar i personakten eller journaldelen av personakten. Relation till begreppsmodell: Dokument (inom vård och omsorg) Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Typ dokumentationstidpunkt Kod för den typ av dokument som avses. Detta attribut används för att kunna specificera en ytterligare specialisering av dokumentet utöver de klasser som direkt ärver från denna klass. Attributet anger vilken typ av aktivitet, observation etc. som har dokumenterats. Ett exempel inom hälso- och sjukvård är att typ-attributet skulle användas för att förklara att en observation innehåller en huvuddiagnos. Inom socialtjänsten kan attributet motsvara det specifika sättet att aktualisera, exempelvis begäran om LSS-insats eller ansökan om bistånd. CV 1 Den tidpunkt vid vilken dokumentation sker. TS 1 Observation Klassen observation håller information om olika tillstånd, problem, behov och omgivningsfaktorer som observeras om en vård- och omsorgstagare. Exempelvis kan en diagnos eller funktionsnedsättningar vara något som observeras. Relation till begreppsmodell: Avsett tillstånd (inom vård och omsorg), Måltillstånd (inom vård och omsorg), Observerat tillstånd (inom vård och omsorg), Omgivningsfaktorer, Problem (inom vård och omsorg), Tillstånd (inom vård och omsorg) och Önskat tillstånd (inom vård och omsorg) Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Kod Kod för den observation som avses. CV 0..1 Status Angivelse av objektets status, exempelvis för att dokumentera om det tillstånd som beskrivs har funnits, om det finns för närvarande eller är ett potentiellt tillstånd. CV 1 Metod Kod som beskriver den metod som använts för att utföra observationen. CV 0..1 beskrivning Textuell beskrivning för den observation som avses. ST 0..1

43 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Tid Värde Angivelse av den tid då det som observerats faktiskt förekom eller förväntas förekomma. Exempelvis så kan tidsattributet ange att vård- och omsorgstagaren hade huvudvärk igår kväll mellan kl och även om detta berättades på morgonen efter och det dokumenterades först då. Om observationen är ett måltillstånd anger tidsattributet när detta tillstånd önskas vara uppnått. Angivelse av värde som innehåller resultatet av en mätning av något. Exempelvis så skulle observationens kod kunna motsvara "längd mätt utan skor" och då innehåller värde-attributet resultatet av mätningen, exempelvis 187 cm. IVL<TS> 0..1 ANY 0..1 Organisation Klassen organisation håller information om organisationer som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom vård och omsorg. Relation till begreppsmodell: Organisation (inom vård och omsorg) Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Id Identitetsbeteckning för organisatorisk enhet. II 0..1 typ Kod för den organisationstyp som avses. CV 1 namn Angivelse av organisationens namn. ST 0..1 adress Angivelse av kontakuppgift till organisation som avser adressuppgifter (exempelvis besöksadress eller fakturaadress). elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till organisation och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e- postadress). Exempelvis telefonnummer till växel, e-postadress eller webbplats. AD 0..* TEL 0..*

44 Person Klassen person håller information om den mänskliga individen oavsett vilka roller den personen antar. De attribut som klassen innehåller beskriver egenskaper som personen har oavsett om personen har antagit rollen som vård- och omsorgstagare eller inte. Relation till begreppsmodell: Person Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet person-id Angivelse av en identitetsbeteckning som personen har oavsett om personen får, utreds inom eller är registrerad för att få vård och omsorg (exempelvis: personnummer, samordningsnummer). II 0..1 Förnamn Angivelse av förnamn, som är en persons givna namn och inkluderar tilltalsnamn. ST 0..* Efternamn Angivelse av efternamn, som är en persons familjenamn eller släktnamn. ST 0..1 mellannamn tilltalsnamnsmarkering Angivelse av mellannamn, som är ett namn som kan bäras för att visa gemenskap med en förälder eller en make som bär detta namn som efternamn. Man kan också bära ett eget tidigare efternamn som mellannamn om man bytt till makes eller registrerad partners efternamn. Angivelse av tilltalsnamnsmarkering, som används för att markera vilket av de angivna förnamnen som är personens tilltalsnamn. Giltiga värden är där den första siffran anger vilket av de angivna förnamnen som är tilltalsnamnet (1 motsvarar första namnet osv) och den andra siffran anger det eventuella andra tilltalsnamnet om dubbelnamn är aktuellt. Om inte är den andra siffran 0. ST 0..1 INT 0..1 Kön Angivelse av vilket kön personen har enligt folkbokföringen. CV 0..1 födelsetidpunkt Angivelse av vilken dag och tid personen är född. TS 0..1 sekretessmarkering Angivelse av sekretessmarkering enligt Skatteverket. BL 0..1 Address Angivelse av kontakuppgift till person som avser adressuppgifter (exempelvis bostadsadress eller tillfällig adress). elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till person och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e- postadress). Exempelvis ett mobiltelefonnummer eller e-postadress. AD 0..* TEL 0..*

45 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Roll Klassen roll håller information om i vilken funktion eller uppdrag ett deltagande sker. En roll kan innehas av en person, exempelvis en professionell aktör eller en organisation. Relation till begreppsmodell: Saknas Samband Klassen samband beskriver hur två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Relation till begreppsmodell: Saknas Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Typ Kod för på vilket sätt två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Exempelvis kan en aktivitet ha en relation till en observation där typen är "orsak", dvs. orsaken till att aktiviteten utförs är något som tidigare observerats. CV 1 Vård- och omsorgsinitiering Aktivitet som kan starta den individanpassade processen genom att en vård- och omsorgstagare tar kontakt med eller blir kontaktad av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Inom hälso- och sjukvård initieras processen genom en vårdbegäran för egen räkning och inom socialtjänsten initieras processen av aktualisering (utom när en förhandsbedömning efter en anmälan eller genom information på annat sätt visar att ett ärende inte ska öppnas). Relation till begreppsmodell: Vård- och omsorgsinitiering Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet tidpunkt Angivelse av tidpunkt då en vård- eller omsorgsinitiering skedde. TS 1

46 Vård- och omsorgstagare Klassen vård- och omsorgstagare håller information om den roll en person innehar som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (patient) och/eller som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten (brukare). Relation till begreppsmodell: Vård- och omsorgstagare Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet id adress elektroniskadress Angivelse av ídentitetsbeteckning för vård- och omsorgstagare. Används endast då identitetsbeteckning för person är okänd. Id är en identitetsbeteckning som personen endast har i sin roll som vårdoch omsorgstagare. Angivelse av kontakuppgift som en person endast har i sin roll som vård- och omsorgstagare som avser adressuppgifter (exempelvis särskild kallelseadress). Angivelse av kontaktuppgift som en person endast har i sin roll som vård- och omsorgstagare och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). II 0..1 AD 0..* TEL 0..*

47 Nationell Informationsstruktur 2.0 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

48 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Omslag Foto Sättning Tryck Läggs in i större rapporter som ska vara maximalt sökbara. Du får ISBN-numret av produktionsledaren. Har de flesta rapporter. Du får artikelnumret av produktionsledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts externt Tryckeri, ort, månad årtal, alt. om den publicerats på webbplatsen

49 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård...4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård...6 Informationsmodell för hälso- och sjukvård... 19

50 Processmodell för hälso- och sjukvård Ta emot vård-begäran Bedöma behov av utredning Utreda Bedöma behov av åtgärder Åtgärda Följa upp Processmodellen beskriver den process som alla som erhåller hälso- och sjukvård genomgår. Processmodellen är oberoende av organisatoriska gränser och visar därmed den processen som patienten genomgår. Denna innefattar hela processen från vårdbegäran för egen räkning med syftet att identifiera och behandla hälsoproblem samt följa upp effekten av detta. Den faktiska process individen genomgår kallas för en individanpassad vårdprocess och hålls ihop utifrån patientens ursprungliga kontaktorsak. Processmodellen är en enhetlig beskrivning av processer inom hälso- och sjukvård. När verksamheterna beskriver sina egna processer och arbetsflöden ska de relateras till den process som individen genomgår. Processmodellen beskriver och avgränsar den verksamhet som sedan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepps- och informationsmodellerna. Hälso- och sjukvårdens processmodell är en specialisering av NIs generella processmodell för vård och omsorg.

51 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Processteg för hälso- och sjukvård Namn Beskrivning Objekt in Objekt ut 1. Ta emot vårdbegäran Vårdbegäran för egen räkning Vårdbegäran för egen räkning initierar hälso-och sjukvårdsprocessen och därigenom också en individanpassad vårdprocess Mottagen vårdbegäran (med patientens kontaktorsak) 2. Bedöma behov av utredning En professionell aktör bedömer behov av att starta en utredning baserat på information i vårdbegäran för egen räkning Mottagen vårdbegäran (med patientens kontaktorsak) Alternativ: Behov om att utreda hälsotillstånd Inget behov av att utreda och avslut 3. Utreda En professionell aktör genomför en första utredning, (inklusive eventuella delsteg planera, utreda, analysera). Baserat på resultatet görs en ytterligare behovsbedömning avseende om en fördjupad undersökning behöver genomföras. Detta steg kan vid behov upprepas flera gånger. Beslut om att utreda hälsotillstånd Alternativ Resultat av klinisk undersökning i form av utrett hälsotillstånd Behov av att utreda vidare (upprepa steg) 4. Bedöma behov av åtgärder En professionell aktör bedömer om utrett hälsotillstånd är ett professionellt uppfattat hälsoproblem och därmed åtgärdsmotiverande samt vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra för att uppnå måltillstånd Resultat av klinisk undersökning i form av utrett hälsotillstånd Alternativ Beslut om att åtgärda hälsoproblem Inget behov att åtgärda och avslut 5. Åtgärda Beslutade åtgärder genomförs enligt plan. Baserat på resultat av genomförda åtgärder kan detta steg behöva upprepas flera gånger. 6. Följa upp Professionell aktör planerar och genomför en utvärdering av hela processens resultat gentemot givet måltillstånd. Beslut om att åtgärda hälsoproblem Resultat av genomförda åtgärder Alternativ Resultat av genomförda åtgärder Behov av ytterligare utredningar (gå tillbaka och upprepa steg 3) eller behov av ytterligare åtgärder som behöver göras (upprepa steg 5) Bedömd effekt av åtgärder

52 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård

53 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Begreppsmodellering innebär att man kartlägger vilken information man behöver hålla om centrala begrepp i ett visst sammanhang. Begreppsmodellerna i NI visar vilka begrepp som ingår i en viss process. Vidareutvecklingen av NI har strävat efter att begreppsmodelleringen ska omfatta såväl informationsperspektivet som det terminologiska perspektivet. När begrepp i begreppsmodellen helt motsvarar begrepp i Socialstyrelsens termbank används definitionen från termbanken i begreppsmodellen. Detta dokumenteras nedan i kolumnen Definition enligt Socialstyrelsens termbank. De begrepp i begreppsmodellen som inte motsvarar begrepp i termbanken har projektet tillfört egna beskrivningar och oftast skapat egna namn till. De finns återgivna nedan i kolumnen Beskrivning enligt NI tillsammans med en notering om att NI-begreppet inte motsvarar en termbanksdefinition och att termbanksdefinitionen i vissa fall kommer att ses över. Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Aktivitet (inom hälso- och sjukvård) Något som kan utföras av någon eller något inom hälsooch sjukvård. Det kan t.ex. röra sig om att hälso- och sjukvårdspersonal eller en medicinteknisk produkt utför något. Inom hälso- och sjukvård förekommer exempelvis följande typer av aktiviteter: utredning, behandling, planering, undervisning och utvärdering. Aktiviteter kan vara exempelvis pågående, utförda, eller planerade. Exempel: Planerad blindtarmsoperation Utförd blodtrycksmätning Relation till överliggande nivå: Aktivitet (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen för hälso- och sjukvård: Aktivitet Ofta används åtgärd för aktiviteter som utförs inom hälso- och sjukvård. Ibland används även insats, men då ofta i en allmänspråklig mening. Observera att termposterna åtgärd och insats i Socialstyrelsens termbank som är relaterade till detta begrepp kommer att ses över. Avsett hälsotillstånd Det måltillstånd som hälso- och sjukvårdspersonal, oft- Relation till överlig-

54 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller ast i samråd med patienten, har beslutat att försöka uppnå. Observera att termposten avsett hälsotillstånd i Socialstyrelsens termbank kommer att ses över. gande nivå: Avsett tillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Diagnos Definition: bestämning och benämning av sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet typ i klassen journalhandling Egenuppfattat hälsoproblem Hälsoproblem så som patienten själv uppfattar det. Observera att termposten egenuppfattat hälsoproblem i Socialstyrelsens termbank kommer att ses över. Relation till överliggande nivå: Egenuppfattat problem (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet hälsoproblem Hälsoproblem Tillstånd av brister i det fysiska, psykiska eller sociala välbefinnandet hos en patient vid ett visst tillfälle. Relation till överliggande nivå:

55 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Observera att termposten hälsoproblem i Socialstyrelsens termbank kommer att ses över. Problem (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet hälsoproblem Hälsotillstånd Tillstånd av fysisk, psykisk och social karaktär hos en patient vid ett visst tillfälle. Observera att termposten hälsotillstånd i Socialstyrelsens termbank kommer att ses över. Tillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation Hälsoärende Definition: ärende som håller samman vårddokumentation från en eller flera relaterade individanpassade vårdprocesser Anmärkning: Hälsoärendet bidrar till att vårddokumentation från patientens olika vårdprocesser kopplas samman och bildar underlag till en helhetsbild av patientens problem och behov. Det kan avse genomförd, pågående och planerad vård och behandling. Hälsoärendet gör det möjligt för behörig hälso- och sjukvårdspersonal och patienten själv att följa den individanpassade vårdprocessen och hitta relevant information om genomförd och planerad vård och behandling både inom och över organisatoriska gränser och/eller vårdgivargränser enligt gällande lagar. Den vårddokumentation som ingår i ett hälsoärende hålls samman av en unik identitetsbeteckning, ett hälsoärende-id. Ex- Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Hälsoärende är en vy över dokumentation från individanpassade vårdprocesser med samma kontaktorsakstyp.

56 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller empelvis cancervård inbegriper ofta vård på flera vårdnivåer och kan ges av flera vårdgivare, och informationen i hälsoärendet kan följa patienten mellan vårdgivare, t.ex. kommunal hälso- och sjukvård och primärvård. Individanpassad vårdprocess Definition: vårdprocess som är anpassad för en enskild patient Anmärkning: En individanpassad vårdprocess kan utgöras av en eller flera standardiserade vårdprocesser i kombination som används för en specifik patient i syfte att förebygga, identifiera, utreda och behandla ett eller flera hälsoproblem eller hälsotillstånd. En individanpassad vårdprocess kan omfatta ett eller flera vårdåtaganden. Relation till överliggande nivå: Individanpassad process (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Individanpassad vårdprocess Journalhandling Kontaktorsak Definition: handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder Anmärkning: Exempel på journalhandlingar är röntgenbilder, olika former av anteckningar, ljudupptagningar. Endast uppgifter som är relevanta för en god och säker vård av patienten bör dokumenteras i en patientjournal. Definition: orsak till vårdkontakt som patient eller företrädare för patient anger Relation till överliggande nivå: Dokument (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Journalhandling Relation till överliggande nivå: Saknas

57 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Motsvarar i informationsmodellen: Attributen kontaktorsak och kontaktorsakstyp i klassen Vårdbegäran för egen räkning Måltillstånd (inom hälso- och sjukvård) Potentiellt hälsotillstånd som patienten själv önskar uppnå eller som hälso- och sjukvårdspersonal anser att patienten bör uppnå efter utförda aktiviteter. Exempel på måltillstånd är att patienten ska bli fri från sjukdom eller bli symtomlindrad. Relation till överliggande nivå: Måltillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Observerat hälsotillstånd (inom hälso- och sjukvård) Omgivningsfaktorer Hälsotillstånd som observerats av patient, hälso- och sjukvårdspersonal eller av t.ex. en medicinteknisk produkt. Med observeras innefattas här även bedömningar som hälso- och sjukvårdspersonal gör. Bedömningen av det observerade hälsotillståndet dokumenteras i form av t.ex. diagnoser, uppkomstmekanismer, funktionsnedsättningar, skador, organpåverkan, allvarlighetsgrad och klassificering av dessa. Även olika typer av mätvärden, t.ex. blodtryck, längd eller vikt utgör observerade tillstånd. Den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Relation till överliggande nivå: Observerat tillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Relation till överliggande nivå: Omgivningsfaktorer

58 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Detta är beskrivningen av omgivningsfaktorer som ges i Klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I termbanken finns begreppet levnadsförhållanden som till viss del motsvaras av omgivningsfaktorerna i ICF. Här återges termposten från termbanken: Motsvarar i informationsmodellen: Observation Term: levnadsförhållanden Definition: den miljö i vilken människor lever och verkar Anmärkning: Levnadsförhållanden avser mikronivå (individens specifika förhållanden), medan livsvillkor avser makronivån. Levnadsförhållandena påverkas av livsvillkoren. Exempel på komponenter i levnadsförhållandena är boendemiljö, arbetsmiljö, psykosocial miljö och materiell standard. Komponenterna motsvaras till viss del av omgivningsfaktorerna i Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Organisation (inom hälso- och sjukvård) Begreppet levnadsnivå används ibland vid gradering av individers levnadsförhållanden. Organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom hälso- och sjukvård. Exempel är Relation till överliggande nivå:

59 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller vårdenhet och vårdgivare. Organisation (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen för hälso- och sjukvård: Organisation Patient Definition: person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård Anmärkning: I den nationella statistiken räknas inte ledsagare och nyfött friskt barn som patient. Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgstagare Motsvarar i informationsmodellen: Patient Patientjournal Definition: en eller flera journalhandlingar som rör samma patient Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Samtliga journalhandlingar för en patient Person Mänsklig individ. Relation till överliggande nivå: Person Motsvarar i inform-

60 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller ationsmodellen: Person Planerad aktivitet (inom hälso- och sjukvård) Potentiellt hälsotillstånd (inom hälsooch sjukvård) Professionellt uppfattat hälsoproblem Aktivitet inom hälso- och sjukvård som är planerad att ske. Exempel är en såromläggning eller en operation som man avser genomföra. Hälsotillstånd hos en patient som bedöms möjligt i framtiden. Potentiella hälsotillstånd kan delas upp i tillstånd som är önskvärda att uppnå (måltillstånd) och tillstånd som är oönskade (risktillstånd). Hälsoproblem hos patienten så som det uppfattas av hälso- och sjukvårdspersonal. Relation till överliggande nivå: Aktivitet (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen för hälso- och sjukvård: Aktivitet med attributet status Relation till överliggande nivå: Potentiellt tillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Observera att termposten professionellt uppfattat hälsoproblem i Socialstyrelsens termbank kommer att ses över. Remiss Vårdbegäran som avser en hälso- och sjukvårdsperso- Relation till överlig-

61 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller nals beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar för en patient. gande nivå: Saknas Risktillstånd (inom hälso- och sjukvård) Observera att termposten remiss i Socialstyrelsens termbank kommer att ses över. Potentiellt hälsotillstånd som en patient löper risk att drabbas av. Exempel på risktillstånd är att en sjukdom utvecklas eller förvärras. Ofta krävs vissa förebyggande hälso- och sjukvårdsåtgärder för att undvika att vissa risktillstånd uppstår, exempelvis primär- eller sekundärprevention. Motsvarar i informationsmodellen: Saknas Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Standardiserad vårdprocess Definition: vårdprocess som är förutbestämd avseende hälso- och sjukvård för en grupp eller kategori av patienter med ett eller flera relaterade hälsoproblem eller hälsotillstånd Anmärkning: Den standardiserade vårdprocessen är en beslutad och därmed också förutbestämd vårdprocess avseende ett eller flera relaterade hälsoproblem eller hälsotillstånd. Den standardiserade vårdprocessen är avsedd att användas och vid behov anpassas för patienter med dessa hälsoproblem och hälsotillstånd och blir därmed en individanpassad vårdprocess. Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Saknas Utförd aktivitet (inom hälso- och Aktivitet inom hälso- och sjukvård som har utförts. Exempel är en genomförd såromläggning eller en ge- Relation till överliggande nivå:

62 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller sjukvård) nomförd operation. Aktivitet (inom vård och omsorg) Vårdbegäran Begäran om erhållande av hälso- och sjukvård. Vårdbegäran delas här upp i två typer: vårdbegäran för egen räkning och remiss. Båda typerna innebär en begäran av hälso- och sjukvårdsåtgärder, men det är endast vårdbegäran för egen räkning som kan initiera den individanpassade vårdprocessen. Motsvarar i informationsmodellen för hälso- och sjukvård: Aktivitet med attributet status Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Saknas Vårdbegäran för egen räkning Observera att termposten vårdbegäran i Socialstyrelsens termbank kommer att ses över. Begäran om erhållande av hälso- och sjukvård för egen räkning. Exempel: Tidsbeställning och akut öppenvårdsbesök. Vårdbegäran för egen räkning initierar den individanpassade vårdprocessen i och med att patienten (eller företrädare för patienten) uttrycker en kontaktorsak. Det finns en speciell typ av vårdbegäran för egen räkning som gäller att patienten vänder sig till specialistvården utan att gå via primärvården. Detta har vardag- Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgsinitiering Motsvarar i informationsmodellen: Vårdbegäran för egen räkning

63 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller ligt olika benämningar, t.ex. egen vårdbegäran eller ibland egenremiss. Vårdenhet Definition: organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård Anmärkning: Bedömningen av vad som anses vara en vårdenhet sker idag inte med enhetliga nationella principer utan varje huvudman avgör avgränsningen i det enskilda fallet. Vårdenhet kan vara t.ex. vårdcentral, sjukhus, klinik, basenhet, mottagning, vårdavdelning eller motsvarande. Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen för hälso- och sjukvård: Vårdenhet Vårdgivare Definition: statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) Anmärkning: För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren. Exempel: Kriminalvården. I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 och 22 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vårdgivarens representant. Enskild hälso- och sjukvårdverksamhet kan antingen bedrivas av juridisk person (t.ex. ett aktiebolag såsom en privat vårdcentral, en förening eller en stiftelse) eller av en Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen för hälso- och sjukvård: Vårdgivare

64 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller enskild näringsidkare (t.ex. en läkarmottagning som förestås av en läkare utan annan personal). Hälso- och sjukvårdspersonal är oftast anställd av en vårdgivare. En vårdgivare kan ha anställd hälso- och sjukvårdspersonal, och ibland, som t.ex. för enskild näringsidkare, kan rollerna sammanfalla. Vårdkontakt Önskat hälsotillstånd Definition: kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs Anmärkning: Exempel på vårdkontakter är vårdtillfälle, öppenvårdsbesök, hemsjukvårdsbesök och telefonkontakt. I den nationella statistiken räknas endast sådana vårdkontakter som har dokumenterats i patientens journal. Det måltillstånd som patienten själv önskar uppnå. Observera att termposten önskat hälsotillstånd i Socialstyrelsens termbank som är relaterad till detta begrepp kommer att ses över. Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Vårdkontakt Relation till överliggande nivå: Önskat tillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status

65 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Informationsmodell för hälso- och sjukvård

66 Informationsmodellerna i NI visar hur den information som skapas eller används i den individanpassade processen ska dokumenteras. De beskriver också hur information om de begrepp som finns i begreppsmodellerna ska dokumenteras. Detta görs genom klasser och attribut som håller informationen om begreppen. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och föreskrifter inom respektive verksamhetsdomän som styr hur informationen får utbytas i praktiken. Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av ett antal angelägenheter inom dessa perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov. Informationsmodellerna i NI avser därmed inte att täcka all information som behöver dokumenteras i en vård- och omsorgsprocess. Vid en tillämpning av informationsmodellen kan attribut och klasser behöva tillföras. För en fullständig lista på refererade angelägenheter se bilaga 6. De grå klasserna i modellen är begreppsområden har ännu inte utretts och beskrivits men kommer att ingå i kommande versioner av NI. Aktivitet Klassen aktivitet håller information om något som kan utföras av någon eller något inom hälso- och sjukvård. Det kan t.ex. röra sig om att hälso- och sjukvårdspersonal eller en medicinteknisk produkt utför något. Inom hälso- och sjukvård förekommer exempelvis följande typer av aktiviteter: utredning, behandling, planering, undervisning och utvärdering. Aktiviteter kan vara exempelvis pågående, utförda, önskade eller planerade. Relation till överliggande nivå: Aktivitet Relation till begreppsmodell: Aktivitet (inom hälso- och sjukvård), Planerad aktivitet (inom hälso- och sjukvård) och Utförd aktivitet (inom hälso- och sjukvård) Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet kod Kod för den aktivitet som avses. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1982:763, 3 b, 3 f SFS 1988:870, 9, 26 a SFS 1990:1147, 13, 15 SFS 1990:1144, 4 kap. 3, 4 kap. 4, 4 kap. 5 SFS 1990:1404, 10 a, 10 e SFS 1991:1128, 4, 6 a, 7, 7 a, 9, 12, 16, 19, 20, 20 a, 21, 22, 23, 24, CV 0..1

67 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet 25, 26 a SFS 1991:1129, 9, 10, 10 a, 10 b, 11, 11 b, 12 a, 13, 15, 16 a, 16 b, 28, 3 c, 3 d SFS 1991:1472, 2, 5, 11, 11 a SFS 1993:387, 10 SFS 1993:1651, 26 SFS 1995:831, 3, 4 SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 5, avsnitt 7, avsnitt 8, avsnitt 11 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 5, 5 kap. 7 SOSFS 2005:10, 2 kap. 4 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 2, 4 kap. 3 SOSFS 2005:28, 6 kap. 1, 7 kap. 2 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 2, 10 kap. 8 SFS 2006:9, 7 kap. 4 SFS 2006:94, 5 SFS 2006:351, 3 kap. 1, 6 kap. 4, 7 kap. 3, 7 kap. 8 SOSFS 2007:2, 12 SOSFS 2007:8, 2 SOSFS 2007:10, 9, 12 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5, 4 kap. 7 SOSFS 2008:21, 7, 8 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 14

68 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2009:6, 5 kap. 4, 5 kap. 5 SOSFS 2009:27, 4 kap. 6, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2, 5 kap. 5 SOSFS 2009:29, 3 kap. 5, 5 kap. 1, 5 kap. 3 SOSFS 2009:30, 4 kap. 7, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 3, 7 kap. 4 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 4 kap. 13, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 5, 5 kap. 6 SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6, 3 kap. 8 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2012:14, 6 kap. 4, 7 kap. 10 SOSFS 2013:35, 2 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret status Angivelse av objektets status, för att dokumentera om en aktivitet t.ex. är utförd, pågående, eller planerad. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1982:763, 3 b, 3 f SFS 1990:1147, 13 SFS 1990:1404, 10 e SFS 1991:1128, 7, 16 SFS 1991:1129, 10, 10 a, 10 b, 11, 11 b, 12 a, 16 a, 16 b SFS 1993:387, 10 SOSFS 1996:28, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4 CV 1

69 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 4 kap. 3 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 lokalisation metod Lokalisation kan användas för att beskriva anatomiska termer för läge och för att beskriva exempelvis organs position och orientering i relation till andra delar av kroppen. Kod för metod för genomförandet av aktiviteten som avses. Socialstyrelsens register: Dödsorsaksregistret Socialstyrelsens register: Medicinska födelseregistret Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 5 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:32, 5 kap. 6 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 beskrivning Textuell beskrivning av den aktivitet som avses. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1982:763, 3 b, 3 f SFS 1988:870, 9, 26 a SFS 1990:1147, 13, 15 SFS 1990:1144, 4 kap. 3, 4 kap. 4, 4 kap. 5 SFS 1990:1404, 10 a, 10 e SFS 1991:1128, 4, 6 a, 7, 7 a, 9, 12, 16, 19, 20, 20 a, 21, 22, 23, 24, CV 0..1 CV 0..1 ST 0..1

70 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet 25, 26 a SFS 1991:1129, 9, 10, 10 a, 10 b, 11, 11 b, 12 a, 13, 15, 16 a, 16 b, 28, 3 c, 3 d SFS 1991:1472, 2, 5, 11, 11 a SFS 1993:387, 10 SFS 1993:1651, 26 SFS 1995:831, 3, 4 SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 5, avsnitt 7, avsnitt 8, avsnitt 11 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 5, 5 kap. 7 SOSFS 2005:10, 2 kap. 4 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 2, 4 kap. 3 SOSFS 2005:28, 6 kap. 1, 7 kap. 2 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 2, 10 kap. 8 SFS 2006:9, 7 kap. 4 SFS 2006:94, 5 SFS 2006:351, 3 kap. 1, 6 kap. 4, 7 kap. 3, 7 kap. 8 SOSFS 2007:2, 12 SOSFS 2007:8, 2 SOSFS 2007:10, 9, 12 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5, 4 kap. 7 SOSFS 2008:21, 7, 8 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 14

71 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2009:6, 5 kap. 4, 5 kap. 5 SOSFS 2009:27, 4 kap. 6, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2, 5 kap. 5 SOSFS 2009:29, 3 kap. 5, 5 kap. 1, 5 kap. 3 SOSFS 2009:30, 4 kap. 7, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 3, 7 kap. 4 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 4 kap. 13, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 5, 5 kap. 6 SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6, 3 kap. 8 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2012:14, 6 kap. 4, 7 kap. 10 SOSFS 2013:35, 2 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret tid Angivelse av under vilken tid en aktivitet skett, är planerad att ske eller önskas ske. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1982:763, 3 i SFS 1990:1404, 10 e SFS 1991:1128, 12, 18 SFS 1991:1129, 16 a, 3 c, 3 d SFS 1991:1472, 2 SFS 1993:1651, 26 SFS 1995:831, 4 SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 7 QSET<T S> 0..1

72 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 5, avsnitt 7, avsnitt 8, avsnitt 11 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 5 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 4 kap. 2 SFS 2006:94, 5 SOSFS 2007:8, 2 SOSFS 2007:10, 9 SFS 2008:355, 3 kap. 14 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1, 5 kap. 5 Förordning om vårdgaranti, SFS 2010:349, 4 SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2013:35, 2 Socialstyrelsens register: Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret negation Flagga som negerar betydelsen av klassen. Detta kan användas för att explicit beskriva att en aktivitet inte utförts (trots att den exempelvis var planerad). Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 1996:28, avsnitt 7 SOSFS 2005:28, 7 kap. 2 SOSFS 2006:9, 7 kap. 4 SOSFS 2008:21, 8 SOSFS 2009:32, 4 kap. 13 BN 1

73 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet Socialstyrelsens register: Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret Verksamhetens gemensamma behov: Nationella programmet för datainsamling, S2007/4754/FS Deltagande Klassen deltagande håller information om på vilket sätt en viss aktör deltar i ett visst givet sammanhang. Exempel på deltagare kan vara att en patient deltar i en operation i egenskap av subjekt, det vill säga den som aktiviteten riktas mot. Kirurgen deltar i egenskap av huvudsaklig utförare av aktiviteten. Relation till överliggande nivå: Deltagande Relation till begreppsmodell: Saknas Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet typ Kod för hur en aktör deltar i ett visst sammanhang. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1982:763, 3 f SFS 1988:870, 9 SFS 1990:1144, 4 kap. 3 SFS 1990:1404, 10 d SFS 1991:1128, 7 a, 20, 23 SOSFS 1996:28, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 7, avsnitt 8, avsnitt 11 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 3 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 6, 10 kap. 7 CV 1

74 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SFS 2006:94, 5 SFS 2006:351, 6 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 10, 3 kap. 14 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 4 kap. 8, 7 kap. 2, 7 kap. 3, 7 kap. 4, 7 kap. 5 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1, 5 kap 3 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret tid Angivelse av tidsintervall då en aktör deltar i ett visst sammanhang. Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret IVL<TS> 0..1 Individanpassad vårdprocess Klassen individanpassad vårdprocess håller information om den vårdprocess som är anpassad för en enskild patient. En individanpassad vårdprocess kan utgöras av en eller flera standardiserade vårdprocesser i kombination som används för en specifik patient i syfte att förebygga, identifiera, utreda och behandla ett eller flera hälsoproblem eller hälsotillstånd. En individanpassad vårdprocess kan omfatta ett eller flera vårdåtaganden hos en eller flera vårdgivare. Relation till överliggande nivå: Individanpassad process Relation till begreppsmodell: Individanpassad vårdprocess

75 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Angivelse av identitetsbeteckning för den individanpassade vårdprocessen. Verksamhetens gemensamma behov: Hälsoärende, /2012 II 1 Journalhandling Klassen journalhandling håller information om handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder. Exempel på journalhandlingar är diagnoser, vårdplaner, röntgenbilder, olika former av anteckningar, ljudupptagningar. Endast uppgifter som är relevanta för en god och säker vård av patienten bör dokumenteras i en patientjournal. Relation till överliggande nivå: Journalhandling Relation till begreppsmodell: Journalhandling, Patientjournal Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Identitetsbeteckning för journalhandling Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2, 5 kap. 8 II 0..1 Socialstyrelsens register: Patientregistret typ Attributet typ används för att kunna specificera en ytterligare specialisering av dokumentet utöver de klasser som direkt ärver från klassen dokument. Attributet anger vilken typ av aktivitet, observation etc. som har dokumenterats. Ett exempel inom hälso- och sjukvård är att typ-attributet skulle användas för att förklara att diagnosen E10.1 var huvuddiagnos då en patient skrevs ut från slutenvård. Detta representeras av att kod i observationsklassen anges till E10.1 (ICD-10-SE) och Socialstyrelsens register: Patientregistret CV 1

76 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet detta typ attribut sätts till att motsvara "huvuddiagnos". dokumentationstidpunkt Den tidpunkt vid vilken dokumentationen sker. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 9, 3 kap. 17 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:32, 5 kap. 5 TS 1 Observation Klassen observation håller information om olika tillstånd, problem, behov och omgivningsfaktorer som observeras om en patient. Exempel: Observation kan exempelvis vara en diagnos. Typ av diagnos (huvuddiagnos, bidiagnos) kodas i attributet typ i klassen journalhandling. Om man vill beskriva att en diagnos har funnits en längre tid (exempelvis Typ 1 diabetes) så uttrycks detta genom att starttidpunkten i attributet tid i observationssklassen sätts till den tidpunkt då diagnosen först sattes. Attributet dokumentationstidpunkt i klassen journalhandling visar tidpunkt för varje enskilt tillfälle då diagnoskoden satts även om observationen är långvarigt. Relation till överliggande nivå: Observation Relation till begreppsmodell: Avsett hälsotillstånd, Diagnos, Egenuppfattat hälsoproblem, Hälsoproblem, Hälsotillstånd, Måltillstånd (inom hälso- och sjukvård), Observerat hälsotillstånd (inom hälso- och sjukvård), Omgivningsfaktorer, Potentiellt hälsotillstånd (inom hälso- och sjukvård), Professionellt uppfattat hälsoproblem, Risktillstånd (inom hälso- och sjukvård) och Önskat hälsotillstånd Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet kod Kod för den observation som avses. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1988:870, 9, 24, 26 a SFS 1990:1147, 13 SFS 1990:1144, 4 kap. 4 SFS 1990:1404, 10, 10 a, 10 b SFS 1991:1128, 7, 9, 21, 22 SFS 1991:1129, 10, 10 a, 10 b, 11 b, 12 a, 13, 15, 16 a, 16 b, 28, 3 c, 3 d CV 0..1

77 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SFS 1991:1472, 2, 11 SFS 1992:859, 3 b, 13 b SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 8 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 2 SOSFS 2003:13, 6, 7, 8 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 3 SOSFS 2005:28, 7 kap. 2 SOSFS 2005:29, 8 kap. 4, 10 kap. 6, 10 kap. 8 SFS 2006:9, 7 kap. 4 SFS 2006:496, 16 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2008:14, 3 kap. 6, 3 kap. 7 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SOSFS 2008:21, 7, 8 SFS 2008:286, 21 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 8 SOSFS 2009:6, 4 kap. 8, 5 kap. 4 SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 4 kap. 7, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 8

78 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2009:32, 4 kap. 13, 5 kap. 2, 5 kap. 6 SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6, 3 kap. 8, 6 kap. 15 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2012:14, 6 kap. 4, 7 kap. 10, 7 kap. 12 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Medicinska födelseregistret Dödsorsaksregistret Patientregistret status Angivelse av objektets status, exempelvis för att dokumentera om en observation har utförts, är pågående, planerad eller önskvärd (måltillstånd). Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1988:870, 24 SFS 1990:1404, 10 a, 10 b SFS 1991:1129, 13, 16 b SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 4 kap. 3 SOSFS 2005:29, 8 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SFS 2010:659, 3 kap. 6 CV 1 lokalisation Lokalisation kan användas för att beskriva anatomiska lägen och för att beskriva exempelvis organs position och orientering i relation till andra delar av kroppen. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2003:13, 7, 8 Socialstyrelsens register: CV 0..1

79 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet Cancerregistret metod Kod som beskriver den metod som använts för att utföra observationen. Socialstyrelsens register: Cancerregistret Medicinska födelseregistret beskrivning Textuell beskrivning för den observation som avses. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1988:870, 9, 24, 26 a SFS 1990:1147, 13 SFS 1990:1144, 4 kap. 4 SFS 1990:1404, 10, 10 a, 10 b SFS 1991:1128, 7, 9, 21, 22 SFS 1991:1129, 10, 10 a, 10 b, 11 b, 12 a, 13, 15, 16 a, 16 b, 28, 3 c, 3 d SFS 1991:1472, 2, 11 SFS 1992:859, 3 b, 13 b SFS 1995:832, 7 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6, avsnitt 7 SOSFS 1996:29, avsnitt 4, avsnitt 8 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 12, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 2 SOSFS 2003:13, 6, 7, 8 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4, 3 kap. 7, 4 kap. 3 SOSFS 2005:28, 7 kap. 2 SOSFS 2005:29, 8 kap. 4, 10 kap. 6, 10 kap. 8 SFS 2006:9, 7 kap. 4 SFS 2006:496, 16 SOSFS 2007:10, 9 CV 0..1 ST 0..1

80 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2008:14, 3 kap. 6, 3 kap. 7 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SOSFS 2008:21, 7, 8 SFS 2008:286, 21 SFS 2008:355, 3 kap. 6, 3 kap. 8 SOSFS 2009:6, 4 kap. 8, 5 kap. 4 SOSFS 2009:27, 4 kap. 7 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 4 kap. 7, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 4 kap. 13, 5 kap. 2, 5 kap. 6 SFS 2010:659, 3 kap. 5, 3 kap. 6, 3 kap. 8, 6 kap. 15 SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 SOSFS 2012:14, 6 kap. 4, 7 kap. 10, 7 kap. 12 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Medicinska födelseregistret Dödsorsaksregistret Patientregistret tid Angivelse av den tid då det som observerats faktiskt förekom eller förväntas förekomma. Exempelvis så kan tidsattributet ange att patienten hade huvudvärk igår kväll mellan kl och även om detta berättades på morgonen efter och det dokumenterades först då. Om observationen är ett måltillstånd anger tidsattri- Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:1147, 13 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:29, 8 kap. 4 IVL<TS> 0..1

81 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet butet när detta tillstånd önskas vara uppnått. Observationens tid skiljer sig vanligtvis från dokumentationstidpunkt i journalhandling som beskriver när tillståndet dokumenterades, vilket alltid sker i efterhand. SOSFS 2011:7, 3 kap. 3, 4 kap. 4 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret negation Flagga som negerar klassen observation används när det finns ett behov att dokumentera att ett tillstånd inte har förekommit/observerats men att man explicit har letat efter det. Detta till skillnad från att inget dokumenterats om ett specifikt tillstånd vilket kan innebära att man inte utrett det överhuvudtaget. Det som negeras är endast förekomsten av det som beskrivs av koden. Detta innebär att om exempelvis metod och lokalisation anges skall negationen tolkas som att man med en viss metod har letat efter ett visst tillstånd som beskrivs av en viss kod men att detta tillstånd inte har kunnat observerats. Negationens betydelse modifieras ytterligare av statusflaggan. Om status är exempelvis måltillstånd innebär negationsflaggan att målet är att ett visst tillstånd inte skall kunna observeras vid en viss tidpunkt. Socialstyrelsens register: Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret BN 1 värde Angivelse av värde som innehåller resultatet av en mätning av något. Exempelvis så skulle observationens kod kunna motsvara "längd mätt utan skor" och då innehåller värde-attributet resultatet av mätningen, exempelvis 187 cm. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1991:1128, 21, 22 SFS 2006:496, 16 SFS 2008:286, 21 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 8 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 ANY 0..1 Socialstyrelsens register:

82 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet Medicinska födelseregistret Cancerregistret Organisation Klassen organisation håller information om organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom hälso- och sjukvård. Exempel är vårdenhet eller vårdgivare. Relation till överliggande nivå: Organisation Relation till begreppsmodell: Organisation (inom hälso- och sjukvård), Vårdenhet och Vårdgivare Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Identitetsbeteckning för organisatorisk enhet. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1982:763, 3 f SFS 1990:1144, 4 kap. 3 SFS 1990:1404, 10 d SFS 1991:1128, 7 a SFS 1991:1472, 5 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 6 SFS 2006:94, 5 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 7 kap. 3, 7 kap. 4 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 3 II 0..1

83 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet typ Kod för vilken typ av organisation som avses, exempelvis vårdgivare eller vårdenhet. Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Dokumentationskrav enligt författning: SFS 2008:355, 4 kap. 1, 4 kap. 4, 4 kap. 5, 6 kap. 4 namn Angivelse av organisationens namn. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1982:763, 3 f SFS 1990:1144, 4 kap. 3 SFS 1990:1404, 10 d SFS 1991:1128, 7 a SFS 1991:1472, 5 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5, avsnitt 6 SOSFS 2000:1, 3 a kap. 14 SFS 2001:707, 6 SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:29, 9 kap. 9, 10 kap. 6 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2009:28, 5 kap. 2 SOSFS 2009:29, 5 kap. 1 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 CV 1 ST 0..1 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret adress Angivelse av kontakuppgift till organisation som avser Dokumentationskrav enligt författning: AD 0..*

84 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet adressuppgifter (exempelvis besöksadress eller fakturaadress). SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 Socialstyrelsens register: Dödsorsaksregistret elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till organisation och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). Exempelvis telefonnummer till växel, e-postadress eller webbplats. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 TEL 0..* Socialstyrelsens register: Dödsorsaksregistret Patient Klassen patient håller information om den roll en person innehar som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård. Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgstagare Relation till begreppsmodell: Patient Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Identitetsbeteckning för patientrollen. Denna identitet används då patienten inte kan identifiera sig med ett person-id (personnummer eller samordningsnummer). Identitetsbeteckningen på patient är vanligtvis ett reservnummer. En person kan ha flera instanser av klassen patient och dessa kan ha olika patient-id. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2002:11, 2 kap. 1 SFS 2006:496, 16 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4, 3 kap. 5, 10 kap. 6 SFS 2008:286, 21 SFS 2008:355 3 kap. 6 SFS 2008:363 1 II 0..1

85 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:28, 3 kap. 12, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 5 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 4 kap. 8, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 3, 7 kap. 4 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 SOSFS 2012:14, 6 kap. 3, 7 kap. 10 adress elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift som en person endast har i sin roll som patient som avser adressuppgifter (exempelvis särskild kallelseadress). Angivelse av kontaktuppgift som en person endast har i sin roll som patient och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). Kan exempelvis vara ett särskilt telefonnummer till telemedicinutrustning. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 AD 0..* TEL 0..* Person Klassen person håller information om den mänskliga individen oavsett vilka roller den personen antar. De attribut som klassen innehåller beskriver egenskaper som personen har oavsett om personen har antagit rollen som patient eller inte. Relation till överliggande nivå: Person Relation till begreppsmodell: Person Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet person-id Angivelse av en identitetsbeteckning som personen har oavsett om personen får, utreds inom eller är registrerad för att få hälso- och sjukvård (exempelvis: person- Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:1147, 13 SFS 2001:707, 6 II 0..1

86 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet nummer, samordningsnummer). SFS 2001:708, 6 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2002:11, 2 kap. 1 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SFS 2006:94, 5 SFS 2006:496, 16 SOSFS 2007:8, 2 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4, 3 kap. 5 SFS 2008:286, 21 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:6, 5 kap. 4 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1, 5 kap. 2, 5 kap. 5 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2, 5 kap. 1 SOSFS 2009:30, 4 kap. 8, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Registret över kommunal hälso- och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning förnamn Angivelse av förnamn, som är en persons givna namn och inkluderar tilltalsnamn. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:1147, 13 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 ST 0..*

87 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret efternamn Angivelse av efternamn, som är en persons familjenamn eller släktnamn. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:1147, 13 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 ST 0..1 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret mellannamn Angivelse av mellannamn är ett namn som kan bäras för att visa gemenskap med en förälder eller en make Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:1147, 13 ST 0..1

88 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet som bär detta namn som efternamn. Man kan också bära ett eget tidigare efternamn som mellannamn om man bytt till makes eller registrerade partners efternamn. SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 Socialstyrelsens register: Cancerregistret tilltalsnamnsmark ering Angivelse av tilltalsnamnsmarkering, som används för att markera vilket av de angivna förnamnen som är personens tilltalsnamn. Giltiga värden är där den första siffran anger vilket av de angivna förnamnen som är tilltalsnamnet (1 motsvarar första namnet osv) och den andra siffran anger det eventuella andra tilltalsnamnet om dubbelnamn är aktuellt. Om inte är den andra siffran 0. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:1147, 13 SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 INT 0..1 Socialstyrelsens register: Cancerregistret kön Angivelse av vilket kön personen har enligt folkbokfö- Dokumentationskrav enligt författning: SFS 2001:707, 6 CV 0..1

89 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet ringen. SFS 2001:709, 6 SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SOSFS 2008:14, 3 kap. 5 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 Socialstyrelsens register: Medicinska födelseregistret Patientregistret födelsetidpunkt Angivelse av vilken dag och tid personen är född. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1992:859, 13 b SFS 2001:707, 6 SFS 2002:297, 3 kap. 2 SFS 1992:859, 13 b SFS 2006:351, 7 kap. 2 SOSFS 2008:14, 3 kap. 5, 10 kap. 6 SFS 2008:355, 3 kap. 6 SOSFS 2009:28, 5 kap. 1 SOSFS 2009:29, 3 kap. 2 SOSFS 2009:30, 7 kap. 2, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 1, 5 kap. 4, 5 kap. 8 SOSFS 2009:32, 5 kap. 1 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 TS 0..1 Socialstyrelsens register:

90 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret avlidentidpunkt Angivelse över vilken dag och tid personen har avlidit. Precision som avlidentidpunkt anges med kan variera från precision med klockslag till att det endast är möjligt att ange dödsår. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:1147, 13 SFS 1990:1144, 4 kap. 2 SFS 1991:1472, 11 SFS 1995:831, 3 SFS 1995:832, 7, 8 SOSFS 1996:28, avsnitt 3.5 SFS 2002:297, 3 kap. 3, 3 kap. 5 SOSFS 2009:30, 7 kap. 3 SOSFS 2009:31, 5 kap. 2 SOSFS 2012:14, 7 kap. 10 TS 0..1 bördnummer sekretessmarkering Bördnumret anger vid flerbörd (tvilling, trillingar osv) i vilken ordning personen fötts (1, 2, 3,...). Angivelse av sekretessmarkering enligt Skatteverket. Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret Socialstyrelsens register: Medicinska födelseregistret Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2008:14, 3 kap. 5 civilstånd Angivelse av personens civilstånd. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 2006:351, 6 kap. 1, 7 kap. 3 medborgarskap Angivelse av personens medborgarskap. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1991:1472, 11 adress Angivelse av kontakuppgift till person som avser adressuppgifter (exempelvis bostadsadress eller tillfällig adress). Dokumentationskrav enligt författning: SFS 2001:707, 6 SFS 2001:709, 6 INT 0..1 BL 0..1 CV 0..1 CV 0..* AD 0..*

91 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet SOSFS 2005:29, 10 kap. 6 SFS 2006:94, 5 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 Socialstyrelsens register: Cancerregistret Dödsorsaksregistret Patientregistret elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till person och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). Exempelvis ett mobiltelefonnummer eller e-postadress. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 TEL 0..* Roll Klassen roll håller information om i vilken funktion eller uppdrag ett deltagande sker. En roll kan innehas av en person, exempelvis en professionell aktör eller en organisation. Relation till överliggande nivå: Roll Relation till begreppsmodell: Saknas Samband Klassen samband beskriver hur två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Relation till överliggande nivå: Samband Relation till begreppsmodell: Saknas Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet typ Typ attributet beskriver på vilket sätt två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Exempelvis Socialstyrelsens register: Cancerregistret CV 1

92 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet kan en aktivitet ha en relation till en observation där typen är "orsak", dvs. orsaken till att aktiviteten utförs är något som tidigare observerats. Dödsorsaksregistret Medicinska födelseregistret Vårdbegäran för egen räkning Klassen vårdbegäran för egen räkning håller information om begäran om erhållande av hälso- och sjukvård för egen räkning. Exempelvis tidsbeställning och akut öppenvårdsbesök. Vårdbegäran för egen räkning initierar den individanpassade vårdprocessen i och med att patienten (eller företrädare för patienten) uttrycker en kontaktorsak. Det finns en speciell typ av vårdbegäran för egen räkning som gäller att patienten vänder sig till specialistvården utan att gå via primärvården. Detta har vardagligt olika benämningar, t.ex. egen vårdbegäran eller ibland egenremiss. Relation till överliggande nivå: Vård och omsorgsinitiering Relation till begreppsmodell: Attributen kontaktorsak och kontaktorsakstyp i klassen Vårdbegäran för egen räkning Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet tidpunkt Angivelse av tidpunkt då en vårdbegäran för egen räkning skedde. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1982:763, 3 i SFS 2010:349, 4 TS 1 kontaktorsak Angivelse av kontaktorsak avser den orsak till vårdbegäran så som patienten eller företrädare för patienten anger. Verksamhetens gemensamma behov: Hälsoärende, /2012 ST 1 kontaktorsakstyp Kod för den typ av kontaktorsak som avses. Verksamhetens gemensamma behov: Hälsoärende, /2012 CV 1

93 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Vårdkontakt Klassen vårdkontakt innehåller information om kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. Relation till överliggande nivå: Saknas Relation till begreppsmodell: Vårdkontakt Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet tid Angivelse av under vilken tid en vårdkontakt skett, är planerad att ske eller önskas ske. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1982:763, 3 i SFS 1991:1128, 26 a SFS 1991:1129, 28, 3 c SFS 1991:1472, 2 SFS 1993:1651, 26 SOSFS 2008:14, 3 kap. 4 SFS 2010:349, 4 IVL<TS> 1 Socialstyrelsens register: Medicinska födelseregistret Registret över kommunal hälso- och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning Patientregistret status Angivelse av objektets status, för att dokumentera om en vårdkontakt t.ex. är utförd, pågående, eller planerad. Socialstyrelsens register: Patientregistret CV 1

94 Nationell Informationsstruktur 2.0 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

95 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Omslag Foto Sättning Tryck Läggs in i större rapporter som ska vara maximalt sökbara. Du får ISBN-numret av produktionsledaren. Har de flesta rapporter. Du får artikelnumret av produktionsledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts externt Tryckeri, ort, månad årtal, alt. om den publicerats på webbplatsen

96 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Innehåll Processmodell för socialtjänst...4 Begreppsmodell för socialtjänst...6 Informationsmodell för socialtjänst... 19

97 Processmodell för socialtjänst Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Processmodellen beskriver den process som alla som erhåller individuellt behovsprövad och beslutad socialtjänst genomgår. Processmodellen är oberoende av organisatoriska gränser och visar därmed den process som brukarens genomgår. Denna innefattar hela processen från anmälan, ansökan eller annat aktualiseringssätt med syfte att få behovsprovade och individstödjande insatser tills dess dessas effekt följs upp. Den faktiska process individen genomgår kallas för en individanpassad process i socialtjänst. Processmodellen är en enhetlig beskrivning av processer inom socialtjänst. När verksamheterna beskriver sina egna processer och arbetsflöden ska de relateras till den process som individen genomgår. Processmodellen beskriver och avgränsar den verksamhet som sedan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepps- och informationsmodellerna. Socialtjänstens processmodell är en specialisering av NIs generella processmodell för vård och omsorg.

98 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Processteg för socialtjänst Namn Beskrivning Objekt in Objekt ut 1. Aktualisera Ansökan/Begäran från enskild, anmälan eller annat Aktualisera genom För ansökan/begäran från enskild: sätt initierar processen hos nämnden. Vid anmälan eller annat sätt inleds en förhandsbedömning Ansökan/begäran från enskild Aktualiserad ansökan eller annan anledning som avslutas med ett beslut om att inleda en Anmälan För anmälan eller annat sätt utredning eller ej. Det finns inga dokumentationskrav Annat sätt Beslut om att inleda utredning på förhandsbedömningen om beslutet är att ej inleda Beslut om ej inleda utredning utredning. och avslut 2. Utreda Nämnden utreder och bedömer behov av och rätt till insatser för att uppnå måltillstånd. I steget ingår att Aktualiserad ansökan eller annan anledning Beslutsunderlag inhämta samtycke till att ta behövliga kontakter under utredningen och uppgifter samt kommunicera och redning Beslut om att inleda ut- samverka. 3. Besluta Nämnden fattar beslut genom att pröva rätt till insats Beslutsunderlag Alternativ eller annat beslut. Hantering av underrättelse om Beslut om rätt till insatser beslut samt överklagande av beslut ingår också i detta steg. Beslut om inte rätt till insatser och avslut 4. Utforma Uppdrag Nämnden planerar för verkställighet av beslutet genom att utforma uppdraget till utföraren Beslut om rätt till insatser Beskrivet uppdrag 5. Genomföra Utföraren planerar och genomför beskrivet uppdrag. uppdrag Utföraren följer kontinuerligt upp uppdraget. 6. Följa upp Nämnden planerar och genomför en uppföljning, dels att den enskilde får den beviljade insatsen utförd enligt nämndens beslut, dels följa upp uppdraget gentemot den planering som har gjorts tillsammans med den enskilde och fastställda mål. Förändrade omständigheter hanteras och händelser av betydelse hanteras. Detta kan ge upphov till ny aktualisering som startar processen på nytt. Beskrivet uppdrag Genomförandeplan samt av utföraren redovisad uppföljning. Genomförandeplan samt av utföraren redovisad uppföljning Bedömd effekt av beslut och uppdrag och avslut

99 Begreppsmodell för socialtjänst

100 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Begreppsmodellering innebär att man kartlägger vilken information man behöver hålla om centrala begrepp i ett visst sammanhang. Begreppsmodellerna i NI visar vilka begrepp som ingår i en viss process. Vidareutvecklingen av NI har strävat efter att begreppsmodelleringen ska omfatta såväl informationsperspektivet som det terminologiska perspektivet. När begrepp i begreppsmodellen helt motsvarar begrepp i Socialstyrelsens termbank används definitionen från termbanken i begreppsmodellen. Detta dokumenteras nedan i kolumnen Definition enligt Socialstyrelsens termbank. De begrepp i begreppsmodellen som inte motsvarar begrepp i termbanken har projektet tillfört egna beskrivningar och oftast skapat egna namn till. De finns återgivna nedan i kolumnen Beskrivning enligt NI tillsammans med en notering om att NI-begreppet inte motsvarar en termbanksdefinition och att termbanksdefinitionen i vissa fall kommer att ses över. Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Aktivitet (inom socialtjänst) Något som kan utföras av någon eller något inom socialtjänst. Det kan exempelvis röra sig om att en socialtjänstpersonal utför något. Inom socialtjänsten kan man dela upp aktiviteterna i administrativa, utredande och individstödjande aktiviteter. Exempel på administrativa aktiviteter är inleda utredning och ompröva beslut. Exempel på utredande aktiviteter är olika tester eller observationer av tillstånd och omgivningsfaktorer. Exempel på individstödjande aktiviteter är behandlande samtal, färdighetsträning, emotionellt stöd och kompensatoriskt stöd. Relation till överliggande nivå: Aktivitet (inom vård och omsorg) Motsvarar inom informationsmodellen: Aktivitet Aktiviteter kan vara exempelvis pågående, utförda, önskade eller planerade. Ibland används uttrycket "insatser" för aktiviteterna som nämns ovan och kan förväxlas med begreppet "beviljad

101 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller insats", som betyder "den insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnd eller annan kommunal nämnd", exempelvis boendestöd, hemtjänst eller missbruksvård. Ibland ser man också att man allmänspråkligt använder uttrycket "åtgärd" för aktiviteterna inom socialtjänst. Observera att termposterna "beviljad insats", "insats" och "åtgärd" i Socialstyrelsens termbank som är relaterade till detta begrepp kommer att ses över. Aktualisering Mottagande av en ansökan, begäran, anmälan eller erhållande av information på annat sätt om en omständighet som föranleder en åtgärd av nämnden. Aktualiseringen kan initiera en individanpassad process inom socialtjänst, men om en förhandsbedömning efter en anmälan eller genom information på annat sätt visar att ett ärende inte ska öppnas, så inleds den inte. Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgsinitiering Motsvarar i informationsmodellen: Aktualisering Anmälan Definition: meddelande i vilket någon eller något anmäls Anmärkning: Anmälan inom vård och omsorg görs enligt bestämmelser i lag eller förordning. Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgsinitiering Motsvarar i informationsmodellen: Aktualisering och attributet typ i journalhandling

102 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Ansökan om bistånd Definition: begäran till ansvarig nämnd om stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen Anmärkning: En ansökan om bistånd innebär att det hos nämnden uppkommer ett ärende. En ansökan om bistånd kan vara skriftlig eller muntlig. Den kan framställas av den enskilde själv eller av hans eller hennes legala företrädare. Exempel: ansökan om ekonomiskt bistånd, ansökan om kontaktperson och ansökan om hemtjänst. Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgsinitiering Motsvarar i informationsmodellen: Aktualisering och attributet typ i journalhandling Avsett tillstånd (inom socialtjänst) Begäran om LSSinsats Definition: begäran till ansvarig nämnd om insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Anmärkning: En begäran om insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innebär att det hos nämnden uppkommer ett ärende. En begäran om LSS-insats kan vara skriftlig eller muntlig. Den kan framställas av den en- Det måltillstånd som socialtjänstpersonal, oftast i samråd med brukaren, har beslutat att försöka uppnå. Observera att termposten avsett hälsotillstånd i Socialstyrelsens termbank som är relaterad till detta begrepp kommer att ses över. Relation till överliggande nivå: Avsett tillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgsinitiering Motsvarar i informationsmodellen: Aktualisering och attributet typ i jour-

103 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller skilde själv eller av hans eller hennes legala företrädare. nalhandling Behov (inom socialtjänst) Beviljad insats Uppfattning av att brukaren har visst problem som denne behöver hjälp med. Exempel är behov av hjälp med matlagning eller behov av stöd att komma ur ett missbruk. Behovet kan uppfyllas med hjälp av insatser i form av hemtjänst (där matlagning kan ingå) eller placering på ett behandlingshem för missbrukare. Behovet kan vara uppfattat av olika aktörer, exempelvis socialtjänstpersonal, brukaren eller någon som företräder brukaren. Insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnd eller annan kommunal nämnd. De insatser som ges enligt lagarna LSS, LVU och LVM föregås alltid av individuell behovsprövning. I SoL är insatserna strukturellt, generellt eller individuellt inriktade. De individuellt inriktade insatserna är alltid individuellt behovsprövade. Här avses med beviljad insats endast de som är individuellt inriktade och individuellt behovsprövade, eftersom det endast är de som har dokumentationskrav. Exempel på en beviljad insats är försörjningsstöd, hemtjänst, daglig verksamhet och personlig assitans. En beviljad insats består av en eller flera individstödjande aktiviteter. Observera att termposterna insats och beviljad insats i Socialstyrelsens termbank som är relaterade till detta begrepp, kommer att ses över. Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Observation Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Aktivitet med attributet status och journalhandling med attributet typ.

104 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Brukare Definition: (inom socialtjänst:) person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten Anmärkning: Brukare används som samlande begrepp för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten oavsett vilken typ av insatser det handlar om. Insatserna kan röra allt från stöd och service till mer omfattande bistånd, och en brukare kan vara allt från ett nyfött barn till en mycket gammal människa. Observera att brukare även inkluderar personer som är tvångsomhändertagna, det vill säga personer som får vård enligt LVU, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller LVM, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, med andra ord när insatserna från socialtjänsten inte är frivilligt mottagna. Ordet brukare anger att personen tar en insats i bruk oavsett om den är frivilligt mottagen eller ges med tvång. Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgstagare Motsvarar i informationsmodellen: Brukare Dokument i personakt Eftersom termen brukare står för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten är det inte lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild grupp eller enstaka individer - det kan uppfattas som en sorts avståndstagande. Beroende på sammanhang kan därför andra mer precisa benämningar vara lämpliga att använda i stället, till exempel assistansanvändare, familjehemsplacerat barn, klient, tvångsomhändertagen. Dokument som ingår i en personakt. Journalen är en del av personakten och innehåller kronologiskt förda an- Relation till överliggande nivå:

105 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller teckningar om ärendet, medan den eventuella övriga delen av personakten innehåller andra typer av dokument och handlingar. Dokument (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Dokument i personakt Enskild verksamhet Individanpassad process i socialtjänst Information på annat sätt Organisation (inom socialtjänst), annan än en nämnd eller Statens institutionsstyrelse, som utför en beviljad insats enligt ett uppdrag. Den individuellt anpassade process inom socialtjänst som en brukare genomgår med syfte att identifiera och hantera problem, tillstånd och behov. Processen innefattar hela processen från aktualisering till uppföljning av genomförandet av aktiviteter och uppföljningen av dessa. Uppföljning kan ske både när aktiviteterna har avslutats och kontinuerligt under pågående aktvitet. Processen inleds inte om en förhandsbedömning efter en anmälan eller genom information på annat sätt visar att ett ärende inte ska öppnas. Aktualisering genom information på annat sätt än genom en anmälan, ansökan eller begäran om en omständighet som kan föranleda en åtgärd från nämnden. Aktualisering genom information på annat sätt initierar Relation till överliggande nivå: Organisation Motsvarar i informationsmodellen: Organisation med attributet typ Relation till överliggande nivå: Individanpassad process (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Individanpassad process Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgsinitiering

106 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller en individanpassad process inom socialtjänst endast om en förhandsbedömning visar att ett ärende inte ska öppnas. Motsvarar i informationsmodellen: Aktualisering och attributet typ i journalhandling Journal Måltillstånd (inom socialtjänst) Nämnd Den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende samt för genomförande och uppföljning av en insats görs i kronologisk ordning. Observera att termposten "journal" i Socialstyrelsens termbank som är relaterad till detta begrepp kommer att ses över. Tillstånd som inte har observerats men som brukaren eller socialtjänstpersonal önskar uppnå efter utförda aktiviteter. Måltillståndet kan delas upp i avsett tillstånd och önskat tillstånd. Exempel på måltillstånd är att brukaren ska kunna klä på sig själv eller bli fri från missbruk. Organisation (inom socialtjänst) som fullgör kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar. Nämnder kan både besluta om aktiviteter och själv utföra de beslutade aktiviteterna. Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Saknas Relation till överliggande nivå: Måltillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Relation till överliggande nivå: Organisation Motsvarar i informationsmodellen: Organisation med

107 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller attributet typ Observerat tillstånd (inom socialtjänst) Omgivningsfaktorer Tillstånd som observerats av socialtjänstpersonal, brukare eller någon som företräder brukaren. Med observerat innefattas här även bedömningar som socialtjänstepersonal gör. Bedömningen av det observerade tillståndet dokumenteras i form av exempelvis beskrivna funktionstillstånd samt klassificering av dessa. Den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Detta är beskrivningen av omgivningsfaktorer som ges i Klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I termbanken finns begreppet levnadsförhållanden som till viss del motsvaras av omgivningsfaktorerna i ICF. Här återges termposten från termbanken: Relation till överliggande nivå: Observerat tillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status Relation till överliggande nivå: Omgivningsfaktorer Motsvarar i informationsmodellen: Observation Term: levnadsförhållanden Definition: den miljö i vilken människor lever och verkar Anmärkning: Levnadsförhållanden avser mikronivå (individens specifika förhållanden), medan livsvillkor avser makronivån.

108 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Levnadsförhållandena påverkas av livsvillkoren. Exempel på komponenter i levnadsförhållandena är boendemiljö, arbetsmiljö, psykosocial miljö och materiell standard. Komponenterna motsvaras till viss del av omgivningsfaktorerna i Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Organisation (inom socialtjänst) Begreppet levnadsnivå används ibland vid gradering av individers levnadsförhållanden. Organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom socialtjänst. Exempel är nämnder och enskilda verksamheter. Relation till överliggande nivå: Organisation (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Organisation Person Mänsklig individ. Relation till överliggande nivå: Person Motsvarar i informationsmodellen: Person Personakt Akt som innehåller journalanteckningar och andra hand- Relation till överlig-

109 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller lingar om en eller flera personer som är eller har varit aktuella för utredning eller insats inom socialtjänsten eller verksamhet som bedrivs med stöd av LSS. Observera att termposten personakt i Socialstyrelsens termbank som är relaterad till detta begrepp kommer att ses över. gande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Samtliga dokument i personakt för en brukare Problem (inom socialtjänst) Tillstånd som är uppfattat som en svårighet hos brukaren. Exempel är problem att själv laga mat eller att ha ett missbruksproblem. Problemet kan vara uppfattat av olika aktörer, exempelvis socialtjänstpersonal, brukaren eller någon som företräder brukaren. Relation till överliggande nivå: Problem (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation Statens institutionsstyrelse Observera att termposten hälsoproblem i Socialstyrelsens termbank som är relaterad till detta begrepp kommer att ses över. Organisation (inom socialtjänst) som är statlig och utför en beslutad insats enligt ett uppdrag. Relation till överliggande nivå: Organisation (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Organisation med attributet typ

110 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller Tillstånd (inom socialtjänst) Uppdrag (inom socialtjänst) Tillstånd hos brukaren som hanteras inom socialtjänst. Här avses exempelvis funktionstillstånd och funktionsnedsättning. Observera att termposten hälsotillstånd i Socialstyrelsens termbank som är relaterad till detta begrepp kommer att ses över. Uppgift som ges till en utförare av insatser inom socialtjänst. Uppdraget kan avse hela eller delar av en beviljad insats. Relation till överliggande nivå: Tillstånd (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Aktivitet Ärende Definition: (inom socialtjänsten:) avgränsad fråga som handläggs av en nämnd och som det ska fattas beslut i Anmärkning: Inom socialtjänsten kan ett ärende aktualiseras genom ansökan om bistånd, begäran om LSS-insats, anmälan eller på annat sätt. Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Ärende hålls samman med hjälp av klassen aktualisering Önskat tillstånd (inom socialtjänst) Det måltillstånd som brukaren själv önskar uppnå. Observera att termposten önskat hälsotillstånd i Soci- Relation till överliggande nivå: Önskat tillstånd

111 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning enligt NI Relation till andra modeller alstyrelsens termbank som är relaterad till detta begrepp kommer att ses över. (inom vård och omsorg) Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attributet status

112 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Informationsmodell för socialtjänst

113 Informationsmodellerna i NI visar hur den information som skapas eller används i den individanpassade processen ska dokumenteras. De beskriver också hur information om de begrepp som finns i begreppsmodellerna ska dokumenteras. Detta görs genom klasser och attribut som håller informationen om begreppen. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och föreskrifter inom respektive verksamhetsdomän som styr hur informationen får utbytas i praktiken. Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av ett antal angelägenheter inom dessa perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov Informationsmodellerna i NI avser därmed inte att täcka all information som behöver dokumenteras i en vård- och omsorgsprocess. Vid en tillämpning av informationsmodellen kan attribut och klasser behöva tillföras. För en fullständig lista på refererade angelägenheter se bilaga 6. De grå klasserna i modellen är begreppsområden har ännu inte utretts och beskrivits men kommer att ingå i kommande versioner av NI. Aktivitet Klassen aktivitet håller information om något som kan utföras av någon eller något inom socialtjänst. Aktiviteterna inom socialtjänst syftar till att identifiera och hantera tillstånd, problem eller behov hos brukaren och kan delas i administrativa, utredande och individstödjande aktiviteter. Exempel på administrativa aktiviteter är inleda utredning och ompröva beslut. Exempel på utredande aktiviteter är olika tester eller observationer av tillstånd och omgivningsfaktorer. Exempel på individstödjande aktiviteter är behandlande samtal, färdighetsträning, emotionellt stöd och kompensatoriskt stöd. Aktiviteter kan vara exempelvis pågående, utförda, önskade eller planerade. Relation till överliggande nivå: Aktivitet Relation till begreppsmodell: Aktivitet (inom socialtjänst) och Beviljad insats Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet kod Kod för den aktivitet som avses. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1964:167, 11 SFS 1988:870, 9, 10, 11, 15, 45 SFS 1990:52, 4, 7, 8, 12, 13, 14, 14 a, 15, 15 a, 15 b, 15 c, 16, 17, 17 a, 19, 20, 22, 24, 25, 28, 29, 32 CV 0..1

114 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet, 41 SFS 1991:1128, 7 a SFS 1991:2041, 6, 8, 9 SFS 1993:387, 10, 15, 16, 21 a, 24 d, 28 f, 28 g SFS 1993:1090, 4 SFS 2001:453, 2 kap. 7, 11 kap. 1 a, 11 kap. 3, 11 kap. 5, 11 kap. 6, 12 kap. 7, 12 kap. 8, 12 kap. 10, 14 kap. 5 SFS 2001:937, 3 kap. 11, 3 kap. 12, 3 kap. 13, 3 kap. 16, 3 kap. 16 a SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9, 12 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SOSFS 2014:5, 4 kap. 9, 4 kap. 11, 4 kap. 15, 4 kap. 16, 5 kap. 1, 5 kap. 3, 5 kap. 10, 5 kap. 11, 5 kap. 12, 5 kap. 15, 5 kap. 16, 5 kap. 17, 5 kap. 20, 5 kap. 21, 5 kap. 22, 5 kap. 23, 5 kap. 24, 5 kap. 25, 6 kap. 1, 6 kap. 2, 6 kap. 4, 6 kap. 5, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 4, 7 kap. 5, 7 kap. 7, 7 kap. 9, 7 kap. 10, 7 kap. 12, 7 kap. 13 Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Registret över insatser för barn och unga Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning status Angivelse av objektets status, för att dokumentera om Dokumentationskrav enligt författning: CV 1

115 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet en aktivitet t.ex. är utförd, pågående, eller planerad. SFS 1964:167, 11 SFS 1988:870, 10, 45 SFS 1990:52, 4, 14, 15 a, 16, 32 SFS 1991:2041, 6 SFS 1993:387, 10, 16, 28 f SFS 2001:453, 2 kap. 7 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SOSFS 2014:5, 5 kap. 10, 5 kap. 11, 5 kap. 15, 5 kap. 22, 7 kap. 4 metod Kod för metod för genomförandet av aktiviteten som avses. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:52, 17 a SOSFS 2014:5, 4 kap. 15, 5 kap. 3, 5 kap. 12, 5 kap. 16, 7 kap. 1, 7 kap. 5, 7 kap. 7, 7 kap. 10 beskrivning Textuell beskrivning av den aktivitet som avses. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1964:167, 11 SFS 1988:870, 9, 10, 11, 15, 45 SFS 1990:52, 4, 7, 8, 12, 13, 14, 14 a, 15, 15 a, 15 b, 15 c, 16, 17, 17 a, 19, 20, 22, 24, 25, 28, 29, 32, 41 SFS 1991:1128, 7 a SFS 1991:2041, 6, 8, 9 SFS 1993:387, 10, 15, 16, 21 a, 24 d, 28 f, 28 g SFS 1993:1090, 4 SFS 2001:453, 2 kap. 7, 11 kap. 1 a, 11 kap. 3, 11 kap. 5, 11 kap. 6, 12 kap. 7, 12 kap. 8, 12 kap. 10, 14 kap. 5 SFS 2001:937, 3 kap. 11, 3 kap. 12, 3 kap. CV 0..1 ST 0..1

116 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet 13, 3 kap. 16, 3 kap. 16 a SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9, 12 SOSFS 2008:18, 3 kap. 5 SOSFS 2014:5, 4 kap. 9, 4 kap. 11, 4 kap. 15, 4 kap. 16, 5 kap. 1, 5 kap. 3, 5 kap. 10, 5 kap. 11, 5 kap. 12, 5 kap. 15, 5 kap. 16, 5 kap. 17, 5 kap. 20, 5 kap. 21, 5 kap. 22, 5 kap. 23, 5 kap. 24, 5 kap. 25, 6 kap. 1, 6 kap. 2, 6 kap. 4, 6 kap. 5, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 4, 7 kap. 5, 7 kap. 7, 7 kap. 9, 7 kap. 10, 7 kap. 12, 7 kap. 13 Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Registret över insatser för barn och unga Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning tid Angivelse av under vilken tid en aktivitet skett, är planerad att ske eller önskas ske. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1964:167, 11 SFS 1990:52, 8, 13, 15 a, 15 b, 15 c, 29 SFS 1993:387, 16, 28 f SFS 1993:1090, 4 SFS 2001:937, 3 kap. 16, 3 kap. 16 a SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2014:5, 4 kap. 9, 4 kap. 15, 5 kap. 3, 5 kap. 12, 5 kap. 16, 5 kap. 20, 5 QSET<T S> 0..1

117 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet kap. 21, 5 kap. 22, 5 kap. 25, 6 kap. 2, 6 kap. 5, 7 kap. 1, 7 kap. 2, 7 kap. 5, 7 kap. 7, 7 kap. 9, 7 kap. 10, 7 kap. 12 Socialstyrelsens register: Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Registret över insatser för barn och unga Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning negation Flagga som negerar betydelsen av klassen. Detta kan användas för att explicit beskriva att en aktivitet inte utförts (trots att den exempelvis var planerad). Verksamhetens gemensamma behov: Äldres behov i centrum, S2007/4754/FS BN 1 värde Värde används exempelvis då aktiviteten är en utbetalning till en brukare (ekonomiskt bistånd). Värde är då den summa pengar som betalts ut till brukaren. Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning ANY 0..1 Aktualisering Klassen aktualisering håller information om mottagande av en ansökan, begäran, anmälan eller erhållande av information på annat sätt om en omständighet som föranleder en åtgärd av nämnden. Aktualiseringen kan initiera en individanpassad process inom socialtjänst, men om en förhandsbedömning efter en anmälan eller genom information på annat sätt visar att ett ärende inte ska öppnas, så inleds den inte. Relation till överliggande nivå: Vård och omsorgsinitiering Relation till begreppsmodell: Aktualisering, Anmälan, Ansökan om bistånd, Begäran om LSS-insats, Information på annat sätt och Ärende

118 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet tidpunkt Angivelse av tidpunkt då en aktualisering skedde. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 5 kap. 1 TS 1 Socialstyrelsens register: Registret över tvångsvård enligt lagen om vård av missbruk metod Hur uppgifterna som låg till grund för aktualiseringen har lämnats till nämnden. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 5 kap. 1 CV 0..1 Brukare Klassen brukare håller information om person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Relation till överliggande nivå: Vård- och omsorgstagare Relation till begreppsmodell: Brukare Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id adress Identitetsbeteckning som en person har endast i rollen som brukare. Vanligtvis är person-id känt (personnummer eller samordningsnummer) och då skall detta id lagras attributet person-id i klassen person. Id för brukare används endast i de fall då person-id inte finns tillgängligt. Angivelse av kontakuppgift som en person endast har i sin roll som brukare som avser adressuppgifter (exempelvis särskild kallelseadress). Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 4 kap. 4, 5 kap. 1, 5 kap. 14, 5 kap. 21, 6 kap. 1 Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 4 kap. 4 Socialstyrelsens register: Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Registret över tvångsvård enligt lagen om vård II 0..1 AD 0..*

119 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet av missbruk elektroniskadress Angivelse av kontaktuppgift som en person endast har i sin roll som brukare och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 4 kap. 4 TEL 0..* Deltagande Klassen deltagande håller information om på vilket sätt en viss aktör deltar i ett visst givet sammanhang. Exempelvis deltar brukaren i egenskap av subjekt i aktiviteten ekonomiskt bistånd. Den som gör utbetalningen deltar i egenskap av utförare. Relation till överliggande nivå: Deltagande Relation till begreppsmodell: Saknas Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet typ Kod för hur en aktör deltar i ett visst sammanhang. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1988:870, 9, 28 SFS 1990:1404, 10 d SFS 1990:52, 27, 32 SFS 1991:1128, 7 a SFS 1993:1090, 4 SFS 2001:453, 2 kap. 7, 11 kap. 3 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2014:5, 4 kap. 8, 4 kap. 9, 4 kap. 16, 5 kap. 1, 5 kap. 3, 5 kap. 4, 5 kap. 18, 5 kap. 19, 5 kap. 21, 7 kap. 9, 7 kap. 10 Socialstyrelsens register: Registret över insatser för barn och unga CV 1

120 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet tid Angivelse av tidsintervall då en aktör deltar i ett visst sammanhang. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 5 kap. 1, 5 kap. 4 IVL<TS> 0..1 Individanpassad process i socialtjänst Klassen individanpassad process i socialtjänst håller information om den individuellt anpassade process som brukaren genomgår med syfte att identifiera och hantera problem, tillstånd och behov. Processen innefattar hela processen från aktualisering till uppföljning av genomförandet av aktiviteter och uppföljningen av dessa. Uppföljningen kan ske både när aktiviteterna har avslutats och kontinuerligt under pågående aktivitet. Processen inleds inte om en förhandsbedömning efter en anmälan eller genom information på annat sätt visar att ett ärende inte ska öppnas. Relation till överliggande nivå: Individanpassad process Relation till begreppsmodell: Individanpassad process i socialtjänst Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Angivelse av identitetsbeteckning för den individanpassade vårdprocessen Verksamhetens gemensamma behov: Hälsoärende, /2012 II 1 Dokument i personakt Klassen dokument i personakt håller information om olika dokument som ingår i personakt. Journalen är en del av personakten och innehåller kronologiskt förda anteckningar om ärendet, medan den eventuella övriga delen av personakten innehåller andra typer av dokument och handlingar. Relation till överliggande nivå: Journalhandling Relation till begreppsmodell: Dokument i personakt, Personakt Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet typ Kod för den typ av dokument som avses. Detta attribut används för att kunna specificera en ytterligare specialisering av dokumentet utöver de klasser som direkt är- Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1988:870, 6 SOSFS 2014:5, 4 kap. 8, 5 kap. 1, 5 kap. CV 1

121 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet ver från denna klass. Attributet anger vilken typ av aktivitet, observation etc. som har dokumenterats. Inom socialtjänsten kan attributet exempelvis motsvara det specifika sättet att aktualisera, exempelvis begäran om LSS-insats eller ansökan om bistånd, eller att en aktivitet är en utredande aktivitet, eller en del av en beviljad insats. 10, 5 kap. 11 Socialstyrelsens register: Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Registret över insatser för barn och unga Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Registret över tvångsvård enligt lagen om vård av missbruk dokumentationstidpunkt Den tidpunkt vid vilken dokumentation sker. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:52, 8 SFS 1993:387, 21 c, 23 a SFS 2001:453, 12 kap. 1 SOSFS 2014:5, 4 kap. 8, 4 kap. 9 TS 1 Socialstyrelsens register: Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Observation Klassen observation håller information om olika tillstånd, problem, behov och omgivningsfaktorer som observeras om en brukare. Exempelvis kan en funktionsnedsättning vara något som observeras. Relation till överliggande nivå: Observation Relation till begreppsmodell: Avsett tillstånd (inom socialtjänst), Måltillstånd (inom socialtjänst), Observerat tillstånd (inom socialtjänst), Omgivningsfaktorer, Problem (inom socialtjänst), Tillstånd (inom socialtjänst) och Önskat tillstånd (inom socialtjänst)

122 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet kod Kod för den observation som avses. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1964:167, 11 SFS 1988:870, 6, 9, 10, 13, 15 SFS 1990:52, 4, 13, 15 c, 16, 24 SFS 1991:2041, 6 SFS 1993:387, 15, 21 a, 21 b, 28 f SFS 2001:453, 11 kap. 5, 11 kap. 6, 14 kap. 1 SFS 2001:937, 3 kap. 11, 5 kap. 1 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2014:5, 4 kap. 5, 4 kap. 8, 4 kap. 9, 4 kap. 11, 4 kap. 16, 4 kap. 17, 4 kap. 18, 5 kap. 1, 5 kap. 3, 5 kap. 4, 5 kap. 7, 5 kap 9, 5 kap. 10, 5 kap. 11, 5 kap. 12, 5 kap. 13, 5 kap. 14, 5 kap. 15, 5 kap. 18, 5 kap. 19, 5 kap. 21, 5 kap. 22, 5 kap. 23, 5 kap. 24, 5 kap. 25, 6 kap. 1, 6 kap. 3, 6 kap. 4, 6 kap. 5, 7 kap. 3, 7 kap. 4, 7 kap. 5, 7 kap. 8, 7 kap. 10, 7 kap. 12, 7 kap. 13, 7 kap. 14 CV 0..1 Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Registret över tvångsvård enligt lagen om vård av missbruk status Angivelse av objektets status, exempelvis för att dokumentera om det tillstånd som beskrivs har funnits, om Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1988:870, 13 CV 1

123 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet det finns för närvarande eller är ett måltillstånd. SFS 1990:52, 24 SFS 2001:453, 14 kap. 1 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2014:5, 5 kap. 10, 5 kap. 11, 5 kap. 15, 5 kap. 22, 6 kap. 1 metod Kod som beskriver den metod som använts för att utföra observationen. Socialstyrelsens register: Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Registret över tvångsvård enligt lagen om vård av missbruk Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 5 kap. 7 beskrivning Textuell beskrivning för den observation som avses. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1964:167, 11 SFS 1988:870, 6, 9, 10, 13, 15 SFS 1990:52, 4, 13, 15 c, 16, 24 SFS 1991:2041, 6 SFS 1993:387, 15, 21 a, 21 b, 28 f SFS 2001:453, 11 kap. 5, 11 kap. 6, 14 kap. 1 SFS 2001:937, 3 kap. 11, 5 kap. 1 SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2014:5, 4 kap. 5, 4 kap. 8, 4 kap. 9, 4 kap. 11, 4 kap. 16, 4 kap. 17, 4 kap. 18, 5 kap. 1, 5 kap. 3, 5 kap. 4, 5 kap. 7, 5 kap 9, 5 kap. 10, 5 kap. 11, 5 kap. 12, 5 kap. 13, 5 kap. 14, 5 kap. 15, 5 kap. 18, 5 kap. 19, 5 kap. 21, 5 kap. 22, 5 kap. 23, 5 kap. 24, 5 kap. 25, 6 kap. 1, CV 0..1 ST 0..1

124 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet 6 kap. 3, 6 kap. 4, 6 kap. 5, 7 kap. 3, 7 kap. 4, 7 kap. 5, 7 kap. 8, 7 kap. 10, 7 kap. 12, 7 kap. 13, 7 kap. 14 Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Registret över tvångsvård enligt lagen om vård av missbruk tid Angivelse av den tid då det som observerats faktiskt förekom eller förväntas förekomma. Exempelvis så kan tidsattributet ange att brukaren har haft ekonomiska svårigheter sedan mars 2014 även om detta dokumenteras först sex månader senare. Om observationen är ett måltillstånd anger tidsattributet när detta tillstånd önskas vara uppnått. Observationens tid skiljer sig vanligtvis från dokumentationstidpunkt för dokument i personakt som beskriver när tillståndet dokumenterades, vilket alltid sker i efterhand. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 4 kap. 8, 4 kap. 9, 5 kap. 4, 5 kap. 12 IVL<TS> 0..1 värde Angivelse av värde som innehåller resultatet av en mätning av något. Exempelvis så skulle observationens kod kunna motsvara "längd mätt utan skor" och då innehåller värde-attributet resultatet av mätningen, exempelvis 159 cm. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1990:52, 16 SOSFS 2014:5, 5 kap 7, 5 kap. 22 Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ANY 0..1

125 Organisation Klassen organisation håller information om organisationer som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom socialtjänst. Exempel är nämnder och enskilda verksamheter. Relation till överliggande nivå: Organisation Relation till begreppsmodell: Enskild verksamhet, Nämnd, Organisation (inom socialtjänst) och Statens institutionsstyrelse Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet id Identitetsbeteckning för organisatorisk enhet. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1988:870, 10, 45 SFS 1990:1404, 10 d SFS 1991:1128, 7 a SFS 2001:453, 2 kap. 7, 11 kap. 3 SFS 2001:937, 3 kap. 10, 3 kap. 11 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2014:5, 4 kap. 8, 6 kap. 1, 7 kap. 1, 7 kap. 10 typ Kod för vilken typ av organisation som avses, exempelvis nämnd eller enskild verksamhet. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 2001:453, 11 kap. 3 SOSFS 2014:5, 5 kap. 14, 5 kap. 19 II 0..1 CV 1 Socialstyrelsens register: Registret över tvångsvård enligt lagen om vård av missbruk namn Angivelse av organisationens namn. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1988:870, 10, 45 SFS 1990:1404, 10 d SFS 1991:1128, 7 a SFS 2001:453, 2 kap. 7, 11 kap. 3 SFS 2001:937, 3 kap. 10, 3 kap. 11 SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2014:5, 4 kap. 8, 6 kap. 1, 7 kap. 1 ST 0..1

126 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet, 7 kap. 10 adress Angivelse av kontakuppgift till organisation som avser adressuppgifter (exempelvis besöksadress eller fakturaadress). Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2014:5, 5 kap. 22, 6 kap. 1, 7 kap. 1 AD 0..* Socialstyrelsens register: Registret över insatser för barn och unga elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till organisation och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). Exempelvis telefonnummer till växel, e-postadress eller webbplats. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2007:10, 9 SOSFS 2014:5, 5 kap. 22, 6 kap. 1, 7 kap. 1 TEL 0..* Person Klassen person håller information om den mänskliga individen oavsett vilka roller den personen antar. De attribut som klassen innehåller beskriver egenskaper som personen har oavsett om personen har antagit rollen som brukare eller inte. Relation till överliggande nivå: Person Relation till begreppsmodell: Person Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet person-id Angivelse av en identitetsbeteckning som personen har oavsett om personen får, utreds inom eller är registrerad för att få socialtjänst (exempelvis: personnummer, samordningsnummer). Dokumentationskrav enligt författning: SFS 2001:937 7 kap. 1 SOSFS 2014:5, 4 kap. 4, 5 kap. 1, 5 kap. 14, 5 kap. 22, 6 kap. 1 Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd Registret över insatser enligt lagen om stöd II 0..1

127 Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet och service till vissa funktionshindrade Registret över insatser för barn och unga Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Registret över tvångsvård enligt lagen om vård av missbruk förnamn efternamn mellannamn tilltalsnamnsmark ering Angivelse av förnamn, som är en persons givna namn och inkluderar tilltalsnamn. Angivelse av efternamn, som är en persons familjenamn eller släktnamn. Angivelse av mellannamn, som är ett namn som kan bäras för att visa gemenskap med en förälder eller en make som bär detta namn som efternamn. Man kan också bära ett eget tidigare efternamn som mellannamn om man bytt till makes eller registrerad partners efternamn. Angivelse av tilltalsnamnsmarkering, som används för att markera vilket av de angivna förnamnen som är personens tilltalsnamn. Giltiga värden är där den första siffran anger vilket av de angivna förnamnen som är tilltalsnamnet (1 motsvarar första namnet osv) och den andra siffran anger det eventuella andra till- Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2014:5, 4 kap. 4, 4 kap. 8, 4 kap. 15, 5 kap. 1, 5 kap. 3, 5 kap. 4, 5 kap. 14, 5 kap. 18, 5 kap. 22, 6 kap. 1, 7 kap. 1, 7 kap. 9, 7 kap. 10, 7 kap. 12 Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2014:5, 4 kap. 4, 4 kap. 8, 4 kap. 15, 5 kap. 1, 5 kap. 3, 5 kap. 4, 5 kap. 14, 5 kap. 18, 5 kap. 22, 6 kap. 1, 7 kap. 1, 7 kap. 9, 7 kap. 10, 7 kap. 12 Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2014:5, 4 kap. 4, 4 kap. 8, 4 kap. 15, 5 kap. 1, 5 kap. 3, 5 kap. 4, 5 kap. 14, 5 kap. 18, 5 kap. 22, 6 kap. 1, 7 kap. 1, 7 kap. 9, 7 kap. 10, 7 kap. 12 Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2005:27, 3 kap. 4 SOSFS 2014:5, 4 kap. 4, 4 kap. 8, 4 kap. 15, 5 kap. 1, 5 kap. 3, 5 kap. 4, 5 kap. 14, 5 kap. 18, 5 kap. 22, 6 kap. 1, 7 kap. 1, 7 kap. 9, 7 kap. 10, 7 kap. 12 ST 0..* ST 0..1 ST 0..1 INT 0..1

128 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet talsnamnet om dubbelnamn är aktuellt. Om inte är den andra siffran 0. kön Angivelse av vilket kön personen har enligt folkbokföringen. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 4 kap. 4 CV 0..1 Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd födelsetidpunkt Angivelse av vilken dag och tid personen är född. Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1964:167, 11 SFS 1990:52, 6, 15 c, 21, 22 SFS 2001:453, 12 kap. 2 SFS 2001:937, 3 kap. 11 SOSFS 2014:5, 4 kap. 4 TS 0..1 Socialstyrelsens register: Registret över ekonomiskt bistånd sekretessmarkering Angivelse av sekretessmarkering enligt Skatteverket. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 4 kap. 5 BL 0..1 adress Angivelse av kontakuppgift till person som avser adressuppgifter (exempelvis bostadsadress eller tillfällig adress). Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1993: SOSFS 2014:5, 4 kap. 4, 4 kap. 5 AD 0..* Socialstyrelsens register: Registret över tvångsvård enligt lagen om vård av missbruk elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till person och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). Exempelvis ett mobiltelefonnummer eller e-postadress. Dokumentationskrav enligt författning: SOSFS 2014:5, 4 kap. 4 TEL 0..*

129 Roll Klassen roll håller information om i vilken funktion eller uppdrag ett deltagande sker. En roll kan innehas av en person, exempelvis en professionell aktör eller en organisation. Relation till överliggande nivå: Roll Relation till begreppsmodell: Saknas Samband Klassen samband beskriver hur två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Relation till överliggande nivå: Samband Relation till begreppsmodell: Saknas Attribut Beskrivning Dokumentationskrav återfinns i Datatyp Multiplicitet Typ Dokumentationskrav enligt författning: SFS 1988:870, 15 SFS 1990:52, 4 SOSFS 2014:5, 5 kap. 15 CV 1

130 Nationell Informationsstruktur 2.0 Bilaga 5: Översiktliga samband till andra modeller

131 Översiktliga samband mellan informationsmodell för vård och omsorg och tidigare version av informationsmodell för vård och omsorg Klass: Aktivitet Aktivitet (typ) Vård- och omsorgsaktivitet Behandlingsbegränsning Aktivitetsskede Klass: Observation Hälsorelaterat tillstånd Hälsoproblem Hälsoproblem (typ) Tillstånd (typ) Värde tillståndstyp Klass: Samband Aktivitetssamband Hälsoärendesamband Tillståndssamband Samband Aktivitet Tillstånd Aktivitetsskedesamband Klass: Vård och omsorgsinitiering Hälsofrågeställning Klass: Person Fysisk person Klass: Vård-och omsorgstagare, Vård- och omsorgstagare Klass: Individanpassad process Hälsoärende Klass: Organisation Strukturenhet Klass: Deltagande Aktivitetsansvar Klass: Roll Aktörsroll 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 5: ÖVERSIKTLIGA SAMBAND TILL ANDRA MODELLER SOCIALSTYRELSEN

132 Översiktliga samband mellan informationsmodell för hälso- och sjukvård och V-TIM 2.2 Klass: Aktivitet Aktivitet Arbetsmoment Metodspecifikation Klass: Individanpassad vårdprocess Hälsoärende Klass: Observation Annan hälsoangelägenhet Bedömt tillstånd Bedömt tillstånd hälsokonsekvens Bedömt tillstånd Svårighetsgrad Bedömt tillstånd Uppkomst Förmodat tillstånd Hälsoangelägenhet Hälsorelaterad risk Hälsorelaterat tillstånd Måltillstånd Observerat uppfattat tillstånd Observerat uppfattat tillstånd Hälsokomponentspecifikation Observerat uppfattat tillstånd Observation Uppfattning Observerat uppfattat tillstånd Värde Potentiellt tillstånd Potentiellt tillstånd värde Potentiellt tillstånd Hälsokomponentspecifikation Potentiellt hälsorelaterat Observation Uppfattning Prognostillstånd Risktillstånd Vårdbehovsbedömning Klass: Organisation Vård- och omsorgsutövare Klasser: Person och Patient Kontaktuppgift Patient Klass: Samband Hälsoärendesamband Relaterad information Samband aktivitet tillstånd Tillståndsamband Klass: Vårdbegäran för egen räkning Hälsofråga NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 5: ÖVERSIKTLIGA SAMBAND MED ANDRA MODELLER SOCIALSTYRELSEN 3

133 Nationell Informationsstruktur 2.0 Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter

134 Angelägenheter inom perspektivet Dokumentationskrav enligt författning Typ SFS/SOSFS nummer Namn Lag SFS 1964:167 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Lag SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen Lag SFS 1988:870 Lag om vård av missbrukare i vissa fall Lag SFS 1990:1144 Begravningslagen Lag SFS 1990:1404 Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Lag SFS 1990:52 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Lag SFS 1991:1128 Lagen om psykiatrisk tvångsvård Lag SFS 1991:1129 Lagen om rättspsykiatrisk vård Lag SFS 1991:2041 Lag om särskild personutredning i brottmål m.m. Lag SFS 1992:859 Läkemedelslagen Lag SFS 1993:1651 Lag om läkarvårdsersättning Lag SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag SFS 1995:831 Lagen om transplantation m.m. Lag SFS 1995:832 Lag om obduktion m.m. Lag SFS 1996:981 Lag om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Lag SFS 1998:543 Lagen om hälsodataregister Lag SFS 2001:453 Socialtjänstlagen Lag SFS 2001:99 Lagen om den officiella statistiken Lag SFS 2002:297 Lag om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Lag SFS 2004:168 Smittskyddslagen Lag SFS 2006:351 Lag om genetisk integritet m.m. Lag SFS 2006:496 Lag om blodsäkerhet Lag SFS 2008:286 Lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler Lag SFS 2008:355 Patientdatalagen Lag SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen Lag SFS 2014:821 Patientlagen Förordning SFS 1981:1370 Förordningen om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter Förordning SFS 1990:1177 Förordning SFS 1991:1472 Förordning SFS 1993:1090 Förordning SFS 2001:100 Förordning SFS 2001:707 Förordning SFS 2001:708 Förordning SFS 2001:709 Förordning SFS 2001:937 Förordning SFS 2005:363 Begravningsförordningen Förordningen om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Förordning om stöd och service till vissa funktionshindrade Förordningen om den officiella statistiken Förordning om patientregister hos Socialstyrelsen Förordning om medicinskt födelseregister hos Socialstyrelsen Förordning om cancerregister hos Socialstyrelsen Socialtjänstförordningen Förordning om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 6: KRAV PÅ INNEHÅLL - ANGELÄGENHETER SOCIALSTYRELSEN

135 Förordning SFS 2006:94 Förordning SFS 2006:272 Förordning om register hos Socialstyrelsen över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården Läkemedelsförordning Förordning SFS 2008:363 Förordningen om provtagning för hivinfektion Förordning SFS 2010:349 Förordning om vårdgaranti Föreskrift LVFS 2012:14 Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel Föreskrift SOSFS 1996:28 Föreskrifter och allmänna råd om kliniska obduktioner Föreskrift SOSFS 1996:29 Föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall Föreskrift SOSFS 2000:1 Föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrift SOSFS 2002:11 Föreskrifter och allmänna råd om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Föreskrift SOSFS 2003:13 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till cancerregistret vid Socialstyrelsen Föreskrift SOSFS 2003:15 Föreskrifter om socialnämndens skyldighet att föra förteckning över barn som vistas i familjehem eller annat enskilt hem Föreskrift SOSFS 2005:10 Föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död Föreskrift SOSFS 2005:21 Föreskrifter om kommunens skyldighet att lämna uppgifter om statistik om stöd och service till vissa funktionshindrade Föreskrift SOSFS 2005:27 Föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Föreskrift SOSFS 2005:28 Föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Föreskrift SOSFS 2005:29 Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Föreskrift SOSFS 2006:9 Föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk samt enheter för rättspsykiatrisk undersökning Föreskrift SOSFS 2007:10 Föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Föreskrift SOSFS 2007:2 Föreskrifter om utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Föreskrift SOSFS 2007:8 Föreskrifter om uppgiftsskyldighet till register över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården Föreskrift SOSFS 2008:14 Föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Föreskrift SOSFS 2008:18 Föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Föreskrift SOSFS 2008:21 Föreskrifter om anmälan av patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha skjutvapen Föreskrift SOSFS 2008:26 Föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret Föreskrift SOSFS 2009:10 Föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 6: KRAV PÅ INNEHÅLL - ANGELÄGENHETER SOCIALSTYRELSEN 3

136 Föreskrift SOSFS 2009:27 Föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Föreskrift SOSFS 2009:28 Föreskrifter om blodverksamhet Föreskrift SOSFS 2009:29 Föreskrifter om transfusion av blodkomponenter Föreskrift SOSFS 2009:30 Föreskrifter om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler Föreskrift SOSFS 2009:31 Föreskrifter om vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m. Föreskrift SOSFS 2009:32 Föreskrifter och allmänna råd om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m Föreskrift SOSFS 2009:6 Föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Föreskrift SOSFS 2011:13 Socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter Föreskrift SOSFS 2011:5 Föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Föreskrift SOSFS 2011:7 Föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling Föreskrift SOSFS 2012:14 Föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation Föreskrift SOSFS 2013:35 Föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsen patientregister Föreskrift SOSFS 2014:5 Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS 4 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 6: KRAV PÅ INNEHÅLL - ANGELÄGENHETER SOCIALSTYRELSEN

137 Angelägenheter inom perspektivet Statistikuppföljning Lagstadgade register hos Socialstyrelsen Dödsorsaksregistret Cancerregistret Kommunal hälso- och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning Läkemedelsregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Tandhälsoregistret Ekonomiskt bistånd Insatser enligt LSS Insatser för barn och unga Socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Tvångsvård av vuxna missbrukare NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 6: KRAV PÅ INNEHÅLL - ANGELÄGENHETER SOCIALSTYRELSEN 5

138 Angelägenheter inom perspektivet Verksamhetens gemensamma behov Specificerade behov Äldres Behov i Centrum (ÄBIC) Barns Behov i Centrum (BBIC) Hälsoärende - förutsättningar för ett process-id inom hälso- och sjukvården Nationella Programmet för datainsamling (NPDi) Gemensamma tjänster inom ramen för Nationell ehälsa 6 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 6: KRAV PÅ INNEHÅLL - ANGELÄGENHETER SOCIALSTYRELSEN

139 Nationell Informationsstruktur 2.0 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

140 Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO Metod för NI vidareutveckling... 6 Förankring mot ISO/IEC/IEEE Metodens arbetssteg NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 7: ARKITEKTUR OCH METODBESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN

141 Nationell informationsstruktur arkitektur och metod Nationell informationsstruktur (NI) ska vara en sammanhållen modellarkitektur, vilket innebär att NIs modeller refererar och relaterar till varandra på ett tydligt sätt så att det blir tydligt för användarna hur de olika delarna hänger samman. Standarder inom informatik Socialstyrelsen har utvärderat både de befintliga modellerna och den befintliga notationstekniken som användes för att skapa modellerna som utgör tidigare version av NI för att öka tillämpbarheten och lösningsneutraliteten för NI. Inför utvärderingen gick Socialstyrelsen igenom tillämpbara standarder och standarden SS-ISO/IEC/IEEE bedömdes vara den som bäst motsvarande kriterierna. SS-ISO/IEC/IEEE är en internationell standard för system- och programvarukvalitet som specificerar på vilket sätt en systemarkitektur bör vara organiserad och uttryckt i form av arkitekturvyer, ramverk och notationssätt, för att kunna användas som en arkitekturbeskrivning av ett system. Begreppet system motsvarar inte ett it-stöd utan hänvisar till den definition som finns i ISO/IEC Denna beskriver system som det område en arkitekturbeskrivning avser att beskriva, inklusive processer och resurser. När det gäller NI betyder alltså begreppet system hela informationshanteringen inom vård- och omsorg. Standardens olika delar har relaterats till NI och Socialstyrelsens övriga verksamhet. Resultatet av kopplingen till standarden har legat till grund för både utvärderingen av modellerna, framtagande av vidareutvecklingsmetod och det notationssätt som beskrivs under respektive kapitel. Genom att systematiskt relatera NIs olika delar till en standard av denna typ blir det tydligare hur NI förhåller sig till andra etablerare arkitekturer och hur de olika delarna i NI samverkar med varandra. En beskrivning av begreppen i ISO finns här nedan under kapitel NI relaterat till ISO Att använda en etablerad, internationell standard ökar möjligheten att utbyta information och kunskap om informationsstrukturer med andra aktörer samt att få vägledning av vilka delar av produkten NI som ska vidareutvecklas av Socialstyrelsen framöver. NI relaterat till ISO NI har gemensamma kännetecken med standarden SS-ISO/IEC/IEEE 42010:2012, IDT, System- och programvarukvalitet Beskrivning av arkitektur. Det är en internationell standard som specificerar på vilket sätt en systemarkitektur ska vara organiserad och detta ska uttryckas i form av arkitekturvyer, ramverk och språk som kan användas i en arkitektursbeskrivning. Kopplingen mellan NI och ISO visas i figur 1 nedan. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 7: ARKITEKTUR OCH METODBESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN 3

142 Figur 1. Standarden ISO och dess olika delar relaterat till NI och Socialstyrelsens övriga verksamhet. Kopplingen åskådliggörs begrepp för begrepp med en tillhörande beskrivning i tabell 1. Tabell 1 Standarden ISO och dess olika delar relaterat till NI och Socialstyrelsens övriga verksamhet ISO termer Beskrivning NI-termer Beskrivning Stakeholder System concern Purpose Individer, team, organisation, eller klasser av dessa, som har intresse av ett system ISO/IEC 15288:2008, ett system är en kombination av samverkande element organiserade för att uppnå ett eller flera angivna ändamål Intressent Intresse för system som är relevant för en eller flera av dess intressenter Helhetsangelägenhet Syfte System ISO/IEC 15288:2008 artificiella system som kan konfigureras med en eller flera av följande; hårdvara, pro- Informationshantering inom vård- och omsorg Intressent som på något sätt har ett intresse av att tillämpa NI. Exempel på intressenter: Socialstyrelsen, landsting, regioner, kommuner, privata vårdgivare, kvalitetsregister Olika verksamheters intressen i att tillämpa NI påverkar dess utformning på olika sätt. Kopplat till de olika syften som olika verksamheter har med att tillämpa NI. Det område en arkitekturbeskrivning avser att beskriva, inklusive processer och resurser. 4 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 7: ARKITEKTUR OCH METODBESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN

143 gramvara, data, människor, processer, rutiner, utrustning, material och enheter. System-of- Interest Hänvisar till det system vars arkitektur är under övervägande vid utarbetandet av en arkitekturbeskrivning Informationsstruktur för vård- och omsorg Det område NI avser omfatta. Concern Påverkan från en eller flera intressenter Angelägenhet Specifika dokument eller motsvarande som beskriver ett krav eller behov Architecture Framework Upprättar en gemensam metod för att skapa, tolka, analysera och använda arkitekturbeskrivningar inom en viss domän eller ett visst område NIs tillämpningsanvisning NIs ramverk utifrån metadata för dokumenthantering, inkl. metadatamodeller, relaterade verksamhetsstandarder och användningsregler Architecture Viewpoint Detta etablerar konventionerna för att konstruera, tolka och analysera påverkan. Kan innehålla notationssätt, modelltyper, designregler och metoder, analystekniker Perspektiv Vypunkter som ger visuella presentationer av NI ur olika perspektiv. NIs huvudperspektiv är grunddokumentation inkl. juridiska krav, kunskapsstyrning och strukturerad uppföljning Architecture View Uttrycker ett eller flera av de lösningar som eftersträvas av systemets intressenter vyer Modeller sett från ett visst perspektiv. Model Kind För varje modelltyp beskrivs dess syfte, regelverk, språk och modelleringsteknik Modelltyper De modelltyper som används inom NI. Architecture Model Använder lämplig modelleringsteknik för att eftersträvade lösningar ska kunna visualiseras Faktisk modell NIs faktiska modeller. Architecture Rationale Ger en förklaring, en motivering eller ett resonemang om beslut kring arkitekturen Policybeslut Ger en förklaring, en motivering eller ett resonemang om beslut kring arkitekturen Correspondence Rule Används för att uttrycka och verkställa arkitekturens relationer såsom sammansättning, förfining, konsekvens, spårbarhet, beroende, tvång och skyldigheter Regler för sammanhållen arkitektur Beskriver regler för relationer mellan de olika komponenterna som utgör produkten NI Correspondence Definierar en relation mellan arkitekturbeskrivningar Relationer mellan komponenter Definierar en relation mellan olika modeller, modelltyper och andra komponenter i NI samt relationen till andra informationsstrukturer. Environment Det sammanhang som ger förutsättningar för och påverkar ett system Verksamhet Den verksamhet där NI appliceras/realiseras. Architecture Grundläggande begrepp och egenskaper hos ett system i sin omgivning där det Nationell Informationsstruktur (NI) NI som helhet, består av NIs komponenter NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 7: ARKITEKTUR OCH METODBESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN 5

144 utgörs av dess beståndsdelar, relationer, och principerna för sin design och utveckling Architecture Description Beskrivning som används för att uttrycka en arkitektur NIs komponenter De komponenter som tillsammans utgör produkten NI Metod för NI vidareutveckling Socialstyrelsen har tagit fram och beslutat om en metod för vidareutveckling av NI. Vidareutvecklingsmetoden har tillämpats av Socialstyrelsen men ska framgent tillämpas oavsett vilken aktör som tar fram nya delar av NI, både vid nationell eller regional utveckling eller i vilken form vidareutvecklingen bedrivs. Om metoden behöver kompletteras ytterligare ska detta rapporteras till Socialstyrelsen som sedan ansvarar för att revidera metoden och säkerställa att den är ändamålsenlig. Förankring mot ISO/IEC/IEEE Socialstyrelsens vidareutvecklingsmetod för NI utgår ifrån standarden ISO Översiktligt kan metoden beskrivas enligt figur 2. Figur 2. Prioriterade delar ur standarden ISO i vidareutvecklingen av NI Metodens arbetssteg Steg ett Beställning Steg ett börjar med att förvaltningen, eller en annan intressent, levererar ett prioriterat behov i form av en beställning. Det prioriterade behovet ska beskrivas i text med förslag på vilken specialisering eller nivå som behovet på- 6 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 7: ARKITEKTUR OCH METODBESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN

145 verkar. Detta innebär att beskrivningen av intressentens behov ska innehålla förslag på om behovet kan tillgodoses på vård- och omsorgsnivå eller i specialiseringarna hälso- och sjukvårds- respektive socialtjänstnivå. Efter detta beslutar Socialstyrelsen om man ska börja arbetet kring detta behov och ifall det ska ske inom Socialstyrelsens förvaltning för gemensam informationsstruktur. Behovet kan eventuellt också uppfyllas i en tillämpning av NIs modeller i kombination med andra produkter som ingår i förvaltningsobjektet Gemensam informationsstruktur. Steg två Preliminär modellering Nästa steg är att ta fram preliminära modeller där man tagit hänsyn till och validerat mot de perspektiv och angelägenheter som rör det inkomna behovet. Dessa modeller ska visualisera behovet på den valda ingångsnivån t.ex. socialtjänst och de parallella specialiseringar som kan finnas på samma nivå, t.ex. hälso- och sjukvård, samt på den ovanliggande nivån där indelningen i klasser är utförd. Klassernas namn ska vara en textuell beskrivning av den informationsmängd man avser att illustrera med klassen men behöver inte vara en terminologiskt fastställd term eller en terminologiskt utredd definition. Slutligen har man ett förslag på hur behovet ska representeras i NI, på vilken ingångsnivå det gäller respektive om det gäller tillämpning eller terminologibindning, och detta förslag ska presenteras för NI-förvaltningen för godkännande. För att förvaltningen ska kunna bedöma den preliminära modelleringen ska presentationen innehålla en skriftlig redovisning av delresultatet samt preliminära modeller som levereras i ett filformat som förvaltningen har godkänt. De preliminära modellernas struktur utformas i detta steg för att harmonisera med befintliga standarder inom hälsoinformatikområdet, där detta är möjligt. Det andra steget innehåller också en terminologisk utredning. Den terminologiska utredningen utförs för att hitta rätt term och en definition som motsvarar behovet. Utredningen ska inkludera namnsättning på klasser och en genomgång av den textuella beskrivning som tidigare gjorts. Vid behov lyfts behov av eventuella revideringar i Socialstyrelsens termbank. Steg tre Perspektivet dokumentationskrav enligt författning Den juridiska utredningen syftar till att identifiera juridiska krav på modellerna utifrån ett dokumentationsperspektiv. Detta kan exempelvis innebära information som utifrån patientdatalagen måste dokumenteras kring just det aktuella behovet. Detta metodsteg förutsätter att det finns en interdisciplinär kompetensgrupp som kan representera juridik, terminologi och informatik. När steg tre är klart ska följande kunna anges för varje nivå eller specialisering som krävs för att representera behovet i NI: Resultat från den terminologiska utredningen i form av förslag på klassnamn och beskrivningar (eller definitioner om redan finns i termbanken) Länkar till befintlig terminologi eller preliminära termposter till termbanken för klasserna Resultat från den juridiska utredningen i form av krav på attribut och ytterligare klasser som behövs NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 7: ARKITEKTUR OCH METODBESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN 7

146 Kompletterade preliminära modeller Steg fyra Komplettering från övriga perspektiv De kompletterade preliminära modellerna ska i det fjärde steget utvärderas mot de angelägenheter som har identifierats som viktiga ur övriga perspektiv. De två perspektiven verksamhetens gemensamma behov och uppföljning ska alltid beaktas. Resultatet är krav utifrån ytterligare angelägenheter från övriga perspektiv som måste tillföras de preliminära modellerna i form av klasser eller attribut. Steg fem Detaljerad modellering Steg fem innebär en mer detaljerad modellering kring behovet som sedan integreras i NIs modeller komplett med attribut, korrekt namnsättning samt kompletta textuella beskrivningar av klasser. I detta steg ska man dessutom ta hänsyn till de identifierade angelägenheterna och validera de framtagna modellerna mot dem. Detta är särskilt viktigt för att kunna fatta ett riktigt beslut om huruvida behovet ska representeras endast på den utvalda nivån eller på den ovanliggande, eller som parallella specialiseringar. Innan steg fem avslutas ska dokumentationen och valet av attributnamn granskas av jurister respektive terminologer. De detaljerade modellerna från steg fem ska redovisas skriftligt enligt en framtagen mall samt i ett filformat som förvaltningen har godkänt. Steg sex Överlämning till förvaltning Det sista steget i metoden är att förse förvaltningen med färdiga modeller och en skriftlig redovisning som beskriver hur behovet kan hanteras med hjälp av NI. Därefter kan förvaltningen med detta som underlag remittera den kompletta nya versionen av NI där behovet uppfylls enligt den rutin som gäller enligt förvaltningen. Metodöversikten visas i tabell 2 nedan. Tabell 2: Steg Beskrivning In-data Utdata Kommentar 1 Beställning prioriterats av förvaltningen - Behov som inkommit till och enligt mallen - Beskrivning av behovet beställning 2 Preliminära modellering - Beskrivning av behovet enligt mallen Be-ställning - Preliminära modeller för behov på alla aktuella nivåer med in-delning i klasser och relationer mellan dessa - Klassernas namn i form av en textuell beskrivning av informations-innehållet - Preliminära modeller i Agilian - Beskrivning enligt mallen Preliminär modellering Hänsyn till specificerade angelägenheter och underlag enligt mallen Be-ställning. En genomgång av be-greppet och närliggande begrepp ur en informatisk ansats. Genomförs i samarbete mellan terminologiskoch informatisk kompetens. 8 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 7: ARKITEKTUR OCH METODBESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN

147 - Resultatet av den terminologiska utredningen i form av för-slag på klassnamn - Länkning till befintlig terminologi eller preliminära termposter till termbanken för klasserna 3 Perspektivet Dokumentationskrav enligt författning - Beskrivning enligt mallen preliminär modellering - Beskrivning av behovet enligt mallen Beställning - - Resultat av den juridisk utredningen i form av krav på attribut och eventuella ytterligare klasser som behövs Om behovet av ytterligare klasser identifieras av jurist måste metodsteg 2 och 3 upprepas. 4 Komplettering från övriga perspektiv - Beskrivning enligt mallen Preliminär modellering - Resultatet av den ter-minologiska utredningen i form av för-slag på klassnamn - Resultat av kompletteringen från övriga perspektiv i form av krav på attribut och eventuella ytterligare klas-ser som behövs Här måste de sakkunniga som representerar angelägenheter konsulteras. 5 Detaljerad modellering - Beskrivning enligt mallen Preliminär modellering - Resultatet av den ter-minologiska utredningen i form förslag på klassnamn - Resultat av juridisk utredning i form krav på attribut och ytterligare klasser som behövs - Resultat av komplette-ringen från övriga perspektiv i form av krav på attribut och ytterligare klasser som behövs - Redovisning av hur behovet i beställningen uppfylls enligt Re Terminologer ska granska föreslagna attributnamn innan steg 5 avslutas Jurist ska granska referenser till juridiska angelägenheter på attributnivå innan steg 5 avslutas 6 Överlämning till förvaltningen -Redovisning av hur behovet i beställningen uppfylls enligt Redovisning av behovet -Detaljerade modeller i Agilian -Publicering av resultat Förvaltningen publicerar resultat enligt av förvaltningen fastställd rutin NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2.0 BILAGA 7: ARKITEKTUR OCH METODBESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN 9

148 Avdelningen för kunskapsstöd Informationsstruktur och e-hälsa Förvaltningsorganisationen för Nationell informationsstruktur Svarsmall Dnr / Svar lämnat av (Namn, kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Fråga: Kan materialet användas som grund för att identifiera, beskriva och hantera hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens dokumentationsbehov? Om nej; vad krävs i så fall? Fråga: Kan ni identifiera och beskriva andra begreppsområden som kan ingå i vidareutvecklingen av NI? Synpunkter och återkoppling ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast fredagen den 2 december Svar till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Ange diarienummer /2014 i ämnesraden. Övriga kommentarer: