Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

Transkript

1 Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess

2 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH) Behovsbilden bakom GMH Innehållet i GMH Brister med dagens version av GMH Bristande dokumentation Information från olika delar av en process hanteras i samma tjänstekontrakt Otydligt regelverk för möjligheten att skicka ostrukturerad information Information om vissa typer av läkemedel kan inte struktureras fullt ut Strukturen för doseringsinformation stödjer inte mer komplexa doseringar som framför allt är aktuella inom slutenvården Knapphändig information om faktiska administreringar Begränsad mängd information om uppföljning/utvärdering av behandling stöds Bristande hantering av information om patientens egenmedicinering Beskrivning av hur information om ett temporärt uppehåll i en behandling ska kommuniceras saknas Det saknas stöd för att ange att en viss läkemedelsbehandling inte ska ges Delar som behöver analyseras ytterligare vid en eventuell vidareutveckling av GMH Hantering av information som är möjlig att slå upp i extern källa Regelverk för hantering av beslut om läkemedelsbehandling över vårdgivargränser Rekommendationer Fortsätt att ansluta till GMH Utred en lösning som är långsiktigt hållbar Utöka förvaltningen av GMH Förbättra dokumentationen Sid 2/10

3 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar Delar av projektgruppen Sid 3/10

4 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH) Som nämns i förstudien Stöd till säker läkemedelsprocess kan information om patientens läkemedelsbehandlingar idag tillgängliggöras från ett vårdsystem via det nationella tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH). För att avgöra om och i så fall hur kontraktet bör utvecklas framöver har en analys gjorts av i vilken utsträckning som GMH kan användas för att möta de behov som har identifierats under behovsanalysen. 2. Behovsbilden bakom GMH Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH) togs fram år 2014 för att möjliggöra överföring av information som rör patientens läkemedelsordinationer. Uppdraget var att ta fram ett tjänstekontrakt baserat på informationsmodellen från den första versionen av Nationell patientöversikt (NPÖ), samt den informationsmodell som utarbetades i arbetet med Nationell ordinationsdatabas (NOD). Därutöver specificerades den mest grundläggande informationen om administrerade läkemedel i samarbete med olika professionsföreträdare. Resultatet blev den meddelandemodell som specificerar den information som idag kan tillgängliggöras från ett vårdsystem via tjänstekontraktet. Denna modell återfinns i tjänstekontraktsbeskrivningen för GMH ( 3. Innehållet i GMH På en övergripande nivå omfattar GMH de centrala informationsmängderna Ordination, Förskrivning och Administrering och kan därmed hålla information om dessa tre steg som utgör en del av processen från ordination till uppföljning av en behandling. De centrala informationsmängderna har i sin tur relationer till informationsmängderna Läkemedelsval (identifikation av och information om ett läkemedel), Dosering, Vårdpersonal, Vårdorganisation och Patient. GMH är ett mycket omfattande kontrakt som kräver att dokumentationen studeras i detalj för att det ska vara möjligt att förstå vilken information som kontraktet hanterar och hur det ska tillämpas i olika fall. De behov som rör information om ordination, förskrivning och administrering stöds i huvudsak av GMH, även om mindre justeringar skulle kunna ge ännu större behovstäckning. Behoven som rör information om identifiering av läkemedel, dosering, patient, vårdpersonal och vårdorganisation täcks också till stor del, men där krävs det något större förändringar för att möta flera av de behov som identifierats. De informationsmängder som har identifierats under behovsanalysen och som GMH i nuvarande version inte hanterar är: Iordningställande, Överlämnande, Effekt av behandling och Mål med behandling. Information om Planerad uppföljning hanteras i begränsad omfattning. Sid 4/10

5 4. Brister med dagens version av GMH I den analys som gjorts har ett antal brister i GMH identifierats. Nedan beskrivs de brister som har identifierats under förstudien och som behöver beaktas i förvaltningen av GMH samt i utvecklingen av nya tjänstekontrakt för läkemedelsinformation. Utöver denna analys finns det sedan tidigare problem beskrivna från arbetet med faktiska anslutningar som inte beskrivs i denna förstudie, men finns i Råd vid användning av GetMedicationHistory v Bristande dokumentation Under förstudien har det framgått tydligt att dokumentationen har brister och att den är svår att få grepp om. De begrepp och termer som används i dokumentationen är inte entydiga vilket försvårar för läsaren. Även datatyper och attribut i informationsmodellen har namnsatts och används på ett tvetydigt sätt. Då det idag är upp till varje systemleverantör eller kund att mappa relevanta informationsmängder i sitt system till GMHs olika delar finns risken att olika leverantörer eller kunder inte tolkar dokumentationen på ett enhetligt sätt. Detta resulterar i att mappningarna inte görs på ett likartat sätt mellan olika system vilket kan leda till brister i möjligheten att jämföra informationsmängder med varandra. 4.2 Information från olika delar av en process hanteras i samma tjänstekontrakt Den struktur som GMH har idag medför att information om ordination och alla eventuella tillhörande förskrivningar och/eller administreringar ska överföras via ett och samma meddelande, vilket kan vara ett problem i de fall när informationen skapas vid olika tidpunkter av olika personer i olika processer. Exempelvis är normalt information om administrering av ett läkemedel skapad av annan person än den som skapat ordinationen. Det vanliga är annars att de nationella tjänstekontrakten överför information från en specifik händelse i vården som registreras av en person och som skapas hos en vårdgivare. Strukturen kan ställa till problem i vissa situationer vilket medför att en analys bör göras av om GMH på sikt bör delas upp i flera delar för att få en långsiktigt mer hållbar och ren lösning. I analysen bör även hänsyn tas till den nya dataskyddsförordningen, GDPR, då denna kräver att endast relevant och efterfrågad information tillgängliggörs vid varje givet tillfälle. 1 Finns tillgänglig i releasepaketet för domänen Ordinationsutfall Sid 5/10

6 4.3 Otydligt regelverk för möjligheten att skicka ostrukturerad information För producenter finns, vid sidan av möjligheten att skicka information strukturerat, också möjlighet att skicka information ostrukturerat (en textmassa) vilket medför att informationskvaliteten i det som skickas inte kan säkras. Ett tydligare regelverk behöver definieras som styr när ostrukturerad information kan skickas och inte. Detta för att öka informationskvaliteten och för att undvika att möjligheten att skicka ostrukturerad information används på ett felaktigt sätt. 4.4 Information om vissa typer av läkemedel kan inte struktureras fullt ut Informationsmängden Läkemedelsval hanterar strukturerad information om läkemedlet för de flesta typer av läkemedelsprodukter, läkemedelsartiklar och handelsvaror. Dock stödjer inte strukturen fullt ut information om exempelvis extemporeläkemedel, licensläkemedel, läkemedel som innehåller fler än en aktiv substans eller läkemedelsprodukter som innehåller flera olika sorters läkemedel. Därtill är strukturen för informationsmängden Läkemedelsval framtagen för ordinerat/förskrivet läkemedel, och är mindre väl anpassad för iordningställt, administrerat, överlämnat eller expedierat läkemedel. Om detta är information som ska kunna kommuniceras framöver får avgöras i det kommande arbetet med att prioritera innehållet i en sammanhållen läkemedelsjournal. 4.5 Strukturen för doseringsinformation stödjer inte mer komplexa doseringar som framför allt är aktuella inom slutenvården Information om doseringar för mer komplicerade läkemedelsbehandlingar, som oftast sker inom slutenvården, täcks inte av GMHs struktur. Den är heller inte anpassad efter de behov som finns av information om iordningställd eller administrerad dos. Om stöd för detta behövs på sikt behöver analyseras under arbetet med att i detalj specificera den information som ska ingå i en sammanhållen läkemedelsjournal. 4.6 Knapphändig information om faktiska administreringar Den mest grundläggande informationen om faktiska administreringar som utförts av vårdpersonal kan överföras via GMH, dock inte alla detaljer som skulle kunna vara relevant att hantera. Information om administreringar som kommer från patienten själv eller dess ombud hanteras inte alls i kontraktet. I vilken utsträckning och på vilket sätt denna del behöver utökas får analyseras i arbetet med att i detalj specificera den information som ska ingå i en sammanhållen läkemedelsjournal. Sid 6/10

7 4.7 Begränsad mängd information om uppföljning/utvärdering av behandling stöds Information om uppföljning/utvärdering av en läkemedelsbehandling hanteras till viss del i GMH. Information om själva resultatet av en uppföljning/utvärdering av en läkemedelsbehandling (både av typen god/dålig effekt, och biverkningar) kan dock inte bäras av GMH. Detta är något som behöver utvecklas i GMH, eller i ett relaterat tjänstekontrakt, om fler av de behov som rör uppföljning/utvärdering av en behandling ska täckas. 4.8 Bristande hantering av information om patientens egenmedicinering Information om patientens egenmedicinering kan idag till viss del hanteras i samma struktur som information om en vanlig ordination i GMH. Dock gjordes ingen detaljerad behovsanalys av denna information inför framtagandet av GMH vilket gör att det saknas en beskrivning av hur informationen ska representeras i kontraktet. Denna del behöver analyseras mer i detalj än vad som gjorts hittills om behoven runt den information som kommer från patienten ska mötas. 4.9 Beskrivning av hur information om ett temporärt uppehåll i en behandling ska kommuniceras saknas Hur information om att en läkemedelsbehandling är pausad ska kommuniceras via GMH är inte specificerat. Dock finns det idag inte en gemensam uppfattning om vad det ur ett informationsperspektiv innebär att göra ett temporärt uppehåll i en behandling. Förstudiens förslag är därför att avvakta att detta utreds i SKLs arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation och därefter avgöra om och i så fall hur det ska hanteras i GMH Det saknas stöd för att ange att en viss läkemedelsbehandling inte ska ges Att beslut tagits om att inte ordinera en viss läkemedelsbehandling, trots att det t.ex. strider mot en rekommendation, kan idag inte kommuniceras via GMH. Detta, tillsammans med orsaken till beslutet, kan enligt behovsanalysen vara aktuell information att dela med andra aktörer i vården av en patient. Om detta är information som ska kunna kommuniceras framöver får avgöras i det kommande arbetet med att prioritera de behov som har identifierats. Sid 7/10

8 5. Delar som behöver analyseras ytterligare vid en eventuell vidareutveckling av GMH 5.1 Hantering av information som är möjlig att slå upp i extern källa En mer allmän fråga som behöver redas ut i en eventuell vidareutveckling av GMH är hur mycket information som är möjlig att slå upp i externa källor som ska kunna skickas via ett tjänstekontrakt. Detta kan exempelvis gälla information om en läkemedelsprodukt som kan hämtas i Sil genom att ange NPL-id. Detta är inte en fråga som är specifik för läkemedelsområdet då det gäller såväl information om vårdpersonal och organisationer som information om ett läkemedel. 5.2 Regelverk för hantering av beslut om läkemedelsbehandling över vårdgivargränser I GMH finns det stöd för det som i kontraktet kallas ordinationskedjor. Detta syftar till att stödja en serie av ordinationer/beslut som rör samma läkemedelsbehandling. Dock saknas ett nationellt regelverk hur förändringar i en läkemedelsbehandling ska hållas ihop över systemoch vårdgivargränser ska hanteras, vilket leder till att det inte är möjligt att avgöra om GHM stödjer behoven på ett ändamålsenligt sätt. Sid 8/10

9 6. Rekommendationer Det är viktigt att poängtera att oavsett hur mycket information med hög kvalitet som ett tjänstekontrakt kan hantera så kommer kvaliteten i en samlad bild av en patients läkemedelsbehandlingar främst styras av tre andra delar nämligen hur många av de system som håller relevant läkemedelsinformation som är anslutna till kontraktet, hur väl informationen är dokumenterad i de system som tillgängliggör informationen samt på vilket sätt systemen har utvecklat integrationer med kontraktet. Idag finns tretton tjänsteproducenter anslutna via GMH, vilket inte är tillräckligt för att uppnå en fullständig bild av patientens läkemedelsbehandlingar. Flera nulägesbeskrivningar ger också bilden av att informationen i vårdsystemen idag inte är av tillräckligt hög kvalitet. Detta medför att parallellt med att de nationella tjänstekontrakten blir bättre behöver anslutningsgraden till dem och kvaliteten i vårddokumentationen öka. Nedan ges en beskrivning av vad som enligt förstudien bör göras med GMH i arbetet med att förbättra möjligheten att nå en samlad bild av patientens läkemedelsinformation. 6.1 Fortsätt att ansluta till GMH Analysen som har gjorts under förstudien visar att GMH, trots sina brister, hanterar mycket av den information kring ordination, förskrivning och administrering som behovsanalysen identifierat som relevant. Det finns inte heller något kvalitetssäkrat alternativ till GMH än så den är därför den lösning som nationella infrastrukturen i dagsläget tillhandahåller för att tillgängliggöra information över systemgränser. En anledning till att patientinformation som nås via sammanhållen journalföring inte är helt tillförlitlig är att den inte är komplett, vilket beror på att alla vårdgivare inte tillgängliggör sin information via GMH. Om mer information tillgängliggörs ökar nyttan med de befintliga nationella e-tjänster som är anslutna som konsumenter till GMH. Förstudiens rekommendation är därför att landsting och regioner som ett första steg ska fortsätta att ansluta till GMH och även öka anslutningstakten. Det är förstudiens övertygelse att detta, utöver att ta steg mot en mer komplett bild, kommer ta vårdsystemen mot en mer enhetlig struktur för informationen om en patients läkemedelsbehandling. Det kommer också med stor sannolikhet att leda till en ökning av datakvaliteten i de enskilda journalsystemen då informationskvaliteten blir synlig på ett annat sätt när man delar den med andra i enligt en gemensam struktur. 6.2 Utred en lösning som är långsiktigt hållbar Analysen har visat att GMH har ett antal brister som kan kräva en ny lösning för att de ska kunna hanteras på ett bra sätt. Detta gäller exempelvis det faktum att kontraktet är byggt för att omfatta flera delar i läkemedelsprocessen i ett och samma kontrakt. Detta tror inte förstudien är en optimal lösning på sikt och anser därför att detta, tillsammans med övriga identifierade brister, motiverar ett arbete där man utreder hur ett mer långsiktigt hållbart alternativ till GMH kan se ut. Eftersom den befintliga GMH trots sina brister fyller en viktig funktion bör detta arbete ske helt parallellt med arbetet med att fortsätta att ansluta system till GMH. Att utreda ett alternativ till GMH bör ha sin utgångspunkt i de behov som framöver prioriteras i arbetet mot en sammanhållen läkemedelsjournal. Utöver detta bör SKLs arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation ligga som grund. Sid 9/10

10 6.3 Utöka förvaltningen av GMH Förstudien kan inte nog påpeka vikten av att en kontinuerlig, aktiv, förankrad och tillräckligt finansierad förvaltning kommer på plats. Förvaltning innebär att säkerställa att man underhåller och vidareutvecklar GMH samt stödjer olika aktörers arbete med att ansluta och använda kontraktet. Förstudiens rekommendation är att det sätts upp ett projekt för etablera en utökad förvaltning av GMH under hösten. Det är viktigt att denna förvaltning blir en del av en större helhet där olika aktörer samverkar kring det nationella arbetet inom läkemedelsområdet. Många av de behov som har identifierats av förstudien behöver detaljeras för att det ska vara möjligt att med säkerhet kunna avgöra vilka behov som faktiskt ska mötas med hjälp av GMH och vilka som ska mötas på annat sätt. Detta är något som borde ingå i det fortsatta förvaltningsarbetet och genomföras tillsammans med närliggande initiativ. 6.4 Förbättra dokumentationen För att höja kvaliteten på den information som tillgängliggörs från systemen är det viktigt att systemen tillgängliggör samma typ av information vilket kräver en enhetlig tolkning av dokumentationen. Då förstudien har identifierat brister i dokumentationen av GMH behöver den ses över och förbättras. Relevanta exempel behöver tas fram och flertalet förtydliganden behöver göras. Ett arbete är nödvändigt kring de begrepp och termer som används i dokumentationen för att minska risken för tvetydigheter. Även datatyper och attribut i informationsmodellen behöver gås igenom ur ett semantiskt perspektiv. Sid 10/10