Bilaga 2 - Sammanställning av behov
|
|
- Karolina Viklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 2 - Sammanställning av behov Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/31
2 1. VILKA BEHOV OMFATTAR DENNA SAMMANSTÄLLNING? EN INBÖRDES PRIORITERING ÄR NÖDVÄNDIGT SAMMANSTÄLLNING AV BEHOV BEHOV SOM PÅVERKAR NATIONELL SAMORDNING BEHOV SOM PÅVERKAR LÖSNING OCH ARKITEKTUR BEHOV SOM PÅVERKAR VILKEN INFORMATION SOM BEHÖVER HANTERAS Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar Delar av projektgruppen Delar av projektgruppen Godkänd av styrgruppen Sid 2/31
3 1. Vilka behov omfattar denna sammanställning? Under den behovsanalys som utgjort en del av Ineras förstudie Stöd till säker läkemedelsprocess identifierades olika behov som verksamhets- och patientföreträdare har av information om en patients läkemedelsbehandlingar. Dessa behov sammanställdes under förstudien tillsammans med de behov som har identifierats i SKLs arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation. I detta dokument återfinns alla de behov och krav som har identifierats och dokumenterats. Då de behov som redovisas i denna sammanställning har uttryckts av enskilda personer i olika sammanhang behöver de genomgå en bred förankring. Hela sammanställningen behöver stämmas av med olika intressenter, där ibland ytterligare verksamhets- och patientföreträdare samt berörda myndigheter En inbördes prioritering är nödvändigt Behoven är i detta skede inte prioriterade sinsemellan och ingen bedömning har gjorts kring om ett behov är mer eller mindre viktigt. Dock är de behov som har sina ursprung i lagar och föreskrifter markerade då dessa utgör direkta krav som måste uppfyllas. Främst är det Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården 1 som är de som ställer krav på dokumentation om en patients läkemedelsbehandling. I tabellerna nedan är kraven från lagar och föreskrifter prioriterade med värdet enligt metoden MoSCoW 2. Observera att det i vissa fall kan vara så att ett föreskriftskrav endast gäller i vissa situationer. Detta framgår dock inte i alla fall i sammanställningen nedan men behöver förtydligas i arbetet framåt. Övriga behov behöver viktas och prioriteras sinsemellan. Detta är nödvändigt för att möjliggöra en bra planering av utvecklingen framåt där fokus ligger på att möta de viktigaste behoven först. Mer detaljer kring de enskilda behoven som exempelvis i vilket sammanhang de har identifierats, finns dokumenterade. Vid intresse kontakta gärna Helena Palm på SKL (helena.palm@skl.se). 1 Se 2 MoSCoW-metoden används ofta i agil utveckling och baseras på en princip där man delar upp behov och krav i fyra kategorier: Behov som inte kan prioriteras bort, Should Behov som är viktiga och som normalt sett ska hanteras, Could Behov som är bra, men inte nödvändiga att hantera och Won t have Behov som beslutats att inte ska hanteras Sid 3/31
4 2. Sammanställning av behov Nedan listas alla de behov av information om en patientsläkemedelsbehandlingar som någon verksamhets- eller patientföreträdare har uttryckt för Ineras och SKLs arbetsgrupper. Utöver dessa finns även dokumentationskrav från lagar och föreskrifter beskrivna. Behoven är sorterade efter de som påverkar nationell samordning och nationella projekt, de som påverkar tekniska lösningar och arkitektur och de som påverkar vilken information om en patients läkemedelsbehandlingar som behöver hanteras. Inom dessa områden har behoven grupperats ytterligare vilket framgår i följande avsnitt. Syftet med grupperingen är att underlätta navigeringen mellan de olika behoven. Dock är uppdelningen inte optimal i alla fall och kan behöva förändras i det fortsatta arbetet. Tabellerna i dokumentet är genererade från det verktyg där behoven finns dokumenterade på ett strukturerat sätt. Verktyget möjliggör bland annat kopplingar mellan behoven och mer utförliga scenarier som sätter behoven i ett sammanhang. Behoven kan även kopplas till olika typer av modeller som i sin tur kan utgöra grund för kommande utveckling. Alla behoven inleds med Behov av för att få en så enhetlig förteckning som möjligt. Detta resulterar dock i att vissa formuleringar blir mer svårlästa än andra. Dessutom används vissa termer lite slarvigt då behoven har samlats in under gruppdiskussioner och det då inte har funnits utrymme att i detalj precisera vad som avses. Exempelvis används i många fall termen läkemedel utan att precisera vidare om det är läkemedelsprodukt, läkemedelsartikel, substans eller annat som avses. Även användningen av termen ordination är inte helt stringent. I det fortsatta arbetet bör således behoven uttryckas på ett entydigt sätt så att det tydligt framgår vad som avses. Behoven är på olika detaljeringsnivå. Det finns allt från väldigt generella behov som exempelvis Behov av information om en patients förskrivna läkemedel till mer detaljerade som exempelvis Behov av information om vem som är ansvarig för uppföljning av en planerad behandling. Det finns ingen inbördes ordning mellan behoven inom respektive tabell. De id:n som visas i tabellerna är satta allteftersom behoven har samlats in och ger ingen information om de behov de identifierar. Sid 4/31
5 2.1. Behov som påverkar nationell samordning Behov som på något sätt påverkar nationell samordning samt nationella projekt. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_177 Behov av nationella definitioner på gemensamma begrepp REQ_178 Behov av nationella kodverk REQ_120 Behov av gemensamma riktlinjer avseende ansvar REQ_214 REQ_201 REQ_181 REQ_180 Behov av gemensamma riktlinjer för arbetet med att ordinera läkemedel Behov av ett nationellt samordnat regelverk avseende strukturerad dokumentation av läkemedelsbehandlingar Behov av utbildning för att sprida kunskap om hur läkemedel ordineras och hur dokumentationen ska utformas Behov av nationella kunskapskällor som kontinuerligt utvecklas och förbättras Med detta avses alla delar som rör en läkemedelsbehandling, inkluderande beslut om behandling, iordningsställande, administrering, förskrivning med mera. Sid 5/31
6 REQ_189 Behov av en gemensam tolkning av patientdatalagen Sid 6/31
7 2.2. Behov som påverkar lösning och arkitektur Sammanställning av behov som rör utformning av lösningar samt lösningsarkitektur. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_202 REQ_176 REQ_135 REQ_134 REQ_125 REQ_184 Behov av att en lösning för en sammanhållen läkemedelsjournal ska harmoniera med tekniska förutsättningar hos läkemedelsmoduler hos nationella samt internationella journalsystemsaktörer Behov av att all information är möjlig att anpassa efter en specifik användares behov i en viss situation Behov hos vårdpersonal av tillgång till aktuell och korrekt information om en patients läkemedelsbehandlingar Behov hos patienter och deras företrädare av tillgång till aktuell och korrekt information om läkemedelsbehandlingar Behov av att information om patienters läkemedelsbehandlingar alltid ska vara tillgänglig för de som har behov av den och är behörighet att ta del av informationen Behov av aktuell information om läkemedelsbehandlingar som håller information Detta innebär även att information om en patients läkemedelsbehandlingar följer med vid vårdövergångar. Sid 7/31
8 från alla system som har information om läkemedelsbehandlingar REQ_205 Behov av att information om läkemedelsbehandlingar förmedlas på ett begripligt sätt anpassat efter patientens förutsättningar REQ_183 Behov av samlad information om en patients läkemedelsbehandlingar som innehåller information från hela kedjan inklusive ordination, administrering och utvärdering REQ_133 Behov av att kunna se läkemedelsbehandlingars historik Historiken ska även inkludera sådan information som finns hos andra vårdgivare. REQ_127 Behov av möjlighet att sortera, gruppera och filtrera information om läkemedelsbehandlingar oavsett var informationen skapats REQ_203 Behov av att information om läkemedelsbehandlingar i all väsentlighet uppträder som en utökning av den lokala läkemedelslistan REQ_116 Behov av att den sammanställda informationen om läkemedelsbehandlingar inkluderar sådana läkemedel som vårdpersonal beslutat om Bland dessa läkemedel inkluderas receptförskrivna läkemedel samt rekvisitionsläkemedel. REQ_128 Behov av att den sammanställda informationen om läkemedelsbehandlingar inkluderar sådana läkemedel som patienten själv beslutat om Detta inkluderar bl.a. receptfria läkemedel och naturläkemedel. Sid 8/31
9 REQ_067 Behov av att den sammanställda informationen om läkemedelsbehandlingar inkluderar information om behandlingen som har registrerats av patienten Detta kräver att det i vårdsystemet är möjligt att inhämta information från patienten digitalt. REQ_069 Behov av att den sammanställda informationen om läkemedelsbehandlingar inkluderar information om behandlingen som patienten muntligen delgett vårdpersonal Detta kräver att det är möjligt att ange patienten som källa till information om en läkemedelsbehandling. REQ_124 Behov av att i den sammanställda informationen om läkemedelsbehandlingar se om det finns spärrad information om läkemedel för patienten REQ_132 Behov av att ordinationer av läkemedel som ska dosförpackas hanteras i samma system som övriga ordinationer REQ_129 Behov av att kunna ändra alla läkemedelsbehandlingar oavsett ordinatör och vårdgivare REQ_130 Behov av att kunna sätta ut alla läkemedelsbehandlingar oavsett ordinatör och vårdgivare REQ_131 Behov av att kunna makulera recept oavsett förskrivare och vårdgivare REQ_174 Behov av information om recept- och expedieringsändringar från farmaceuter för alla patienter Sid 9/31
10 REQ_118 Behov av information om en patients giltiga recept REQ_175 REQ_206 REQ_185 Behov av att expedieringsstatus från apotek visas för förskrivna läkemedel Behov av att kunna spärra vissa uppgifter för anhöriga som har fått tillgång till patientens journal Behov av att hantera sammanställd information om läkemedelsbehandlingar för patienter med skyddad identitet REQ_208 Behov av att kunna göra generiska ordinationer Med generisk ordination avses här ordination av aktiv substans. REQ_190 REQ_192 REQ_215 Behov av information om förekomsten av dubbelordinationer Behov av att kunna läsa in mätvärden direkt i systemet Behov av att kunna använda en samlad information om patientens läkemedelsbehandling i användningen av beslutstöd Exempelvis diabetesvärden Sid 10/31
11 2.3. Behov som påverkar vilken information som behöver hanteras Sammanställningar av behov av information som skapas under olika delar av processen från ordination till uppföljning av en behandling Ordination och förskrivning Behov som rör ordinationer och förskrivning. Då denna kategori består av ett stort antal behov har de grupperats ytterligare vilket framgår nedan Ordination Behov som rör information om en ordination, oavsett om läkemedlet ska expedieras på apotek eller ej. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet Beslut om behandling - Information om beslutet REQ_041 REQ_191 REQ_036 REQ_038 Behov av information om ett beslut om att påbörja en ny läkemedelsbehandling Behov av information om tidpunkt för beslut om läkemedelsbehandling Behov av information om att ett beslut om en läkemedelsbehandling utgått från ett generellt direktiv Behov av information om att ordinatör beaktat interaktionsvarningar vid ordination Sid 11/31
12 REQ_035 REQ_213 REQ_034 Behov av information om att en ordinatör medvetet gått emot en rekommendation Behov av information om kommentar som rör en beslutad läkemedelsbehandling Behov av information om att ett beslut tagits om att en behandling ska hållas oförändrad (bekräftande ordination) Beslut om behandling - Ändring och utsättning REQ_032 REQ_168 REQ_169 REQ_030 REQ_029 Behov av information om att en läkemedelsbehandling har ändrats Behov av information om när en läkemedelsbehandling har ändrats Behov av information om vem som ansvarar för att en läkemedelsbehandling har ändrats Behov av information om orsaken till ändring av en läkemedelsbehandling Behov av information om avslut av en läkemedelsbehandling En rekommendation kan till exempel vara en doseringsinstruktion i FASS eller en behandlingsrekommendation. För en beskrivning av bekräftande ordination se: ndet/trycksaker/ansvar%20f%c3% B6r%20l%C3%A4kemedelslistan_20 14.pdf Avslut av en läkemedelsbehandling kallas ofta för utsättning. En befintlig planerad läkemedelsbehandling ska kunna Sid 12/31
13 REQ_044 REQ_045 REQ_170 REQ_161 Behov av information om orsaken till att en läkemedelsbehandling avslutats Behov av information om tidpunkten då en läkemedelsbehandling avslutas Behov av information om vem som har avslutat en läkemedelsbehandling Behov av att kunna koppla en ändring som orsakats av en biverkning till information om biverkningen Beslut om behandling - Information om beslutsfattare (/ordinatör) avslutas omedelbart eller framåt i tiden. Orsaken till avslut (utsättning) bör inte vara tvingande då det inte alltid är möjligt att ange (t.ex. när läkemedelslistan behöver rensas). Information bör anges i kodad form. Exempel på anledning är: biverkning, utebliven effekt Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_014 REQ_015 Behov av information om den person som fattat ett beslut om en läkemedelsbehandling Behov av information om ordinatörens funktion/titel Personen som fattat beslut om en läkemedelsbehandling kan vara en hälso- och sjukvårdsperson eller patienten själv. Sid 13/31
14 REQ_017 Behov av information om ordinatörens namn REQ_016 REQ_018 Behov av information om den klinik/enhet som ordinatören tillhör Behov av information om vilken ort den enhet vid vilken ordination sker hör till Beslut om behandling - Anledning till behandling REQ_006 REQ_010 REQ_005 REQ_007 REQ_009 REQ_008 Behov av information om en eller flera orsaker som ligger till grund för en planerad behandling (ordinationsorsak) Behov av information om en för patienten anpassad och förståelig text för orsaken till läkemedelsbehandlingen (behandlingsändamål) Behov av information om underliggande diagnos utöver ordinationsorsak Behov av information om kopplingen mellan en läkemedelsbehandling och relevanta åtgärder Behov av information om kopplingen mellan en läkemedelsbehandling och bakomliggande orsaker som finns dokumenterade i andra delar av patientens journal Behov av information om till den plan till vilken en planerad behandling hör Det ska vara möjligt att koppla samband en läkemedelsbehandling med åtgärder angivna i patientens journal. Exempel på uppgift i journal är labbvärden, biverkningar eller vårdhändelser, men även information om sjukskrivning. Det behöver vara möjligt att koppla en planerad läkemedelsbehandling Sid 14/31
15 Beslut om behandling - Beslut om att inte behandla REQ_012 REQ_011 REQ_013 Behov av information om att det fattats beslut om att en patient inte ska få en specifik läkemedelsbehandling Behov av information om beslut om att inte utföra läkemedelsbehandling för ett specifikt tillstånd Behov av information om orsaken till varför en patient inte får en specifik behandling Beslut om behandling - Sammankoppling av behandlingar REQ_020 REQ_021 Behov av information om en relation mellan två eller flera läkemedelsbehandlingar Behov av instruktioner som rör flera läkemedelsbehandlingar som har en relation med varandra (ordination) till en mer omfattande plan för patienten där även andra åtgärder ingår. Med specifik läkemedelsbehandling avser här att ett specifikt läkemedel anges. Inget läkemedel anges i detta fall utan detta gäller när beslut har tagits om att inte behandla ett visst tillstånd med läkemedel. Se även REQ_012. Här avses läkemedelsbehandlingar som på något sätt har ett beroende till varandra som kan vara bra för de som deltar i vården av en patient (eller patienten själv) att känna till. Instruktioner som rör flera läkemedelsbehandlingar som är relaterade med varandra kan vara till exempel patientinstruktioner eller administreringsinstruktioner. Sid 15/31
16 REQ_019 REQ_022 Behov av information om att ett ordinerat läkemedel ska administreras tillsammans med en annan planerad läkemedelsbehandling (ordination) Behov av information om ett beslut om att en relation mellan två eller flera läkemedelsbehandlingar har tagits bort Beslut om behandling - Uppehåll i behandling REQ_028 REQ_024 REQ_023 REQ_027 REQ_026 REQ_219 Behov av information om uppehåll av en pågående läkemedelsbehandling Behov av information om att en läkemedelsbehandling med uppehåll har återupptagits Behov av information om orsaken till ett uppehåll i en läkemedelsbehandling Behov av information om ett uppehåll av en befintlig läkemedelsbehandling som ska starta baserat på ett villkor Behov av information om ett uppehåll av en befintlig läkemedelsbehandling som ska avslutas baserat på ett villkor Behov av information om längden på ett uppehåll En läkemedelsbehandling ska kunna pausas vilket innebär att läkemedlet inte ska administreras till patienten under en viss period. Exempel på villkor är "5 dagar innan planerad operation". Sid 16/31
17 REQ_220 Behov av information om när beslutet om ett uppehåll ska följas upp Information om en behandling Allmänt om behandlingen Det ska vara möjligt att ange när i tiden ett nytt beslut om läkemedelsbehandlingen ska fattas. REQ_043 Behov av information om planerad behandlingstid REQ_182 Behov av information om när behandlingen ska avslutas REQ_163 Behov av information om planerade kontroller I de fall då det ska göras någon form av kontroller i samband med exempelvis administreringen behöver detta kunna dokumenteras. Information om en behandling Behandlingsmål REQ_004 REQ_003 REQ_162 Behov av information om målet med en läkemedelsbehandling Behov av information om ett mål som är beroende av flera läkemedelsbehandlingar Behov av information om när ett visst mål förväntas uppfyllas Information om en behandling Information om läkemedlet m.m. Mål med en läkemedelsbehandling behöver kunna uttryckas på olika sätt. I vissa fall räcker det med fritext, i andra vill man kunna ange mätvärden och liknande. Sid 17/31
18 REQ_217 REQ_113 REQ_114 REQ_042 REQ_136 Behov av information om ett läkemedels identitet på relevant nivå Behov av information om information om ordinerad aktiv substans Behov av information om läkemedelsnamn för ordinerat läkemedel Behov av information om läkemedelsform för ordinerat läkemedel Behov av information om styrka på ordinerat läkemedel Id kan anges på olika nivåer som exempelvis läkemedelsprodukt eller läkemedelsartikel. REQ_111 Behov av information om ATC-kod REQ_046 REQ_221 REQ_186 Behov av information om att ett utbyte av ett läkemedel inte är tillåtet Behov av information om vilken typ av utbyte som inte är tillåtet Behov av information om varför ett läkemedel inte får bytas ut Information om en behandling Behandlingshistorik REQ_068 Behov av information om historiken för en läkemedelsbehandling Sid 18/31
19 REQ_207 Behov av information om när en behandling först startade Denna tid avser när en läkemedelsbehandling beslutades att sättas in. Efter detta beslut kan läkemedelsbehandlingen ändrats vid ett flertal tillfällen. REQ_139 Behov av information om senaste dosändring Information om en behandling Dosering Sammanställningen av behov runt dosering är under framtagande. Behoven nedan är de som identifierats så här långt. REQ_112 Behov av information om ordinerad dosering REQ_187 Behov av strukturerad information om dosering REQ_051 Behov av information om behandlingstid Information om den period under vilken läkemedlet ska administreras. REQ_049 Behov av information om doseringsvillkor i fritext För villkor som inte kan eller bör uttryckas med kodat värde ska det gå att ange villkoret som en fritext. Det ska dock kunna framgå tydligt att doseringen är villkorad. REQ_065 Behov av information om villkorad behandlingsstart REQ_066 Behov av information om villkorat behandlingsslut REQ_064 Behov av information om villkor som utgörs av mätvärden Sid 19/31
20 REQ_048 REQ_209 REQ_050 Behov av information om doseringsinstruktion som är villkorad Behov av information om dosering som är beroende av ett specificerat mål Behov av information om att ett läkemedel ska tas vid behov En patients vidbehovsmedicineringar ska framgå över organisationsgränser. REQ_061 Behov av information om maxdos för en viss period REQ_159 REQ_052 REQ_053 Behov av information om maxdos per administreringstillfälle Behov av information om att doseringen i en planerad behandling är medvetet avvikande från rekommendation Behov av information om en doseringsinstruktion som består av olika delar Exempelvis kan en doseringsinstruktion för en infusion bestå både av en kontinuerlig dosering och en vid behovsdosering. REQ_059 Behov av information om ickelinjär rampdosering REQ_060 Behov av information om intervall för depåspruta Det ska vara möjligt att få information om intervall för depåsprutor. REQ_158 Behov av information om total mängd ordinerad vätska per dygn Sid 20/31
21 Information om en behandling Planerad administrering REQ_193 REQ_150 Behov av information om planerade administreringstillfällen Behov av information om läkemedelsform vid administrering REQ_137 Behov av information om administreringsmetod REQ_138 Behov av information om administreringsplats REQ_033 Behov av information om administreringsväg REQ_055 Behov av information om en instruktion för administrering Instruktion ska kunna finnas för både HoS-personal och patient. En typ av sådan instruktion kan vara en instruktion inför en upp- eller nedtrappning. REQ_058 Behov av information om villkor för administrering Information om en behandling Planerat iordningställande REQ_140 REQ_037 Behov av att hålla information om att läkemedelsformen ska ändras när läkemedlet iordningsställs Behov av information om att ett läkemedel ska dosdispenseras Sid 21/31
22 REQ_154 Behov av information om en instruktion som ska följas när läkemedlet iordningställs Information om en behandling Planerad uppföljning REQ_057 REQ_071 REQ_179 REQ_074 REQ_200 REQ_073 REQ_075 REQ_072 Behov av information om en plan för uppföljning av en läkemedelsbehandling Behov av information om en eller flera planerade uppföljningsaktiviteter för en planerad behandling Behov av information om när en läkemedelsbehandling ska följas upp Behov av information om metod för hur en planerad uppföljning ska genomföras Behov av information om den vårdgivare eller vårdenhet som ansvarar för uppföljning av en läkemedelsbehandling Behov av information om den person som ansvarar för uppföljning av en läkemedelsbehandling Behov av information om vem som ska genomföra en uppföljningsaktivitet Behov av information om att ansvaret för uppföljning av en läkemedelsbehandling har ändrats Exempelvis en spädningsinstruktion. En uppföljning ska kunna planeras att den ska genomföras av en viss hälso- och sjukvårdsperson, en organisation eller patienten själv. Ansvaret för en läkemedelsbehandling kan förändras även om inga andra ändringar i plan Sid 22/31
23 för enskild läkemedelsbehandling görs Förskrivning Nedan beskrivs de behov av information som rör läkemedel som kan expedieras på apotek. Då den information som krävs för expediering styrs av gällande och kommande lagstiftning har Ineras förstudie och SKLs arbete inte fokuseras på den information som tillkommer, utöver ordinationsinformationen, vid en förskrivning. Sammanställningen nedan omfattar därför ett fåtal behov på en väldigt övergripande nivå. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_07 8 REQ_07 7 REQ_16 0 REQ_11 7 Behov av information om beslut att förskriva läkemedel Behov av information om beslut att makulera en förskrivning Behov av information om orsak till makulering av recept Behov av information om en patients dosrecept Övriga behov ordination och förskrivning Övriga behov som rör ordinationer och förskrivningar. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_056 Behov av information om en instruktion till patienten Detta kan vara en mer allmän instruktion kopplad till ordinationen. Sid 23/31
24 REQ_166 Behov av information om vem patienten ska kontakta vid frågor om behandlingen REQ_040 Behov av information om en ordination som skett utan att det skapas recept eller att läkemedlet tillhandahålls till patienten Exempelvis när en ordinatör ger en patient en rekommendation för att på egen hand införskaffa ett receptfritt läkemedel. REQ_196 Behov av information om vad som händer om patienten väljer att inte ta ett ordinerat läkemedel REQ_002 Behov av information om förväntade biverkningar av en läkemedelsbehandling Information om biverkningar som förväntas uppkomma i samband med en läkemedelsbehandling. Denna information behöver kunna förmedlas till patienten och andra personer som är involverade i vården av patienten Iordningsställande Behov som rör information om ett faktiskt iordningställande. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_143 Behov av information om tid för iordningställande REQ_199 REQ_218 Behov av information om namnet på det läkemedel som har iordningställts Behov av information om identitet för det läkemedel som iordningsställts Sid 24/31
25 REQ_079 Behov av information om batchnummer för läkemedel som iordningsställs Batchnummer är bara ett krav för vissa typer av läkemedel. REQ_085 Behov av information om generikautbyte vid iordningsställande på öppenvårdsapotek REQ_081 Behov av information om byte av läkemedel utan subvention till läkemedel med subvention REQ_080 Behov av information om generikabyte vid iordningsställande inom vården REQ_142 Behov av information om vem som iordningställt ett läkemedel Även patienten kan iordningställa ett läkemedel och dokumentera information om detta. REQ_082 Behov av information om hur ett iordningställande har gått till Uppföljning behöver kunna göras kring iordningsställande av ett läkemedel, till exempel vad en extemporeberedning bestod av. REQ_141 Behov av att hålla information om att läkemedelsformen har ändrats vid ett iordningsställande REQ_211 Behov av information om en avvikelse som rör ett iordningsställande REQ_083 Behov av information om uthämtning av läkemedel från förråd Det ska vara möjligt att få information om vilket förråd ett läkemedel tas ifrån och vem som tar det. Sid 25/31
26 Överlämnande av läkemedel Behov som rör ett faktiskt överlämnande av läkemedel. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_086 REQ_198 REQ_144 REQ_087 REQ_145 REQ_212 Behov av information om att ett läkemedel har överlämnats till en patient Behov av information om när ett läkemedel har överlämnats Behov av information om vem som överlämnat ett läkemedel Behov av information om vilken mängd av ett läkemedel som har överlämnats till en patient Behov av information om vem som har tagit emot läkemedlet vid ett överlämnande Behov av information om en avvikelse som rör ett överlämnande Expediering Behov som rör en faktisk expediering. Då den information som krävs om expediering styrs av gällande och kommande lagstiftning och inte är sådan information som uppstår i hälso- och sjukvården, har Ineras förstudie och SKLs arbete inte fokuseras på denna informationsmängd. Sammanställningen nedan omfattar därför endast ett fåtal behov. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet Sid 26/31
27 REQ_188 REQ_165 REQ_090 Behov av information om när ett läkemedel har expedierats Behov av information om längd på period mellan uttag Behov av information om vilka möjliga uttag en patient inte har nyttjat Administrering Behov som rör faktiska administreringar. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_149 REQ_216 REQ_146 REQ_097 REQ_147 Behov av information om ett administreringstillfälle Behov av information om vilket läkemedel som administrerats Behov av information om batchnummer för administrerat läkemedel Behov av information om när ett läkemedel administrerats Behov av information om hur mycket som har administrerats vid ett visst tillfälle Batchnummer är bara ett krav för vissa typer av läkemedel. Sid 27/31
28 REQ_096 Behov av information om vem som har administrerat läkemedel Sådan person kan vara antingen hälso- och sjukvårdspersonal, patienten eller dess ombud. REQ_171 Behov av information om administreringsväg vid administrering REQ_151 Behov av information om administreringsmetod vid administrering REQ_173 Behov av information om administreringsplats vid administrering REQ_148 Behov av information om läkemedelsform vid administrering REQ_092 Behov av information om att en administrering av en behandling upphör helt Exempel på sådant uppehåll kan vara att patienten själv slutar att ta sina läkemedel. REQ_093 Behov av information om att en enskild administrering har avbrutits samt orsaken till detta REQ_099 Behov av information om tidpunkt då en enskild administrering avbrutits REQ_095 Behov av information om en avvikelse som rör en enskild administrering REQ_094 Behov av information om att ett läkemedel inte har administrerats Sid 28/31
29 REQ_153 Behov av information om vem som är källan till informationen om en patients administrering Källan kan vara patienten själv eller vårdpersonal som genomfört eller iakttagit administreringen REQ_210 Behov av information om typ av kontroll som har genomförts vid pågående administrering REQ_194 Behov av information om vem som genomfört en kontroll under pågående administrering REQ_195 Behov av information om tidpunkt för en kontroll under pågående administrering Uppföljning av behandling Behov som rör faktiska uppföljningar av behandlingar. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_103 REQ_104 REQ_106 REQ_105 Behov av information om effekten av en läkemedelsbehandling Behov av information om effekter registrerade av patienten Behov av information om upplevda biverkningar som patienten har själv har angett Behov av information om patientens självskattningar och egna mätningar Det ska vara möjligt att se information om effekter som patienten har registrerat Sid 29/31
30 REQ_102 Behov av information om biverkningar REQ_157 REQ_164 REQ_152 Behov av information om en behandlings följsamhet till bakomliggande ordination Behov av information om hur väl behandlingsmålen uppfylls Behov av information om avvikelser (utöver biverkningar) som uppstått i samband med behandlingen Generella informationsbehov Övriga informationsbehov av generell karaktär. Id Behov/krav Beskrivning Prioritet REQ_076 REQ_121 Behov av information om en patients receptförskrivna läkemedel Behov av information om en patients rekvisitionsläkemedel REQ_204 Behov av information om en patients behandlingar med naturläkemedel och receptfria läkemedel REQ_122 Behov av information om hjälpmedel patienten använder Exempelvis inkontinensmaterial Sid 30/31
31 REQ_088 REQ_222 Behov av information om en patients uthämtade läkemedel Behov av information om en patients dosdispenserade läkemedel REQ_155 Behov av information om en patients vaccinationer REQ_167 REQ_001 REQ_119 Behov av information om patienter som saknar nationellt person-id Behov av information om vem som har registrerat uppgifter Behov av information om vem som signerat journalanteckning Detta krav avser alla olika typer av uppgifter som registreras om en läkemedelsbehandlings, inkluderande ordination, iordningställande, administrering, överlämning med mera. En journalanteckning kan signeras av annan än den som ansvarar för uppgiften. Sid 31/31
Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling
Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/6 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar 1.0 2017-06-22 Delar av projektgruppen Sid
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 Författningsändring och implikationer för verksamheten Elma Tajic Läkemedelsenheten
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för
Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården - sektor Arbete trygghet och omsorg Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av MAS Beslutsdatum 2018-03-13 Ansvarig sektor Arbete trygghet och omsorg Gäller
Bilaga 3 - Analys av enkät. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 3 - Analys av enkät Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Enkäten och de svar som inkommit... 3 2. Enkätfrågor med tillhörande analys... 4 2.1 Struktureringsgrad... 4 2.1.1 Ordination... 4 2.1.2
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars 2017 Nationell läkemedelslista Maarten Sengers Kansliråd 1 Kort om nuläget Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018 Ny föreskrift om ordination och hantering av läkemedel HSLF-FS 2017:37 Målet med de nya föreskrifterna är att de ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet för en
Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet
Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?
Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte? Ny lag om nationell läkemedelslista Lagen gäller från 1 juni 2020, anslutningskrav från 1 juni 2022 Register hos E-hälsomyndigheten Förskrivna och
LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Vaccinationer i primärvården efter R &
Vaccinationer i primärvården efter R8.1 171024 & 171026 Pia Leierdahl projektledare för Cosmic R8.1 i primärvård Standardrutin för läkemedelshantering Standardrutin för läkemedelshantering Centrala beslut,
Nationell läkemedelslista
Bilaga Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Socialdepartementet 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Den nya lagen föreslås
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Läkemedelshantering och säker vård. Vrigstad
Läkemedelshantering och säker vård Vrigstad 2017-12-04 1 Patientsäkerhet Arbetsmiljö Två sidor av samma mynt. Patientsäkerhetslagen Vårdgivarens ansvar för systematiskt patientsäkerhetsarbete? leda, planera
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under
Workshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete
Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 lakemedel@cehis.se www.cehis.se info@cehis.se Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete Här finner du frågor och svar om
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Datum 2017-03-06 Diarienummer KSN-2017-0121 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) Förslag
Vision ehälsa i praktiken
Vision ehälsa i praktiken Arbetet med enhetligare begreppsanvändning inom läkemedelsområdet Alma Hjertén Soltancharkari, Socialstyrelsen Victoria Johansson, Socialstyrelsen Agenda Bakgrund: uppdraget och
Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer
Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer Release till Sil SOAP API 4.2 innehåller följande nya källor och tjänster: 1. Ny källa: APL - produktresuméer 2. Ny källa: Nationell källa för ordinationsorsak 3. Kompletterande
Socialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Integrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga 1.... 6 Version Datum Författare Kommentar
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20 Bakgrund Varför dokumentera ordinationsorsaker?
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten
Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande
2013-07-04 Dnr 17125/2013 1(9) Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande begrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av uppdraget att utveckla
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Nationella läkemedelslista Ds 2016:44
Nationella läkemedelslista Ds 2016:44 Inera har fått möjlighet att yttra sig över promemorian Nationell läkemedelslista, Ds 2016:44. Promemorian föreslår att en ny lag, lag om nationell läkemedelslista,
Integrationshandledning Produkttypsgrupper
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 5 Presentation... 5 Uppdatering... 7 Teknisk dokumentation... 7 Övrig information... 8 Bilaga... 9 Version Datum
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen
1 (6) RV S2017/00117/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm
1 (6) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER REMISS AV NATIONELL LÄKEMEDELSLISTA Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (Landstinget Dalarna, Landstinget
4. Ordination av läkemedel.
4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel
Integrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 3 Integration... 4 Krav... 4 Rekommendation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Revisionshistorik Version Datum Författare
SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper
9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit
Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Lokal läkemedelsinstruktion
Dokumentnamn: Lokal läkemedelsinstruktion Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Läkemedelsgruppen, MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018-01-04 (MAS) Lokal läkemedelsinstruktion
RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses
RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2015-03-25 Att: Socialstyrelsen Lisa van Duin E-post lisa.vanduin@socialstyrelsen.se. Synpunkter och förtydligande gällande SOSFS
Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO
Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO 2017-02-13 PMO:s läkemedelsmodul ska användas för all dokumentation av ordination och administrering av läkemedel. Aktuell medicinering Ordination görs
Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Krav... 4 Rekommendation... 4 Teknisk dokumentation... 5 Version Datum Författare
Läkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING
Kurs: Omvårdnadsvetenskap B, klinisk kurs OM1414 Datum: 140809 Antal frågor: 12 huvudfrågor Tid: 2 timmar Examinator: Karin Blomberg/ Anita Ross Information: Skriv svaren på tentamensformuläret. Skriv
Lathund. Rutin för Barnmorska. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll. Preventivmedelsbesök. Gravid kvinna som har läkemedelsbehandling
Rutin för Barnmorska Preventivmedelsbesök Barnmorska sätter ut preventivmedel som för närvarande inte används. Barnmorska ska migrera de läkemedel som de har förskrivningsrätt på det vill säga det preventivmedel
Stöd till säker läkemedelsprocess. En förstudie
Stöd till säker läkemedelsprocess En förstudie 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1. MYCKET GÅR ATT GÖRA MEN DET KRÄVS ETT STORT ARBETE... 4 1.2. TA NÄSTA STEG NU!... 7 2. INLEDNING... 8 2.1. LÄSANVISNING... 8 2.2.
Vårdsystem, Objekt Läkemedel
1(8) Vårdsystem, Objekt Läkemedel 2018-07-13 Leveransbesked 5.9 Denna version innehåller ett flertal utvecklings- och rättningsärenden. Nedan ser du de ändringar som berör flest användare. Undvik till
Patientindividuell försörjning, slutenvårdsdos, e-verifikation Hur går diskussionerna på SKL?
Patientindividuell försörjning, slutenvårdsdos, e-verifikation Hur går diskussionerna på SKL? Temadag om patientindividuell försörjning, 2015-06-04 Läkemedelsakademin Helena Palm, SKL, helena.palm@skl.se
COSMIC R8.1 Läkemedelsmodulen för primärvård
COSMIC R8.1 Läkemedelsmodulen för primärvård 170914 Läkemedel i primärvård - Innehåll Utbildning Standardrutin för läkemedelshantering Gamla läsvyer R8.0 Migrering Ordinera Administrera Förbrukningsartiklar
Lathund. Läkemedelsordination av barnmorskor
Lathund Läkemedelsordination av barnmorskor Lathunden beskriver hur det praktiskt görs och är uppdelad i fyra delar: 1. Överföra ordinationer från gamla läkemedelsmodulen 2. Läkemedel där recept finns
Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Pascal - Beskrivning och tjänstespecifika villkor
Pascal - Beskrivning och tjänstespecifika villkor Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Tjänstebeskrivning... 2 3.1 Tjänstens syfte och ändamål... 2 4. Åtaganden... 3 4.1 Kundens åtaganden...
Mot denna bakgrund lämnar föreningen följande remissvar som har tagits fram med berörda specialistsektioner.
Till Socialstyrelsen Dnr 4.1.1-14967/2016 Stockholm 2016-09-15 Apotekarsocietetetens svar på Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel
Lathund. Egna anteckningar. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll
Egna anteckningar Lathund Läkemedelsordination av barnmorskor Lathunden beskriver hur det praktiskt görs och är uppdelad i fyra delar: 1. Överföra ordinationer från gamla läkemedelsmodulen 2. Läkemedel
Socialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Dokumentbeteckning 2016-06-03 Dnr 4.1.1-14967/2016 1(41) Avdelningen för regler och behörighet Lisa van Duin lisa.vanduin@socialstyrelsen.se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination
Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet
Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet För att uppmärksamma dig som använder Pascal på de vanligaste problemen och riskerna som finns och hur du lättast kommer runt dem. Innehållsförteckning 1 Dosreceptet
Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Integrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration & presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk information... 5 Sid 1/5 Syfte Vården och journalsystemen har efterfrågat
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 1(6) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över
Remissvar Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)
Ort och datum Stockholm 2017-04-12 Vår referens Handläggare Carita Fallström David Liljequist Er referens 30601-2017/0103 S2017/00117/FS Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:
Slutrapport Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak Dnr: 2016/05237 Datum: 2016-10-31 Förord I regleringsbrevet för 2016 har ehälsomyndigheten
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet 2019-03-28 Agenda 8.30 Välkomna och inledande ord Janna Valik, generaldirektör,
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande
Apodos & Pascal Regionen i samarbete med apoteket. Azin Azadmehr, Susanne Martinsson, Irene Johansson
Apodos & Pascal Regionen i samarbete med apoteket Azin Azadmehr, Susanne Martinsson, Irene Johansson Agenda Vad är Pascal? Vad är Apodos? Hur fungerar det Vad kostar Apodos? Är patienten ansluten till
Avtal om Kundens användning av Pascal Bilaga 1 - Tjänstespecifikation Pascal
Avtal om Kundens användning av Pascal Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 2.1 Referenser... 2 3. Tjänstebeskrivning... 2 4. Åtaganden... 4 4.1 Kundens åtaganden... 4 4.2 Ineras
Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 2/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-01-26 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden
BESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum
Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Bakgrund/Problemområde Att veta om skälet till en läkemedelsbehandling är viktigt för både läkemedelsordinatör och patient. För ordinatören därför att
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1(15) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare: Inger Torpenberg Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Receptlära & Läkemedelsförmånerna
Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare
Rapport. Enhet Gillbogården
Rapport 2017-10-30 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering utförd enligt författningar och övriga riktlinjer Kvalitetsgranskningen utförd av Leg. apotekare: Sheila Eriksson Telefon: 073 8067969 E-post:
Läkemedelshantering - kvalitetsgranskning
Godkänt den: 2017-10-19 Ansvarig: Astrid Forsström Gäller för: Akademiska sjukhuset Besvara enkäten och gör det gärna i team bestående av avdelningschefer, verksamhetschefer och läkemedelsansvariga. Detta
Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Riktlinje för läkemedelshantering
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery, MAS Godkänd av Monica Holmgren, chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Yttrande över betänkande Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jonas Larsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-13 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-03-21 1 (2) Yttrande över betänkande Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44) Ärendebeskrivning
HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Nationell läkemedelslista. Sundbyberg Dnr.nr: S2017/00117/FS.
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2017-04-12 Dnr.nr: S2017/00117/FS Vår referens: Martina Bergström Mottagare s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Nationell läkemedelslista
Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
ordination och hantering av läkemedel i hälsooch
Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Handbok vid tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälsooch
4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.
Lag (1996:1156) om receptregister SFS nr: 1996:1156 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1996-11-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1021 Inledande bestämmelser 1 För de ändamål som anges i 6 får
Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information
Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
1. Snabbstartsguide, kom igång med Pascal
1. Snabbstartsguide, kom igång med Pascal Här får du en snabbintroduktion till verktyget och lär dig var du hittar olika funktioner. Vill du veta mer och de olika funktionerna kan du gå in under respektive
NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll
10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 1. En säker, effek5v och kostnadseffek5v läkemedelsbehandling förutsä2er a2 pa5enten vet vilka läkemedel han/hon ska ta varje dag, och ändamålet med
Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen
Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen Varför dokumentera ordinationsorsak? Föreskrift HSLF-FS 2017:37 Del i Nationella läkemedelslistan
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88516093HSLFS Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter
Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Socialstyrelsens arbete inom patientsäkerhetsområdet Charlotta George Sakkunnig i patientsäkerhet, CNO Lisa van Duin, jurist
Socialstyrelsens arbete inom patientsäkerhetsområdet 2017-05-23 Charlotta George Sakkunnig i patientsäkerhet, CNO Lisa van Duin, jurist Samlat stöd i patientsäkerhet https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/
SKL:s arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation
2018-08-28 1 (16) Kristin Schoug Bertilsson Avdelningen för vård och omsorg SKL:s arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation Beskrivning av arbetet så här långt Sveriges Kommuner och Landsting
Den gemensamma elektroniska patientjournalen
Regelverket och IT-stöd 1417 Den gemensamma elektroniska patientjournalen Mikael Hoffmann, stiftelsen NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi, Linköping Per Magnusson, Järpens hälsocentral, Järpen Inledning
Förändringar i läkemedelsjournalen. Release för TakeCare 12.6
Förändringar i läkemedelsjournalen Release för TakeCare 12.6 Nyheter/ info Tydligare visning av spärr i läkemedelsjournalen (se bild) När man skickar recept visas inte telefonnr för valfritt apotek. Valfritt