Socialstyrelsens arbete inom patientsäkerhetsområdet Charlotta George Sakkunnig i patientsäkerhet, CNO Lisa van Duin, jurist

Transkript

1 Socialstyrelsens arbete inom patientsäkerhetsområdet Charlotta George Sakkunnig i patientsäkerhet, CNO Lisa van Duin, jurist

2 Samlat stöd i patientsäkerhet

3 Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att utveckla ett samlat stöd inom patientsäkerhet som vänder sig till hälso- och sjukvården övergripande målet är att vårdskadorna ska minska Utgå från hälso- och sjukvårdens behov Lanseras 2 maj

4 Syftet med det samlade stödet är att underlätta och stödja hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete Öka medvetenheten och kunskapen på alla nivåer Samla ihop och vägleda Inspirera och väcka tankar Punktlista Punktlista

5 Många parter har varit involverade i arbete Workshops med hälso- och sjukvården och hearings med patienter och närstående Ambulanssjukvården Kommunala hälso- och sjukvården Primärvården Psykiatrin Somatisk sjukhusvård där barnsjukvården ingick Studenter Tandvården

6 I hemsjukvårdens och primärvårdens workshop.. Drygt ett trettiotal chefer, MAS/MAR:ar, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor deltog. Gruppen lyfte bland annat fram: vikten av trygghet och kontinuitet för patienten vikten av en sammanhållen vårdkedja kommunikationen mellan vårdgivare och huvudmän risker i vårdens övergångar risker i samband med delegering av läkemedelshantering risker med otydligt ansvar mellan vårdgivare bristen på personal med rätt kompetens

7 I sjukhusvårdens workshop.. Drygt ett trettiotal chefer, verksamhetsutvecklare, chefläkare, läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, undersköterskor och företrädare för patientnämnder deltog. Gruppen lyfte bland annat fram: Kopplingen mellan arbetsmiljö, bemanning och patientsäkerhet Ledarskapets och säkerhetskulturens betydelse på alla nivåer Patientens och närståendes involvering för ökad patientsäkerhet Gruppen lyfte särskilt fram betydelsen av att se helheten och inte bara delarna i vården Patientsäkerhet handlar om lärande och lärande och reflektion behöver få ta tid Ska det samlade städet få effekt behöver man få tid avsatt för diskussion

8 Samverkansgrupp med myndigheter, organisationer och experter E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Inspektionen för vård och omsorg Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Läkemedelsverket Patientnämnden Stockholm Stockholms läns landsting Svensk sjuksköterskeförening Sveriges kommuner och landsting Svenska läkaresällskapet Vårdföretagarna

9 Vad finns det för information i det samlade stödet? På startsidan hittar du information om Patientsäkerhet Att förebygga Risker och vårdskador Säkerhetsäkerhetskultur Om en patient drabbas Informationsmaterial

10 Varje månad kommer det ut en serie nya podcast från Socialstyrelsen Om vårdskador och patientsäkerhet Säkerhetskulturens betydelse Om en patient drabbas Du hittar poddarna i det samlade stödet eller på itunes

11 Ny föreskrift Ordination och läkemedelshantering edelshanteringivarden

12 Ny föreskrift om ordination och hantering av läkemedel Målet med de nya föreskrifterna är att de ska stödja hälsooch sjukvården i arbetet för en säker läkemedelshantering. Vårdgivarens ansvar förtydligas Öppen- och slutenvården får gemensamma regler Kraven på kunskap och uppföljning höjs Socialstyrelsens styrelse beslutade om föreskrifterna i april 2017, träder ikraft 1 januari 2018

13 Författningen innehåller bestämmelser och rekommendationer om.. tillämpningsområde m.m. definitioner ledningssystem behörighet att ordinera läkemedel ordination av läkemedel ( inklusive lämplighetsbedömning) behörighet att iordningsställa, administrera och överlämna läkemedel iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel delegering av iordningsställande och administrering eller överlämnande av läkemedel ställningstagande till pågående läkemedelsbehandling vid inskrivning läkemedelsgenomgångar kontroll och förvaring samt rekvisition av läkemedel och undantagsbestämmelse

14 Lämplighetsbedömning Den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov. Bl.a. ska ordinatören ta hänsyn till 1. hälsotillstånd, 2. ålder, 3. kön, 4. läkemedelsanvändning, 5. pågående behandling och utredning, 6. överkänslighet mot läkemedel, och 7. eventuella graviditet eller amning. Vid bedömningen ska även läkemedlets kontraindikationer och andra viktiga faktorer för läkemedelsbehandlingen beaktas.

15 Generella direktiv om läkemedelsbehandling Mer information om ordinationen i direktivet Fortfarande krav på att en sjuksköterska ska göra en behovsbedömning och kontrollera indikation och kontraindiaktion

16 Dosjustering Vissa av vårdgivaren angivna sjuksköterskor får en möjlighet att justera doseringen i en läkemedelsordination. I de situationer där doseringen är beroende av en patients individuella mål- eller mätvärden. Doseringen får justeras endast om det är förenligt med en god och säker vård av patienten. Justeringen ska göras med utgångspunkt i patientens behov.

17 Krav på vårdgivaren vid iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Vårdgivaren ska säkerställa att den som iordning-ställer och administrerar eller överlämnar ett läkemedel har tillgång till de uppgifter om läkemedelsordinationen som har dokumenterats och uppgifter om vem som har ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen. uppgifterna ska finnas samlade.

18 Kontroll vid iordningställande 4 Den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska mot den givna ordinationen kontrollera 1. patientens identitet, 2. läkemedelsnamn eller aktiv substans, 3. läkemedelsform, 4. läkemedlets styrka, 5. dosering, 6. administreringssätt, och 7. administreringstillfällen. Vid spädning av läkemedel ska särskild försiktighet iakttas.

19 Kontroll vid iordningställande forts. Den som iordningställer ett läkemedel ska göra en rimlighetsbedömning av såväl den ordinerade som den iordningställda dosen av läkemedlet.

20 Kontroll vid överlämnande och administrering Den som administrerar eller överlämnar ett läkemedel till en patient ska mot den givna ordinationen kontrollera patientens identitet, läkemedelsnamn eller aktiv substans, läkemedlets styrka, läkemedelsform, dosering, administreringssätt, och administreringstillfällen.

21 Dokumentation vid iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Vid iordningställande och administrering eller överlämnande av ett läkemedel ska det i patientjournalen bl.a. dokumenteras uppgifter om: 1. vem som har iordningställt och administrerat eller överlämnat 2. när läkemedlet har iordningställts och administrerats eller överlämnats, Om aktiv substans har angivits i ordinationen eller om läkemedlet har bytts ut mot ett annat likvärdigt läkemedel, ska även namnet på det läkemedel som har iordningställts och administrerats dokumenteras.

22 Fyra säkerhetsnivåer innan delegering får ske 1. Av vårdgivarens rutiner ska det framgå under vilka förutsättningar och i vilka situationer delegering får ske. I vårdgivarens rutiner ska även framgå vilken kompetens och kunskap som krävs för den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel 2. Verksamhetschefen ska ansvara för att besluten om delegering är förenliga med en god och säker vård, och omprövas i nödvändig omfattning. 3. Hälso- och sjukvårdspersonal från endast delegera om det är förenligt med god och säker vård och ansvarar för att den som får uppgiften har förutsättningar att fullgöra uppgiften 4. Den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen. 20xx-xx-xx

23 Förtydligande om delegering - Vårdgivarens ansvar Av vårdgivarens rutiner ska det framgå vilken kompetens och kunskap som krävs för den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel

24 Förtydligande om delegering- Verksamhetchefens ansvar Verksamhetschefen ska ansvara för att besluten om delegering är förenliga med en god och säker vård, och omprövas i nödvändig omfattning.

25 Kunskaper om hantering av läkemedel Den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen.

26 Ny föreskrift Systematiskt patientsäkerhetsarbete med fokus på utredning av händelser

27 lex Maria en anmälningsskyldighet Maria sjukhus i Stockholm augusti patienter som alla sökt vård för relativt bagatellartade åkommor avled inom en vecka - Det hade skett en förväxling av bedövningsmedlet etocain och kvicksilveroxicyanid - Utredningen visade på ett flertal brister på organisatorisk nivå - 15 januari 1937 trädde kungörelse om anmälningsskyldighet till Medicinalstyrelsen och polismyndigheten i kraft

28 Forts. lex Maria en anmälningsskyldighet - Motivet för kungörelsen var främst att få kännedom om sådana händelser som kunde föranleda straff eller disciplinrättslig påföljd - Det är den kungörelsen som ligger till grund för dagens anmälningsskyldighet till IVO enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL - Det kan vara ett av de äldsta rapporteringssystemen i världen

29 Syftet med lex Maria Det primära syftet med anmälningsskyldigheten (lex Maria) är att Socialstyrelsen (numera Inspektionen för vård och omsorg) ska få vetskap om allvarliga risker i hälso-och sjukvården så att myndigheten kan sprida kunskap om dessa risker till andra vårdgivare samt att myndigheten ska kunna använda informationen i sitt tillsyns och normeringsarbete. (Från förarbetena till PSL) 29

30 Från lex Maria till vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria trädde i kraft 1 februari 2006 Den är framtagen med utgångspunkt i den så kallade lex Maria-bestämmelsen i lagen (1993:351) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS

31 Forts från lex Maria till vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete 1 januari 2011 ersattes LYHS av patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL Innebar fokusskifte (nästa bild) samt vissa viktiga materiella förändringar i regelverket kring anmälan av vårdskador

32 Fokusskifte Individperspektiv, skada, LYHS Systemperspektiv, händelse som medfört vårdskada, PSL

33 1 september 2017 Träder följande föreskrifter i kraft Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, och Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter (HSLF-FS 2017:41) om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) Samtidigt upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria

34 Varför två föreskrifter? SOSFS 2005:28 innehåller huvudsakligen bestämmelser om anmälningsförfarandet, vad, vem, hur + anmälningsblankett Detta är numera frågor för IVO Socialstyrelsen får bl.a. skriva föreskrifter om vilka moment som ingår i vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete enligt 3 kap. PSL

35 Den nya föreskriftens upplägg 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde, Definitioner 2 kap. Allmänna bestämmelser om systematiskt patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetslagen, Ledningssystem 3 kap. Utredning av händelser vårdskador Inledande bestämmelse, En utrednings omfattning, Vårdskador som inte är allvarliga, Allvarliga vårdskador, Anmälan av händelser allvarliga vårdskador 4 kap. Informationsskyldighet Information till hälso- och sjukvårdspersonalen, Vårdskador som inträffat i annan vårdgivares verksamhet, Information till patienten allvarlig vårdskada 5 kap. Anmälningsansvarig enligt 2 kap. 1 första stycket 4 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 6 kap. Rutiner

36 Vad vill Socialstyrelsen åstadkomma med den nya föreskriften? Integrera det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Öka lärandet, kring händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada, och spridningen av kunskapen Förstärka systemperspektivet Att vårdgivarna ska kunna anpassa utredningarna av händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada, efter händelsens karaktär

37 Det hänger ihop HSLF-FS 2017:xx (SoS) SOSFS 2011:9 Lagar, t.ex. PSL, HSL

38 Månadsskiftet maj/juni Håll koll på myndigheternas (SoS+IVO) hemsidor Håll koll på SoS nyhetsbrev Remissversionen och konsekvensutredningen finns här: ebyggavardskadorochokalarandet (pressnyhet 27/10-16)

39 Ny webbplats Vem får göra vad?

40 Nå ut till målgrupper som har olika behov av information Hälso- och sjukvårdspersonal Verksamhetschefer Staber och administrativt stöd Ledning/beslutsfattare Konkret kunskap Behöver svar på frågor om vad som gäller i konkreta situationer i det dagliga arbetet. Övergripande regelverk och kunskapsunderlag Behöver både kunskap om regelverket och svar på frågor om vad som gäller i en konkret vårdsituation. Kunskapsunderlag Tar fram beslutsunderlag och behöver bakgrund till rekommendationer, t.ex. om vetenskap och beprövad erfarenhet samt om rättsläget. Övergripande regelverk och kunskapsläget Fattar beslut och behöver kortfattad övergripande information om regelverket och kunskapsläget.

41 Målgruppers behov - hur söker man information? Internt först, t.ex. kollegor, chefer, interna vårdprogram och på eget intranät Därefter i externa kända källor, t.ex. på Google och 1177 Myndigheters webbplatser används för att hitta info om lagar och regler

42 Målgruppers behov Hur vill hälso- och sjukvården ha information? Kortfattat och enkelt Sökbart på nätet Utskriftsformat Webbplats ersätter handboken

43

44 Kontaktuppgifter Lisa van Duin Charlotta George