Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
|
|
- Kristin Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen
2 Bakgrund
3 Varför dokumentera ordinationsorsaker? Patienten och ordinatören behöver veta varför tidigare ordinatörer har valt att påbörja, ändra, fortsätta eller avsluta en läkemedelsbehandling. För patienten är det mycket viktigt med tydlig information om, och bättre förståelse för, varför han eller hon tar sina läkemedel
4 Uppdrag Under hade Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utveckla en ny och nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem. Det ursprungliga uppdraget hade sin grund i den nationella läkemedelsstrategin. Under 2015 och 2016 har Socialstyrelsens uppdrag varit inriktat på förvaltning och tillgängliggörande av det framtagna kodsystemet. Under 2016 har E-hälsomyndigheten haft i uppdrag att ta fram ett förvaltnings- och distributionsverktyg.
5 Centrala begrepp
6 Centrala begrepp en indikation är en omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd Ex. betablockerare: Förebyggande av migrän, Hypertoni ordinationsorsaken är den indikation som en ordinatör anger som skäl till en viss ordination Ex. betablockerare: Hypertoni
7 Centrala begrepp (forts.) behandlingsändamålet är avsikten med den ordinerade behandlingen så som ordinatören beskriver den för patienten Ex. Hypertoni -> Mot förhöjt blodtryck
8 I praktiken
9 Resultatet Resultatet utgörs av två delar: En terminologisk del som innehåller alla förekommande termer ordinationsorsaker med Snomed CT-koder ändamålstexter hierarkisk indelning av ordinationsorsakerna, för att underlätta navigering och sökbarhet Kopplingar mellan läkemedelsprodukter, ordinationsorsaker och ändamålstexter.
10 Dokumentationskraven finns redan idag Ordinationsorsak: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40), 5 kap. 5 : Vårdgivaren ska säkerställa att en patientjournal, i förekommande fall, innehåller uppgifter om [ ] 3. ordinationer och ordinationsorsak [ ]
11 Dokumentationskraven finns redan idag (forts ) Behandlingsändamål: Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit: 3 kap. 3 : Anvisningar beträffande dosering, användning, ändamål och behandlingstid ska lämnas på receptet så att patienten [ ] kan använda läkemedlet på rätt sätt. 5 kap. 11 :Läkemedelsförpackning som lämnas ut mot recept ska förses med följande uppgifter: Förskrivarens anvisningar om hur läkemedlet ska användas och doseras samt vad läkemedlet ska användas för, alternativt annan instruktion från förskrivaren.
12 Hur ska det fungera? Ordinatören fattar ett beslut om ordination av läkemedel utifrån egen kunskap, uppgifter i FASS/SPC, nationella riktlinjer, andra kunskapskällor, etc. Den nationella källan för ordinationsorsak utgör inte en grund för att fatta beslut om läkemedelsordination den är avsedd att underlätta dokumentationen av det fattade beslutet
13 Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg
14 Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Välj ordinationsorsak: Hypertoni Fritext: Välj från totallista: Ödem vid hjärtsvikt Ödem
15 Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Vald ordinationsorsak: Hypertoni Behandlingsändamål: Mot förhöjt blodtryck Fritext:
16 Användning Kodsystemet är utformat för att stödja en process som utgår från att ordinatören först väljer ett läkemedel och därefter dokumenterar en eller flera ordinationsorsaker och ändamålstexter Utöver de termer som finns i kodsystemet ska fritext kunna användas Socialstyrelsen rekommenderar att kodsystemet införs stegvis och efter begränsade pilottester 16
17 Framtagandet av informationen i kodsystemet
18 Arbetsflödet Läkemedel X 5 mg Godkänd indikationstext: Information som ingår i kodsystemet Hypertoni. Ödem i samband med hjärtinsufficiens. Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom. Godkänd indikation Ordinationsorsak Snomed CT Ändamålstext Hypertoni Hypertoni hypertoni Mot förhöjt blodtryck Ödem i samband med hjärtinsufficiens Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom Ödem vid hjärtsvikt Förebyggande behandling av recidiverande njursten kardiellt ödem Vätskedrivande vid hjärtsvikt förebyggande behandling av recidiverande njursten Förebygger njursten
19 Ändamålstexter Skrivs ut på receptet och på läkemedelsförpackningens etikett. Ska vara kortfattade men begripliga och tillräckligt informativa för att skilja liknande läkemedel från varandra. Oroande och integritetskänslig information ska undvikas. Ordinationsorsak Personlighetsstörning med psykotiska symtom Angina pectoris Urogenital klamydiainfektion Behandlingsändamål Lugnande Förebygger kärlkramp Mot infektion i underlivet
20 Hierarkisk indelning Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Ögoninfektioner Ögoninfektioner Infektioner i matsmältningsorganen Infektioner i matsmältningsorganen Virusorsakade ögoninfektioner Bakteriella ögoninfektioner Mask- och protozoinfektioner Bakteriella infektioner i matsmältningsorganen zoster ophthalmicus bakteriell keratit infektion orsakad av Giardia lamblia peritonit Kapitelrubrik Rubriknivå 2 Rubriknivå 3 Ordinationsorsak Behandlingsändamål Mot virusinfektion i ögat Mot hornhinneinfektion Mot tarminfektion orsakad av parasit Mot bukhinneinflammation Svampsjukdomar kromoblastomykos Mot svampinfektion Infektioner i urinoch könsorgan Hudinfektioner Vaccinationer Bakteriella infektioner i urogenitalorganen Virusinfektioner i huden urogenital klamydiainfektion mukokutan kandidainfektion vaccination mot herpes zoster Mot infektion i underlivet Mot nagelsvampinfektion Vaccination mot bältros 20
21 Ordinationsorsaker utanför godkänd indikation Socialstyrelsen har beslutat att endast inkludera ordinationsorsaker som har grund i godkänd indikation i den första versionen av kodsystemet Det ska dock vara möjligt att vid tillämpning göra lokala kompletteringar med lokalt förankrade och kvalitetssäkrade ordinationsorsaker Det ska alltid tydligt framgå varifrån kopplingen mellan ordinationsorsaker och läkemedel kommer (från nationella källan eller lokal källa t.ex.) Det ska alltid vara möjligt att välja en ordinationsorsak ur det totala kodsystemet eller skriva fritext
22 Kvalitetssäkring Granskning av ordinationsorsaker och ändamålstexter har gjorts i samarbete med Svenska Läkaresällskapet kompletterats med vetenskapliga råd totalt 26 experter Under 2016 har Socialstyrelsen genomfört en pilotstudie i samarbete med LIF 2 läkemedelsföretag har fått möjlighet att lämna kommentarer om ordinationsorsaker och behandlingsändamål för sina läkemedel Socialstyrelsen kommer att fortsätta att vidareutveckla systematiska sätt för liknande kvalitetsgranskningar i framtiden
23 Nuläge och fortsatt arbete
24 Första versionen kodsystemets terminologiska del Termer för ordinationsorsak och behandlingsändamål Ca 1500 unika ordinationsorsaker Excel-format Ordinationsorsakerna är grupperade efter sjukdomsgrupp Distribueras via Socialstyrelsen och Sil Används idag t.ex. i framtagandet av ordinationsmallar
25 Nästa steg Mer frekventa uppdateringar av innehållet i kodsystemet, för att hantera nytillkomna läkemedel och indikationsändringar samt synpunkter från användare Delvis beroende av långsiktiga förvaltningsresurser, och det verktyg som E-hälsomyndigheten tar fram Testa kodsystemet i piloter Distribuera kopplingarna mellan läkemedel, ordinationsorsaker och behandlingsändamål 25
26 Mer information
27 Webbplats om ordinationsorsak Slutrapport 2015 Slutrapport
28 Kontakt:
Nationell källa för ordinationsorsak
Nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Nationella ehälsodagen 2015 Torbjörn Sjölin, Socialstyrelsen 2015-10-08 Uppdragen Varför
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Vitalis 2015 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2015-04-21 Varför dokumentera ordinationsorsaker? Insatsområden
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Vitalis 2015 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2015-04-21 Uppdragen Varför dokumentera ordinationsorsaker? Insatsområden i den
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation! Anna Aldehag Med dr., enhetschef Emma Hultén Hälsoinformatiker Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är
Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen
Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen Varför dokumentera ordinationsorsak? Föreskrift HSLF-FS 2017:37 Del i Nationella läkemedelslistan
Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande
2013-07-04 Dnr 17125/2013 1(9) Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande begrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av uppdraget att utveckla
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet 2019-03-28 Agenda 8.30 Välkomna och inledande ord Janna Valik, generaldirektör,
Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak Rapport 2018 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer
Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer Release till Sil SOAP API 4.2 innehåller följande nya källor och tjänster: 1. Ny källa: APL - produktresuméer 2. Ny källa: Nationell källa för ordinationsorsak 3. Kompletterande
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Slutrapport
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Slutrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Användning av Snomed CT
Användning av Snomed CT Användning av Snomed CT Linda Ahlqvist Karin Ahlzén Erika Ericsson Mikael Nyström Elin Åkerblom Nationella releasecentret för Snomed CT Kort om Snomed CT och Socialstyrelsens uppdrag
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Socialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak lägesrapport, mars 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(1) Karin Ahlzén Regler och tillstånd/fackspråk och Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp I samband med regeringsuppdraget att ta fram en nationell källa för ordinationsorsak, i
Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:
Slutrapport Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak Dnr: 2016/05237 Datum: 2016-10-31 Förord I regleringsbrevet för 2016 har ehälsomyndigheten
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1(15) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare: Inger Torpenberg Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil
Bilaga. Underlag till slutrapport för uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Bilaga Underlag till slutrapport för uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till
Integrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga 1.... 6 Version Datum Författare Kommentar
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak lägesrapport, december 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Integrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga... 6 Sid 1/6 Syfte Syftet med denna integrationshandledning
ordination och hantering av läkemedel i hälsooch
Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Handbok vid tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälsooch
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Integrationshandledning Synonymkällan
Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 4 Exempel på presentation... 4 Integration... 5 Rekommendation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Revisionshistorik
Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling
Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/6 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar 1.0 2017-06-22 Delar av projektgruppen Sid
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården - sektor Arbete trygghet och omsorg Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av MAS Beslutsdatum 2018-03-13 Ansvarig sektor Arbete trygghet och omsorg Gäller
TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING
Kurs: Omvårdnadsvetenskap B, klinisk kurs OM1414 Datum: 140809 Antal frågor: 12 huvudfrågor Tid: 2 timmar Examinator: Karin Blomberg/ Anita Ross Information: Skriv svaren på tentamensformuläret. Skriv
BESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum
Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Bakgrund/Problemområde Att veta om skälet till en läkemedelsbehandling är viktigt för både läkemedelsordinatör och patient. För ordinatören därför att
Integrationshandledning Produkttypsgrupper
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 5 Presentation... 5 Uppdatering... 7 Teknisk dokumentation... 7 Övrig information... 8 Bilaga... 9 Version Datum
Bilaga 2 - Sammanställning av behov
Bilaga 2 - Sammanställning av behov Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/31 1. VILKA BEHOV OMFATTAR DENNA SAMMANSTÄLLNING?... 3 1.1. EN INBÖRDES PRIORITERING ÄR NÖDVÄNDIGT... 3 2. SAMMANSTÄLLNING AV
Nationella läkemedelsstrategin. Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot)
Nationella läkemedelsstrategin Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot) - 2019-01-29 Avrapportering av förberedande aktivitet i NLS handlingsplan 2018
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Vision ehälsa i praktiken
Vision ehälsa i praktiken Arbetet med enhetligare begreppsanvändning inom läkemedelsområdet Alma Hjertén Soltancharkari, Socialstyrelsen Victoria Johansson, Socialstyrelsen Agenda Bakgrund: uppdraget och
Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 Författningsändring och implikationer för verksamheten Elma Tajic Läkemedelsenheten
Licens. Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2018:25) om licens. (Version 1, september 2018)
Licens Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2018:25) om licens (Version 1, september 2018) Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Lathund. Egna anteckningar. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll
Egna anteckningar Lathund Läkemedelsordination av barnmorskor Lathunden beskriver hur det praktiskt görs och är uppdelad i fyra delar: 1. Överföra ordinationer från gamla läkemedelsmodulen 2. Läkemedel
LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens
Lathund. Rutin för Barnmorska. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll. Preventivmedelsbesök. Gravid kvinna som har läkemedelsbehandling
Rutin för Barnmorska Preventivmedelsbesök Barnmorska sätter ut preventivmedel som för närvarande inte används. Barnmorska ska migrera de läkemedel som de har förskrivningsrätt på det vill säga det preventivmedel
Läkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter om begränsningar av förordnande och utlämnande
Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel, HSLF-FS 2017:74 Version 1, januari 2018 Dnr: 3.2-2018-007449 Inledning En vägledning är
Integrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 3 Integration... 4 Krav... 4 Rekommendation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Revisionshistorik Version Datum Författare
REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP
REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP BAKGRUND Tillgång till information om varför ett läkemedel eller annan åtgärd har ordinerats inom vården är viktig för att underlätta kommunikationen
Ledningssystem för vävnadsinrättningar
2 9 Bilaga 2 1 Ledningssystem för vävnadsinrättningar A. ORGANISATION OCH LEDNING 1. Vävnadsinrättningen ska ha ett dokumenterat ledningssystem för kvalitet och säkerhet som är anpassat till verksamheten
Lathund. Läkemedelsordination av barnmorskor
Lathund Läkemedelsordination av barnmorskor Lathunden beskriver hur det praktiskt görs och är uppdelad i fyra delar: 1. Överföra ordinationer från gamla läkemedelsmodulen 2. Läkemedel där recept finns
Workshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Datum 2017-03-06 Diarienummer KSN-2017-0121 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) Förslag
Integrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration & presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk information... 5 Sid 1/5 Syfte Vården och journalsystemen har efterfrågat
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars 2017 Nationell läkemedelslista Maarten Sengers Kansliråd 1 Kort om nuläget Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande
Nationell läkemedelslista
Bilaga Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Socialdepartementet 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Den nya lagen föreslås
Integrationshandledning DHPC: Ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel till hälso- och sjukvården
: Ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel till hälso- och sjukvården Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 3 Praktisk tillämpning... 4 Integration... 4 Uppdatering...
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 1(6) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över
Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård
Styrande regeldokument Anvisning Sida 1 (9) Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård Innehåll Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård... 1 Bakgrund... 2 Lagrum och styrande förutsättningar...
Vaccinationer i primärvården efter R &
Vaccinationer i primärvården efter R8.1 171024 & 171026 Pia Leierdahl projektledare för Cosmic R8.1 i primärvård Standardrutin för läkemedelshantering Standardrutin för läkemedelshantering Centrala beslut,
Bilaga 3 - Analys av enkät. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 3 - Analys av enkät Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Enkäten och de svar som inkommit... 3 2. Enkätfrågor med tillhörande analys... 4 2.1 Struktureringsgrad... 4 2.1.1 Ordination... 4 2.1.2
Hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
Ett nytt ämne i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika
Remiss Rättsenheten Lizette Jorlin Datum: 2018-06-14 Dnr: 3.1.1-2018-044955 Sändlista Ett nytt ämne i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika Läkemedelsverket avser
Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.
Datum 2017-05-11 Uppdaterad 180528 Socialförvaltningen Version 1 Christina Uddén Jenny Bengtsson Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?
SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? Svenska Läkaresällskapets inspirationsdag IT-kontaktmötet den 23 april 2012 23 april 2012 Michael Öberg, michael.oberg@inera.se Tjänsteansvarig
BESKRIVNING AV EGENVÅRD
RIKTLINJE Dokumentnamn Beskrivning av egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 151116 RUTIN Gemensam med Regionen: Nej Gäller
Strukturerad läkemedelsinformation
Strukturerad läkemedelsinformation Uppdrag att förbereda införandet av nationell läkemedelslista genom att beskriva hur läkemedelsinformationen ska struktureras Dnr: 2016/06267 Datum: 2017-10-25 Förord
Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?
Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte? Ny lag om nationell läkemedelslista Lagen gäller från 1 juni 2020, anslutningskrav från 1 juni 2022 Register hos E-hälsomyndigheten Förskrivna och
Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen
Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information
NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll
10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 1. En säker, effek5v och kostnadseffek5v läkemedelsbehandling förutsä2er a2 pa5enten vet vilka läkemedel han/hon ska ta varje dag, och ändamålet med
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Canesten 1 % kräm. Aktiv substans: klotrimazol
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Canesten 1 % kräm Aktiv substans: klotrimazol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information, du kan behöva
Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta
http://www.nepi.net Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta Twitter: @lakemedel När vi fattar beslut men inte förstår att vi saknar information/gör
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses
RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2015-03-25 Att: Socialstyrelsen Lisa van Duin E-post lisa.vanduin@socialstyrelsen.se. Synpunkter och förtydligande gällande SOSFS
- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen