REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP
|
|
- Agneta Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP BAKGRUND Tillgång till information om varför ett läkemedel eller annan åtgärd har ordinerats inom vården är viktig för att underlätta kommunikationen mellan patient och vårdgivare samt för att en så säker och effektiv behandling som möjligt ska kunna ges. Enligt dagens regelverk ska orsak till åtgärd dokumenteras i journal, men stöd för att göra detta på ett strukturerat sätt saknas i befintliga elektroniska patientjournaler. När det gäller läkemedelsordinationer är det viktigt att relevant information, med bibehållen patientintegritet, kan följa den enskilde patientens ordination hela vägen via beredning och administrering vid avdelningar och mottagningar respektive förskrivning och expedition på apotek ända tills att patienten faktiskt får och tar sitt läkemedel. Den läkemedelsspecifika information till användare och beslutsstöd som sammanställs och distribueras idag är i första hand anpassad för att säkerställa receptordination och - expedition, distribution och logistik. Den baseras på Apotekens Service AB:s varuregister och är i grunden produktbaserad. Genom det nya substansregister som för närvarande tas fram av Läkemedelsverket finns genom att detta baseras på substans istället för produkt möjligheter till ett helt annorlunda och samordnat arbetssätt kring grundläggande läkemedelsspecifik information till beslutstöd i vård samt för säkerhetskontroller vid apotek. UPPDRAGET Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i samråd med Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden samt Center för ehälsa i Samverkan samordna ett projekt om dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd. Projektet är en del av ett större långsiktigt arbete inom ramen för nationell ehälsa och redovisas i en omfattande rapport som överlämnades till Socialdepartementet den 31 mars 2012 Ordinationsutredningen har under tre månaders arbete med hjälp av externa konsulter slutfört rapporten utifrån tre deluppdrag, som något förenklat handlar om: 1. Hur ordinationsorsak kan dokumenteras. 2. Juridisk analys av register och tjänster inom läkemedelsområdet. 3. Samspel mellan införande av ordinationsorsak och övriga kunskapsstöd. Rapporten ger utifrån en djupare analys av varje deluppdrag ett antal konkreta förslag kring behov av fortsatt utredningsarbete samt möjliga utvecklings- och införandeprojekt. Ett fjärde deluppdrag (Identifiering av framtida insatser från Socialstyrelsen) har behandlats i en särskild PM från Socialstyrelsen, lämnad till Socialdepartementet samtidigt med rapporten. STYRGRUPPEN På förslag av Socialstyrelsen och efter förankring med Socialdepartementet har en styrgrupp formerats med representanter från Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, TLV, CeHis, SLL och NEPI. Mikael Hoffmann (NEPI) har varit ordförande för styrgruppen. Det är denna styrgrupp som är avsändare av föreliggande dokument.
2 STYRGRUPPENS ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING AV RAPPORTEN Styrgruppen gör följande bedömning: Rapporten fyller i innehåll och omfattning de krav som styrgruppen har ställt utifrån givet deluppdrag. Detaljeringsnivå på underlaget är sådant att, om så beslutas av Socialdepartementet, ett fortsatt arbete vid behov är möjligt att genomföra med interna och externa experter kopplade till Socialstyrelsen samt externa konsulter utan tidigare detaljkunskaper i projektet. Den juridiska analysen ger en god beskrivning av den splittrade lagstiftning som reglerar informationsutbyte inom läkemedelsområdet. Skälen till splittringen är historiska och beror bl.a. på att det finns skilda huvudmän. Detta har bidragit till olika s.k. lagrum som utvecklats oberoende av varandra och därför inte alltid är samstämmiga. Nya tekniska möjligheter inom IT och nya organisationsformer kräver en samlad och förutsättningslös ansats i det fortsatta arbetet. Analysen pekar på att detta kan bli möjligt genom att bl.a. föreslå att det utreds i vilken utsträckning patientdatalagens tillämpningsområde kan utvidgas till att även omfatta öppenvårdsapotekens samt Apotekens Service AB:s behandling av personuppgifter om läkemedel m.m., i syfte att skapa en sammanhållen dokumentation i läkemedelskedjan. Rapporten redovisar en vision kring samlad informationshantering för att säkerställa att skilda beslutssituationer i vård och på apotek stödjs på bästa sätt. För att åstadkomma detta på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt krävs en samlad syn på hur olika informationskällor byggs upp, underhålls och samverkar. Koppling till ett nationellt substansregister är en viktig grundsten för dessa informationskällor liksom att information så långt som möjligt görs maskintolkningsbar och i överensstämmelse med lämpliga kodverk. För detta krävs samverkan mellan olika aktörer/källägare. Utgångspunkten måste vara att med bibehållen patientintegritet i beslutstöd kunna koppla tillstånds- och åtgärdsspecifik information till patientunik information. Målet är att ge bästa möjliga återkoppling till vårdgivare vid beslut om och uppföljning av behandling, till sjuksköterska vid beredning och administrering av läkemedel samt till farmaceut vid expediering av läkemedel. STYRGRUPPENS REKOMMENDATION INFÖR VIDARE ARBETE DELUPPDRAG 1 HUR ORDINATIONSORSAK KAN DOKUMENTERAS Tidigare utredningar och pilotförsök har visat på svårigheterna med att införa någon form av strukturerad dokumentation av ordinationsorsak vid förskrivning av läkemedel på recept. Styrgruppen bedömer att en av de allra viktigaste framgångsfaktorerna i ett fortsatt arbete är en grundläggande förståelse hos alla parter att dokumentation av ordinationsorsak för läkemedel görs för att skapa nytta för samtliga involverade, dvs. för patienten och anhöriga; för läkaren eller den som annars ordinerar ett läkemedel; för sjuksköterskor som bereder och delar läkemedel; för kommunal vårdpersonal; samt för farmaceut som expedierar läkemedel. Det ställer i sin tur stora krav på stödsystem att inte bara ha tydliga och enkla gränssnitt utan även att ge annan nytta som dokumentation av ordinationsorsak kan innebära. Sådan nytta kan t ex vara presentation av information (som läkemedelslistor) sorterad på ordinationsorsak, beslutstöd som tar hänsyn till ordinationsorsak (vid doseringshjälp m.m.) samt förbättrad patientinformation i vård och på
3 apotek. Dessutom innebär ordinationsorsak att möjligheterna till uppföljning och värdering av förskrivning och användning av läkemedel förbättras avsevärt. Skapa nytta för vården genom aktiv medverkan från berörda yrkesgrupper Det är av stor vikt att berörda yrkesgrupper är involverade i det fortsatta arbetet för att kunna säkerställa att projektet levererar direkt nytta i vårdarbetet, men också för att kunna diskutera och utveckla arbets- och samverkansformer kring patienten utifrån samlad information om patientens läkemedelsordinationer inklusive ordinationsorsak. Rekommendationer avseende deluppdrag 1: 1. Utveckling av en källa för ordinationsorsak Prioritera under tiden kvartal 3, år 2012, t o m kvartal 2, år 2013, första steget i ett projekt för att ta fram en ny källa i form av ett kodsystem för ordinationsorsak kopplat till substans/produkt i enlighet med utredningens förslag. Källan måste vara så framtagen att den dels kan utvidgas till nya läkemedelsgrupper och dels kan fördjupas vad gäller detaljeringsgrad. Följande punkter föreslås ingå i detta arbete: Koppla ordinationsorsak till ett standardiserat kodsystem för tillstånd Ett kodsystem för ordinationsorsak som tas fram på detta sätt innebär en förteckning med koppling mellan å ena sidan substans respektive produkt och å andra sidan ordinationsorsaker enligt rapportens förslag. Denna förteckning bör vara kopplad till ett standardiserat kodsystem för tillstånd (Snomed CT). Framtagningen av ett nationellt kodverk bör samordnas med Socialstyrelsens befintliga uppdrag inom näraliggande områden (se även Socialstyrelsens promemoria). Använd substansregistret vid Läkemedelsverket Basera arbetet på det substansregister vid Läkemedelsverket som är under framtagande. Utveckla rollerna för Läkemedelsverket samt Socialstyrelsen vad gäller ansvar för processer kring framtagande och underhåll av denna nya källa. Detta är också en viktig del av deluppdrag 3. Sätt konkret mål på täckningsgrad för ny källa Fokusera till en början med på ett antal för multisjuka och äldre viktiga läkemedelsgrupper som kan täcka minst 50 % av samtliga ordinationstillfällen för det sortiment som är aktuellt inom primärvård samt vid dosförpackning av läkemedel. Särskilj ordinationsorsaker som helt, delvis eller ej omfattas av godkänd indikation Godkända indikationer är en formellt viktig avgränsning av evidensen för i vilken utsträckning en läkemedelsprodukts balans mellan nytta och risk har bedömts av registreringsmyndigheten. Koppling mellan ordinationsorsak samt substans/produkt kan dock av flera orsaker som anges i dokumentet ej begränsas till enbart sådana som helt eller delvis omfattas av godkända indikationer. Arbetet bör därför utgå från läkemedelsprodukters godkända indikationer där detaljeringsnivå hos dessa bör anpassas till vårdens behov av dokumentation. Vidare bör ordinationsorsaker, utöver godkända indikationer, kompletteras med sådana orsaker som är viktiga att dokumentera för vården enligt kliniska referensgrupper. I gränssnitt bör det tydligt åskådliggöras vilka ordinationsorsaker som helt, delvis eller ej kan sägas omfattas av godkänd indikation för respektive substans respektive produkt. Involvera berörda yrkesgrupper samt företrädare för patienter Genomför arbetet i samråd med berörda yrkesgrupper samt företrädare för patienter för att utveckla och testa behov av detaljeringsnivå samt praktisk användbarhet.
4 2. Utveckling av nya gränssnitt Dokumentation av ordinationsorsak medger nya möjligheter att strukturera information om patientens läkemedelsbehandling samt vidtagna åtgärder. Styrgruppen rekommenderar att denna utveckling stimuleras dels i det allmänt tillhandahållna webbgränssnittet för ordination av läkemedel i öppenvård, dvs. Pascal. Detta bör göras genom särskilda utvecklingsmedel samt genom att skapa möjlighet för leverantörer av journalsystem att utveckla och testa sina gränssnitt. Här handlar det t.ex. om att tillhandahålla möjligheter att utnyttja tidiga versioner av den nya källan i testmiljöer. Detta arbete bör precis som utvecklingen av en källa för ordinationsorsak prioriteras under tiden kvartal 3, år 2012, t o m kvartal 2, år Översyn av läkemedelsterminologi med uppdatering och eventuell komplettering av Socialstyrelsens termbank samt koppling till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har ett övergripande uppdrag att stödja en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i vård och omsorg. Utredningen pekar på behoven att stödja en ändamålsenlig informationshantering kring ordinationsprocessen. Detta arbete har delvis planerats och är inte lika tidskritisk som förslagen ovan, men kan genomföras snabbare om det finns utökad kapacitet (se även Socialstyrelsen promemoria). Styrgruppen stödjer rapportens förslag att ett kodsystem för ordinationsorsaker med utgångspunkt i substanser och indikationer förs in i den nationella ordinationsdatabasen (NOD), om möjligt under andra halvan av DELUPPDRAG 2 - JURIDISK ANALYS AV REGISTER OCH TJÄNSTER INOM LÄKEMEDELSOMRÅDET Utredningen har visat hur de lagar som reglerar hanteringen av information om den enskilde patientens läkemedelsbehandling tillkommit vid olika tidpunkter och utan samsyn kring likartade frågeställningar. Ordinationsorsak är en ny informationsmängd som ställer krav på revidering av lagstiftningen inom området. Styrgruppen anser att det är angeläget att se över samtliga berörda författningstexter och lagrum för att få ett mer sammanhållet och ändamålsenligt regelverk. Det är därför en fördel att utredningen om rätt information inom vård och omsorg har ett likartat uppdrag, dock ej explicit omfattande läkemedelsprocessen i öppen vård och apoteksverksamhet. Rekommendationer avseende deluppdrag 2: 1. Beakta ordinationsutredningens förslag inom S 2011:13 utredningen om rätt information i vård och omsorg Flertalet av de problem och åtgärdsförslag som slutrapporten lyfter faller väl inom direktiven till utredningen om rätt information i vård och omsorg (S 2011:13). Det är därför ändamålsenligt att föra dessa frågor för hantering till denna utredning. Den bakomliggande problematiken finns till delar beskriven i utredningsdirektiven. Socialdepartementet bör förtydliga direktiven så att utredningen utöver hälso- och sjukvård och socialtjänst även ska utreda hur en förändrad hantering av information om läkemedel i öppenvård, inklusive ordinationsorsak, mellan hälso- och sjukvård, apotek samt kommunal vård kan bidra till en säkrare och effektivare vård.
5 2. Utredning av ansvarsfrågor i ordinationsprocessen Utredningens förslag om fortsatt arbete kring juridiska frågor har ett genomgående tema som rör ansvarsfrågor, såväl i samband med ordinationsprocessen som vid expediering av läkemedel på apotek m.m. Dessa frågor är grundläggande och komplexa, varför Socialstyrelsen ämnar beakta utredningens förslag i pågående och planerade arbeten med relevanta föreskrifter (se även Socialstyrelsen promemoria). 3. Skapa forum för patienter och berörda professioner att utveckla nya ändamålsenliga arbetsformer Den fortsatta juridiska utredningen när det gäller hantering av information om patientens läkemedel behöver ta hänsyn inte bara till uppfattningar inom yrkeskårer idag, utan även ta höjd för nya och ändamålsenliga arbets- och samverkansformer som kan möjliggöras genom bland annat nya IT- lösningar. För att underlätta fortsatt diskussion om vilka åsikter och behov som patienter och berörda yrkesgrupper (framför allt läkare, sjuksköterskor och farmaceuter) har kring möjliga framtida arbetssätt behövs att företrädare för dessa är väl insatta i nya möjligheter. Ett sätt att säkerställa detta är att finna arbetsformer liknande tidigare gränsöverskridande projekt som ABLA I- III (Aktivitetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning) 1, kompletterade med patientföreträdare. Socialdepartementet och SKL bör gemensamt ta initiativ till att skapa ett sådant forum. Forumet bör kunna stödja utredningen fortlöpande under hela utredningstiden. DELUPPDRAG 3 - SAMSPEL MELLAN INFÖRANDE AV ORDINATIONSORSAK OCH ÖVRIGA KUNSKAPSSTÖD Läkemedelsspecifik information till användare och beslutsstöd sammanställs och distribueras idag i första hand anpassad för att säkerställa receptordination, expedition, distribution och logistik. Information till beslutstöd inom hälso- och sjukvård respektive apotek bygger idag på koppling direkt till befintligt varuregister. Nackdelen med detta är att en rad möjligheter till mer effektivt och strukturerat arbete med informationskällorna ej tas tillvara, se huvudrapporten. Genom substansregistret vid Läkemedelsverket skapas möjligheter till ett annorlunda och samordnat arbetssätt kring grundläggande läkemedelsspecifik information till beslutstöd i vård samt säkerhetskontroller vid apotek, som primärt utgår från substans istället för produkt. En samlad nationell ansats kring information anpassad för patientstöd, beslutstöd i vården och expeditionsstöd vid apotek. Läkemedelsordinationer för expedition i öppen vård kommer även i framtiden i huvudsak ske från läkemedelsmoduler i sammanhållna elektroniska patientjournaler som integrerats mot NOD. Läkemedelsordinationer till patienter inlagda vid vårdavdelningar eller som får behandling vid mottagningar kommer enbart ske via elektroniska patientjournaler. Det finns idag ett antal funktioner inom befintliga patientjournaler som inte kan utnyttjas fullt ut pga. avsaknad av strukturerad maskintolkningsbar information, t ex kring varnings- och uppmärksamhetsinformation (bl.a. överkänslighet), dosering och patientspecifik information som nedsatt njurfunktion. Det finns vidare ett intresse inte bara bland kundgrupper utan även bland leverantörer av journalsystem att ur ett konkurrensperspektiv snabbt kunna utveckla och 1
6 implementera funktioner som upplevs som värdefulla i vården av enskild patient. För att kundgrupper/beställare ska kunna beställa introduktion av nya funktioner i form av beslutstöd måste det finnas både tydliga kravspecifikationer samt tillgänglig maskintolkningsbar information. Fördelen med att utveckla och implementera beslutstöd inom befintliga journalsystem är framför allt möjligheten att koppla information om läkemedel till patientspecifik information som diagnoser, laboratorievärden, nedsatt lever- eller njurfunktion, vikt, patientrapporterade data etc. Det är också möjlighet att utveckla samlade ordinationsmallar för vissa åtgärder och tillstånd som innefattar såväl omvårdnad, utredningsåtgärder och behandlingar (med läkemedel som en av flera åtgärder). Ett samlat nationellt arbete behövs för att ge ordinationsverktyget Pascal ett beslutstöd baserat på erfarenheterna från såväl vård som apoteksverksamhet för dem som inte kommer att ordinera läkemedel via egna elektroniska patientjournalsystem. Även om ett sådant beslutstöd i ett fristående webgränssnitt som Pascal inte kan kopplas till lika mycket patientspecifik information som är möjligt i ett journalsystem är det viktigt att ett så gott stöd som möjligt implementeras. En sådan implementation kan också ses som en miniminivå för beslutstöd för läkemedel. Rekommendation avseende deluppdrag 3: Skapa en nationell samordnad informationskälla om behandlingar och behandlingsriktlinjer avsedd för implementering i beslutstöd och utgående från substansregistret vid Läkemedelsverket I samband med att en ny ansvarsfördelning mellan de olika myndigheterna inom hälsoområdet blir aktuell bör övervägas att ge lämplig myndighet ett uppdrag att förbereda inrättandet av en nationell samordnad process kring uppbyggnad, sammanställning, kvalitetssäkring och distribution av information i maskintolkningsbar form kring behandlingar, i ett första steg läkemedel. Samverkan ska ske med övriga berörda myndigheter, SKL inklusive CeHis nationella förvaltningsobjekt för vård och invånare; samt Apotekens Service AB. Erfarenheter från såväl hälso- och sjukvårdens arbete med källor (SIL, Svensk informationsdatabas för läkemedel), utvecklingsprojekt inom patientjournalssystem samt erfarenheterna från expeditionsstödsystem inom Apotekens Service AB (EES, Elektroniskt expertstöd) bör tas tillvara.
7 STYRGRUPPENS SLUTSATSER Styrgruppen gör följande prioritering bland de förslag som presenteras i detta dokument. Aktiviteterna under prioritet 1 och 2 bör äga rum under projektets första fas som rekommenderas omfatta perioden kvartal 3, 2012, t.o.m. kvartal 2, Prioritet 1: Påbörja utvecklingen av en källa för ordinationsorsak i den omfattning som specificerats under deluppdrag 1. Styrgruppen bedömer att det är högst prioriterat att snarast fatta beslut om fortsatt arbete med utvecklingen och framtagande av en ny källa för koppling mellan å ena sidan substans och produkt, och å andra sidan ordinationsorsaker och huruvida de omfattas helt, delvis eller ej av godkända indikationer. Skapa en nationell samordnad informationskälla om behandlingar och behandlingsriktlinjer avsedd för implementering i beslutstöd i enlighet med deluppdrag 3. Styrgruppen bedömer att detta är nödvändigt för att få till stånd en snabb vidare utveckling av befintliga kunskapsstöd i journalsystem och därmed stödja den absoluta merparten av läkemedelsordinationer inom hälso- och sjukvård såväl receptförskrivningar som ordinationer vid avdelningar och mottagningar. Prioritet 2: Utveckling av nya gränssnitt. Styrgruppen bedömer också att det är angeläget att påbörja den vidareutveckling som behövs för att anpassa det allmänt tillhandahållna webbgränssnittet för ordination av läkemedel i öppenvård (Pascal) samt journalsystemens gränssnitt i syfte att presentera alla nyttor som dokumentation av ordinationsorsak medger. Beakta utredningens förslag inom S 2011:13 utredningen om rätt information i vård och omsorg. Denna utredning pågår för närvarande och ett förtydligande av direktivet till utredningen vore önskvärt. Prioritet 3: Socialstyrelsens översyn av läkemedelsterminologi i syfte att stödja en ändamålsenlig informationshantering kring ordinationsprocessen samt myndighetens utredning av ansvarsfrågor i ordinationsprocessen genom uppdatering av relevanta föreskrifter. Dessa arbeten kommer föreslås att pågå men inte nödvändigtvis avslutas under samma period som ovanstående förslag. Vid behov kan ökad kapacitet inom ramen för detta projekt förkorta handläggningstiden.
8 Prioritet 4: Övriga förslag inom deluppdrag 2 och 3 enligt ovanstående sammanställning. Dessa förslag har tidsberoende till pågående utredningar samt till kommande inriktningsbeslut inom exempelvis läkemedelsstrategin. Även översynen av ansvarsfördelningen mellan myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet kan påverka den exakta utformningen och planeringen av dessa aktiviteter. Prioritet 5 Övriga förslag i rapporten Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd. Stockholm Mikael Hoffmann, ordf Stiftelsen NEPI Lena Ring Läkemedelsverket Kristina Bränd Persson Socialstyrelsen Karina Tellinger CeHis Maarten Sengers Socialstyrelsen Carina Landberg Stockholms läns landsting Adjungerade till styrgruppen har varit Love Linnér och Thord Redman, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, samt Andrejs Leimanis, Socialstyrelsen.
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merBeslutsstöd som svarar mot vårdens behov
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets
Läs merBesluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta
http://www.nepi.net Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta Twitter: @lakemedel När vi fattar beslut men inte förstår att vi saknar information/gör
Läs merNästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är
Läs merGemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Läs merSvar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet
Läs merBESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum
Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Bakgrund/Problemområde Att veta om skälet till en läkemedelsbehandling är viktigt för både läkemedelsordinatör och patient. För ordinatören därför att
Läs merBilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merDen gemensamma elektroniska patientjournalen
Regelverket och IT-stöd 1417 Den gemensamma elektroniska patientjournalen Mikael Hoffmann, stiftelsen NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi, Linköping Per Magnusson, Järpens hälsocentral, Järpen Inledning
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merSocialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Eriksson Leif (KLK) Norberg Maria Datum 2015-10-16 Diarienummer KSN-2015-1444 Kommunstyrelsen Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet Förslag
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 1(6) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merFrukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet 2019-03-28 Agenda 8.30 Välkomna och inledande ord Janna Valik, generaldirektör,
Läs merNEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology
Remissvar från Stiftelsen NEPI till Socialstyrelsen angående rapport Dnr 4188/2010 Hur Learning Management System (LMS) kan användas för kunskapsspridning och fortbildning kring läkemedelsförskrivning
Läs merProjekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd
Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd på uppdrag av: Socialstyrelsen genom CeHis Författare: Rikard Lövström Helena Palm Fredrik Ström Manólis
Läs merehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merFramtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation! Anna Aldehag Med dr., enhetschef Emma Hultén Hälsoinformatiker Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20 Bakgrund Varför dokumentera ordinationsorsaker?
Läs merLäkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars 2017 Nationell läkemedelslista Maarten Sengers Kansliråd 1 Kort om nuläget Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merProjektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa Version
Samordningsplan 2019 Vision e-hälsa 2025 Version 2019-02-14 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning av insatser... 5 Regelverk... 5 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 5 Övriga insatser...
Läs merUppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2011-06-09 S2007/4754/FS (delvis) S2007/11066/FS S2009/5347/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig
Läs merNationell läkemedelslista
Bilaga Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Socialdepartementet 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Den nya lagen föreslås
Läs merVision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Läs merNEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll
10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 1. En säker, effek5v och kostnadseffek5v läkemedelsbehandling förutsä2er a2 pa5enten vet vilka läkemedel han/hon ska ta varje dag, och ändamålet med
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten
Läs merSlutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:
Slutrapport Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak Dnr: 2016/05237 Datum: 2016-10-31 Förord I regleringsbrevet för 2016 har ehälsomyndigheten
Läs merSlutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23
Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merVitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merUppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merNationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Läs merYttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Datum 2017-03-06 Diarienummer KSN-2017-0121 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) Förslag
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merBilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merNästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 27 oktober 2015
PM 2015:174 RVI (Dnr 110-1125/2015) Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 27 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Läs merSlutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs merGenerisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012
Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett
Läs merSverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!
Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på
Läs merAnsvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista
2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak lägesrapport, december 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merTydligare spelregler och samordning av krav Rekommendationer till nytta för patient, vård och företag
Tydligare spelregler och samordning av krav Rekommendationer till nytta för patient, vård och företag Karina Tellinger McNeil, SKL Andreas Namslauer, SSCi Ordnat införande av digitala tjänster och produkter
Läs merNEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
1 2015-10- 26 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Stiftelsen NEPI:s yttrande avseende remiss SOU 20015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet S2015/2282/FS NEPI har genom denna
Läs mereped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion
eped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion eped Erfarenhet och evidensbaserad databas för barnläkemedel - Innehåller information om doseringar, biverkningar,
Läs merKvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15
202 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
Läs merSamlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se
Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se Mål i Handlingsplanen 2013-2018 Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merBeredningen för integritetsfrågor
Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merVad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?
Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte? Ny lag om nationell läkemedelslista Lagen gäller från 1 juni 2020, anslutningskrav från 1 juni 2022 Register hos E-hälsomyndigheten Förskrivna och
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs mer(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-16 S2007/4754/FS (delvis) Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att underhålla ochh förvalta arbetet med nationell informations-- struktur och nationellt
Läs merSILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?
SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? Svenska Läkaresällskapets inspirationsdag IT-kontaktmötet den 23 april 2012 23 april 2012 Michael Öberg, michael.oberg@inera.se Tjänsteansvarig
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Vitalis 2015 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2015-04-21 Varför dokumentera ordinationsorsaker? Insatsområden
Läs merSocialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Läs merIT i vården Magnus Åsén, Programledare
IT i vården 2018 Magnus Åsén, Programledare 2018-12-11 Min bakgrund Civilingenjör i elektroteknik från KTH Har nästan uteslutande drivit större IT-projekt inom telekom sedan 2000 Projekten har drivits
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merAngående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666
Registrator vid Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666 Stiftelsen NEPI välkomnar
Läs merBröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Läs merNästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-09-14 Dnr: 2015/610-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Nästa
Läs merRemissyttrande över betänkandet av E-hälsokommittén Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:20)
YTTRANDE 1(3) 2015-09-09 Diarienr Dnr 2015/254-ÄN-010 Dnr 2015/145-NF-010 Dnr 2015/610-IFN-010 Er referens 2015/716-KS-010 Sociala nämndernas förvaltning Mats Rundkvist Strateg Remissyttrande över betänkandet
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Slutrapport
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Slutrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Läs mer1 (6) RV S2017/00117/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm
1 (6) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER REMISS AV NATIONELL LÄKEMEDELSLISTA Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (Landstinget Dalarna, Landstinget
Läs merRemissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se ehälsomyndigheten Sankt Eriksgatan 117 113 43 Stockholm www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 27 maj 2016 Remissvar
Läs merKlinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?
Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merUtveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak Rapport 2018 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merNationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad
Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin
Läs merEtt mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen
Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen Anna-Lena Nilsson civilingenjör, projektledare anna-lena.nilsson@lnu.se Tora Hammar doktorand, farmaceut tora.hammar@lnu.se ehälsoinstitutet,
Läs merNationell källa för ordinationsorsak
Nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Nationella ehälsodagen 2015 Torbjörn Sjölin, Socialstyrelsen 2015-10-08 Uppdragen Varför
Läs merFörslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella
Läs merResultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande
2013-07-04 Dnr 17125/2013 1(9) Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande begrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av uppdraget att utveckla
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merDu har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs mer