Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014
|
|
- Carina Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen
2 Uppdraget Uppdraget är en fortsättning på tidigare uppdrag, som avrapporterades 1 juli 2013 Slutrapport från det tidigare uppdraget finns här
3 Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg
4 Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Välj ordinationsorsak: Hypertoni Fritext: Välj från totallista: Ödem vid hjärtsvikt Ödem
5 Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Vald ordinationsorsak: Hypertoni Behandlingsändamål: Mot förhöjt blodtryck Fritext:
6 Arbetsflödet Läkemedel X 5 mg Godkänd indikationstext: Hypertoni. Ödem i samband med hjärtinsufficiens. Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom. Godkänd indikation Ordinationsorsak Snomed CT Ändamålstext Hypertoni Hypertoni hypertoni mot förhöjt blodtryck Ödem i samband med hjärtinsufficiens Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom Ödem vid hjärtsvikt Förebyggande behandling av recidiverande njursten kardiellt ödem vätskedrivande vid hjärtsvikt förebyggande förebygger åtgärd : ( har njursten fokus (= njurstenssjukdom : kliniskt förlopp = recidiverande förlopp ))
7 Syfte och effektmål Samma syfte och effektmål som för det tidigare projektet gäller: Syfte: Effektivare och säkrare vård genom en ordinationsprocess som möter behovet av information som alla berörda aktörer har, inklusive patienten. Utgångspunkten är patientens och vårdens behov. Effektmål: Patient och ordinatör vet varför tidigare ordinatörer valt att påbörja, ändra, fortsätta eller sätta ut en behandling. Patienten har en tydlig information om, och förståelse för, varför han eller hon tar sina läkemedel.
8 Projektets huvudmål Kodsystemet för ordinationsorsaker (inkl. ändamålstexter) är komplett för alla ATC-grupper. Uppdatering med nytillkomna läkemedel och förändrade indikationer. Socialstyrelsen har påbörjat en undersökning av vilken ytterligare utveckling av innehållet i kodsystemet (ordinationsorsaker utanför godkänd indikation samt ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) som är nödvändig för att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och minska risken för felaktig användning av kodsystemet. En beskrivning av hur det utvecklade/utökade innehållet bör förvaltas. Tidigare plan för förvaltningen av kodsystemet som helhet ska så långt det är möjligt ha uppdaterats
9 Avgränsningar Endast ordinationsorsaker från nationella riktlinjer och andra behandlingsrekommendationer som getts ut av Socialstyrelsen eller Läkemedelsverket. Fokus på att slå fast viktiga principer för utökning av kodsystemet. Projektet omfattar inte praktiskt införande av kodsystemet i vård- och omsorgsverksamheternas informationssystem Projektet omfattar inte tekniska/it-relaterade åtgärder som att skapa och implementera en produktionsdatabas och dess IT-miljö för drift, underhåll, distribution, etc. av kodsystemet
10 Projektets resultat Kodsystem med ordinationsorsaker (kodade med Snomed CT) och ändamålstexter En promemoria som beskriver förvaltning & vidareutveckling av kodsystemet Lägesrapport 1 oktober 2014 (del av MSÄ-rapport) Överlämning till Socialstyrelsens förvaltningsobjekt Gemensam informationsstruktur 31 december 2014
11 Beroenden Aktuell läkemedelsinformation från LIF (indikationstexter) och ehälsomyndigheten (ATCregister, utbytbarhetsinformation, etc.) Samverkan med Svenska läkaresällskapet för att hitta lämpliga experter i granskningsarbetet. Samråd/samarbete/diskussioner med bl.a. Läkemedelsverket, ehälsomyndigheten, LIF, Socialstyrelsens enheter Nationella riktlinjer och Kunskapstillämpning 2.
12 Referensgrupp Organisation/roll Namn Ordinarie NEPI Mikael Hoffman SKL Sven Hagnerud Läkare, expert Läkemedelsverket e-hälsomyndigheten SBU Sjukgymnast, expert Läkare, expert Socialstyrelsen Projektledare Synnöve Lindemalm Anders Carlsten Maria Hassel Jan Liliemark Maria Bjerstam Rikard Lövström Karin Ahlzén Torbjörn Sjölin Adjungerade Läkare, Socialstyrelsens konsult Bengt Kron
13 Arbetet hittills Förslag till ordinationsorsaker och ändamålstexter har tagits fram för alla godkända läkemedelsprodukter Varje ordinationsorsak har sin specifika Snomed CTkoppling För att underlätta granskningsarbetet har varje produkt och dess ordinationsorsak/er anvisats tillhörighet till en eller flera specialiteter Lars Björkman, specialist i allmänmedicin, har granskat hela kodsystemet inklusive vad som gjordes 2013
14 Resultatet Kodsystemet är en flat lista utan hierarkier är utformat för att stödja en process som utgår från att ordinatören först väljer ett läkemedel och därefter dokumenterar en eller flera ordinationsorsaker och ändamålstexter omfattar totalt c:a 1400 unika ordinationsorsaker med tillhörande ändamålstexter
15 Specialistgranskning Granskning görs i samarbete med Svenska läkaresällskapet Granskningen omfattar såväl ordinationsorsaker som ändamålstexter Varje specialitet får en fil med sina produkter, ordinationsorsaker och ändamålstexter Granskningsmöten via video i oktober/november Första version av kodsystemet vid årsskiftet då även uppdaterad för vad som hänt 2014
16 Särskilt kring målet: Socialstyrelsen har påbörjat en undersökning av vilken ytterligare utveckling av innehållet i kodsystemet (ordinationsorsaker utanför godkänd indikation samt ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) som är nödvändig för att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och minska risken för felaktig användning av kodsystemet.
17 Ordinationsorsaker utanför godkänd indikation Utgångspunkter: En ordinatör ansvarar alltid för sina ordinationer Kodverket skall hjälpa ordinatören att dokumentera sina beslut - kodverket utgör inget beslutsstöd Det skall framgå varifrån kopplingen, ordinationsorsaker läkemedel, kommer
18 Ordinationsorsaker utanför läkemedelsbehandlingar Initial avgränsning: Hjälpmedelskort Livsmedelsanvisningar FYSS De ordinationsorsaker som kan identifieras ur ovanstående områden kan även behandlas med läkemedel. Det är inte lika tydligt vad som befinner sig inom, respektive utom, godkänd indikation för dessa områden.
19 Ändrad ambitionsnivå i projektet Projektet har ambitionen att: redan i början på 2015 börja släppa den terminologiska delen av kodsystemet dvs. termerna för ordinationsorsaker och ändamålstexter, utan kopplingar till läkemedel. vid halvårsskiftet 2015 även tillföra Snomed CT-koder för alla ordinationsorsaker. (Vi kan inte tillföra dem redan vid årsskiftet eftersom Snomed CT har planerade releaser två gånger om året, i maj och november.) Observera att uppdateringar och tillägg kommer att göras över tiden, men Socialstyrelsen kommer att tillhandahålla spårbarhet/historik för att underlätta uppdateringar & förvaltning.
20
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20 Bakgrund Varför dokumentera ordinationsorsaker?
Läs merFramtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation! Anna Aldehag Med dr., enhetschef Emma Hultén Hälsoinformatiker Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merNationell källa för ordinationsorsak
Nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Nationella ehälsodagen 2015 Torbjörn Sjölin, Socialstyrelsen 2015-10-08 Uppdragen Varför
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Vitalis 2015 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2015-04-21 Varför dokumentera ordinationsorsaker? Insatsområden
Läs merUtveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak Rapport 2018 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Läs merAnvändning av Snomed CT
Användning av Snomed CT Användning av Snomed CT Linda Ahlqvist Karin Ahlzén Erika Ericsson Mikael Nyström Elin Åkerblom Nationella releasecentret för Snomed CT Kort om Snomed CT och Socialstyrelsens uppdrag
Läs merProjektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan
Läs merNationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen
Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen Varför dokumentera ordinationsorsak? Föreskrift HSLF-FS 2017:37 Del i Nationella läkemedelslistan
Läs merSil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer
Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer Release till Sil SOAP API 4.2 innehåller följande nya källor och tjänster: 1. Ny källa: APL - produktresuméer 2. Ny källa: Nationell källa för ordinationsorsak 3. Kompletterande
Läs merFrukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet 2019-03-28 Agenda 8.30 Välkomna och inledande ord Janna Valik, generaldirektör,
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Vitalis 2015 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2015-04-21 Uppdragen Varför dokumentera ordinationsorsaker? Insatsområden i den
Läs merMöjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner
Läs merBESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum
Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Bakgrund/Problemområde Att veta om skälet till en läkemedelsbehandling är viktigt för både läkemedelsordinatör och patient. För ordinatören därför att
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak lägesrapport, mars 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak lägesrapport, december 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merResultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande
2013-07-04 Dnr 17125/2013 1(9) Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande begrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av uppdraget att utveckla
Läs merSlutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:
Slutrapport Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak Dnr: 2016/05237 Datum: 2016-10-31 Förord I regleringsbrevet för 2016 har ehälsomyndigheten
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merVitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Läs merGemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Läs merBilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Slutrapport
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Slutrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Läs merBilaga. Underlag till slutrapport för uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Bilaga Underlag till slutrapport för uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till
Läs merBeslutsstöd som svarar mot vårdens behov
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets
Läs merIntegrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga 1.... 6 Version Datum Författare Kommentar
Läs merFrågor och svar om Snomed CT
Frågor och svar om Snomed CT Vitalis 2015 Erika Ericsson och Karin Ahlzén 2015-04-23 Disposition Innehållet i Snomed CT Åtkomst till Snomed CT Användning av Snomed CT 2015-04-21 2 Innehållet i Snomed CT
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merREKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP
REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP BAKGRUND Tillgång till information om varför ett läkemedel eller annan åtgärd har ordinerats inom vården är viktig för att underlätta kommunikationen
Läs merIntegrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 3 Integration... 4 Krav... 4 Rekommendation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Revisionshistorik Version Datum Författare
Läs merKvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt
Läs merBilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling
Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/6 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar 1.0 2017-06-22 Delar av projektgruppen Sid
Läs merIntegrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga... 6 Sid 1/6 Syfte Syftet med denna integrationshandledning
Läs merehälsodag & Hearing Förverkligad vision eller fortsatt frustration hur tar vi tillvara digitaliseringens potential i svensk sjukvård?
ehälsodag & Hearing Förverkligad vision eller fortsatt frustration hur tar vi tillvara digitaliseringens potential i svensk sjukvård? Fredagen den 9 december 2016 kl. 9 16.45 Mötet arrangeras av Svenska
Läs merMissiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(1) Karin Ahlzén Regler och tillstånd/fackspråk och Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp I samband med regeringsuppdraget att ta fram en nationell källa för ordinationsorsak, i
Läs merVision ehälsa i praktiken
Vision ehälsa i praktiken Arbetet med enhetligare begreppsanvändning inom läkemedelsområdet Alma Hjertén Soltancharkari, Socialstyrelsen Victoria Johansson, Socialstyrelsen Agenda Bakgrund: uppdraget och
Läs merIntegrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration & presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk information... 5 Sid 1/5 Syfte Vården och journalsystemen har efterfrågat
Läs merBröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Läs merNästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar
Läs merNationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merProjekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd
Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd på uppdrag av: Socialstyrelsen genom CeHis Författare: Rikard Lövström Helena Palm Fredrik Ström Manólis
Läs merNationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur
2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1(15) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare: Inger Torpenberg Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil
Läs merBilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merInnehållet i Snomed CT en översikt
Innehållet i Snomed CT en översikt Innehåll Inledning... 4 Beskrivning av Snomed CT:s hierarkier... 6 Kliniskt fynd... 6 Åtgärd... 6 Observerbar företeelse... 7 Omständighet som rör visst sammanhang...
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merBesluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta
http://www.nepi.net Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta Twitter: @lakemedel När vi fattar beslut men inte förstår att vi saknar information/gör
Läs merStrukturerad läkemedelsinformation
Strukturerad läkemedelsinformation Uppdrag att förbereda införandet av nationell läkemedelslista genom att beskriva hur läkemedelsinformationen ska struktureras Dnr: 2016/06267 Datum: 2017-10-25 Förord
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Läs merNationella läkemedelsstrategin. Handlingsplan 2011 2015
Nationella läkemedelsstrategin Handlingsplan 2011 2015 Statussammanställning av handlingsplanens punkter till och med våren 2015 Förord CBL-kansliet 2015-04-13 CBL-kansliet har, inom ramen för den nationella
Läs merehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merTENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING
Kurs: Omvårdnadsvetenskap B, klinisk kurs OM1414 Datum: 140809 Antal frågor: 12 huvudfrågor Tid: 2 timmar Examinator: Karin Blomberg/ Anita Ross Information: Skriv svaren på tentamensformuläret. Skriv
Läs merIntegrationshandledning Produkttypsgrupper
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 5 Presentation... 5 Uppdatering... 7 Teknisk dokumentation... 7 Övrig information... 8 Bilaga... 9 Version Datum
Läs merNationella läkemedelsstrategin. Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot)
Nationella läkemedelsstrategin Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot) - 2019-01-29 Avrapportering av förberedande aktivitet i NLS handlingsplan 2018
Läs merKrav på nya anslutningar. Infektionsverktyget
Innehåll 1. Inledning... 4 2. Information som ska överföras... 4 2.1 Specifika krav för funktionalitet kring ordinationsorsak... 5 3. Frivillig information som kan överföras... 5 3.1 Undergrupp Samhällförvärvad
Läs merSILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?
SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? Svenska Läkaresällskapets inspirationsdag IT-kontaktmötet den 23 april 2012 23 april 2012 Michael Öberg, michael.oberg@inera.se Tjänsteansvarig
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 Författningsändring och implikationer för verksamheten Elma Tajic Läkemedelsenheten
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 1(6) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över
Läs merSAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2013-03-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orifice Medical AB Aktergatan 2 271 55 Ystad SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Hygropax,
Läs merKrav på nya anslutningar. Infektionsverktyget
Innehåll 1. Inledning... 4 2. Information som ska överföras... 4 2.1 Specifika krav för funktionalitet kring ordinationsorsak... 5 3. Frivillig information som kan överföras... 5 3.1 Undergrupp Samhällförvärvad
Läs merIntegrationshandledning DHPC: Ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel till hälso- och sjukvården
: Ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel till hälso- och sjukvården Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 3 Praktisk tillämpning... 4 Integration... 4 Uppdatering...
Läs mereped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion
eped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion eped Erfarenhet och evidensbaserad databas för barnläkemedel - Innehåller information om doseringar, biverkningar,
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merIndikation, beställning och underhåll av nutritionspump
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-23 Ansvarig: Karin Blom Malmberg Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merProjekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift
Läs merBilaga 2 - Sammanställning av behov
Bilaga 2 - Sammanställning av behov Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/31 1. VILKA BEHOV OMFATTAR DENNA SAMMANSTÄLLNING?... 3 1.1. EN INBÖRDES PRIORITERING ÄR NÖDVÄNDIGT... 3 2. SAMMANSTÄLLNING AV
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Läs merTingsryd i toppform med FYSS
1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress
Läs merHur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Läs merÄldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel
Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Moderator - Eva Fernvall, Apoteket AB Koll på Läkemedel har som mål att: 1. Halvera multimedicineringen
Läs merNationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Läs merStrategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merRelease Sil 4.2 verksamhet & tekniska aspekter
Release Sil 4.2 verksamhet & tekniska aspekter Birgit Eiermann, tjänsteansvarig Sil; Paul Cohen, tekniskt ansvarig Sil birgit.eiermann@inera.se; paul.cohen@inera.se 1 Nya källor och tjänster Ny källa:
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för
Läs merIntegrationshandledning Administreringsskällan
Administreringsskällan Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 3 Integration... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Revisionshistorik Version Datum Författare
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs merehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merVälkommen till ett webbinarium om NI 2019:1
Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1 Presentatörer: Susan Sverin Torbjörn Dahlin Victoria Johansson Annika Asp Kristofer Johansson 2018-12-07 Program NI 2019:1 på webben Susan Sverin Nytt i 2019:1
Läs merSlutrapport Förstudie om ordinationsorsak etapp 1
Slutrapport Förstudie om ordinationsorsak etapp 1 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga strategin för Nationell ehälsa tillgänglig och säker
Läs merYTTRANDE Svensk förening för anestesi och intensivvårds yttrande om promemorian Ds 2016:44
YTTRANDE 2017-03-31 Svensk förening för anestesi och intensivvårds yttrande om promemorian Ds 2016:44 Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI) välkomnar det omfattande betänkandet om en Nationell
Läs merFRAMTIDA PREHOSPITAL PLATTFORM IT (FRAPP)
1.13.a Registrera läkemedel inom egen kompetens Medicin anges och visas på sidan Läkemedel. Från navigeringsfältet kan man öppna sidan Läkemedel direkt från flera andra registreringssidor. Välj läkemedel
Läs merNyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten
Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro CeHis, AL, NT, NF, TIS, V-TIM, VIFO, NF, VI-SAM, HÄP.. .. Och Snomed vad
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merAnders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13
Utveckling av Webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Nationell Läkemedelsstrategi Rätt läkemedelsanvändning
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs mer