Vision ehälsa i praktiken
|
|
- Daniel Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vision ehälsa i praktiken Arbetet med enhetligare begreppsanvändning inom läkemedelsområdet Alma Hjertén Soltancharkari, Socialstyrelsen Victoria Johansson, Socialstyrelsen
2 Agenda Bakgrund: uppdraget och projektet Vad är enhetligare begreppsanvändning? Fallstudie Lärdomar
3 BAKGRUND
4 Kort om uppdraget vi fick 2018 Utreda hur termer och begrepp med koppling till ordination och förskrivning av läkemedel, ska kunna hanteras och tolkas likartat oberoende av aktör eller system Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i Socialstyrelsens krav på hur en läkemedelsordination ska dokumenteras (HSLF-FS 2017:37) samt med hänsyn tagen till de behov som finns i samband med införandet av NLL
5 Projekt Det vi arbetar med i projektet: Definitioner i Termbanken Begreppsmodell Informationsmodell Koder/kodverk Samarbete med: ehälsomyndigheten Läkemedelsverket SKL Inera Delrapport december 2018 Slutrapport december 2019
6 Socialstyrelsens krav på hur en läkemedelsordination ska dokumenteras De uppgifter om en läkemedelsordination som ska dokumenteras är 1. läkemedelsnamn eller aktiv substans 2. läkemedelsform 3. läkemedlets styrka 4. dosering 5. administreringssätt 6. administreringstillfällen 7. läkemedelsbehandlingens längd 8. ordinationsorsak 9. när och hur läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas 10. i förekommande fall, anledningen till att läkemedlet inte får bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel 11. sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet
7 verksam substans, substans, aktiv ingrediens, ingrediens, beståndsdel, referenssubstans, modersubstans, active moiety, ARES, ACTI, visningssubstans, terapeutisk komponent, läkemedel, farmaceutisk produkt referensstyrka, styrkebenämning dos, doseringsanvisning, periodicitet, vid behovsordination Begreppsinventering läkemedelsnamn aktiv substans läkemedelsform läkemedlets styrka dosering behandlingsorsak, ändringsorsak, insättningsorsak, utsättningsorsak, indikation, behandlingsändamål, ordination, dosjustering administreringssätt administreringstillfällen läkemedelsbehandlingens längd ordinationsorsak produktnamn, handelsnamn, företagsnamn, legalt namn, läkemedelsprodukt, läkemedelsvara, läkemedelsartikel beredningsform, läkemedelsform vid administrering administreringsställe, administreringsplats, administreringsväg, administreringsmetod intagstillfälle, doseringstillfälle, administrering av läkemedel, iordningställande av läkemedel
8 VAD ÄR ENHETLIGARE BEGREPPSANVÄNDNING?
9 Vad är terminologi? Terminologi: samling termer inom ett område Terminologi: läran om terminologi Termer i en termbank vs. termer i kodverk
10 Vad är terminologi? Terminologi: samling termer inom ett område Terminologiläran Termer i en termbank vs. termer i kodverk
11 Begreppstetraedern begrepp drvo träd tree Baum arbre termer referenter definition vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam Jfr buske: vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som saknar genomgående huvudstam [TNC 96: Skogsordlista, 1994]
12 FALLSTUDIE
13
14 modersubstans visningssubstans active moiety referenssubstans ACTI-M ACTI-R ACTI-B ARES salt icke-kovalent bundna ämnen
15 läkemedel Termpost i termbanken del av del av Termpost saknas i termbanken [hjälpämnen] aktiv substans [enkel] t.ex. paracetamol eller klopidogrel [förening] t.ex. klopidogrelbesilat Precis term för active moiety verkar saknas på svenska. del av [aktiv del av förening] (active moiety) t.ex. klopidogrel del av [icke aktiv del av förening] typiskt hydrat eller saltbildare, t.ex. besilat
16 Resultat i termbanken Anmärkning till aktiv substans: Anmärkning till styrka: En aktiv substans kan vara: en enkel substans som är aktiv i sig själv, t.ex. paracetamol eller klopidogrel en förening av substanser, t.ex. morfinhydroklorid eller klopidogrelbesilat den del i en förening av substanser som är aktiv, dvs. avsedd att ge läkemedlets terapeutiska effekt eller skapa möjlighet att ställa diagnos, t.ex. morfin eller klopidogrel. Styrkan som anges för aktiva substanser som är föreningar kan avse hela föreningen, t.ex. morfinhydroklorid, eller den aktiva delen i föreningen, t.ex. morfin.
17 LÄRDOMAR
18 Hur svårt kan det vara? Nu är vi klara!
19 Olika perspektiv Krav - Behov Nuläge Önskat läge
20 Samarbete olika aktörer
21 Tack för oss!
22 Besök oss gärna monter B04:12
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Workshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 Författningsändring och implikationer för verksamheten Elma Tajic Läkemedelsenheten
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet 2019-03-28 Agenda 8.30 Välkomna och inledande ord Janna Valik, generaldirektör,
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018 Ny föreskrift om ordination och hantering av läkemedel HSLF-FS 2017:37 Målet med de nya föreskrifterna är att de ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet för en
Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården - sektor Arbete trygghet och omsorg Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av MAS Beslutsdatum 2018-03-13 Ansvarig sektor Arbete trygghet och omsorg Gäller
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Strukturerad läkemedelsinformation
Strukturerad läkemedelsinformation Uppdrag att förbereda införandet av nationell läkemedelslista genom att beskriva hur läkemedelsinformationen ska struktureras Dnr: 2016/06267 Datum: 2017-10-25 Förord
Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1
Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1 Presentatörer: Susan Sverin Torbjörn Dahlin Victoria Johansson Annika Asp Kristofer Johansson 2018-12-07 Program NI 2019:1 på webben Susan Sverin Nytt i 2019:1
Bilaga 2 - Sammanställning av behov
Bilaga 2 - Sammanställning av behov Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/31 1. VILKA BEHOV OMFATTAR DENNA SAMMANSTÄLLNING?... 3 1.1. EN INBÖRDES PRIORITERING ÄR NÖDVÄNDIGT... 3 2. SAMMANSTÄLLNING AV
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1(15) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare: Inger Torpenberg Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande
2013-07-04 Dnr 17125/2013 1(9) Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande begrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av uppdraget att utveckla
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
ordination och hantering av läkemedel i hälsooch
Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Handbok vid tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälsooch
Integrationshandledning Substanstjänster
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 4 Presentation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Sid 1/5 Syfte Detta dokument beskriver ur ett
Läkemedelshantering och säker vård. Vrigstad
Läkemedelshantering och säker vård Vrigstad 2017-12-04 1 Patientsäkerhet Arbetsmiljö Två sidor av samma mynt. Patientsäkerhetslagen Vårdgivarens ansvar för systematiskt patientsäkerhetsarbete? leda, planera
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under
Integrationshandledning Substanstjänster
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 4 Presentation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Sid 1/6 Syfte Detta dokument beskriver ur ett
Integrationshandledning Substanstjänster
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 4 Presentation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Sid 1/6 Syfte Syftet med substanstjänsterna är
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation! Anna Aldehag Med dr., enhetschef Emma Hultén Hälsoinformatiker Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20 Bakgrund Varför dokumentera ordinationsorsaker?
FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015
FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens
Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen
Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen Varför dokumentera ordinationsorsak? Föreskrift HSLF-FS 2017:37 Del i Nationella läkemedelslistan
Instruktion för dokumentation i läkemedelsjournal - Örebromodellen
M A J 2 0 0 4 Instruktion för dokumentation i läkemedelsjournal - Örebromodellen 1 Förord För att få en praktisk, effektiv och säker läkemedelshantering behövs gemensamma rutiner och riktlinjer för hur
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak
Dnr 17769/2011 1(17) Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak Begreppen i denna sammanställning är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Ordinationsorsak. Begreppen
Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer
Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer Release till Sil SOAP API 4.2 innehåller följande nya källor och tjänster: 1. Ny källa: APL - produktresuméer 2. Ny källa: Nationell källa för ordinationsorsak 3. Kompletterande
Receptlära & Läkemedelsförmånerna
Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är
Receptlära & Läkemedelsförmånerna
Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare
Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:
Slutrapport Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak Dnr: 2016/05237 Datum: 2016-10-31 Förord I regleringsbrevet för 2016 har ehälsomyndigheten
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens
Bilaga 3 - Analys av enkät. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 3 - Analys av enkät Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Enkäten och de svar som inkommit... 3 2. Enkätfrågor med tillhörande analys... 4 2.1 Struktureringsgrad... 4 2.1.1 Ordination... 4 2.1.2
Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(1) Karin Ahlzén Regler och tillstånd/fackspråk och Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp I samband med regeringsuppdraget att ta fram en nationell källa för ordinationsorsak, i
Socialstyrelsens arbete inom patientsäkerhetsområdet Charlotta George Sakkunnig i patientsäkerhet, CNO Lisa van Duin, jurist
Socialstyrelsens arbete inom patientsäkerhetsområdet 2017-05-23 Charlotta George Sakkunnig i patientsäkerhet, CNO Lisa van Duin, jurist Samlat stöd i patientsäkerhet https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper
9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit
SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?
SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? Svenska Läkaresällskapets inspirationsdag IT-kontaktmötet den 23 april 2012 23 april 2012 Michael Öberg, michael.oberg@inera.se Tjänsteansvarig
FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.
FASS- Författningar KARIN ÄNGEBY VT 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens Biverkningar
Det här händer hos E-hälsomyndigheten
Det här händer hos E-hälsomyndigheten Nationella läkemedelslistan Det här händer hos ehälsomyndigheten Magnus Åsén, Programledare 2018-12-07 Vårt uppdrag Det finns problem med dagens läkemedelsanvändning
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:3) om läkemedel som omfattas av sjukhusundantaget;
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:3) om läkemedel som omfattas av sjukhusundantaget; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Vitalis 2015 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2015-04-21 Varför dokumentera ordinationsorsaker? Insatsområden
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88517075HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Läkemedelsverkets
Integrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga... 6 Sid 1/6 Syfte Syftet med denna integrationshandledning
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak Rapport 2018 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Integrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga 1.... 6 Version Datum Författare Kommentar
Läkemedelsberäkning Sara Bertilsson
Läkemedelsberäkning Sara Bertilsson FASS Farmaceutiska specialiteter i Sverige http://www.fass.se ATC-systemet (anatomiskt, terapeutiskt, kemiskt klassificeringssystem) 14 huvudgrupper med undergrupper
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88516025HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter
Fördjupad förstudie om Nationell läkemedelslista
Fördjupad förstudie om Nationell läkemedelslista Rapportering av regeringsuppdrag angående fördjupad förstudie om Nationell läkemedelslista S2017/05731/FS Dnr: 2017/04462 Datum: 2018-03-27 Förord E-hälsomyndigheten
Patientindividuell försörjning, slutenvårdsdos, e-verifikation Hur går diskussionerna på SKL?
Patientindividuell försörjning, slutenvårdsdos, e-verifikation Hur går diskussionerna på SKL? Temadag om patientindividuell försörjning, 2015-06-04 Läkemedelsakademin Helena Palm, SKL, helena.palm@skl.se
Terminologi. RDK Frösundavik 2011-03-25. Magnus Fogelberg
Terminologi RDK Frösundavik 2011-03-25 Magnus Fogelberg Vem är jag? Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Skaraborgs sjukhus Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006:3) om traditionella växtbaserade läkemedel för humant bruk
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006:3) om traditionella växtbaserade läkemedel för humant bruk Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta
16. De olika dokumenttyperna
Sida 149 av 232 16. De olika dokumenttyperna 16.1 Introduktion Fass-databasen innehåller ett stort antal dokument av olika typer. Dessa dokument är kopplade till produkter och även i vissa fall även till
BESLUTSUNDERLAG 1/2. Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS Regionstyrelsen
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Ulrika Whiss 2016-09-30 Dnr: RS 2016-454 Regionstyrelsen Remissvar Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer
Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Riksföreningen anser och rekommenderar
Riksföreningen anser och rekommenderar -angående säker läkemedelshantering intraoperativt Antagna 2018-01-14 Riksföreningen för Operationssjukvård rfop@rfop.se www.rfop.se Inledning Följande riktlinjer
Mot denna bakgrund lämnar föreningen följande remissvar som har tagits fram med berörda specialistsektioner.
Till Socialstyrelsen Dnr 4.1.1-14967/2016 Stockholm 2016-09-15 Apotekarsocietetetens svar på Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel
Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars 2017 Nationell läkemedelslista Maarten Sengers Kansliråd 1 Kort om nuläget Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Vägledning vid förslag till namn på läkemedel
Vägledning vid förslag till namn på läkemedel Version: 2 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone:
eped Gör det lätt att göra rätt Christiane Garnemark Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg Terapigrupp Barn och ungdom
eped Gör det lätt att göra rätt Christiane Garnemark Drottning Silvias Barn ssjukhus Göteborg Terapigrupp Barn eped redaktion VGR Vad är eped? Erfarenhet och evidensbaserad databas för barnläkemedel med
TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING
Kurs: Omvårdnadsvetenskap B, klinisk kurs OM1414 Datum: 140809 Antal frågor: 12 huvudfrågor Tid: 2 timmar Examinator: Karin Blomberg/ Anita Ross Information: Skriv svaren på tentamensformuläret. Skriv
Riktlinje för tillämpning av Socialstyrelsens nya föreskrifter för läkemedelshantering gällande ordination och delegation
Västra Götalandsregionen 2018-05-04 Riktlinje för tillämpning av Socialstyrelsens nya föreskrifter för läkemedelshantering gällande ordination och delegation 2018-05-04 Godkänd av Hälso- och Sjukvårdsdirektör
Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012
Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett
Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m.
/ 2016 06 07 Dnr 4.1.1-14967/2016 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Enheten för hälso- och sjukvårdsjuridik Lisa van Duin lisa.vanduin@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss avseende förslag
Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling
Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/6 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar 1.0 2017-06-22 Delar av projektgruppen Sid
YTTRANDE Svensk förening för anestesi och intensivvårds yttrande om promemorian Ds 2016:44
YTTRANDE 2017-03-31 Svensk förening för anestesi och intensivvårds yttrande om promemorian Ds 2016:44 Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI) välkomnar det omfattande betänkandet om en Nationell
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Kjell Strandberg Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (LVFS 1995:8) om godkännande
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak lägesrapport, mars 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Liten termskola för teknikinformatörer
Liten termskola för teknikinformatörer Workshop FTI-konferensen våren 2013 Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 13 mars 2013 Terminologicentrum TNC är det centrala organet i Sverige för terminologi och fackspråk
Läkemedelsberäkning. Läkemedelsberäkning. Läkemedelsräkning Uppföljning Termin
Läkemedelsräkning Uppföljning Termin 1 Läkemedelsberäkning En strimma genom hela utbildningen Föreläsningar Diagnostiska test med uppföljning Tentamen Läkemedelsberäkning Termin 1 Introduktion till ämnet
eped - Barnveckan Göteborg Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus
eped - Barnveckan Göteborg Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus eped@sll.se 08-517 755 75 Bakgrund eped är en kunskapskälla som ger stöd vid ordination/förskrivning (dosering), iordningställande
REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP
REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP BAKGRUND Tillgång till information om varför ett läkemedel eller annan åtgärd har ordinerats inom vården är viktig för att underlätta kommunikationen
Licens. Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2018:25) om licens. (Version 1, september 2018)
Licens Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2018:25) om licens (Version 1, september 2018) Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Socialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:3) om läkemedel som omfattas av sjukhusundantaget; LVFS
TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING
Kurs: Omvårdnadsvetenskap B, Klinisk omvårdnad 1 samt informatik OM010G Datum: 17 02 17 Antal frågor: 10 huvudfrågor Tid: 2 timmar Examinator: Maria Hälleberg Nyman Kursansvarig: Anita Ross Information:
Integrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration & presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk information... 5 Sid 1/5 Syfte Vården och journalsystemen har efterfrågat
Lathund. Egna anteckningar. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll
Egna anteckningar Lathund Läkemedelsordination av barnmorskor Lathunden beskriver hur det praktiskt görs och är uppdelad i fyra delar: 1. Överföra ordinationer från gamla läkemedelsmodulen 2. Läkemedel
151/16 Remissyttrande - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(1) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-20 LS-LED16-1093-5 151/16 Remissyttrande - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av
Integrationshandledning Produkttypsgrupper
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 5 Presentation... 5 Uppdatering... 7 Teknisk dokumentation... 7 Övrig information... 8 Bilaga... 9 Version Datum
Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit
Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Vägledning till 8 kap. 11 Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordnande och utlämnande av läkemedel och tekniskt sprit - farmaceuts
Vägen mot generisk förskrivning i ett sömlöst system anpassat för barn
Vägen mot generisk förskrivning i ett sömlöst system anpassat för barn Synnöve Lindemalm & Per Nydert eped redaktionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset 2019-05-23 eped 1 Målbild
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Slutrapport
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Slutrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Integrationshandledning eped - rimlighetskontroll
Integrationshandledning eped - Sid 1/13 Innehållsförteckning Revisionshistorik... 3 Syfte... 4 Terminologi... 4 Bakgrund... 4 Innehåll... 5 Syfte med en... 5 Hur fungerar en?... 5 Arbetsprocess inom eped...
Samarbete med patient, anhöriga och andra vårdaktörer
Samarbete med patient, anhöriga och andra vårdaktörer Delmål 3 och 4 Delmål 3 Kunna samarbeta med patienter och närstående för att uppnå följsamhet till läkemedelsbehandlingen Delmål 4 Kunna samverka med