BESLUTSUNDERLAG 1/2. Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS Regionstyrelsen

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS Regionstyrelsen Remissvar Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m. (Dnr /2016) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remissen Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m.. Sammanfattning Dosjustering Delegering Region Östergötland anser att det är positivt att Socialstyrelsen har tagit fram en ny föreskrift kring ordination och hantering av läkemedel som anpassats till dagens förutsättningar och krav. Region Östergötland ser även positivt på ambitionen att föreskriften kan bidra till en ökad patientsäkerhet genom bland annat förtydligande av kraven kring ordination, rimlighetsbedömningar och dokumentation. Remissen innehåller ett flertal större förändringar som kommer att kräva ett utvecklingsarbete i befintliga journalsystem, vilket kommer att ta tid och resurser, innan det finns möjlighet att leva upp till föreskriftsförslaget. De förändringar som är av störst karaktär och som också kommer att kräva t.ex. tydlig kommunikation samt utbildningar anser Region Östergötland är de som beskriver dosjustering och delegering. För att säkerställa att patientsäkerheten inte äventyras behöver dessa punkter förtydligas och eventuella förändring behöver genomföras med omsorg. Region Östergötland önskar att texten kring dosjustering förtydligas. Region Östergötland anser att detta bör vara en fråga om delegering eftersom formell kompetens egentligen saknas. Formuleringen god och säker vård kan tolkas öppna upp för att alla sjuksköterskor kan justera en dosering. Region Östergötland önskar förtydligande kring om detta generellt rör alla sjuksköterskor eller om avsikten är att det är individuellt efter delegering. Ett förtydligande bör även ske kring att det handlar om dosjustering inom vissa intervall och förbestämda mål med behandlingen uppsatta av ordinerande läkare. Region Östergötland är i grunden försiktigt positiv till föreslagna förändringar gällande delegeringar då det är rimligt att detta blir möjligt även

2 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS i sluten vård, men ser samtidigt en del problem med det sätt föreskriften är formulerad. Patientsäkerheten är viktig och Region Östergötland anser att det inte är patientsäkert om intentionen med förändringen är att alla läkemedel och alla administreringssätt ska kunna iordningsställas, administreras eller överlämnas av icke-legitimerad personal. Det finns en risk att sjuksköterskebrist och underbemanning blir en drivkraft att delegera läkemedelshantering även när förutsättningarna för att göra detta patientsäkert inte är optimala. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t avge yttrande över Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m. enligt föreliggande förslag. Mats Uddin Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör Beslutet expedieras till: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

3 YTTRANDE 1/9 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS Yttrande över Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m. (Dnr /2016) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remissen Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m.. Region Östergötland anser att det är positivt att Socialstyrelsen har tagit fram en ny föreskrift som anpassats till dagens förutsättningar och krav. Region Östergötland ser även positivt på ambitionen att föreskriften kan bidra till en ökad patientsäkerhet genom bland annat förtydligande av kraven kring ordination, rimlighetsbedömningar och dokumentation. Remissen innehåller ett flertal större förändringar som kommer att kräva ett utvecklingsarbete i befintliga journalsystem, vilket kommer att ta tid och resurser, innan det finns möjlighet att leva upp till föreskriftsförslaget. De förändringar som är av störst karaktär och som också kommer att kräva t.ex. tydlig kommunikation samt utbildningar anser Region Östergötland är de som beskriver dosjustering och delegering. För att säkerställa att patientsäkerheten inte äventyras behöver dessa punkter förtydligas och eventuella förändring behöver genomföras med omsorg. Region Östergötland anser att delegeringsmöjligheter till t.ex. undersköterskor kan vara positivt för att t.ex. kunna frigöra sjukskötersketid, men det får aldrig ske på bekostnad av patientsäkerheten. De allmänna råden bör enligt Region Östergötland vara tydliga och kunna uppdateras när t.ex. vården förändras. Region Östergötland saknar information kring vad i föreskriften som ska kompletteras med lokala riktlinjer och rutiner. Nedan följer mer detaljerade synpunkter kring specifika kapitel och paragrafer. 1 kap. Författningens innehåll Region Östergötland anser att det är bra att föreskriften får ett nytt namn där ordination inkluderas. Uppföljning av ordination t.ex. genom läkemedelsgenomgångar är en naturlig fortsättning på detta och om möjligt kan kapitlen om dessa saker ligga i anslutning till varandra. 2 kap. Tillämpningsområde m.m. 2 Föreskrifterna ska inte tillämpas på sådan hantering av läkemedel som omfattas av läkemedelslagen eller lagen om handel med läkemedel... Vid upphandling av läkemedelsförsörjning så kan regioner och landsting hyra in farmaceuter från entreprenören för att iordningställa läkemedel på vårdenheter. Region Östergötland ser gärna ett förtydligande om denna verksamhet faller

4 YTTRANDE 2/9 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS under lagen om handel med läkemedel trots att det endast är anställningsformen som är annorlunda eller om föreskriften även gäller under dessa förutsättningar. 5 Bestämmelser i andra författningar Hänvisning till felaktig föreskrift. LVFS 2009:13 är upphävd och ersatt av HSLF-FS 2016:34. 3 kap. Definitioner Det är enligt Region Östergötland positivt att definitioner kring t.ex. administrering och överlämning av läkemedel tydliggörs. Kontraindikation och farmaceutisk kvalitetsgranskning m.m. bör också definieras. Dessutom önskar Region Östergötland att definitionerna i föreskriften överensstämmer med definitionerna i Socialstyrelsens termbank. Dels är det olika beteckningar på samma sak i föreskrift respektive termbank och dels behöver termbanken kompletteras med förtydliganden som görs i föreskrift en. Det verkar också som om olika begrepp för samma sak används i föreskriften (periodicitet/läkemedelsbehandlingens längd). 4 kap. Ledningssystem 3 Vårdgivaren ska som ett led i egenkontrollen säkerställa att läkemedelshanteringen regelbundet genomgår en extern farmaceutisk kvalitetsgranskning. Region Östergötland anser att det är av yttersta vikt att tydliggöra vad som menas med extern och farmaceutisk. Betyder extern utanför vårdgivaren eller t.ex. från annan enhet samt betyder farmaceutisk att det ska vara med fokus på läkemedel eller legitimerad personal? Region Östergötland anser att det är bra att det uttryckligen står att farmaceutisk kvalitetsgranskning ska ske regelbundet och det är rimligt att detta utförs en gång om året. Region Östergötland anser att det är rimligt att det ska vara en extern kvalitetsgranskningen så tillvida att det inte är enheten själv som utför granskningen. Dock anser inte Region Östergötland att det är nödvändigt att det ska vara en funktion utanför vårdgivaren som genomför granskningen. Region Östergötland anser att det är farmaceuter som ska genomföra kvalitetsgranskningen. 6 kap. Ordination av läkemedel 2 Lämplighetsbedömning I föreskriften står att hänsyn bl.a. ska tas till patientens övriga läkemedelsanvändning. Region Östergötland anser att det i detta bör ingå att beakta både receptbelagda och receptfria läkemedel samt naturläkemedel.

5 YTTRANDE 3/9 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS Läkemedelsordinationer till barn Läkemedelsbehandling av barn är ett riskområde som bör observeras, men Region Östergötland anser att det finns andra patienter som också löper stor risk vid en behandling och där hänsyn bör tas till t.ex. vikt, njurfunktion, kroppsyta och maxdos. Detta kan gälla äldre eller cytostatikabehandlade patienter. Texten kan därmed omformuleras till att gälla ordinationer till alla typer av patienter. 4 Information om utbyte på apotek Då det kan vara svårt att i förskrivningsögonblicket ha vetskap om utbyte kommer att ske på apoteket eller inte så anser Region Östergötland att det är information som behöver ges till patienten vid varje förskrivning. Förskrivaren har ingen möjlighet att i journalsystemet få information om utbyte kommer att ske. Information behöver också kunna ges om t.ex. praktisk hantering och texten kan därmed omformuleras till att gälla information om läkemedelsbehandlingen i allmänhet. 5 Planering av avslut eller uppföljning Datum för avslut av läkemedelsbehandling kan i vissa fall istället vara tidpunkt då ordinationer kan ha en kort behandlingstid. Region Östergötland anser att det är viktigt att ange behandlingsmål och uppföljning av detta redan vid initieringen av behandlingen. Uppföljning av läkemedelsbehandling är ett område som ofta brister i sjukvården och Region Östergötland ser en förhoppning i att detta kan förbättras genom det föreskriftsmässiga kravet. 6 Muntliga läkemedelsordinationer Region Östergötland anser att det är viktigt att muntliga ordinationer endast ska göras i undantagsfall. Förskrivaren behöver inte kunna komma till patienten för att kunna dokumentera elektroniskt. I detta stycke bör det framgå att den muntliga ordinationen så snart som möjligt ska dokumenteras och signeras av den som ordinerat läkemedlet. Det uttrycks i 13 men det är tydligare om 6 och 13 skrivs samman. 7 Generella direktiv om läkemedelsbehandling Förtydliganden bör enligt Region Östergötland göras gällande om generella direktiv gäller för patienter på en viss enhet eller inte samt att all ordination av generella direktiv ska dokumenteras för patienten. Det är också viktigt att den som ger läkemedel till en patient enligt generellt direktiv observerar vilka läkemedel som patienten erhåller enligt den normala ordinationen så att inte t.ex. dubbelmedicinering sker. Region Östergötland anser att formuleringen kring att generella direktiv ska omprövas återkommande är för vagt och tycker istället att omprövning bör göras årligen. Begreppet generella direktiv i föreskriften bör överensstämma med termbanken. Det gäller även kontraindikation som i termbanken avser omständighet som utgör skäl för att inte vidta en viss åtgärd. 9 Dosjustering Region Östergötland önskar att detta stycke förtydligas. Region Östergötland anser att detta bör vara en fråga om delegering eftersom formell kompetens

6 YTTRANDE 4/9 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS egentligen saknas. Formuleringen god och säker vård kan tolkas öppna upp för att alla sjuksköterskor kan justera en dosering. Region Östergötland önskar förtydligande kring om detta generellt rör alla sjuksköterskor eller om avsikten är att det är individuellt efter delegering. Ett förtydligande bör även ske kring att det handlar om dosjustering inom vissa intervall och förbestämda mål med behandlingen uppsatta av ordinerande läkare. Det är också viktigt att ansvarsfrågan är tydliggjord om något misstag kring dosjustering sker. I de allmänna råden står det att dosjustering kan vara aktuell vid behandling med insulin eller blodförtunnande läkemedel. Detta anser Region Östergötland bör vara tydligare exempel då det kan finnas andra läkemedel som titreras för att uppnå ett målvärde. Region Östergötland önskar också ett förtydligande kring reell kompetens samt om det kan röra alla läkemedel. Region Östergötland vill också påpeka att den som har behörighet att utföra dosjustering ska dokumentera ändringen i journalen samt att en kontinuerlig dialog ska föras om patientens tillstånd och behandling mellan sjuksköterskan och den för patienten ansvariga läkaren. 10 Dokumentation av läkemedelsordinationer Texten beskriver att läkemedelsordination ska dokumenteras på ett stukturerat och enhetligt sätt i patientjournalen. Region Östergötland önskar ett förtydligande kring vad som avses med detta och om det t.ex. handlar om att det inte får finnas ordinationer i fritext eller om det handlar om att dokumentera enligt 11. I allmänna råd kan hänvisning t.ex. göras till att använda läkemedelsmallar i journalsystem, gemensam terminologi samt att ha särskilda rutiner för läkemedel med stora risker. 11 De uppgifter om en läkemedelsordination som ska dokumenteras är I de allmänna råden anser Region Östergötland att det ska stå bör och inte kan anges i volym med tanke på de säkerhetsrisker som det kan innebära om det inte är dokumenterat vilken volym som ska ges utan endast dos av t.ex. ett injektionsläkemedel. Som texten är skriven nu verkar det enligt Region Östergötland som om det även är godtagbart att ordinera i t.ex. mg. Säker hantering kan betyda både säker för patient och personal som hanterar läkemedlet och bör förtydligas. 12 Vid dokumentation Denna paragraf kan enligt Region Östergötland infogas i En muntlig ordination ska dokumenteras Region Östergötland anser att det behöver förtydligas att sjuksköterskan ska dokumentera ordinationen på begäran av den som ger den muntliga ordinationen. 14 Om en sjuksköterska dokumenterar en muntlig Region Östergötland önskar ett förtydligande om innebörden av detta betyder att ordinationen inte behöver signeras av läkaren i efterhand.

7 YTTRANDE 5/9 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS Rutiner för uppföljning och för generella direktiv Detta avsnitt bör enligt Region Östergötland inte stå separat utan ingå i de tidigare delar där exempelvis generellt direktiv är beskrivet. 7 kap. Behörighet att iordningsställa, administrera och överlämna läkemedel Region Östergötland skulle gärna se ett förtydligande kring vad som avses med att iordningställa läkemedel. Det är viktigt att tydliggöra om det t.ex. handlar om att lägga läkemedel i en dosett eller om det även kan handla om att göra beredningar. Om det sista avses krävs beredningskompetens. 4 Biomedicinska analytiker, tandhygienister Region Östergötland önskar ett förtydligande kring vad som avses med barnmorskor som inte är sjuksköterskor då väl alla barnmorskor är sjuksköterskor i grunden. Texten inom sina respektive kompetensområden kan också behöva förtydligas. 5 Apotekare och receptarier Region Östergötland välkomnar att farmaceuter får iordningställa och överlämna läkemedel. I Socialstyrelsens konsekvensutredning görs enligt Region Östergötlands en märklig koppling mellan magisterprogrammet i klinisk farmaci och apotekares och receptaries möjlighet att iordningsställa och överlämna läkemedel till patient. Innebörden av denna paragraf har ingen koppling till magisterprogrammet. 6 Studenter som genomgår verksamhetsförlagd Region Östergötland anser att samma förfarande bör kunna tillämpas när ambulanssjukvårdare vid behov assisterar sjuksköterska eller läkare främst vid iordningsställande, men även undantagsvis vid administrering av läkemedel. Handräckning skulle påtagligt öka möjligheterna till ett säkert och effektivt patientomhändertagande, speciellt då flera kvalificerade medicinska åtgärder behöver utföras simultant och ett ambulansteam många gånger förutom av en ambulanssjukvårdare endast består av en sjuksköterska. 7 Icke legitimerad personal i ambulanssjukvården Texten bör enligt Region Östergötland förtydligas genom ett tillägg iordningsställa och administrera medicinsk oxygen till en patient, i väntan på behovsbedömning. Att annan än legitimerad personal iordningställer och administrerar oxygen utan bedömning av legitimerad sjuksköterska eller läkare ska ses som undantag och i väntan på att dessa anländer. 8 kap. Iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel I detta kapitel saknar Region Östergötland en beskrivning över hur miljön bör vara utformad där iordningställande ska ske, exempelvis att det bör ske avskilt

8 YTTRANDE 6/9 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS från annan verksamhet på en särskild avsedd plats. Om ett iordningställande får ske i exempelvis ett undersökningsrum behöver också förtydligas. 3 Kontroll vid iordningsställande Under punkt 7 krävs enligt Region Östergötland ett förtydligande kring vad som ska kontrolleras. Administreringstidpunkter kan vara ett lämpligare uttryck än administreringstillfällen. Texten som rör särskild försiktighet vid spädning till barn behöver förtydligas kring vad som avses. 4 Den som iordningställer ett läkemedel ska göra en rimlighetsbedömning Rimlighetsbedömningen ska enligt texten göras av såväl den ordinerade dosen som det iordningställda läkemedlet. Region Östergötland skulle önska en beskrivning av vad som ska bedömmas av den som är delegerad att iordningsställa och administrera läkemedlet. Region Östergötland ställer sig frågande till om och hur t.ex. en undersköterska ska göra den bedömningen. Om t.ex. rimlighetsbedömning gällande dos ska göras behöver den personal som enbart iordningställer läkemedel ha tillgång till t.ex. vikt på patienten. 5 Vårdgivaren ska ta fram tydliga instruktioner Tydliga instruktioner kan behöva beskrivas ytterligare enligt Region Östergötland. Det kan handla om kvalitetssäkrade spädningsinstruktioner med datum på instruktion samt giltighetstid, källa, godkännande m.m. I allmänna råd kan hänvisning göras till ordinationsmallar i journalsystem samt centralt framtagna spädningsinstruktioner. 6 Märkning av iordningställda läkemedel Region Östergötland saknar i texten uppgifter om administrationssätt, tidpunkt för dosintag samt signum av den som iordningställt läkemedlet. I de allmänna råden behöver internationella standarder förtydligas med vad som avses. 7 Ansvar för administrering eller överlämnande av läkemedel Region Östergötland anser det viktigt att det tydligt framgår vem som iordningställt läkemedlet om det är någon annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har iordningsställt läkemedlet som administrerar eller överlämnar det. 6 kan förtydligas med uppgift om iordningställande hälso- och sjukvårdspersonal. 8 Denna paragraf anser Region Östergötland behöver skrivas på ett enklare och tydligare sätt. 9 Kontroll vid administrering eller överlämning Region Östergötland önskar ett förtydligande om även kontrollräkning av ordinerad dos ska ske vid kontrollen vid administrering eller överlämning. Det bör enligt Region Östergötland även anges att hållbarhet även ska kontrolleras vid relevanta fall som t.ex. beredningar tillverkade på annan enhet. Återkommande kontroll är inte tydligt nog beskrivet vad som avses.

9 YTTRANDE 7/9 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS Dokumentation vid iordningställande Hänvisning till 8 i punkt 3 verkar vara felskrivet. Region Östergötland anser att det råder osäkerhet kring vad som är klassat som ett biologiskt läkemedel. Påtryckningar har vid ett flertal gånger gjorts på Läkemedelsverket kring denna fråga från Region Östergötland t.ex. kring möjligheten för myndigheten att ta fram en lista på de biologiska läkemedlen. Texten bör förtydligas gällande likvärdigt läkemedel. Om det menas att det är utbytbart enligt Läkemedelsverket bör detta stå angivet. Förutsättningar för att dokumentera detta i journalsystemet är i Region Östergötland begränsad. 12 Rutiner för märkning m.m. Hänvisningen under punkt 1 till 6 är konstig. 13 I ambulanssjukvården Hänvisningarna till 5 kap. 7 och 8 verkar felaktiga. 9 kap. Delegering av iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Region Östergötland är i grunden försiktigt positiv till föreslagna förändringar gällande delegeringar då det är rimligt att detta blir möjligt även i sluten vård, men ser samtidigt en del problem med det sätt föreskriften är formulerad. Patientsäkerheten är otroligt viktig och Region Östergötland anser att det inte är patientsäkert om intentionen med förändringen är att alla läkemedel och alla administreringssätt ska kunna iordningsställas, administreras eller överlämnas av icke-legitimerad personal. T.ex. ska läkemedel som ges parenteralt inte kunna delegeras enligt Region Östergötland. Det är framförallt iordningsställande och administrering av läkemedel som kräver både läkemedelskunskaper och möjlighet till rimlighetsbedömningar vilket idag generellt saknas hos undersköterskor. Det finns en risk att sjuksköterskebrist och underbemanning blir en drivkraft att delegera läkemedelshantering även när förutsättningarna för att göra detta patientsäkert inte är optimala. 2 Behörighet att delegera Region Östergötland ifrågasätter att ambulanssjukvården särbehandlas i förhållande till övrig hälso- och sjukvård gällande delegeringsmöjligheter till icke legitimerad personal när det gäller läkemedelshantering. I bakgrunden till ändringsförslagen anförs mot delegeringsmöjligheter att ambulanssjukvården hanterar potenta läkemedel ofta för intravenöst bruk. Detta är inte unikt för ambulanssjukvården. I remissen argumenteras för delegeringsmöjligheter till undersköterskor i termer av att frigöra sjukskötersketid, utveckla undersköterskornas kompetens samt att göra ekonomiska besparingar. Region Östergötland anser att delegeringsmöjligheter ska bygga på medicinska riskbedömningar och inte ekonomiska eller andra faktorer ur ett personalutvecklingsperspektiv. Ambulanssjukvården förordar inte delegeringsmöjligheter, men att möjlighet till handräckningshjälp ges, på samma sätt som när studenter hanterar läkemedel. Detta skulle påtagligt öka

10 YTTRANDE 8/9 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS möjligheterna till ett säkert och effektivt patientomhändertagande, speciellt då flera kvalificerade medicinska åtgärder behöver utföras simultant och ett ambulansteam många gånger förutom av en ambulanssjukvårdare endast består av en sjuksköterska. 4 Kunskaper om hantering av läkemedel Region Östergötland anser att kunskap om hantering är ett för snävt begrepp och anser att t.ex. undersköterskor behöver ha kunskap om läkemedel som överstiger enbart kunskap om hantering, samt ha möjlighet att göra rimlighetsbedömningar kring den samlade läkemedelsbehandlingen. Idag görs en viktig dubbelkontroll av läkares ordinationer av sjuksköterskor och ibland farmaceuter som kan gå förlorad om inte t.ex. utbildningsinsatser av berörd personal genomförs. Socialstyrelsen hänvisar till en kort webbutbildning som enligt Region Östergötland inte är tillräcklig för att ge erforderlig kompetens att iordningställa läkemedel inom sluten vården. Region Östergötland anser att det vore önskvärt om mer utbildnings- eller kompetenshöjande insatser initieras nationellt för att inte alla landsting och regioner ska behöva utveckla egna liknande utbildningar. 10 kap. Ställningstagande till pågående läkemedelsbehandling vid inskrivning 1 Det är enligt Region Östergötland positivt att denna paragraf har tillkommit, men det vore önskvärt att bedömningen inte endast skall ske vid inskrivning utan också senare i vårdförloppet. Det bör förtydligas om detta innebär att patienten ska ta med sig sina förskrivna läkemedel till sluten vården eller om det är läkemedel som rekvirerats till vårdenheten som avses. Det är också viktigt att denna paragraf får allmänna råd kring hur egenmedicinering bör hanteras praktiskt. 11 kap. Läkemedelsgenomgångar Detta kapitel kan enligt Region Östergötland ses över då området har utvecklats sedan det skrevs. Det gäller t.ex. att fler yrkeskategorier än läkare förbereder läkemedelsgenomgångar och därmed kan dokumentera dessa. Det skulle också enligt Region Östergötland vara önskvärt att föreskriften ändras så att även multisjuka patienter under 75 år med många läkemedel ska erbjudas läkemedelsgenomgång. 12 kap. Kontroll och förvaring samt rekvisition av läkemedel Ordet rekvisition passar enligt Region Östergötland inte in här utan ett bättre ordval är rekvirering eller beställning.

11 YTTRANDE 9/9 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: RS Förvaring av läkemedel Det bör enligt Region Östergötland omnämnas att om läkemedel förvaras utanför läkemedelsförrådet så ska dessa finnas upptagna i enhetens lokala rutin. 3 Tillförsel och förbrukning av narkotiska läkemedel Eventuellt behöver ett förtydligande ske om att detta gäller för all hälso- och sjukvård samt tandvård. Ett förtydligande är enligt Region Östergötland önskvärt kring om narkotikajournal även ska föras vid vård i patienters hem av hälso- och sjukvården. Dessutom bör begreppet läkemedelsförråd förtydligas utifrån om det även inbegriper ett läkemedelsskåp hemma hos en patient eller en läkemedelsvagn på en vårdenhet. 4 Region Östergötland saknar att det framgår i föreskriften att de personer som kontrollerar narkotika inte får beställa läkemedel till enheten. 5 Rutiner för förvaring samt rekvirering av läkemedel Region Östergötland anser att det råder en otydlighet i punkt 2 om det är verksamhetschef eller person/personer som får rekvirera som avses. Det framgår inte heller vem som får rekvirera och om det inte behöver vara hälso- och sjukvårdspersonal. Läkemedel kan rekvireras till gemensamt läkemedelsförråd, men det bör även framgå i föreskriften att sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård kan beställa läkemedel på recept till enskild patient. Mats Johansson Regionstyrelsens ordförande Mats Uddin Regiondirektör

12 / Dnr /2016 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Enheten för hälso- och sjukvårdsjuridik Lisa van Duin Enligt sändlista Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m. Ni bereds härmed tillfälle att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården, ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel., upphävande av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1992:22) om informationsskyldighet för läkare och tandläkare om generiska läkemedel m.m., och tillhörande konsekvensutredning. Synpunkter på förslaget och konsekvensutredningen ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 15 september Vi är tacksamma för yttranden per e-post i Wordformat för att underlätta vårt sammanställningsarbete. Remissvar skickas till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se. Vänligen ange diarienumret /2016 i remissvaret. Med vänlig hälsning Erik Höglund Avdelningschef regler och behörighet Kontaktperson Lisa van Duin, jurist och projektledare, Tel: lisa.vanduin@socialstyrelsen.se SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

13 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2016 2(5) Bilagor Sändlista Förslag - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Förslag - Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel Förslag - Socialstyrelsens föreskrifter om upphävande av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1992:22) om informationsskyldighet för läkare och tandläkare om generiska läkemedel m.m. Konsekvensutredning med 5 bilagor

14 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2016 3(5) Sändlista 1. Datainspektionen 2. ehälsomyndigheten 3. Folkhälsomyndigheten 4. Generalläkaren 5. Hälso- och sjukvådens ansvarsnämnd 6. Läkemedelsverket 7. Regelrådet 8. Skolverket 9. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 10. Statens institutionsstyrelse 11. Strålskyddsmyndigheten 12. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) 13. Landstinget Blekinge 14. Landstinget Dalarna 15. Landstinget i Kalmar län 16. Landstinget i Uppsala län 17. Landstinget i Värmland 18. Landstinget Sörmland 19. Landstinget Västernorrland 20. Landstinget Västmanland 21. Norrbottens läns landsting 22. Region Gotland 23. Region Gävleborg 24. Region Halland 25. Region Jämtland Härjedalen 26. Region Jönköpings län 27. Region Kronoberg 28. Region Skåne 29. Region Örebro län 30. Region Östergötland 31. Stockholms läns landsting 32. Västerbottens läns landsting 33. Västra Götalandsregionen 34. Bodens kommun 35. Falu kommun 36. Grums kommun 37. Gävle kommun 38. Göteborgs stad 39. Linköping kommun 40. Luleå kommun 41. Lunds kommun 42. Malmö stad 43. Mullsjö kommun 44. Norrköping kommun

15 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2016 4(5) 45. Pajala kommun 46. Sandvikens kommun 47. Solna stad 48. Stockholms stad 49. Sundsvalls kommun 50. Umeå kommun 51. Uppsala kommun 52. Västerås kommun 53. Älvdalens kommun 54. Örebro kommun 55. Östhammars kommun 56. Aleris 57. Almega 58. Ambulansförbundet 59. Anhörigas Riksförbund 60. Apotek hjärtat 61. Apotekarsocieteten 62. Apoteket AB 63. Apoteksgruppen 64. Astma- och Allergiförbundet 65. Attendo 66. Biomedicinska analytikerföreningen 67. Capio 68. CompuGroup Medical 69. Diabetesförbundet 70. Evry 71. Famna, Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte 72. Fysioterapeuterna 73. Handikappförbunden 74. Hjärtebarnsförbundet 75. Kommunal 76. Kronans Droghandel Apotek AB 77. Lloyds apotek 78. Läkemedelsindustriföreningen (LIF) 79. Naturvetarna 80. Optikbranschen 81. Optikerförbundet 82. Pensionärernas riksförbund 83. Praktikertjänst 84. Privattandläkarna 85. Reumatikerförbundet 86. Riksförbundet Attention 87. Riksförbundet för social och mental hälsa 88. Riksförbundet Sällsynta diagnoser 89. Siemens Healthcare Service 90. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

16 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2016 5(5) 91. SPF Seniorernas Förbundskansli 92. SRAT 93. Svenska Psykiatriföreningen för Skötare (SPfS) 94. Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor 95. Svenska Barnmorskeförbundet 96. Svenska Epilepsiförbundet 97. Svenska sjukhusfysikerförbundet 98. Svenska vård 99. Svenska läkaresällskapet 100. Sveriges Farmaceuter 101. Sveriges läkarförbund 102. Sveriges tandhygienistförening 103. Sveriges tandläkarförbund 104. Tiohundra 105. Unionen 106. Vardaga 107. Vision 108. Vårdförbundet 109. Vårdföretagarna

17 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN , Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel; beslutade den dag månad år. HSLF-FS 2016:xx Utkom från trycket den dag månad 20xx Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 4 kap. 5 8 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) att det i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel ska införas en ny paragraf, 4 och närmast före 4 en ny rubrik med följande lydelse. Behörighet att ordinera läkemedel för vaccination 4 1 En sjuksköterska som antingen har genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i följande föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer: 1. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp 2. Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2015:1) om vaccination mot pneumokocker 3. Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2015:2) om vaccination mot influensa 4. Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2015:6) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn 5. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B, Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition 6. Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos 1 Senaste lydelse HSLF-FS 2015:11.

18 HSLF-FS 2015:xx 7. Socialstyrelsens rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus (HPV). En sjuksköterska som genomgått en utbildning som är likvärdig med någon av specialistutbildningarna i första stycket är behörig att till barn och vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt 1 7. Vid ordination av dos IV av det vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio som ska erbjudas vårdnadshavare enligt X Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn är en sjuksköterska med sådan utbildning som anges i första och andra styckena behörig att ordinera läkemedel som även innehåller vaccin mot Haemophilus influenzae typ b. Av en sådan ordination ska det framgå att vaccinet mot Haemophilus influenzae typ b inte ska administreras till patienten. En sjuksköterska som genomgått någon annan utbildning som innefattar kunskapsområdet är behörig att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt 1 3, 5 och 6. Det är verksamhetschefen som ska ansvara för att det görs en bedömning av om utbildningarna i andra och fjärde styckena motsvarar specialistutbildningarna i första stycket. Bedömningen ska dokumenteras. Denna författning träder i kraft den dag månad 201X. Socialstyrelsen YY xx 2

19 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN , Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälsooch sjukvården; beslutade den dag månad Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 1 och 4 och 4 2 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m., 7 kap. 4 och 8 kap. 5 första stycket 1 och andra stycket första meningen patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) samt 13 andra stycket tandvårdsförordningen (1998:1338) och beslutar följande allmänna råd. HSLF-FS 2016:xx Utkom från trycket den dag månad 20x 1 kap. Författningens innehåll 1 Författningen innehåller bestämmelser och rekommendationer om tillämpningsområde m.m. (2 kap.), definitioner (3 kap.), ledningssystem (4 kap.), behörighet att ordinera läkemedel (5 kap.), ordination av läkemedel (6 kap.), behörighet att iordningsställa, administrera och överlämna läkemedel (7 kap.), iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel (8 kap.), delegering av iordningsställande och administrering eller överlämnande av läkemedel (9 kap.), ställningstagande om pågående läkemedelsbehandling vid inskrivning (10 kap.), läkemedelsgenomgångar (11 kap.), kontroll och förvaring samt rekvisition av läkemedel (12 kap.), och undantag från bestämmelserna (13 kap.).

20 HSLF-FS 2016:xx 2 kap. Tillämpningsområde m.m. 1 Föreskrifterna ska tillämpas i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). De ska med undantag för 11 kap. även tillämpas i sådan verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125). 2 Föreskrifterna ska inte tillämpas på sådan hantering av läkemedel som omfattas av läkemedelslagen (2015:315) eller lagen om handel med läkemedel (2009:366). 3 I den kommunala hälso- och sjukvården fullgörs uppgifter som enligt dessa föreskrifter ska utföras av verksamhetschefen av en sådan sjuksköterska som avses i 24 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Bestämmelser i andra författningar 4 Av 7 kap. 1 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) framgår att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen på ett betryggande sätt ska förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har hand om. 5 Bestämmelser om utfärdande av recept, rekvisition av läkemedel samt märkning och expediering av läkemedel på apotek finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. 6 Bestämmelser om beredning av radioaktiva läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2014:4) om beredning av radioaktiva läkemedel. 7 Bestämmelser om att en legitimerad yrkesutövare ska göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, planera egenvården samt följa upp och ompröva bedömningen finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 8 Bestämmelser om läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:8) om sjukhusens läkemedelsförsörjning. 2

21 3 kap. Definitioner 1 I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med HSLF-FS 2016:xx administrering av läkemedel dos dosering generellt direktiv om läkemedelsbehandling hemsjukvård iordningställande av läkemedel läkemedelslista ordination ordinationsorsak överlämnande av läkemedel tillförsel av läkemedel till kroppen mängd av ett visst läkemedel med en given styrka som ska administreras uppgift om dos och periodicitet beslut om läkemedelsbehandling som gäller patienter på en viss vårdenhet vid särskilt angivna tillstånd hälso- och sjukvård när den ges i en patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden färdigställande av ett ordinerat läkemedel inför administrering lista med uppgifter om läkemedelsordinationer som avser en viss patient beslut av hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom en hälso- och sjukvårdsåtgärd indikation som den som ordinerar anger som skäl till en viss ordination det att ett läkemedel som ska tillföras till en patient lämnas över till patienten själv eller till en tredje person som administrerar läkemedlet 3

22 HSLF-FS 2016:xx 4 kap. Ledningssystem 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att varje vårdgivare ansvarar för att det finns sådana processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i dessa föreskrifter. Rutiner för ordination och hantering av läkemedel 2 Vårdgivaren ska fastställa rutiner för ordination och hantering av läkemedel i verksamheten. Farmaceutisk kvalitetsgranskning 3 Vårdgivaren ska som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete säkerställa att läkemedelshanteringen regelbundet genomgår en extern farmaceutisk kvalitetsgranskning. Allmänna råd Granskningen bör utföras minst en gång per år. 5 kap. Behörighet att ordinera läkemedel 1 Endast den hälso- och sjukvårdspersonal som är behörig att förordna eller förskriva ett läkemedel enligt de författningar som anges i 2 4 är behörig att ordinera läkemedlet. 2 Bestämmelser om läkares, tandläkares, tandhygienisters och barnmorskors behörighet att förordna läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. 3 Särskilda bestämmelser om behörighet för läkare att förordna vissa läkemedel finns i 4 1. Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1992:4) om förordnande av viss farmacevtisk specialitet, 2. Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2002:7) om förordnande av narkotikaklassade läkemedel för behandling av ADHD hos barn och ungdom, 3. Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2004:15) om förordnande och utlämnande av narkotikaklassade läkemedel för behandling av opiatberoende, och

23 4. Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2013:9) om förordnande och utlämnande av läkemedel som innehåller isotretinoin. HSLF-FS 2016:xx 4 Bestämmelser om sjuksköterskors behörighet att ordinera och förskriva läkemedel finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. 6 kap. Ordination av läkemedel 1 Av 2 a första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 3 tandvårdslagen (1985:125) och 5 kap. 1 patientlagen (2014:821) framgår att den vård och behandling som en patient får ska 1. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, och 2. så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Lämplighetsbedömning 2 Den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig för patienten. Detta innebär att den som ordinerar särskilt ska göra en lämplighetsbedömning med hänsyn till patientens 1. hälsotillstånd, 2. ålder, 3. kön, 4. övriga läkemedelsanvändning, 5. pågående behandling och utredning, 6. överkänslighet mot läkemedel, och 7. eventuella graviditet eller amning. Vid bedömningen ska även läkemedlets kontraindikationer och andra viktiga faktorer för läkemedelsbehandlingen beaktas. Vad som anges i första och andra styckena ska gälla såväl vid insättning eller utsättning av ett läkemedel, som vid ändring eller förlängning av en pågående läkemedelsbehandling. Läkemedelsordinationer till barn 3 Vårdgivaren ska säkerställa att den som ordinerar läkemedel till ett barn ges förutsättningar att göra detta med utgångspunkt i barnets behov. Allmänna råd 5

24 HSLF-FS 2016:xx För att kunna ordinera läkemedel med utgångspunkt i barnets behov bör barnspecifika beslutsstöd och sådana it-stöd användas som gör det möjligt att vid ordination ange uppgifter om barnets vikt, barnets kroppsyta, styrkan på det färdigspädda läkemedlet, och läkemedlets maxdos. It-stödet bör även ge förutsättningar för den som ordinerar ett läkemedel att göra en rimlighetsbedömning av den givna läkemedelsdoseringen. För kontinuerliga och intermittenta infusioner bör tidsenhet anges i doseringsinstruktionen i it-stödet, t.ex. i form av mg/kg/tidsenhet. Information om utbyte av läkemedel på apotek 4 Den som ordinerar ett läkemedel ska i de fall läkemedlet kan komma att bytas ut till ett annat likvärdigt läkemedel på ett öppenvårdsapotek i enlighet med 21 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., informera patienten om detta. Planering av avslut eller uppföljning av läkemedelsbehandling 5 Den som ordinerar ett läkemedel ska 1. bestämma ett datum för när den ordinerade läkemedelsbehandlingen ska avslutas, eller 2. planera för en uppföljning av den ordinerade läkemedelsbehandlingen, i vilket ingår att bestämma tidpunkten för ett ställningstagande till eventuell fortsättning av behandlingen. Muntliga läkemedelsordinationer 6 Ett läkemedel får ordineras muntligen endast när en patient behöver omedelbar behandling eller när den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Generella direktiv om läkemedelsbehandling 7 Endast en läkare får utfärda ett generellt direktiv om läkemedelsbehandling. Det generella direktivet ska vara skriftligt och innehålla uppgifter om 6 1. läkemedelsnamn eller aktiv substans,

25 2. läkemedlets styrka, 3. dosering, 4. maxdos, 5. administreringssätt, 6. indikationer och kontraindikationer, och 7. antalet tillfällen som läkemedlet får ges utan att en läkare kontaktas. HSLF-FS 2016:xx Generella direktiv om läkemedelsbehandling ska utfärdas restriktivt och omprövas återkommande. Allmänna råd Den läkare som ansvarar för hälso- och sjukvården av en patient bör regelbundet ta ställning till om en läkemedelsbehandling som ges med stöd av ett generellt direktiv ska omvandlas till en individuell läkemedelsordination. 8 Innan en sjuksköterska med stöd av ett generellt direktiv om läkemedelsbehandling iordningställer och administrerar eller överlämnar ett läkemedel till en patient ska han eller hon 1. göra en bedömning av patientens behov av läkemedlet, och 2. kontrollera läkemedlets indikation och kontraindikationer. Dosjustering 9 Även om en sjuksköterska inte har behörighet att ordinera ett läkemedel får han eller hon justera doseringen i en läkemedelsordination i sådana situationer där doseringen är beroende av en patients individuella mål- eller mätvärden. Doseringen får justeras endast om det är förenligt med en god och säker vård av patienten. Justeringen ska göras med utgångspunkt i patientens behov. Allmänna råd Justering av en dosering kan vara aktuell vid behandlingar med insulin eller blodförtunnande läkemedel. Dokumentation av läkemedelsordinationer 10 En läkemedelsordination ska dokumenteras på ett strukturerat och enhetligt sätt i patientjournalen. Allmänna råd Dokumentationen bör göras elektroniskt. 7

26 HSLF-FS 2016:xx 11 De uppgifter om en läkemedelsordination som ska dokumenteras är 1. läkemedelsnamn eller aktiv substans, 2. läkemedelsform, 3. läkemedlets styrka, 4. dosering, 5. administreringssätt, 6. administreringstillfällen, 7. läkemedelsbehandlingens längd, 8. ordinationsorsak, 9. när och hur läkemedelsbehandlingen ska avslutas eller följas upp, och 10. sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet. Doseringen ska anges i ett strukturerat format. Om doseringen anges som en vidbehovsordination, ska även uppgiften om maxdos per dygn dokumenteras. Allmänna råd Doseringen kan anges i antal tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser per tidsenhet, eller volym per doseringstillfälle. Ordinationsorsak bör anges genom användning av Socialstyrelsens nationella källa för ordinationsorsak. En uppgift om att det ordinerade läkemedelet inte får bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel är en sådan övrig uppgift som bör omfattas av 11 första stycket Vid dokumentation av en läkemedelsordination ska internationella enheter förkortas med E. 13 En muntlig läkemedelsordination ska dokumenteras vid ordinationstillfället eller i undantagsfall så snart som möjligt därefter. Om den som muntligen ordinerar ett läkemedel är förhindrad att dokumentera ordinationen, ska den dokumenteras av en sjuksköterska Om en sjuksköterska dokumenterar en muntlig läkemedelsordination, ska han eller hon utöver vad som anges i 11 dokumentera

27 namnet på den som har ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen. HSLF-FS 2016:xx Bestämmelser om journalhandlingar 15 Bestämmelser om journalhandlingars innehåll, tidpunkten för när uppgifter ska föras in i journalen samt signering av journalanteckningar finns i patientdatalagen (2008:355) och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40 om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården. Rutiner för uppföljning och för generella direktiv om läkemedelsbehandling 16 Av rutinerna för ordination och hantering av läkemedel ska det framgå hur vårdgivaren säkerställer att 1. ordinerade läkemedelsbehandlingar följs upp, och 2. generella direktiv om läkemedelsbehandling utfärdas på ett patientsäkert sätt. Av rutinerna ska det även framgå vilken eller vilka läkare som får utfärda generella direktiv om läkemedelsbehandling. 7 kap. Behörighet att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel 1 Läkare, tandläkare och sjuksköterskor är behöriga att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel. 2 Fysioterapeuter är behöriga att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi. 3 Sjukhusfysiker är behöriga att iordningställa radioaktiva läkemedel och administrera och överlämna perorala radioaktiva läkemedel. 4 Biomedicinska analytiker, tandhygienister, röntgensjuksköterskor och de barnmorskor som inte är sjuksköterskor är behöriga att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel inom sina respektive kompetensområden. 5 Apotekare och receptarier är behöriga att iordningställa och överlämna läkemedel. Om ett läkemedel har iordningställts av en apotekare eller en receptarie och läkemedlet därefter ska administre- 9

28 HSLF-FS 2016:xx ras till en patient, ska detta göras av sådan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som anges i Studenter som genomgår verksamhetsförlagd utbildning får iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel under tillsyn av sådan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som anges i Icke legitimerad personal i ambulanssjukvården och räddningstjänsten får med stöd av ett generellt direktiv om läkemedelsbehandling iordningställa och administrera medicinsk oxygen till en patient, utan att en sjuksköterska har gjort en sådan behovsbedömning som anges i 6 kap kap. Iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Samlad information om läkemedelsbehandling 1 Vårdgivaren ska säkerställa att den hälso- och sjukvårdspersonal som iordningställer och administrerar eller överlämnar ett läkemedel har tillgång till 1. de uppgifter om läkemedelsordinationen som har dokumenterats enligt 6 kap. 11, och 2. uppgifter om vem som har ordinerat läkemedlet och tidpunkten för detta. Dessa uppgifter ska finnas samlade. 2 Innan ett läkemedel iordningställs och administreras eller överlämnas till en patient ska den aktuella ordinationen vara signerad av den som ordinerat läkemedlet. När en patient behöver omedelbar behandling får läkemedel iordningställs och administreras eller överlämnas till honom eller henne utan hinder av vad som anges i första stycket. Kontroll vid iordningställande av läkemedel 3 Den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska mot den givna ordinationen kontrollera patientens identitet, 2. läkemedelsnamn eller aktiv substans, 3. läkemedelsform, 4. läkemedlets styrka,

29 5. dosering, 6. administreringssätt, och 7. administreringstillfällen. HSLF-FS 2016:xx Vid spädning av läkemedel till barn ska särskild försiktighet iakttas. 4 Den som iordningställer ett läkemedel ska göra en rimlighetsbedömning av såväl den ordinerade dosen som det iordningställda läkemedlet. 5 Vårdgivaren ska ta fram tydliga instruktioner till den hälso- och sjukvårdspersonal som iordningställer de läkemedel som ska spädas. Märkning av iordningställda läkemedel 6 Ett iordningställt läkemedel som inte omedelbart administreras eller överlämnas till en patient ska märkas med uppgifter om 1. patientens identitet, 2. läkemedelsnamn eller aktiv substans, 3. läkemedlets styrka, 4. tidpunkten för iordningställandet, och 5. sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet. Allmänna råd Internationella standarder kan ge stöd vid märkning av läkemedel. Ansvar för administrering eller överlämnande av läkemedel 7 Den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska själv administrera eller överlämna läkemedlet till honom eller henne. Under förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård av patienten får, utan hinder av vad som anges i första stycket, någon annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har iordningställt läkemedlet administrera eller överlämna det. Läkemedlet ska då märkas enligt 6. 8 En sjuksköterska som vid ordination av dos IV av det vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio som ska erbjudas vårdnadshavare enligt 2 Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2015:6) om vaccination av barn har ordinerat ett läkemedel som även innehåller vaccin mot Haemophilus influenzae typ b har själv ansvaret för iordningställandet och administreringen av läkemedlet. Vaccinet mot Haemophilus influenzae typ b ska inte administreras till patienten. 11