Det här händer hos E-hälsomyndigheten

Transkript

1 Det här händer hos E-hälsomyndigheten

2 Nationella läkemedelslistan Det här händer hos ehälsomyndigheten Magnus Åsén, Programledare

3 Vårt uppdrag

4 Det finns problem med dagens läkemedelsanvändning Information om en individs läkemedelsanvändning är: uppdelad i ett antal källor: patientjournalen, nationell patientöversikt, receptregistret, läkemedelsförteckningen och hos patienten själv inte fullständig Detta leder till patientsäkerhetsrisker i läkemedelsbehandlingen. Patienter löper risk att ta fel läkemedel, ta läkemedel i onödan eller på fel sätt.

5 En samlad källa till information om en patients läkemedelsbehandlingar Patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor Vården, apoteken och patienten själv får tillgång till samma information Registret ska ge en bild av patientens läkemedelsbehandlingar, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel

6 Förväntade effekter Förbättrad patientsäkerhet Minskad felaktig läkemedelsbehandling med tillgång till korrekt och aktuell information som underlag vid ordination och expediering. Försvårar missbruk och manipulation Tar bort möjligheten att röra sig mellan flera läkare för att få, för patienten, olämpliga läkemedel förskrivna. Ökad möjlighet till patientdelaktighet

7 Skillnader för patienten Skapar en bättre möjlighet att se aktuell information om förskrivna och uthämtade läkemedel Förskrivningarna kommer att uppdateras när läkemedelsbehandlingen ändras, exempelvis vid förändringar av doseringen Ny samtyckeshantering och möjlighet att spärra uppgifter Tillgång till sina uppgifter för en längre tidsperiod, 5 år mot idag 2 år

8 Skillnader för vården Åtkomst till information även för patienter som inte är dospatienter Skapas en koppling mellan förskrivna och uthämtade läkemedel Ny hantering av samtycken Ny hantering av spärr o Spärra information i läkemedelslistan på patientens begäran o Spärra behandlingsorsak för patienten o Spärra information för vårdnadshavare Utan samtycke se information om att patienten har en läkemedelsbehandling som avser narkotika eller andra särskilda läkemedel, även om patienten spärrat uppgifterna

9 Skillnader för apotek Nytt ändamål för läsåtkomst underlätta läkemedelsanvändning Vid expedition, med patientens samtycke, kunna ta del av behandlingsorsak Samtycke krävs inte längre för lagring av e-recept och högkostnadsuppgifter Tillgång till uppgifter för en längre tidsperiod (24 månader/5 år)

10 Intressentlandskapet Förser ehm med riktlijer för journalföring och ordinationer, samt terminologi ehälsomyndigheten Systemleverantörer Socialstyrelsen Tjänster för Vården Läkemedelsverket Tjänster för Apotek SKL/Inera Lagstiftar om NLL Regeringen/ Socialdepartementet Ansvarig för personregister som ligger inom myndigheten Tjänster för Privatpersoner Förser ehm med strukturerad läkemedelsinformation och har föreskrifter om läkemedelshantering Tillför kunskap om och är kontaktyta mot landsting och kommuner. Tillhandahåller system för dosexpediering Relation Last Modified 6/27/2018 2:32 PM W. Europe Standard Time Tillhandahåller journal-, förskrivnings- och dossystem Tillhandahåller journal-, förskrivnings- och dossystem Tillhandahåller expeditions-, & e-handelssystem Landsting Offentligt ägda vårdgivare Apoteksaktörer Kommuner Expedierar recept Övriga vårdgivare Bransch- och professionsföreningar Ordinerar och förskriver lämedel Printed 6/19/2018 8:01 PM W. Europe Standard Time KÄLLA: Djupintervjuer Åtkomst till egen/ fullmaktsgivares läkemedelsinformation Patienter & patientombud Patientföreningar

11 Övergripande samverkansstruktur

12 Övergripande tidsplan J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Fas Planering och utveckling Anslutning av vård- och apoteksaktörer Befintligt tjänstegränssnitt för receptregistret och läkemedelsförteckningen (något justerat) Teknisk lösning för extern åtkomst Nytt tjänstegränssnitt i gemensam utvecklings/testmiljö (iterativt tillgängliggörande) Nytt tjänstegränssnitt i drift Webbingång vård Läkemedelskollen, befintlig Läkemedelskollen, uppdaterad Anslutningsarbete för aktörer och systemleverantörer Planering och förberedelse Piloter för anslutning Anpassning av system - Successiv driftsättning Registerlag Lag om receptregister Lag om läkemedelsförteckning Lag om nationell läkemedelslista Övergångsbestämmelser

13 Gemensam utveckling och test

14 Projekt Register och bastjänster Projekt Webbapplikation Lösningsroadmap övergripande Lösningsinkrement Visa enkel behandlingskedja (webbingång vård + testadmin) Successiva leveranser för att visa information om läkemedelsbehandling (webbingång vård + testadmin) Internt admingränssnitt Skapa förskrivning (webbingång vård + testadmin) Ändra förskrivning (webbingång vård + testadmin) Läkemedelskollen Skapa enkel förskrivning Successiva leveranser för skapa, ändra och hämta-tjänster för läkemedelsbehandling ( end-to-end -fokus och behandlingskedjor) Generell vidareutveckling AFF:ar Dos-anpassning Utskrifter Omvandling e-recept papper Tillgängliggöra info till loggverktyg Åtkomstloggning Fullmakter Gallring Automatiserad registervård Statistik och uppföljning Kodverk externt tillgängliga Tillståndsdiagram Informationsmodell klar Publicera informationsmodell, tjänstekontraktspec.

15 Bakgrund I regeringsuppdraget: Säkerställa den tekniska lösningen tillsammans med anslutande parter Flera vårdaktörer bedömer att det är kort om tid för anslutning av alla externa system till Nationella läkemedelslistan fram till 1 juni Systemleverantörer bör börja före Nationella läkemedelslistan är produktionssatt ehälsomyndigheten vill ha aktörernas och systemleverantörers hjälp att validera Nationella läkemedelslistan.

16 Gemensam utveckling och test Gemensam utvecklings- och testmiljö som aktörer och systemleverantörer kommer åt Systemleverantörer börjar utveckla sina system före vi är klara med Nationella läkemedelslistan Systemleverantörer och aktörer har chans att utveckla och ansluta tidigare Mer utspridda godkännanden hos ehälsomyndigheten Systemleverantörerna kommer samtidigt validera Nationella läkemedelslistans gränssnitt och funktioner Bra komplement till vår interna kvalitetssäkring Ändamålsenliga bättre gränssnitt för anslutande system

17 Hackathon/Connectathon Syftet med Connectathon är att genomföra anslutningstester och validera integrationer och ändamålsenlighet med fokus på end-to-end-scenarios Syftet med Hackathon är att stödja systemleverantörer i sitt anslutningsarbete och få återkoppling på utvecklade tjänster Preliminärt: Hackathon i september 2019, Connectathon i februari 2020 Hackathon: kräver att deltagande systemleverantörer i förväg har börjat aktiv planering och viss utveckling mot Nationella läkemedelslistan Connectahon: kräver att deltagande systemleverantörer har utvecklat en stor del av integration mot Nationella läkemedelslistan

18 TestAdmin

19 Syfte med TestAdmin Hjälp för såväl ehälsomyndigheten internt som för externa aktörer att testa och validera berörda system gentemot Nationella läkemedelslistan. Görs genom att levandegöra testdata (jämföra förväntat och faktiskt resultat) i olika användningsfall, t ex: Läkemedelsöversikt (titta) Skapa och ändra förskrivning Expediering av recept Möjlighet att titta närmare på utvalda tabeller i DB

20 Vad finns i TestAdmin? Färdiga testförskrivare och testfarmaceuter med olika roller och begränsningar, knutna till olika arbetsplatser/apotek Färdiga testpatienter Eventuellt färdiga testförskrivningar, som kan ha försetts med olika spärrar För att olika leverantörer skall kunna testa sina system utan att påverka varandra får var och en sitt eget testrum.

21 Integration mot Nationella läkemedelslistan

22 Övergångsperiod i gränssnitt Nationella läkemedelslistan ska kunna hantera att det finns vård- och apoteksaktörer som är anslutna till listan samtidigt som andra vård- och apoteksaktörer inte är anslutna. 1 juni 2020 till 31 maj 2022 Vårdsystem 1 Nya bastjänster Nya bastjänster Apotekssystem 1 Register för Nationell läkemedelslista Vårdsystem 2 Befintliga bastjänster Befintliga bastjänster Apotekssystem 2

23 Efter övergångsperiod i gränssnitt Nationella läkemedelslistan ska kunna hantera att det finns vård- och apoteksaktörer som är anslutna till listan samtidigt som andra vård- och apoteksaktörer inte är anslutna. Från 1 juni 2022 Vårdsystem 1 Vårdsystem 2 Nya bastjänster Register för Nationell läkemedelslista Nya bastjänster Apotekssystem 1 Apotekssystem 2

24 Förändringar i teknisk integration FHIR ehälsomyndigheten har beslutat att använda HL7-standarden FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources) för utformningen av tjänstgränssnitt (API:er) mot vård och apotek. Bidra till interoperabilitet Internationell öppen standard som är aktuell och vidareutvecklas Kvalitet på begrepp och informationsstrukturer Verktygslåda som förenklar integration

25 Kodverk i Nationella läkemedelslistan

26 Kodverk, olika perspektiv

27 Behov av förvaltning Flera nya kodverk tas fram i arbetet med NLL (urval från Snomed CT, UCUM). En förvaltning behöver svara på frågor, hantera uppdateringar, upprätthålla mappningar, hantera önskemål om nya koder osv. Kodverken täcker delvis även slutenvårdens behov och kommer att kunna utökas. Förvaltningsuppdraget kommer därmed att vara bredare än NLL. I en förvaltning behövs kunskap om Snomed CT samt om apotekens och vårdens behov.

28 Webbingång vård

29 Webbingång vård Är en enkel digital förskrivarlösning Ska kunna användas som ventillösning för de aktörer som ännu inte hunnit ansluta sig till Nationella läkemedelslistan juni 2022 Ska kunna fungera som nödlösning i de fall som exempelvis ordinarie journalsystem ligger nere Ska kunna användas av fritidsförskrivare som digital ersättning av manuella recept-förskrivningar på papper

30 Stöd och anslutning

31 Stöd och anslutning, under utvecklingsfas Tillsammans med berörda parter ha en löpande dialog om frågor som berör verksamhetspåverkan och landa breda överenskommelser om lösning. Vara lyhörd för berörda parters behov och inom givet uppdrag hitta bäst möjliga lösning. Tydligt kommunicera lösningar, och eventuella avgränsningar, begränsningar. ehälsomyndigheten äger uppdrag och har beslutanderätt om lösning för Nationella läkemedelslistan, men jobbar aktivt för bred, nationell lösning.

32 Stöd och anslutning, PoC Att stötta vårdgivare för att kunna anpassa vårdsystemen till listan inom avsatt tid Gemensamt arbeta fram risk-listor och tidplan för systemanpassningar Hjälpa vårdgivare att ta fram tidplan för utrullning i verksamheten Process för stöd Etablera samverkan med vårdgivare (regelbundna möten och kontaktvägar till kundansvarig) Kundansvarig hjälper att sätta tidplan för vårdgivarens införande (tidplan för anpassning av system) Godkännandeansvariga hjälper med stöd för systemanpassningar - anslutningsprocess/godkännande påbörjas (av vårdsystem)

33 Mål med PoC (Proof of Concept) Tidig återkoppling på våra utvecklade tjänster Tidig återkoppling på vår dokumentation Nära samarbete tidigt i utvecklingsskede Test av hela kedjan innan lagdatum System i produktion i ett tidigt skede

34 Risker Nationella läkemedelslistan WS 12/10 De högst prioriterade riskerna: 1. Många landsting ligger i upphandling av nya journalsystem 2. Landstingens möjlighet att hantera förändringsarbete vid införandet 3. Vården och apoteken har olika problembilder 4. Tidplanen enligt lagen om Nationella läkemedelslistan 5. Webbingång vård används i en stor utsträckning integration med journalsystemen hinns ej med i tid. Dubbeldokumentation och merarbeten. 6. Otydlighet i ansvarsfrågan vid ordinationsförändringar. 7. Komplex spärrhantering. Spärrar i olika lagrum, kommunikativa risker.

35 Nationella läkemedelslistan nuläge för SKL och Inera

36 SKL och Inera deltar i arbetet Två skärningar i E-hälsomyndighetens arbete med vårdgivarna 1. System/IT-stöd 2. Organisation SKL och Inera deltar i 1 och kommunicerar/håller beredskap för 2 Tillsammans med verksamhetsrepresentanter bidrar vi med kunskap om informatik, läkemedel, arkitektur, juridik, arbetssätt

37 Grupperingar nationella läkemedelslistan landstings-, region- och kommunperspektivet Referensgrupp Sil + Pascal Kontaktpersoner läkemedel Fokusgrupp informatik SKL Strategisk samverkan NLL strategiskt samverkansforum Inera E-hälsomyndigheten SoS LV MAS/MARnätverket Grupperingar före NLL Kontaktpersoner NLL (För SKL + Inera från landsting, regioner och kommuner) SLIT Kundgrupper för landstings och regioners vårdsystem Grupperingar före NLL

38 Hur kan SKL och Inera stötta just nu? Vi företräder, involverar och ger stöd till medlemmar och ägare genom Information på skl.se Samarbetsrum för SKL:s och Ineras medlemmar/ägare Efter hand: stöd utifrån medlemmarnas/ägarnas önskemål Dialog med övriga organisationer

39 Inera arbetar också med: Pascal: Hur mycket måste tjänsten anpassas? Hur måste den anpassas? Och när? Pascal som webblösning? Frågan är lyft Kartläggning och utredning om och i så fall hur Ineras övriga tjänster, som till exempel Sil, Nationell Patientöversikt, Journalen, 1177 påverkas av den nya lagen. Fördjupa kunskapen och skaffa ny kunskap om hur nationell läkemedelslista kommer att påverka arbetssätt och organisation ute i vården. Försöker också förstå hur nationell läkemedelslista kommer att påverka framtidens vårdinformationsmiljöer.

40 Sammanhållen journalföring, då? - Vilken information vill vården dela? - Rekvisitionsläkemedel, vaccinationer, egenmedicinering? - Hur väl kommer nationella läkemedelslistan att svara mot vårdens behov?

41 Frågor vi bevakar särskilt Tidplanen Övergångsperioden mellan 1 juni 2020 och 1 juni 2022 Webblösningen Pascals framtid Konsekvenser för kommunerna Förhållandet mellan den nya lagen och patientdatalagen Information till personal och patienter Finansiering av införandet Vägvalsfrågor

42 Fokusfrågorna: fördjupning

45 Konsekvenser för kommunerna Ej rekvisitionsläkemedel Ej ordinationslista Inget krav på elektronisk förskrivning i lagen om nationell läkemedelslista Vad är nationella läkemedelslistan i förhållande till Pascal? Hur överförs informationen om ordinationer i dag mellan landsting/region och kommun? Vad skulle behöva förbättras?

46 Konsekvenser för kommunerna Vad är egentligen en ordinationshandling (eller delnings- eller ordinationsunderlag)? Ur underlag till lagen: Regeringen bedömer [ ] att det finns goda möjligheter att använda registret som en informationskälla för behörig hälsooch sjukvårdspersonal, men informationen motsvarar inte de delnings- eller ordinationsunderlag som används i hälso- och sjukvården.

47 Ordinationshandling Gamla SOSFS 2000:1 ordinationshandling handling som ska ge en samlad bild av en ordinerad och genomförd läkemedelsbehandling 3 kap. 4 [ ] svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ett ordinationskort eller på en annan ordinationshandling. 4 kap. 5 Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera [en mängd uppgifter] mot ordinationshandlingen. Nya HSLF-FS 2017:37 Termen ordinationshandling finns inte kvar 6 kap. 12 Dokumenterade läkemedelsordinationer ska hållas samlade i patientjournalen. 8 kap. 1 Den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska mot den dokumenterade ordinationen kontrollera [ ]

49 Här gäller patientdatalagen: journalinformation Här kommer den nya lagen att gälla: inte journalinformation

52 Vägvalsfrågor Strategiska frågor på övergripande nivå Standardval för informationsöverföring: FHIR Förhållandet till informationsstrukturen i registret? Hur hantera att nationella läkemedelslistan behöver pusselbitar som är allmänna (typ patient )? Vem ska förvalta kodverk? Gränsdragningar till andra behov? Lagring och distribution? Innehåll?

53 Vägvalsfrågor Strategiska frågor om informationsmängder i NLL Vad är det egentligen? Förskriven vara Aktiv substans Läkemedelsform Styrka Dosering Administreringssätt Vilken substans ska visas i NLL? Hur ska dosering struktureras? Hur många kodverk behövs för administreringssätt? Läkemedelsbehandlingens längd Ordinationsorsak och behandlingsändamål Senaste datum för när läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas Förskrivarens namn [m.m.] Vem ska stå som förskrivare vid dosändring? Vem behöver denna information?

54 Nästa steg för E-hälsomyndigheten

55 Nästa steg för ehälsomyndigheten Fortsätta att utveckla Nationella läkemedelslistan Nytt register, nya tjänster och webbapplikationer Jobba vidare med externa parter som berörs av läkemedelslistan. Fånga behov, hitta breda lösningar. Referensgruppsmöte med vårdsidan 17/12 Uppstart av arbetsgrupper kring specifika kravområden, ex spärrar Löpande avstämningar med referensgrupperingar inom vård och apotek

56 Nästa steg för landsting, regioner och kommuner

57 Nästa steg Kontaktpersoner från kundgrupperna Delta i E-hälsomyndighetens möten Diskutera med varandra och med SKL och Inera i samarbetsrummet Kontaktpersoner från respektive landsting, region och kommun Diskutera med varandra och med SKL och Inera i samarbetsrummet Börja sondera om införandeprojekt på hemmaplan Kommuner: förhoppningsvis mer kommunfokus under 2019