Visionen för e-hälsan 2025
|
|
- Pernilla Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varmt välkomna!
2 Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
3 Tre insatsområden i visionen 1. Regelverk för att kombinera kvalitet, säkerhet, effektivitet, sekretess och integritet 2. Enhetligare begreppsanvändning för informationsutbyte säkerställer kvalitet och säkerhet i vård och omsorg 3. Standarder för säker behörighet och säkra processer
4 Bäst i världen på strukturerad och entydig dokumentation! Socialstyrelsen 7 december 2016
5 Gomorron! Så bidrar Socialstyrelsen till strukturerad och entydig dokumentation Anna Aldehag, enhetschef Strategier för att nå målet Lotta Holm Sjögren och Erika Ericsson, utredare Utblick Australien! Erika Ericsson 5
6 Vision e-hälsa 2025 Informationsstruktur och fackspråk en del av e-hälsa! 6
7 Instruktion för Socialstyrelsen Förordning (2015:284) skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer inom sitt verksamhetsområde skapa, beskriva och tillhandahålla en ändamålsenlig informationsstruktur inom sitt verksamhetsområde 7
8 Utgångspunkter Verksamhetens och individens behov styr vilken information som ska hållas i systemen Information ska kunna återanvändas i olika syften, utan att förlora sitt sammanhang eller sin betydelse Information ska kunna tillgängliggöras i relevant kontext, till rätt person, vid rätt tillfälle För att utnyttja digitaliseringens potential, krävs gemensamma standarder för semantiken 8
9 Socialstyrelsen skapar förutsättningar för ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg Grundläggande byggstenar för utveckling av struktur och fackspråkligt innehåll i elektronisk dokumentation kopplad till patienten/brukaren: Nationell informationsstruktur (process-, begrepps- och informationsmodeller) Nationellt fackspråk (termbank, klassifikationer, begreppssystemet Snomed CT) 9
10 Strategier för att nå målet Regeringsuppdrag 2016 Lotta Holm Sjögren Erika Ericsson
11 Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation! = semantisk interoperabilitet Information ska dokumenteras på ett sätt så att mottagaren kan tolka informationens innebörd och sammanhang 11
12 Regeringsuppdrag 2016 Socialstyrelsen ska se över formerna för de insatser som myndigheten gör inom ramen för arbetet med den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket analysera ändamålsenlighet och användbarhet hos de produkter och tjänster som vi tillhandahåller, utifrån behoven för att regeringen ska kunna se över det ansvar som staten ska ha långsiktigt 12
13 Gemensam informationsstruktur Nationell informationsstruktur (NI) Nationellt fackspråk Snomed CT Klassifikationer Termbanken 13
14 Återanvändning av information 14
15 Tillämpning av gemensam informationsstruktur ger förädlade produkter Exempel: Levnadsvanor (SoS) Uppmärksamhetsinformation (SoS) IBIC (SoS) 15
16 Dialog med intressenter
17 Workshops och intervjuer med användare och intressenter Referensgrupp för gemensam informationsstruktur, med landstingsföreträdare Referenspersoner från socialtjänstområdet Sveriges Kommuner och Landsting Inera ehälsomyndighetens samverkansgrupp Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur It-leverantörer i kommuner och landsting 17
18 Nästa fas i utvecklingen GI Utveckling Strategi? - samordning - kunskapsöverföring - utveckling 18
19 Olika angreppssätt för att nå målet om en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
20 Olika angreppssätt Påverkan Dokumentation Kunskapsunderlag Uppföljningsunderlag Påverkan 20
21 Vad görs? Inom hälso- och sjukvården används (vissa av) grundprodukterna i olika utvecklingsarbeten, men antalet tillämpningar är ännu begränsat. Inom socialtjänsten har Socialstyrelsen utvecklat tillämpningar inom vissa områden: Individens behov i centrum (äldre & funktionshindrade) Barns behov i centrum Klassifikation för socialtjänstens insatser (KSI) 21
22 Strategier för långsiktig utveckling
23 Strategier för Samordning Kunskapsöverföring Utveckling Nationell samordning Gemensam målbild Tydlig ansvarsfördelning (främst mellan stat och huvudmän) Gemensamma prioriteringar Långsiktig plan Små möjligheter att lokalt bygga den kompetens som behövs Krävs en specialiserad målgrupp för Socialstyrelsens användarstöd Regionala kompetenscentra för informatik Det är huvudmännens ansvar att utveckla en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Socialstyrelsen ska ge användarstöd i tillämpningen av den gemensamma informationsstrukturen Någon ska förvalta 23
24 Process för utveckling av strukturerad dokumentation
25 Process Förvaltning Gemensam informationsstruktur Användarstöd Vidareutveckling Behoven Överblick Politiken Omvärlden Styrning Förädling Utvecklade produkter/ tillämpningar 25
26 Analys: Användbarhet och ändamålsenlighet
27 Vad visar analysen? Användarna har kännedom om gemensam informationsstruktur Användarna har förståelse för ändamålet med gemensam informationsstruktur Användarna har kunskap om användning av gemensam informationsstruktur 27
28 Återkommande åsikter Användarstöd Mer! Målgruppsanpassat till experter och beslutsfattare Andra former än idag webb och workshop Tillgänglighet Bättre sökbarhet i produkterna Format som är anpassade till mottagaren Bättre verktyg för bl.a. distribution Samordning Bättre samordning mellan aktörer Tydligare styrning Ansvarsfördelning i utvecklingsarbetet 28
29 Reflektioner och planerade åtgärder Användarstöd Mer! Målgruppsanpassat till experter och beslutsfattare Andra former än idag webb och workshop Tillgänglighet Bättre sökbarhet i produkterna Format som är anpassade till mottagaren Bättre verktyg för bl.a. distribution Samordning Bättre samordning mellan aktörer Tydligare styrning Ansvarsfördelning i utvecklingsarbetet 29
30 Reflektioner och planerade åtgärder Prioritera användarstöd Användarstöd Mer! Målgruppsanpassat till experter och dels beslutsfattare Andra former än idag webb och workshop Förbättra distributionssätt Tillgänglighet Bättre sökbarhet i produkterna Format som är anpassade till mottagaren Bättre verktyg för bl.a. distribution Detta är nödvändigt men måste lösas gemensamt! Samordning Bättre samordning mellan aktörer Tydligare styrning Ansvarsfördelning i utvecklingsarbetet Utveckling av webbaserat stöd pågår Utbildningar i workshopformat till specialiserade mottagare planeras Verktyg för bl.a. urval ur Snomed CT planeras En översyn av format och distributionssätt för NI pågår Strategier för samordning och utveckling föreslås 30
31 Studiebesök hos Australian Digital Health Agency oktober 2016
32 Bakgrund Socialstyrelsen arbetar för att Snomed CT ska komma i användning i Sverige Australien är ett av de mest framgångsrika länderna när det gäller användning och utveckling av Snomed CT Studiebesöket sammanföll med IHTSDOmöte i Nya Zeeland
33 Syfte och mål med resan Syfte: kunskapsbyggnad och en möjlighet att diskutera hur man tagit sig an arbetet med Snomed CT i Australien Mål: få igång en diskussion om hur olika aktörer i Sverige kan arbeta gemensamt för att öka användningen av Snomed CT
34 Deltagare
35 Hälso- och sjukvård i Australien Hälso- och sjukvården bedrivs både i offentlig och privat regi och finansieras till 70 % av skattemedel. Den offentliga hälso- och sjukvården bedrivs på lokal och regional nivå av delstater och territorier. Den privata hälso- och sjukvården omfattar både sjukhusvård, primärvård och apotek.
36
37 Den statliga myndighet som håller i de nationella e-hälsofrågorna för hälso- och sjukvården i Australien Myndighetens uppdrag motsvarar en blandning av Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten, Inera AB och till viss del SKL Ansvarar för Snomed CT, LOINC och den nationella läkemedelsterminologin men inte för hälsorelaterade klassifikationer Ansvarar även för andra delar av informatikområdet Har ett nära samarbete med forskningsvärlden (CSIRO) och tillsammans med dem har det nationella releasecentret för Snomed CT en mycket hög teknisk och terminologisk kompetens
38 Snomed CT i sjukvårdens grunddokumentation Snomed CT har valts som nationell referensterminologi och det har kommunicerats att det är Snomed CT som bör användas i grunddokumentationen Den högre graden av struktur i dokumentationen har bl.a. bidragit till en kvalitetshöjning i de statistiska underlagen För kvalitetssäkring av innehållet i terminologin samarbetar man med specialistföreningar och professionella organisationer
39 Informatik och tekniska standarder Ansvarar för e-hälsostandarder i Australien och tar fram nationella specifikationer för olika områden Har testat openehr och arketyper men övergett den ansatsen Står nu i ett vägskäl att välja mellan HL7 CDA och HL7 FHIR lutar åt FHIR De använder inte Contsys eller CIMI
40 Mål: förenkla användningen av kliniska terminologier och kodverk One stop shop för alla de kliniska terminologier och kodverk som myndigheten ansvarar för. Med hjälp av tekniska lösningar göms komplexiteten i t.ex. Snomed CT för användare och utvecklare: nationella tjänster som förenklar distribution, versionshantering, konsekvent användning tjänsterna kan dupliceras regionalt och lokalt Lösningarna har tagits fram genom ett nära samarbete med forskningsorganisationen CSIRO.
41 Terminologiserver
42 Gemensam portal för kliniska terminologier
43 Mappningar Utför inga mappningar mellan lokala kodverk och Snomed CT Tillhandahåller regelverk och råd för mappning Anser att mappningar försvårar incitamentet att gå över till Snomed CT Vill undvika förvaltning av mappningsfiler Utför inte heller några mappningar mellan klassifikationer och Snomed CT
44 Connectathons för att väcka intresse och bygga kunskap Ordnad testmiljö med anslutning till terminologiservern, för leverantörer som vill utveckla verktyg utifrån de produkter och tjänster som NCTS tillhandahåller Bidrar till kunskapshöjning hos parterna samt till utveckling av produkterna och standarderna Ett connectahon (med fokus på teknik) skulle kunna inledas med ett codeathon med fokus på innehåll i syfte att ta fram urval ur Snomed CT som sedan används i den tekniska utvecklingen
45 Studiebesök på Princess Alexandra Hospital där Snomed CT används i (vissa) it-system Hela sjukhuset digitaliserades på tre veckor Massiv utbildningsinsats och tydlig styrning från ledningen _Australia%27s_first_integrated_digital_tertiary_hospital
46 Nästa steg Publicera en gemensam reserapport Internt diskutera vilka delar varje deltagarorganisation själv bör ta till sig av Externt diskutera vad deltagarorganisationerna bör göra tillsammans
47 Tack! Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation Anna Aldehag: Lotta Holm Sjögren: Erika Ericsson:
48 Tack
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten Inledning Idag saknas gemensamma och effektiva sätt att skapa, kvalitetssäkra och distribuera de kodverk som används inom vården. Detta skapar svårigheter när
Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation. Regeringsuppdrag 2016
Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation Regeringsuppdrag 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
NI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Klassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Arbetsgrupperna Enhetligare begreppsanvändning och Standarder. Anna Aldehag Sara Meunier
Arbetsgrupperna Enhetligare begreppsanvändning och Standarder Anna Aldehag Sara Meunier Vilka är vi? > Anna Aldehag Enhetschef på Socialstyrelsen Ordförande i arbetsgruppen enhetligare begreppsanvändning,
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli 2017-03-10 ehälsomyndighetens vision Riv barriärerna; tillsammans skapar vi bättre hälsa! Organisationer och processer är anpassade för det Förutsättningar
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Aktuellt inom vård och omsorg. Hans Karlsson
Aktuellt inom vård och omsorg Hans Karlsson 1 Agenda 1. Bästa tillgängliga kunskap 2. Tillståndsplikt entreprenader för äldreboenden 3. Tillsyn av äldreboenden nattbemanning 4. En ny möjlighet till uppehållstillstånd
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Strukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Strategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink
Inger Wejerfelt Regional informationsstrukturansvarig, VGR Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink e-post inger.wejerfelt@vgregion.se TIS Tillämpad InformationsStruktur TIS - ett uppdrag
Ny e-hälsovision, vad händer nu?
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare ehälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice vd Inera Visionen År 2025 ska Sverige vara bäst
Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
ehälsomyndigheten Box 913 391 29 Kalmar www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 19 december 2017 Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet
Årsrapport en gemensam karta för e-hälsosektorn! Erik Frisk och Erika Ericsson
Årsrapport 2018 en gemensam karta för e-hälsosektorn! Erik Frisk och Erika Ericsson 2018-12-11 Det behövs en karta över olika aktörers ägarskap och ansvar inom e-hälsoområdet! Gemensamma utmaningar kräver
En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Process för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Samordningsplan. Vision e-hälsa Version
Samordningsplan 2019 Vision e-hälsa 2025 Version 2019-02-14 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning av insatser... 5 Regelverk... 5 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 5 Övriga insatser...
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2011-06-09 S2007/4754/FS (delvis) S2007/11066/FS S2009/5347/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig
Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten Plan för fortsatt arbete och samordning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
E-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet
Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet Göteborg den 24 oktober 2012 Mona Heurgren Enhetschef, Enheten för öppna jämförelser Socialstyrelsen Agenda Kunskapshjulet och god vård
Gemensam reserapport från studiebesök hos Australian Digital Health Agency. Med inriktning på Snomed CT oktober 2016
Gemensam reserapport från studiebesök hos Australian Digital Health Agency Med inriktning på Snomed CT 17 20 oktober 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa
Datum: 2018-05-20 Författare: Ulrika Landström Marie Gustafsson Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa Förslag: Regional handlingsplan för
Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se ehälsomyndigheten Sankt Eriksgatan 117 113 43 Stockholm www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 27 maj 2016 Remissvar
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron
Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk Bengt Kron Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Socialstyrelsen 2011-03-31 Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Lägesrapport
Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Workshop och dialog kring strategi för ehälsa
Workshop och dialog kring strategi för ehälsa 2018-02-23 Agenda 8.30 9.00 Fika 9.00 9.10 Välkommen (Carina Björk) 9.10 9.20 Inledning 9.20 10.00 Diskussion om övergripande, nationella mål inom ehälsa 10.00
Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig
Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig Föredragets innehåll Om oss Om Snomed Klurig-projektet Vad gjorde vi i projektet? Vad kom vi fram
Individens behov i centrum
Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt
Remissyttrande över betänkandet av E-hälsokommittén Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:20)
YTTRANDE 1(3) 2015-09-09 Diarienr Dnr 2015/254-ÄN-010 Dnr 2015/145-NF-010 Dnr 2015/610-IFN-010 Er referens 2015/716-KS-010 Sociala nämndernas förvaltning Mats Rundkvist Strateg Remissyttrande över betänkandet
Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?
Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation! Anna Aldehag Med dr., enhetschef Emma Hultén Hälsoinformatiker Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga
Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning
Metod för mappning till Snomed CT
Metod för mappning till Snomed CT Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Handlingsplan för samverkan vid genomförande av. Vision e-hälsa 2025
Handlingsplan för samverkan vid genomförande av Vision e-hälsa 2025 2017 2019 Innehåll Innehåll Inledning 3 Vision e-hälsa 2025 3 En gemensam handlingsplan 4 Handlingsplanens tidsperiod och förutsättningar
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014
Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten?
Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten? Inledning Agenda Nationell samverkan - Vision e-hälsa 2025 Kraftsamling SKL Inera SKL Kommentus Några exempel på SKL:s arbete inom socialtjänsten Några egenheter Inledning
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Bilaga till regeringsbeslut nr III:2. Vision e-hälsa 2025
Bilaga till regeringsbeslut 2016-03-10 nr III:2 Vision e-hälsa 2025 2 INLEDNING 3 TIDIGARE NATIONELLA INITIATIV PÅ OMRÅDET 4 NÄSTA STEG EN VISION FÖR E-HÄLSOARBETET 4 BEGREPP SOM ANVÄNDS I ARBETET 4 VISION
Kommunikationsplan för ehälsalyftet
Kommunikationsplan för ehälsalyftet Om kommunikationsplanen Kommunikationsplanen gäller för projektet ehälsalyftet. Första versionen av denna plan togs fram i april 2016 och kommer att uppdateras efter
Med gemensam informationsstruktur in i framtiden
Med gemensam informationsstruktur in i framtiden Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Nationella ehälsodagen 2015 Niklas Eklöf Erika Ericsson Helena Nilsson Nationella ehälsodagen 2015-10-07
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting; vision e-hälsa 2025
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 3/2016 2016-03-11 Vårt dnr 16/00001 Patrik Sundström Avdelningen för digitalisering Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö
Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö Nuläge Tekniskt föråldrade IT-stöd som inte stödjer behov och krav från vare sig invånare eller medarbetare Patientsäkerheten är hotad Ineffektivitet
Strategisk färdplan Reviderad 2018
Strategisk färdplan 2017 2020 Reviderad 2018 Strategisk färdplan 2017 2020 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Vision e-hälsa gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård
Vision e-hälsa 2025 gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård 1 Innehåll Förord 3 Inledning 5 Tidigare nationella initiativ på området 7 Nästa steg en vision för
2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg
2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle
Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan
Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-09-14 Dnr: 2015/610-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Nästa
Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut? Januari 2015 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Uppdraget Gemensam informationsstruktur
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Strukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
ehälsodagen Anne Gustavsson Rubrik förstasida NN Plats och datum
ehälsodagen 2016-11-11 Anne Gustavsson Rubrik förstasida NN Plats och datum Vision ehälsa 2025 År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte
Stöd för utveckling och förvaltning av gemensamma, nationella specifikationer
Stöd för utveckling och förvaltning av gemensamma, nationella specifikationer Återrapportering av E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 Dnr: 2016/03439 Datum: 2018-03-02 Förord E-hälsomyndigheten
Strategisk informatik Informationsmöte
1 Strategisk informatik Informationsmöte 2019-04-08 2 Agenda 1. Uppdrag 2. Pågående arbeten i Region Stockholm och samverkansformer 3. Strategisk informatik 4. Planering framåt 3 Uppdrag från HSF, Lena