Strategisk färdplan Reviderad 2018

Transkript

1 Strategisk färdplan Reviderad 2018

2

3 Strategisk färdplan

4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publicerad: Socialstyrelsens intranät, September 2018

5 Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens långsiktiga arbete med vårt uppdrag att vara Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg så att människor i Sverige ska få tillgång till vård och omsorg på lika villkor. Vårt uppdrag utgår från de lagar som styr myndighetens verksamhet samt vår instruktion. Detta utgör vårt grunduppdrag. Färdplanen fokusera på hur vi vill utveckla våra arbetssätt och vilka utvecklingsinsatser som vi identifierat som särskilt viktiga att prioritera fram till För att vi ska nå bra resultat behöver vi ha god kunskap om behoven och ha en dialog om hur vi bäst gör nytta för att stödja, utveckla och styra hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Vi behöver vara öppna mot omvärlden, basera vårt arbete på kunskap samt ge en bra service för att vara trovärdiga och förvalta vårt förtroende från medborgarna och vår omvärld. Vi vill skapa goda interna förutsättningar och en kultur baserad på tillit och förtroende för varje medarbetares kompetens, förmåga och omdöme att lösa myndighetens uppdrag. Vi verkar utifrån vår värdegrund och utifrån den gemensamma statliga värdegrunden. Detta är årets uppdaterade färdplan utifrån vår omvärldsanalys. Våra övergripande mål och utvecklingsområden ligger fast även detta år så vi håller i vår utvecklingsresa och inte förlorar vårt fokus. I mina samtal och dialoger har det framkommit att färdplanens grundläggande motiv behöver förklaras utifrån var myndigheten befann sig när planen utvecklades och var vi befinner oss nu. Det gäller framför allt motiven till den övergripande förflyttningen. Därför återges dessa motiv tydligare i årets version av den färdplanen. Dessutom lyfter vi tydligare lyfta fram att vi bygger vår utvecklingsresa på tillit och förtroende. En tillitsbaserad kultur bygger vi tillsammans, medarbetare och chefer och på så sätt bygger vi också en bra samverkan både internt och externt. På Socialstyrelsens dag lämnade nära 500 medarbetare sin syn på hur vi kan utveckla och stärka vår interna kultur utifrån vår tolkning av tillit och förtroende. Dessa viktiga synpunkter har fått prägla årets revidering. Jag vill tacka alla medarbetare för engagemanget och för de erfarenheter och den kunskap som alla delat med sig av. Vår färdplan sträcker sig fram till år 2020 och redan nästa år ska vi börja summera arbetet. Vi har kommit långt i arbetet och jag får många signaler både internt och externt att vi är på rätt väg och att resultaten märks. Särskilt tydlig återkoppling får vi när det gäller att vi är öppna, lyhörda, våra insatser uppfattas som relevanta och kunskapsbaserade, vi bygger samarbeten och ger bra service. Vår styrelse följer och stödjer vårt arbete med färdplanen. Olivia Wigzell generaldirektör

6

7 Innehåll Vår färdplan... 3 Utgångspunkterna för långsiktig utveckling... 7 Socialstyrelsens uppdrag och olika roller... 7 Navet i kunskapsstyrningen... 8 Starkare internationellt fokus... 9 Mot en ökad långsiktighet... 9 Utveckla den stödjande rollen... 9 Att genomföra en förflyttning Vi skapar och styr vår interna utvecklingsresa Tillit och förtroende som förhållningssätt...13 Vår kompass är värdgrunden...14 Våra särskilda utvecklingsområden Val av områden...15 Samordnar nationellt och styr mot en god vård och omsorg Jämlik hälsa, vård och omsorg Kunskapsbaserad socialtjänst Kunskapsstyrning genom nationella riktlinjer E-hälsa och välfärdsteknik Effektiv myndighetsutövning och förvaltning God krisberedskap Från strategi till genomförande Så följer vi upp arbetet...34

8

9 Utgångspunkterna för långsiktig utveckling I det här avsnittet redogörs för de grundläggande motiven till att vi inledde ett färdplansarbete som ytterst handlar om att utveckla arbetet utifrån vårt grunduppdrag. Färdplanen togs fram i bred dialog både externt med intressenter och målgrupper men också internt utifrån ett antal omvärldshändelser och förändringar av Socialstyrelsens grunduppdrag. Socialstyrelsens uppdrag och olika roller Socialstyrelsens uppdrag omfattar hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruksmedel fick vi en ny roll i instruktionen som innebär att vi ska bistå regeringen med underlag och expertkunskap för utvecklingen inom vårt verksamhetsområde. Det gav oss ett tydligt ansvar och mandat att utveckla arbetet inom vårt verksamhetsområde med de fyra roller som instruktionen nu innehåller; 7

10 Utgångspunkterna för långsiktig utveckling Roll Uppgifter enligt instruktionen (exempel) Samordnande och stabsliknande Expert Förvaltning och regelgivning Bistå regeringen med underlag och expertkunskap för utvecklingen inom myndighetens verksamhetsområde. Ordförande i rådet för styrning med kunskap och huvudmannagruppen. Samordna insatser för barn och unga. Sektorsansvar funktionshinderspolitiken. Främja jämställdhet. Ansvar för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Bidra till att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet genom kunskapsstöd och föreskrifter. Kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. Främja utvecklingen av metoder och arbetsformer i socialt arbete genom forskning, systematisk prövning och värdering av utfall och effekter av insatser. Följa, analysera och rapportera om hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst samt stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning genom statistikframställning, uppföljning, utvärdering och epidemiologiska studier. Följa forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse inom vårt verksamhetsområde och verka för att sådant arbete kommer till stånd. Skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer. Skapa, beskriva och tillhandahålla en ändamålsenlig informationsstruktur. Behörighetsfrågor Officiell statistik Hälsodataregister Statsbidrag Föreskrifter och allmänna råd Tillståndsbeslut Krisberedskap Ansvara för att expertis utvecklas och upprätthålls samt att kunskap sprids om katastrofmedicin och krisberedskap inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Verka för att expertis står till samhällets förfogande vid kriser och katastrofer. Medverka i det krisberedskapssystemet och i totalförsvaret. Navet i kunskapsstyrningen Till detta ska läggas den roll som Socialstyrelsen har sedan 2015 i Rådet för statlig styrning med kunskap (Rådet), avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialstyrelsens generaldirektör är ordförande i Rådet där vi arbetar tillsammans med de övriga nio delaktiga myndigheterna för att utveckla den statliga styrningen med kunskap. Syftet är att styrningen ska vara samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter, brukare, olika professioner inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt huvudmän har. Till Rådet finns en Huvudmannagrupp bestående av politiskt förtroendevalda från landstingen och kommunerna som har till uppgift att uttala behov av kunskapsstyrningens inriktning. 8

11 Utgångspunkterna för långsiktig utveckling Starkare internationellt fokus En annan utgångspunkt som växte fram parallellt med det inledande färdplansarbetet är vårt bidrag till Sveriges arbete med genomförandet av FN:s globala mål, Agenda Det är regeringens ambition att Sverige ska vara ledande i arbetet med att genomföra målen för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling på nationell och internationell nivå. Här spelar Socialstyrelsen en viktig roll med vår internationella kompetens som vi också kan utveckla och använda tydligare i vår nationella roll. Mot en ökad långsiktighet Regeringen har kontinuerligt sett över och ändrat förutsättningarna för en ökad långsiktighet i styrningen av myndigheten med fokus på resultat och större grad av ekonomisk långsiktighet. Det märks bland annat i dialogen inför uppdrag som har utvecklats och uppdragen sätts alltmer i ett större sammanhang. Finansieringen har förändrats sedan 2015 och en allt större del av myndigheten finansieras med förvaltningsanslag. I jämförelse med många andra myndigheter är Socialstyrelsen i relativt hög grad styrd av uppdrag som regeringen beslutar om i regleringsbrevet men även löpande under året. Utveckla den stödjande rollen Socialstyrelsen har också sett behovet att utveckla den stödjande rollen gentemot våra målgrupper och intressenter. Den ambitionen har också fått stöd av externa parter som Riksrevisionen. I en granskningsrapport från Riksrevisionen (2017:3) skrev revisionen att Socialstyrelsen har tidigare haft en restriktiv tolkning av myndighetens uppdrag eftersom vi samtidigt var en tillsynsmyndighet och att vi har uppfattas som passiv i förhållande till att stödja en verksamhetsnära implementering. Riksrevisionen menade att den stödjande rollen nu kunde utvecklas mera av Socialstyrelsen. Sammanfattningsvis lade detta grunden till att formulera och beskriva den förflyttning som färdplanen är till för att stödja. 9

12 Att genomföra en förflyttning Vår vision är att Vi gör skillnaden för en god hälsa, vård och omsorg. Visionen ska skapa engagemang och ge energi att gå från nuläge till önskat läge. För att vi ska nå bra resultat behöver vi ha god kunskap om behoven och ha en dialog internt och externt om hur vi bäst arbetar för att stödja, utveckla och styra hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Vi behöver vara öppna mot omvärlden, alltid basera vårt arbete på kunskap samt ge en bra service för att vara trovärdiga och möjliga att känna tillit och förtroende för. I vår utvecklingsresa behöver vi skapa en överblick och vara proaktiva inför händelseutvecklingen samt genomföra den långsiktiga förflyttning vi behöver göra - till nytta för våra målgrupper. Bilden nedan sammanfattar den förflyttning vi vill åstadkomma med stöd av färdplanen och dit vi vill nå med vår förnyelseresa. På så vis kan vi på ett mer proaktivt och hållbart sätt utveckla, styra och stödja verksamheten samt åstadkomma resultat. Vi skapar en flerårshorisont genom att planera och arbeta långsiktigt För att åstadkomma förändring behöver vi arbeta mer långsiktigt. Det kan handla om att på ett strukturerat sätt bygga vidare på existerande arbete, planera långsiktigt och mot det resultat som myndigheten önskar uppnå. De välfärdssystem som myndigheten ska utveckla, socialtjänst och hälsooch sjukvård, är komplexa system, som kräver uthållighet, samband mellan aktiviteter och mål som ska nås och ett ständigt lärande. Det händelsestyrda och de nya uppdrag som myndigheten får under året behöver länkas till det långsiktiga arbetet och de övergripande målen. Genom att skapa förutsättningar för ett mer långsiktigt perspektiv i vårt arbete kan vi lättare se och bedöma vårt genomslag. Det innebär att vi arbetar utifrån relevanta och 10

13 Att genomföra en förflyttning ändamålsenliga analyser av vår omvärld och utgår från analyser av läget och orsaker. Vi prioriterar de frågor och utmaningar som är relevanta. Det ställer krav på ett långsiktigt fokus med planering men även med långsiktig kompetensförsörjning, internt stöd samt styrning och kontroll, så att vi bygger en stabil kunskapsbas utifrån hela vårt uppdrag. Vi ser uppdraget i stort och tolkar hur vi bäst möter våra utmaningar Myndighetens instruktion är inte detaljerad utan ger oss handlingsfrihet. Vi behöver kunna förstå och tolka vårt uppdrag, på ett lika bra sätt som vi tolkar och genomför de regeringsuppdrag som myndigheten har idag. Vi kan lättare skapa beredskap genom att vara proaktiva och känna trygghet i vårt agerande eftersom vi känner vår roll och vårt grunduppdrag i sin helhet. Vi behöver både internt och externt kunna vara transparenta med våra prioriteringar och kunna motivera i vilken takt vi kan och behöver möta olika behov. Vårt utvecklingsarbete behöver vara sammanhållet och motiverat utifrån förändringar i vår omvärld. Vi ökar nyttan genom ett perspektiv där vi ingår i ett förvaltningssystem med andra myndigheter Ordet förvaltningssystem syftar i detta sammanhang på att se staten som en samlad aktör och som ska utgöra en tydligt och bra samverkanspartner till brukare, patienter, huvudmän och profession m.fl. mot gemensamma mål. Vi har en bred och tydlig roll och vi ser vår uppgift i ett större sammanhang och med ökad systemsyn. Det innebär inte att staten är den enda eller ens den viktigaste aktören utan att vi underlättar för våra målgrupper genom att bygga på varandras uppdrag och ge samlade och tydliga signaler utifrån vår roll i ett större system med många aktörer. Vi har fokus på den långsiktiga effekten och nyttan Socialstyrelsen har arbetat utifrån många olika regeringsuppdrag och i många fall har de olika uppdragen varit mycket detaljerade. Uppdragen har ofta innehållit lösningar som angett vilket verktyg som bäst ska lösa en uppkommen situation eller möta målgruppernas behov. Det har inneburit att Socialstyrelsens uppdrag från instruktionen har kommit i skymundan och det har därmed inte prioriterats att analysera och pröva grunduppdragets räckvidd. Vi behöver skapa förutsättningar för att se våra samlade resultat och kunna värdera nyttan med våra insatser både på kort och lång sikt inte enbart för enskilda insatser utan för vårt arbete i ett större sammanhang. Vi vill utveckla våra arbetsformer för att identifiera och prioritera behov men också för att göra skarpa analyser över de förutsättningar som råder för verksamheter, patienter och brukare men också vilka arbetssätt, verktyg och insatser som ger bäst effekt för att göra skillnad. 11

14 Att genomföra en förflyttning Vi har ett handlingssätt där vi arbetar stödjande till uppdragsgivare och intressenter Vad vi vill uppnå med en utveckling och förflyttning är att tryggt flytta fram vår position genom att verka genom dialog och vara en central aktör som driver utvecklingen framåt. Men också genom att analysera och visa på sammanhang och orsaker till de utmaningar som finns inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det här innebär att vi har en aktiv dialog med målgrupper och intressenter, att vi arbetar systematiskt med behov och målgruppsanalys och att vi strävar efter att bidra med rätt saker i rätt tid och bidrar till att identifiera och riva hinder. 12

15 Vi skapar och styr vår interna utvecklingsresa Vi skapar och styr vår interna utvecklingsresa Tillit och förtroende som förhållningssätt Att ha tillit och förtroende som förhållningssätt innebär att skapa öppenhet, högt förtroende för varandras kompetens, förmåga och omdöme att lösa myndighetens uppdrag och att detta ska prägla vår kultur. Vi ska ha i vårt interna fokus ha robusta och anpassningsbara arbetssätt som skapar förutsättningar för tillit. Nyttan för målgrupper och intressenter ska vara i fokus för vårt arbete. Vår styrning och ledning ska stärka ett eget ansvarstagande och samverkan både internt och externt så att vår verksamhet ytterst ska bidra till en god och jämlik hälsa, vård och omsorg. I vårt externa fokus innebär det att vi har samma förhållningssätt även i relation till de målgrupper och intressenter vi verkar för. För Socialstyrelsen innebär det därför att vi behöver vara stödjande och verka verksamhetsnära och lyssnande för att bättre svara mot de behov som finns hos patienter, brukare, huvudmän och professioner. En styrning med tillit som utgångspunkt innebär också att synsättet ska genomsyra myndighetens interna och externa arbete. I korthet utgör några av kuggarna i detta arbete; En framgångsfaktor är att tillsammans skapa ett klimat som präglas av öppenhet och tillåtande attityder. Detta främjar samarbete mellan medarbetare och förutsättningar för delaktighet och insyn i myndighetens arbete och prioriteringar. 13

16 Vi skapar och styr vår interna utvecklingsresa Kompetens används och utvecklas. Vårt uppdrag är mångfacetterat och innebär att vår verksamhet är beroende av flera olika kompetenser och att vi behöver arbetssätt som underlättar att vi får tillgång till de kunskaper vi behöver inom vårt breda arbetsfält. En framgångsfaktor är att utveckla verksamheten genom att tillvarata medarbetares och andras idéer och innovationer. Nytänkande innebär att vi skapar en innovativ arbetsplats. Den utvecklas bäst genom en kultur som är öppen för nytänkande och genom arbetssätt för kontinuerlig utveckling av verksamheten. Det ska finnas bra strukturer för att ta hand om nya idéer och tankar. Allt viktigare blir också att få ny kunskap om vår omvärld för att ska kunna leverera produkter till nytta för våra intressenter. Detta ställer krav på ökad flexibilitet i våra arbetssätt. Det innebär exempelvis att dra nytta av vår omvärldsbevakning som en naturlig del i vårt arbete. För att vi ska kunna utveckla vårt uppdrag och nå bra resultat och effekter är en bra samverkan och samarbete både internt och externt en grundförutsättning. Samarbetet och samverkan ska bygga på att skapa och uppnå tillit och förtroende. Vår kompass är värdegrunden Den gemensamma värdegrunden för statsanställda tillit och förtroende Som statlig myndighet utgår vi i vårt arbete från den gemensamma statliga värdegrunden, som i sin tur baseras på lagstiftningen, i första hand grundlagarna. Målet är att varje statsanställd ska ha kunskap om de professionella värderingar som ska prägla en statstjänsteman och att varje myndighet ska utveckla sin service och sitt bemötande av allmänheten så att förtroendet för den offentliga verksamheten stärks. Ytterst ska den statliga värdegrunden bidra till en god förvaltningskultur som kan bidra till att utveckla vår etiska kompass och förmåga att hantera svåra situationer och dilemman. Socialstyrelsens värdegrund hur vi agerar utifrån vårt specifika uppdrag Som komplement till den statliga värdegrunden har vi i dialog med medarbetare och chefer arbetat fram Socialstyrelsens kärnvärden sakliga, handlingskraftiga och trovärdiga. Dessa vägleder oss i hur vi ska agera när vi utför vårt arbete, hur vi bemöter varandra och hur vi förhåller oss till vår omvärld och hanterar etiska frågeställningar. 14

17 Våra särskilda utvecklingsområden Val av områden Den förflyttning och goda interna förutsättningar som hittills beskrivits berör hela Socialsyrelsens verksamhet. Till det har vi för att fokusera vårt arbete valt att särskilt utveckla arbetet inom ett antal utvecklingsområden. Vi har valt dessa utvecklingsområden utifrån; Regeringens prioriteringar samt prioriteringar inom ramen för samarbetet utifrån förordningen om styrning med kunskap. Att stärka vårt instruktionsenliga arbete. Behov som identifierats i tidig och bred dialog internt och externt löpande med våra målgrupper och intressenter. Till det gör vi en årlig analys av vår omvärldsbevakning som visar om våra utvecklingsområden fortfarande är relevanta. Inom kunskapsstyrningens område gör vi analysen också tillsammans med våra syskonmyndigheter. Digitaliseringen genomsyrar vårt utvecklingsarbete i alla områden Digitaliseringen är ett medel för att utveckla arbetet inom hela Socialstyrelsens arbetsfält. Det är först i samverkan med andra verktyg och utifrån verksamheternas och målgruppernas behov som digitala lösningar blir använda och nyttiga. Därför har vi inte valt att ha ett eget utvecklingsområde för digitalisering även om vi kraftsamlar kring detta område utan den digitala utvecklingen genomsyrar samtliga områden. Internt stärker vi också den samlade styrningen och prioriteringen av digital utveckling genom nya arbetssätt med bland annat en prioriteringsfunktion för våra digitala satsningar och portföljstyrning som verktyg för detta. De sju områdena stärker vårt grunduppdrag Vi har valt sju områden som fördjupar och koncentrerar utvecklingsarbetet med att utveckla Socialstyrelsens hela uppdrag. Nedan en samlad bild över hur dessa områden stärker våra instruktionsenliga roller; 15

18 Våra särskilda utvecklingsområden Roll Uppgifter enligt instruktionen (exempel) Samordnande och stabsliknande Expert Samordnar nationellt och styr mot en god vård och omsorg Målet är att vi ska utveckla socialtjänst och hälso- och sjukvård genom att lyssna till behov och samverka med andra. Jämlik hälsa, vård och omsorg Målet är att vi ska redovisa orsaker till ojämlikhet och ge stöd för att genomföra insatser för en jämlik hälsa, hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Kunskapsbaserad socialtjänst Målet är att vi ska utveckla stödet för en kunskapsbaserad socialtjänst som bidrar till en evidensbaserad praktik och i högre utsträckning utgår från brukarnas behov. Förvaltning och regelgivning Krisberedskap Kunskapsstyrning genom nationella riktlinjer Målet är att våra nationella riktlinjer ska bidra till en evidensbaserad och jämlik vård och omsorg som utgår från huvudmännens, professionens och brukarnas behov. E-hälsa och välfärdsteknik Målet är att vi ska bidra till att digitaliseringens möjligheter används för att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst samt erbjuda verksamheterna en ändamålsenlig informationsstruktur, termer och begrepp för utveckling av strukturerad dokumentation. Effektiv myndighetsutövning och förvaltning Målet är att vår myndighetsutövning ska vara rättssäker, effektiv och hålla en hög servicenivå. God krisberedskap Målet är att vi ska vara en tydlig, central aktör inom krisberedskapssystemet och totalförsvaret samt ge landstingen ett ändamålsenligt stöd och samordning av deras arbete. I kommande avsnitt följer en beskrivning av utmaningarna inom respektive utvecklingsområde. De inleds genom ett övergripande långsiktigt mål. Och avslutas med ett önskat läge under De genom-att satser som beskrivs visar de strategiska stegen vi vill ta för att nå det önskade läget. 16

19 Samordnar nationellt och styr mot en god vård och omsorg Vi lyssnar och utgår från de behov som finns och utvecklar hälsooch sjukvård och socialtjänst genom samverkan med andra. Genom att Vi har utvecklat rollen och arbetsformerna för att bistå regeringen genom snabba bedömningar och lägesbilder. Vår samordning är effektiv när det gäller barn och ungdom och vi arbetar utifrån ett tydligt barnperspektiv. Vi har stärkt vår samordnande roll som sektorsansvarig myndighet för funktionshinderspolitik. Vi har utvecklat vår roll som strategisk myndighet för främjandet av lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Vårt arbetssätt genomsyras av ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Vi har skapat strukturerade och effektiva former för behovsinhämtning och behovsanalys så att vi kan prioritera utifrån en god omvärldsbild. Vi har utvecklat ett samarbete med kommuner och landsting samt med deras intresseorganisation SKL. Vi skapar nytta och önskad effekt hos våra målgrupper med hjälp av digitala lösningar. Nuläge Socialstyrelsens samordnande roll kräver ett brett kontaktnät, en aktiv omvärldsbevakning och god systemkunskap. En förutsättning är också bra arbetsformer som sätter involvering och partnerskap i fokus. Några nya arenor som behöver fortsätta att utvecklas är samarbetet gällande migrationsfrågan samt kontakterna med arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet. Detta gäller även kontakterna med det civila samhället. Samverkan med brukare och patienter som bygger på delaktighet och medverkan i prioritering och beslut är något som efterfrågas och som myndigheten avser att utveckla. Myndigheten arbetar med att utveckla rutiner för att fånga in barn och ungas erfarenheter och synpunkter. Att styra med kunskap i samverkan med andra berörda myndigheter är formaliserat genom en hänvisning till förordningen (2015:155) om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst. Enligt förordningen ska styrningen med kunskap vara samordnad, effektiv och anpassad till de behov olika professioner inom hälsooch sjukvård och socialtjänst samt huvudmän har. Till stöd för detta arbete 17

20 Samordnar nationellt och styr mot en god vård och omsorg finns därför en Huvudmannagrupp i syfte att uttala behov av kunskapsstyrning. Huvudmannagruppen har prioriterat vissa områden där kunskapsstyrningen behöver stärkas. Vidare ska styrningen med kunskap bidra till en ökad jämställdhet. Rådet har inlett ett antal initiativ som syftar till att öka sökbarhet till våra produkter och inlett en pilotstudie kring utvecklad digital kunskapsstyrning utifrån sakområdet äldre och psykisk ohälsa. I vårt uppdrag finns flera samordnande uppgifter. I instruktionen har Socialstyrelsen ett uttalat uppdrag att kunna bistå regeringen. Socialstyrelsen ska samordna de statliga insatserna inom socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller barn och unga samt inför beslut eller andra åtgärder som rör barn samt analysera konsekvenserna för barn och då ta särskild hänsyn till barns bästa (som BIM-myndighet). Socialstyrelsen har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för genomförande av de funktionshinderspolitiska målen med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Socialstyrelsen ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter inom vår sektor. Socialstyrelsen ska inom sitt verksamhetsområde främja jämställdhet. Myndigheten är också en av de myndigheter som ingår i regeringens utvecklingsprogram JiM, Jämställdhetsintegrering i myndigheter. Arbetet med jämställdhetsintegrering bedrivs i enlighet med myndighetens handlingsplan som omfattas av fem prioriterade områden. Socialstyrelsen har dessutom inom sitt verksamhetsområde ett samlat ansvar för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Kort sikt Socialstyrelsens samordnande roll innebär att vi har skapat ett brett kontaktnät, utvecklat vår omvärldsbevakning och har god kunskap om förutsättningarna inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Vi har också utvecklat ändamålsenliga arbetsformer som involverar våra målgrupper. Vi har börjat utveckla vår stabsroll genom att ta flera initiativ till snabba lägesbilder genom exempelvis rundringningar till hälso- och sjukvårdens aktörer eller socialtjänsten i syfte att få aktuella lägesbilder. Önskat läge En framgångsrik nationell samordning innebär att staten och dess myndigheter kan tala med en röst så att kunskapsstyrningen inte blir otydlig utan bygger vidare på våra olika uppdrag. Den statliga kunskapsstyrningen möter identifierade behov hos såväl profession som patienter och brukare. Genom att utveckla vår samordnande roll har vi fått genomslag för det strategiska arbetet inom våra viktiga arbetsfält. 18

21 Jämlik hälsa, vård och omsorg Vi redovisar orsaker till ojämlikhet och ger stöd för att genomföra insatser för en jämlik hälsa, hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Genom att Vi har utvecklat vårt sätt att kartlägga och beskriva förekomsten av ojämlik hälsa, hälso- och sjukvård, tandvård samt socialtjänst ur olika perspektiv. Vi har genomfört fördjupade analyser för att identifiera orsakerna bakom ojämlikhet. Vi har föreslagit åtgärder för att göra hälso- och sjukvård, tandvård samt socialtjänst mer jämlik. Vi har utvecklat riktlinjer och andra kunskapsstöd med beaktande av att de ska motverka ojämlikhet. Vi har skapat nationella mötesplatser och främjat dialog kring frågor som berör analys, utvärdering och förbättringsarbete. Vi har utvecklat våra öppna jämförelser till ökad nytta för styrning och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Våra analyser och utvärderingar är målgruppsanpassade, lättanvända och sprids snabbt till dem som behöver kunskap. Mottagarna, intressenterna och målgrupperna har förtroende för våra analyser, utvärderingar och för vårt arbetssätt. Vi har utvecklat och tillgängliggjort öppna jämförelser, data, information och kunskap genom digitalisering för enkel åtkomst och lätt sökbarhet som ger möjlighet till regional och lokal anpassning samt uppföljning och analys. Nuläge Hälsan i Sverige fortsätter att utvecklas positivt, vilket bland annat märks genom ökad medellivslängd och förbättrade resultat när det gäller till exempel överlevnad. Samtidigt visar våra lägesrapporter, öppna jämförelser och utvärderingar av nationella riktlinjer att skillnaderna inte minskar mellan olika socioekonomiska grupper, och på vissa områden även ojämställdhet mellan män och kvinnor. Det stöd som myndigheten har för att främja en jämlik och god hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst ger i vissa avseenden inte resultat. Behovet av en jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst uppmärksammas även av regeringen och andra myndigheter samt i de dialoger som myndigheten har med övriga intressenter. 19

22 Jämlik hälsa, vård och omsorg Kort sikt För att förbättra vårt arbete med jämlik hälsa, vård och omsorg behöver vi utveckla verktygen för att analysera och utvärdera skillnader i de insatser som ges inom hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Det handlar bland annat om att fördjupa analyser och utvärderingar för att kartlägga orsakerna till skillnaderna. Önskat läge Vad vi ytterst vill åstadkomma är att insatser inom hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten ska ges utifrån behov, oavsett kön, etnicitet, bostadsort, utbildningsnivå etc. Det kan bland annat innebära att vi har bidragit till att stimulera till nya lokala arbetssätt i verksamheterna och som i sin tur kan bidra till en ökad jämlikhet och jämställdhet. En viktig aspekt för att nå en jämlik hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst är tillgången till kompetens och personal med relevant utbildning. 20

23 Kunskapsbaserad socialtjänst Vi har utvecklat stödet för en kunskapsbaserad socialtjänst som bidrar till en evidensbaserad praktik och i högre utsträckning utgår från brukarnas behov. Genom att Vi har skapat förutsättningar för att socialtjänstens verksamheter får kunskap om sina resultat genom att arbeta med systematisk uppföljning, som baseras på en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation. Vi bidrar till kvalitetsutveckling i socialtjänsten genom att underlätta för professionen att hitta och använda bästa tillgängliga kunskap. Vi ska stödja ökad kompetens inom socialtjänstens område. Vi stödjer utvecklingen av det förebyggande arbetet i socialtjänsten. Nuläge Socialtjänst är välfärdens yttersta skyddsnät och Socialstyrelsen arbetar för att stödja socialtjänstens förmåga att bedriva sin verksamhet med god kvalitet, med rättssäkerhet för den enskilde och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Vår utgångspunkt är att vårt arbete ska ske utifrån socialtjänstens särskilda uppdrag och förutsättningar och i dialog med socialtjänsten. Socialstyrelsen anser att socialtjänstens verksamhet inte i tillräcklig utsträckning baseras på kunskap om insatsernas resultat. Dagens socialtjänst möter också ett flertal utmaningar, bland annat i form av medborgarnas förändrade efterfrågan och behov, demografiska utvecklingen och behovet av en sammanhållen effektiv socialtjänst ( sömlös ). Vidare är kompetensförsörjning en mycket stor utmaning för kommunerna. Inom alla verksamhetsområden är det mer eller mindre problematiskt att klara kompetensförsörjningen. Störst brist förväntas vad gäller gymnasialt utbildad personal inom vård och omsorg om äldre. Kommuner och landsting har fört fram att myndighetens första prioritet vad gäller kunskapsstyrning bör vara stöd för en effektiv och kunskapsbaserad socialtjänst. Det har också efterfrågats förstärkt stöd för att det ska vara möjligt att tillgodogöra sig den beprövade erfarenheten. Vidare efterfrågas hjälp med systematisk uppföljning, särskilt inom områdena våld i nära relationer, missbruk samt barn och unga. Vi har länge arbetat för att socialtjänsten ska arbeta evidensbaserat. Socialstyrelsen har identifierat flera övergripande områden som betydelsefulla för att utveckla socialtjänsten till en kunskapsbaserad socialtjänst; Styrning och ledning, individbaserad systematisk uppföljning, kompetensförsörjning samt implementering. 21

24 Kunskapsbaserad socialtjänst Kort sikt På kort sikt kommer Socialstyrelsen att inrikta sig mot insatser för att ge stöd för ökad kompetens till personal och ledare i socialtjänsten, stöd för systematisk uppföljning, digitalisering och strukturerad dokumentation, stöd för implementering samt att utveckla stödet till ett kunskapsbaserat förebyggande arbete. Dessa områden har valts ut då de bedöms ha störst inverkan på utvecklingen mot en kunskapsbaserad socialtjänst. Socialstyrelsen har tagit fram en handlingsplan för att operationalisera färdplanen. Syftet med handlingsplanen är att myndigheten ska få en gemensam bild av vilka frågor som är fortsatt strategiskt viktiga för Socialstyrelsen att stödja för en utveckling av en kunskapsbaserad socialtjänst. Önskat läge På längre sikt ska socialtjänsten ha goda förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat utifrån brukarens behov och det stöd som Socialstyrelsen ger för detta ska vara ändamålsenligt och behovsanpassat. Utvecklingen kommer kräva en bred samverkan med andra aktörer som tillexempel företrädare för socialtjänstens verksamheter samt högskolor och universitet. Viktiga organisatoriska förutsättningar för kunskapsbasering finns på plats såsom att personalen har kompetens att arbeta evidensbaserat, att personalen har en god arbetsmiljö och tillgång till arbetsledning samt att det finns funktionella verksamhetssystem som stödjer uppföljning och verksamhetsutveckling. 22

25 Kunskapsstyrning genom nationella riktlinjer Våra nationella riktlinjer får genomslag, möter regionala och lokala behov och bidrar till en evidensbaserad och jämlik verksamhet som utgår från huvudmännens, professionens och brukarnas behov. Genom att Vi har utvecklat den statliga kunskapsstyrningen inom ramen för den nya strukturen som byggs upp av landstingen och tydliggjort de nationella riktlinjernas roll som beslutsstöd och underlag för prioritering. Vi har tydliggjort våra målgrupper och ökat samverkan och dialog med fokus på att fånga och analysera behoven som vi ska möta. Vi har ökat samverkan med företrädare för hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att underlätta implementeringen av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna. Vi har ökat samverkan med företrädare för patienter, brukare och närstående för att förbättra kvaliteten på och genomslaget av riktlinjerna och tar fram information för att stödja patienter och närståendes delaktighet i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Vi har ökat samverkan med andra myndigheter för att den samlade statliga kunskapsstyrningen ska vara effektiv, samordnad och behovsanpassad. Vi håller riktlinjernas alla delar aktuella med behovsdrivna och snabba uppdateringar genom en utvecklad förvaltningsprocess. Vi har underlättat användningen av rekommendationer, indikatorer, målnivåer för våra mottagare så att de utgör bra verktyg för analys, utveckling, prioritering och uppföljning. Vi har utvecklat våra utvärderingar så de kan peka på resultat och effekter av vår styrning. Vi har utvecklat vårt arbete med nationella riktlinjer och andra kunskapsstöd så att de innehåller en struktur för digitalisering, indikatorer och utvärdering. Nuläge För våra mottagare är Socialstyrelsens nationella riktlinjer en välkänd form av kunskapsstöd och kunskapsstyrning. I samverkan mellan landstingen pågår för närvarande ett arbete med att etablera en ny nationell och regional struktur för kunskapsstyrning. I detta arbete deltar också Socialstyrelsen 23

26 Kunskapsstyrning genom nationella riktlinjer tillsammans med övriga berörda myndigheter. I betänkandet (SOU 2017:48) beskrivs behovet av att fortsätta utveckla nationella riktlinjer som ett viktigt underlag för strukturbeslut. Dessutom pekas det på att dagens kunskapsstyrning är splittrad och att olika kunskapsstöd riskerar att ha ett begränsat värde i hälso- och sjukvården om dessa inte omhändertas på ett strategiskt sätt och används som underlag för ett mer strukturerat och verksamhetsnära stöd, till exempel olika vårdprogram. Detta innebär utmaningar för såväl huvudmän som professioner i rollen som användare och för staten i rollen som avsändare av nationella kunskapsstöd. Kort sikt De närmaste åren kommer arbetet till stor del att inriktas mot ökade insatser för att kunskapsstyrningens olika verktyg ska bli tydliga och användarvänliga för mottagarna, exempelvis genom strukturering, kodning och uppföljning. Även de analyser av måluppfyllelse som genomförs utgör underlag för att öka förutsättningarna för genomslag. Metoder för prioritering kommer att utvecklas när det gäller nya områden för riktlinjer och för att uppmärksamma behov av riktlinjer. Att utveckla samverkan med den framväxande nationella strukturen blir central i syfte att tydliggöra den statliga kunskapsstyrningens roll. För att detta ska kunna bli framgångsrikt krävs också bra uppföljningar och utvärderingar som utgör underlag för ändrade arbetssätt och som pekar på behovet av nya och ändrade riktlinjer och annat stöd. Önskat läge Prioriteringen av nya och reviderade nationella riktlinjer ska fortsatt vara väl kända, efterfrågade och användas av huvudmän och profession. De nationella riktlinjerna har utvecklats i takt med övriga kunskapsstyrande verktyg och i nära samverkan med övriga aktörer. Det innebär att förutsättningar har skapats för snabbare framtagande av riktlinjer, nya områden har identifierats tagits fram utifrån målgruppernas behov. Riktlinjerna har utformats på ett sätt så att de får ett ökat genomslag inte minst genom att digitaliseringens möjligheter har tagits tillvara för att underlätta regional och lokal implementering. 24

27 E-hälsa och välfärdsteknik Vi bidrar till att digitaliseringens möjligheter används för att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst samt erbjuder verksamheterna en ändamålsenlig informationsstruktur, termer och begrepp för utveckling av strukturerad dokumentation. Genom att Vi är en aktiv part i den nationella samordningen och inom e-hälsa och välfärdsteknik och har tillsammans med övriga aktörer inom bidragit till en gemensam målbild och tydlig ansvarsfördelning. Vi har genom omvärldsbevakning, uppföljning och utvärdering fått mer kunskap om effekter av användning och de långsiktiga konsekvenserna för den enskilda och verksamheterna. Vi har uppdaterade och målgruppsanpassade kunskapsstöd kring juridik och etik när det gäller välfärdsteknik och e-hälsa, som utgår från de behov som identifierats i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Kunskap om välfärdsteknikens och e-hälsans möjligheter och eventuella risker finns integrerade i alla våra kunskapsstöd där det är relevant. Vi har identifierat vilka kunskapsstöd som kan vidareutvecklas med stöd av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för att leverera största möjliga nytta till våra intressenter. Utifrån den gemensamma informationsstrukturen har vi bidragit till utvecklingen av tillämpade produkter för användning inom hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten som kunskapskällor, beslutsstöd eller delar av en strukturerad dokumentation. Vi stödjer huvudmännen i utvecklingen av strukturerad och ändamålsenlig dokumentation, det vill säga den dokumentation som krävs för att följa den enskilda individen och verksamheterna inom olika områden. Vi har gjort en översyn av våra hälso- och sjukvårds- och socialtjänstdataregister i syfte att avgöra hur de bör struktureras och kodas för att leverera största möjliga nytta till våra intressenter. Vi har tagit fram fackspråkliga urval för angelägna områden inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Nuläge Regeringen och SKL har enats om en vision för det framtida e-hälsoarbetet. År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad 25

28 E-hälsa och välfärdsteknik självständighet och delaktighet i samhällslivet. För socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens målgrupper innebär digitaliseringen helt nya möjligheter till självständighet, delaktighet, inflytande och kontroll över frågor och beslut som rör hälsan och den sociala livssituationen. Socialstyrelsens uppdrag med koppling till e-hälsa har främst omfattat utveckling av nationell informationsstruktur (NI), samt stöd för användningen av begreppssystemet Snomed CT, terminologier och klassifikationer (nationellt fackspråk) men även regeringsuppdrag om välfärdsteknik samt utbildnings- och uppföljningsinsatser. Därutöver kan digitalisering, exempelvis av de Nationella riktlinjerna (NR) och Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) för hälso- och sjukvården inkluderas. Socialstyrelsen har också deltagit i, och genomfört arbeten där NI, Snomed CT och klassifikationer samt terminologi har tillämpats för att ta fram beslutsstöd och informations-specifikationer. För Socialtjänsten är uppdrag med utveckling av stöd för förändrat arbetssätt och strukturerad dokumentation aktiviteter som bidrar till att skapa goda förutsättningar, genom exempelvis Barns behov i centrum (BBIC), Individens behov i centrum (IBIC) och utveckling av Klassifikationer av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI). Utveckling av termer och överenskomna definitioner genom termbanken är en viktig del i utvecklingen. Kännedomen om myndighetens uppdrag och de ingående produkterna är relativt god. Däremot är kunskapen om hur de kan användas tillsammans för att stödja verksamhetsutveckling lägre. Detta påverkar och begränsar användningen. Inom området välfärdsteknik finns juridiska frågor att hantera exempelvis när det gäller teknik till personer med nedsatt beslutsförmåga, och etiska frågor, bland annat avvägningen mellan integritet, trygghet och säkerhet. Kort sikt I e-hälsovisionen har tre insatsområden identifierats: Regelverk, vilket innebär att balansera rättigheter eller intressen såsom skydd för personlig integritet, kvalitet, säkerhet och effektivitet. Enhetligare begreppsanvändning, vilket innebär att koder, begrepp, termer, klassifikationer och informationsstruktur som används ska vara giltiga och användbara i huvudmännens arbete för att möjliggöra det informationsutbyte som behövs för att säkerställa kvalitet och säkerhet. Standarder, som ska användas för att tekniskt kunna utbyta information med säkerställd kvalitet och säkerhet. Ytterligare ett område har definierats som insatsområde 2018 som adresserar frågor om uppföljning av vision De närmaste åren kommer Socialstyrelsens arbete i första hand att riktas mot dessa 4 områden, med fokus på det som rör stöd till enhetlig begreppsanvändning. Socialstyrelsen har ordförandeskapet i denna arbetsgrupp och har för avsikt att inta en mer tydlig roll i utvecklingen av e-hälsa genom att säkerställa att myndigheten har den kompetens och de resurser som behövs. Detta gäller framförallt utveckling, förvaltning av nationell informations- 26

29 E-hälsa och välfärdsteknik struktur och nationellt fackspråk (koder, begrepp, klassifikationer) samt att ge användarstöd till hälso- och sjukvården och socialtjänsten som använder dessa verktyg inom ramen för sin verksamhet. Socialstyrelsen har också en aktiv roll i arbetet med välfärdsteknik genom att sammanställa kunskap och utbildning i digital verksamhetsutveckling inom vård och omsorg. Socialstyrelsen ska även arbeta mer strategiskt internt, med att säkerställa den interna samordningen och utveckla förståelse för e-hälsans möjligheter och utmaningar. Önskat läge Vi tar tillvara arbetet med Vision e-hälsa 2025 för verksamheterna och ytterst patienterna och brukarnas behov. Vi har aktivt bidragit till att verksamheterna inom hälso- och sjukvården och social- tjänsten använder sig av en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Vi har också genom detta arbete skapat förutsättningar för uppföljning av den enskilda individens i vård och omsorg och skapat förutsättningar för bättre statistik, uppföljning, utvärderingar och analys på nationell, regional och lokal nivå. 27

30 E-hälsa och välfärdsteknik 28

31 Effektiv myndighetsutövning och förvaltning Vår myndighetsutövning är rättssäker, effektiv och håller en hög servicenivå. Genom att Vi har målgruppernas behov och förutsättningar som utgångspunkt i vår myndighetsutövning. Vi har utvecklat e-tjänster för de som söker behörighetsbevis och statsbidrag. Vi har utvecklat e-tjänster för ytterligare delar av myndighetsutövningen och för att vara en effektiv förvaltningsmyndighet. Vi har en ny process för samtliga legitimationsyrken. Vi har beslutat om föreskrifter som stödjer en rättssäker och effektiv ärendehandläggning. Vi har utvecklat dialogen och samverkan med såväl nationella som internationella aktörer i syfte att underlätta för profession och för enskilda. Vi har stärkt vår roll som statistikmyndighet, nationellt och internationellt, genom att öka tillgängligheten av våra data. Våra digitala tjänster är lättåtkomliga och bidrar med nytta för användarna där vi balanserar teknikutveckling med höga krav på säkerhet och integritet. Nuläge Socialstyrelsens uppdrag innebär att vi fattar beslut som rör såväl hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamheter och olika organisationer som enskilda individer. Socialstyrelsens myndighetsutövning är därför av stor samhällelig betydelse. Det ställer stora krav på tydlighet, dialog och service. Nya arbetssätt behöver utvecklas kontinuerligt som ett led i myndighetens arbete med ständiga förbättringar. Socialstyrelsen har ansvaret över att förvalta och utveckla register samt vara officiell statistikmyndighet. Socialstyrelsen som officiell statistikmyndighet bidrar därmed med information som utgör en viktig kugge i ett demokratiskt arbete och är till stor nytta för exempelvis forskningen inom vårt område. Det utvecklingsarbete vi genomför i våra förvaltningsuppgifter syftar till att öka tillgänglighet och säkra hög kvalitet i våra register och vår statistik. En central uppgift i vår myndighetsutövning är handläggning av behörighetsärenden som har direkt betydelse för patientsäkerheten och en avgörande betydelse för den enskilde. Det är inte sällan den enskildas första kontakt med myndigheten och den har betydelse för den relation som den enskilde 29

32 Effektiv myndighetsutövning och förvaltning i egenskap av hälso- och sjukvårdspersonal kommer ha med myndigheten under sittyrkesliv. Denna första kontakt måste präglas av tydlighet, transparens och god service. Vi måste även fokusera på behörighetsarbetet som ett led i hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Åtgärder behövde också vidtas mot bakgrund av hård belastning i arbetet med legitimationer. Flera viktiga förändringar har genomförts under färdplanens första år för att öka tillgängligheten och korta handläggningstiderna däribland en webbtjänst för personer som söker legitimation och är utbildade i Sverige samt i samarbete med universitet och högskolor kunskapsprov för samtliga 21 yrken med legitimationskrav för de som är utbildade utanför EU och EES. Behörighetsprocessen går genom införandet av kunskapsproventil en ökad prövning också av reell kunskap. Kort sikt Vi behöver kontinuerligt inventera behovet av att utveckla befintliga e- tjänster samt utveckla flera sådana tjänster och utvecklade arbetsformer. Vi har utvecklat vårt arbete med beställningsverksamheten t.ex. från forskare genom att skapa möjligheter till att leverera data snabbare och effektivare. Önskat läge Målsättningen med insatserna på området är att myndighetens myndighetsutövning ska kännetecknas av god service, effektivitet och enhetlighet och att det ska finnas en stark tilltro till att arbetet sker utifrån kraven på rätts- och patientsäkerhet. 30

33 God krisberedskap Vi är en tydlig, central aktör inom krisberedskapssystemet och totalförsvaret samt ger landstingen ett ändamålsenligt stöd och samordning i deras arbete. Genom att Vi har tagit fram ett nationellt system som ökar förmågan inom traumavård och katastrofmedicin vid både kris och krig. Det görs genom en samordning av forskning, krav (legala), kriterier, utbildning, övning, respons och insats. Vi har utvecklat vår roll som en trovärdig nationell samordnare till stöd för verksamheterna inom vår sektor genom en väletablerad förmåga att nationellt prioritera katastrofmedicinska insatser. Vi har en långsiktig nationell plan för både trauma- och katastrofmedicinsk utbildning och övning. Nuläge Socialstyrelsen ska medverka i totalförsvaret och i krisberedskapssystemet i enlighet med förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, samt samordna och övervaka planläggningen av den civila hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap. De senaste åren har verksamheten behövt stärkas mot bakgrund av dels en förändrad säkerhetspolitisk situation, dels arbetet med att utveckla det civila försvaret. Vidare har Socialstyrelsen ett samlat ansvar för att expertis utvecklas och upprätthålls samt att kunskap sprids om katastrofmedicin. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 betonat vikten av att beredskapsplanering påbörjas inom kommuner och landsting. Planering behöver fördjupas inom områdena livsmedelsförsörjning, sjukvård, transporter, skydd och säkerhet, energi samt elektroniska kommunikationer. Planeringen av det civila försvarets stöd till Försvarsmaktens operativa förmåga vid höjd beredskap och ytterst krig behöver återupptas. Regeringen vidtar även flera åtgärder för att stärka det civila försvaret genom att samtliga bevakningsansvariga myndigheter ska krigsplacera sin personal och genom att samhällets informations- och cybersäkerhet stärks. I mars 2017 redovisade Socialstyrelsen regeringsuppdraget Svensk förmåga att delta i internationella hälso- och sjukvårdsinsatser som bl.a. lyfter fram att ett modulbaserat katastrofmedicinskt insatsteam, som innefattar en expertmodul och på sikt en sjukvårdsmodul som kan utvecklas tillsammans med utpekade landsting, bedöms kunna tillgodose de katastrofmedicinska hälso- och sjukvårdsbehov som kan uppstå vid en nationell eller internationell allvarlig händelse. Expertmodulen beräknas bestå av kompetens som även i nationell 31

34 God krisberedskap och regional respons arbetar nära hälso- och sjukvårdsmyndigheter och operativa aktörer för att säkerställa kvalitén vid en internationell insats. Socialstyrelsen samarbetar även med Försvarsmakten inom områdena hälso- och sjukvård och civilt försvar, vilket bl.a. redovisas i rapporten -Totalförsvarets sjukvårdssystem - En civilmilitär förmågeutveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn genom hela hotskalan. Åtgärder behövs inom ett antal identifierade områden inom hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om nationell ledning och samordning, regional sjukvårdsledning, robusta akutsjukhus, sjuktransporter och prehospital vård, traumaomhändertagande, utbildning och övning, forskning, försörjning av läkemedel och sjukvårdsmateriel samt mottagande av stöd från utlandet. Kort sikt En långsiktigt nationell plan för både trauma- och katastrofmedicinsk utbildning och övning är beslutad och implementerad. Utvecklingsområden som identifierats för att ytterligare stärka myndighetens och hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera konsekvenserna av en allvarlig händelse är omhändertaget genom en funktion för nationell samordning av traumavårdskedjan vid allvarliga händelser med stora skadeutfall är etablerad. Önskat läge Socialstyrelsen har utvecklat sin roll som en trovärdig nationell samordnare till stöd för hälso-och sjukvården vid katastrofmedicinska insatser och för socialtjänsten i det förebyggande och förberedande arbetet. Myndigheten har även förmåga att samordna hälso- och sjukvårdens resurser vid allvarlig händelse och förmåga att, om så efterfrågas, inrikta och samordna hälso- och sjukvårdens resurser vid höjd beredskap. Myndigheten har säkerställt att det vid kris eller inför höjd beredskap finns tillgång till juridisk expertis med adekvat specialkunskap i sjukvårdsrätt respektive socialrätt. 32

35 Från strategi till genomförande Vi arbetar systematiskt med vår utvecklingsresa utifrån färdplanen och fokuserar på att utveckla olika förutsättningar för dess genomförande. Ett grundläggande synsätt är att så långt det är möjligt integrera genomförandet i vår egen vardag och våra etablerade strukturer för samverkan och använda vår kompetens och vårt kunnande till att förverkliga våra ambitioner. Under uppstartsåret 2016 genomfördes dialoger med ett brett engagemang (seminarier, konferenser och möten med intressenter och företrädare) samt intern diskussion (enkät, diskussioner, chefsdagar och Socialstyrelsens dag) men också externt lyssnande med professionsgrupper och intressenter i syfte att identifiera vår förflyttning och hur vi kunde fokusera vårt arbete (vårt val av särskilda utvecklingsområden) Det andra året 2017 arbetade vi med att identifiera relevanta aktiviteter och få en heltäckande aktivitetsplan/verksamhetsplan för arbetet samt göra valet av utvecklingsområden kända och relevanta. Under det tredje året 2018 fokuserade vi på att skapa ett ökat sammanhang och förståelse för motiven och önskat läge i vårt utvecklingsarbete. Vi satte också våra interna förutsättningar i fokus och arbetade med att diskutera och konkretisera innebörden av tillitsbaserad styrning och ledning. Kommande år 2019 vill vi lyfta fram de erfarenheter och resultat vi har av vårt utvecklingsarbete. Vi vill visa på hur vi stärkt vårt samspel till nytta för dem vi ytterst är till för. Under 2019 kommer vi därför att fortsätta att utveckla vår uppföljning och summering av det strategiska arbetet och vi behöver ta ställning till behovet en ny framtida strategisk plan och dess inriktning utifrån dessa resultat. 33