Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov
|
|
- Lars-Olof Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik 1
2 2
3 Definitioner Beslutsstöd Ett datorbaserat system som baserat på kunskapskällor och kunskapsstöd aktivt kan ge patientspecifika råd och rekommendationer Kunskapsstöd En datorbaserad kunskapskälla som presenterar kunskap men utan någon direkt koppling till specifik patientinformation Kunskapskälla En informationskälla som bearbetas och förvaltas av ansvarig medicinsk kompetens Informationskälla En källa där information samlats men utan någon aktiv medicinsk förvaltning 3
4 Säkerställt medicinskt ansvar* tydligt ansvar för innehåll och funktion Beslutsstöd Ett datorbaserat system som baserat på kunskapskällor och kunskapsstöd aktivt kan ge patientspecifika råd och rekommendationer Kunskapsstöd En datorbaserad kunskapskälla som presenterar kunskap men utan någon direkt koppling till specifik patientinformation Kunskapskälla En informationskälla som bearbetas och förvaltas av ansvarig medicinsk kompetens Informationskälla En källa där information samlats men utan någon aktiv medicinsk förvaltning 4
5 Beslutsstöd är ingen black box! 5
6 Beslutsstödets 3+1 delar 6
7 Programvara & gränssnitt Beslutsalgoritmer Information om patienten Ämnesspecifik information 7
8 Kliniska beslutsstöd strukturerar information Ställer krav på informationsstruktur Strukturerar också dokumentation automatiskt Bättre möjligheter följa upp och rapportera till kvalitetsregister 9
9 Svår allergi mot penicillin Ordination av cefalosporin Allvarlig reaktion på pcv Kemiskimmunologisk släktskap: penicillin cefalosporin betalaktam-ab Beslutsalgoritm! Varning i patientjournal 10
10 Effekter Garg et al 2005 förbättrade kliniskt arbete och patientresultat Bright et al 2012 förbättrar vårdprocesserna men ringa evidens för kliniska effekter eller minskad arbetsbörda 11
11 Exempel på beslutsstöd i Sverige med skilda bakgrunder InfCare HIV Interaktionskontroll med Sfinx Janusfönstret Cambio Cosmic CDSS MiniQ EES 12
12 InfCareHIV 13
13 InfCareHIV Grafisk presentation av all viktig information som behövs för behandling av patienter med diagnosen HIV Används i dag i klinisk praxis Automatisk rapportering till kvalitetsregister Integrerar klinisk verksamhet med forskning Utvecklat i nära samverkan med ansvariga läkare över hela landet 14
14 Interaktionskontroll med Sfinx 15
15 Interaktionskontroll med Sfinx Kunskapskälla som distribueras fritt i Sverige till hälso- och sjukvårdsverksamhet Integrerat som beslutstöd i alla stora patientjournalsystem i Sverige Att föredra framför interaktionskälla i EES enligt Läkemedelsverkets utvärdering 2011 arbetar mot enskilda substanser, inte grupper; arbetar med svenska läkemedel, inte amerikanska läkemedelsgrupper; klassificerar interaktion enligt svensk standard 16
16 17
17 Janusfönstret 18
18 Janusfönstret Gränssnitt i journalsystem för flera beslutsstöd med skilda kunskapskällor Varningar genom olika färg-, siffer- och bokstavskombinationer på knapparna Vid ny ordination uppdateras varningsinformationen Kliniska beslutsstöd vid ordination av läkemedel till äldre Seher Korkmaz & Tero Shemeikka 9:00-9:30 19
19 Cambio Cosmic CDSS 20
20 Cambio Cosmic CDSS Del av journalsystemet Anpassad till svensk informationsstruktur och terminologi Anpassningsbart till nya riktlinjer Open source-verktyg Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon 11:30-12:00 21
21 EES elektroniskt expertstöd Stöd för expedition av recept på apotek Nordamerikansk mjukvara, beslutsalgoritmer och kunskapskällor uppdaterat med svenska riktlinjer och informationskällor vid E- hälsomyndigheten Flera delar: Bild från Apoteket Hjärtat dubbelmedicinering hög dos hög dos och åldersvarning äldre hög dos och åldersvarning barn läkemedelsinteraktioner påverkar annan sjukdom könsspecifikt läkemedel Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén 22 i läkemedelsbehandling för dospatienter?
22 Nationell förvaltning Lokal förvaltning Del av journalsystem Interaktionskontroll med Sfinx Cambio Cosmic CDSS Tietoenator / Duodecim Rekommenderade läkemedel Separat programvara helt eller delvis integrerat Janusfönstret med Sfinx, läkemedel o amning, fosterpåv. MiniQ med koppling till Pascal Janusfönstret med läkemedel o biverkning, genus, miljö. Fristående MiniQ Rådgivningsstödet vid sjukvårdsrådgivning 23
23 Öppen data information som tillhandahålls fritt, utan att betydande tekniska eller rättsliga begränsningar uppställs för hur den får utnyttjas 1. Gör information tillgänglig i dagens format 2. Maskinläsbar, strukturerad form 3. Öppen format/öppen standard 4. Gör åtkomlig via API för automatisk tillgång till information 5. Länka data Om ej möjligt göra information allmänt tillgängligt gör ändå punkt 2-5! 24
24 Ordinationsutredningen - ex på informationskällor för läkemedel INDIVIDUELLA INFORMATIONSKÄLLOR Ordinationer med ordinations underlag (både aktuella och historiska) Uppmärksamhetsinformation Patientens tillstånd Behandlingsmodifierande information (t ex kön, vikt, ålder, kroppsyta, leveroch njurfunktion) Utfall och effekt av behandlingar (måluppfyllelse, upplevd effekt, biverkningar mm) GENERELLA KUNSKAPSKÄLLOR Ordinationsorsaker Behandlingar per indikation inklusive regelverk Behandlings-/läkemedels-/substansinformation: - Information om behandlingars indikationer - Information om behandlingars kontraindikationer - Information om läkemedel och graviditet samt amning - Information om läkemedel och aktiva substanser - Interaktionsinformation substanssubstans - Interaktionsinformation substansdiagnos - Interaktionsinformation substansbehandling - Doseringsmallar med doseringsriktlinjer per ordinationsorsak - Kodsystem för indikationer - Kodsystem för kontraindikationer Populationsdata om utfall och effekt av behandlingar (statistik) 25
25 Samarbetsmodell Aktörer Uppgifer Produkter Tillämpningar 26
26 Aktörer Kunskapsmyndigheterna SoS, Läkemedelsverket, SBU, TLV Huvudmännen Landsting, kommuner, privata Vårdprofessionerna Akademin Samla medicinska experter Beställa av leverantörer Samla medicinska experter Samla vetenskaplig kompetens Utbilda hälsooch sjukvårdspersonal Uppgifter Nationella riktlinjer Mobilisera individuella data Prioritering Utveckling Förvaltning av kunskapsinnehållet Utvärdera besluts-& kunskapsstöd Produkter Individuella data Utan koppling till patientdata Med koppling till patientdata Tillämpningar Nationell kunskapsdatabas Kunskapsstöd Beslutsstöd
27 Strategi för beslutsstöd behövs 1. Utveckling samt medicinsk förvaltning av kunskapskällor enligt principen öppna data 2. Strategi för basala kliniska beslutsstödsfunktioner oberoende av leverantör av beslutsstöd 3. Samordning av beslutsstödsfunktioner vad gäller informationsstruktur, informations- och kunskapskällor, beslutsalgoritmer samt gränssnitt. 4. Riskanalys och vetenskaplig utvärdering 28
28 Take home Beslutsstöd ger många andra vinster Ger strukturerade data automatisk överföring till kvalitetsregister och minskat behov av dubbeldokumentation Möjlighet identifiera patienter för kliniska prövningar i patientläkarmötet Gapanalys nödvändig Vad behöver vården? Vilka kunskapskällor och vilka beslutsstöd saknas? Viktigt med inspel till pågående utredningar Beslutsfattarna skilj på kunskapskällor och beslutsstöd! Förvalta kunskapskällor nationellt Utveckla och utvärdera beslutsstöd 29
29 30
30 31
Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se
Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se Mål i Handlingsplanen 2013-2018 Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att
Läs merBesluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta
http://www.nepi.net Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta Twitter: @lakemedel När vi fattar beslut men inte förstår att vi saknar information/gör
Läs merOvärderligt! är beroendeframkallande
Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra
Läs merSILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?
SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? Svenska Läkaresällskapets inspirationsdag IT-kontaktmötet den 23 april 2012 23 april 2012 Michael Öberg, michael.oberg@inera.se Tjänsteansvarig
Läs merVid förskrivning, ordination, läkemedelsgenomgång och läkemedelsavstämning.
Frågor och svar om beslutsstödet Janusfönster Allmänna frågor Vad är Janusfönster? Janusfönster är ett beslutstöd för förskrivare som integreras i journalsystemets läkemedelsmodul. Janusfönster visas som
Läs merKan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?
Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se
Läs merREKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP
REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP BAKGRUND Tillgång till information om varför ett läkemedel eller annan åtgärd har ordinerats inom vården är viktig för att underlätta kommunikationen
Läs merInformation och kunskap som behövs i patient- och läkarmötet. Hearing om medicinsk information Svenska läkaresällskapet Rikard Lövström
Information och kunskap som behövs i patient- och läkarmötet Hearing om medicinsk information Svenska läkaresällskapet 2016-05-30 Rikard Lövström Hur får vi enkel tillgång till aktuell och pålitlig medicinsk
Läs merMöjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner
Läs merStrategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merKliniska beslutsstöd kan ge hjälp i den komplexa vården
Citera som: Läkartidningen. 2014;111:C3HT Kliniska beslutsstöd kan ge hjälp i den komplexa vården Hälso- och sjukvården blir alltmer komplex, alltmer specialiserad, alltmer svåröverskådlig. Ett bra kliniskt
Läs merNEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
1 2015-10- 26 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Stiftelsen NEPI:s yttrande avseende remiss SOU 20015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet S2015/2282/FS NEPI har genom denna
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Läs merSverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!
Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merNytta med arketyper i journalsystem
Nytta med arketyper i journalsystem Nationell Termkonferens 2009-09-24 Maria Areblad -1-2009-09-25 Arketyper - språk och kommunikation Vad är Arketyper Hur är de tänkta att användas Är arketyper till någon
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är
Läs merFrukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet 2019-03-28 Agenda 8.30 Välkomna och inledande ord Janna Valik, generaldirektör,
Läs merKort om Socialstyrelsen
Kort om Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar för att du ska få tillgång till en god vård och omsorg Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor i Sverige alla ska ha tillgång till en god
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merProjektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan
Läs merNyheter i Pascal från 28 september
Nyheter i Pascal från 28 september Registrera och ordinera i ett flöde Förbereda Att förbereda uppgifter till en ny dospatient Användare utan personlig förskrivarkod kan förbereda uppgifter inför registrering
Läs merDen gemensamma elektroniska patientjournalen
Regelverket och IT-stöd 1417 Den gemensamma elektroniska patientjournalen Mikael Hoffmann, stiftelsen NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi, Linköping Per Magnusson, Järpens hälsocentral, Järpen Inledning
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Måldokument för elektroniska läkemedelstjänster Antagna av, Sveriges Läkemedelskommittéer, 2009 10 13 Vision Sveriges patienter får perfekt läkemedelsbehandling :s roll, mission Läkemedelskommittéerna
Läs merNästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar
Läs merIntegrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration & presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk information... 5 Sid 1/5 Syfte Vården och journalsystemen har efterfrågat
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merBESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum
Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Bakgrund/Problemområde Att veta om skälet till en läkemedelsbehandling är viktigt för både läkemedelsordinatör och patient. För ordinatören därför att
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merUPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-08-15 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Läs merPresentation av riskanalys ApoDos - PASCAL
Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län rekommenderar att inte ansluta nya patienter till ApoDos Rubrik Vilka patientsäkerhetsrisker finns idag med
Läs merElektroniskt expertstöd Frågor och svar
Elektroniskt expertstöd Frågor och svar Elektroniskt expertstöd, EES, är ett beslutsstöd som farmaceuten kan använda i samband med en receptexpedition. Syftet med EES är att förbättra läkemedelsanvändningen
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merBilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merLång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.
Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt
Läs merFramtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation! Anna Aldehag Med dr., enhetschef Emma Hultén Hälsoinformatiker Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merNEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
1 2015-10- 23 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Stiftelsen NEPI:s yttrande avseende remiss S2011/8290/FS Rapport från Läkemedelsverket Insatser för att förbättra patientsäkerheten
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merUPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-12-12 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Läs merIntegrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 3 Integration... 4 Krav... 4 Rekommendation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Revisionshistorik Version Datum Författare
Läs merSocialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren
Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista läkemedel under utökad övervakning
Nationell lista läkemedel under utökad övervakning Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Praktisk tillämpning... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering...
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för
Läs merEuropeiska förklaringar om sjukhusfarmaci
Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci Följande sidor innehåller de europeiska förklaringarna om sjukhusfarmaci. Förklaringarna utgör gemensamt överenskomna uttalanden om vad varje europeiskt hälso-
Läs merLeveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)
Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merGuide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs merKliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator
Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator Regionens utmaning Medarbetares behov av kunskap från olika nivåer: Arbetsplatsens instruktioner Organisationens
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merFörskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2018-05-18 Faktaägare: Stephan Quittenbaum, ordf läkemedelskommittén Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör
Läs merNationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Läs mer1. Snabbstartsguide, kom igång med Sebra biverkningsrapportering
1. Snabbstartsguide, kom igång med Sebra biverkningsrapportering Här får du en snabbintroduktion hur du rapporterar en biverkning till Läkemedelsverket med hjälp av Sebra. Så fort du har ett SITHS kort
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merFrån applikationsfokus till informationshantering. Sara Meunier, chefsarkitekt, Inera
Från applikationsfokus till informationshantering Sara Meunier, chefsarkitekt, Inera 5 april 2016 Från applikationsfokus till informationshantering Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merIntegrationshandledning Produkttypsgrupper
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 5 Presentation... 5 Uppdatering... 7 Teknisk dokumentation... 7 Övrig information... 8 Bilaga... 9 Version Datum
Läs merNy struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
Läs merProjekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd
Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd på uppdrag av: Socialstyrelsen genom CeHis Författare: Rikard Lövström Helena Palm Fredrik Ström Manólis
Läs merHur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson
Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S2013:04) Beslutade 21/11 2013. Klart utgången
Läs merKliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem
Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Läs merAngående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666
Registrator vid Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666 Stiftelsen NEPI välkomnar
Läs merPascal. Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD. Version 0.9
Pascal Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD Version 0.9 Innehållsförteckning 1 Dokumentinformation... 3 1.1 Revisionsinformation... 3 1.2 Syfte och omfattning... 3 1.3 Teckenförklaringar...
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Krav... 4 Rekommendation... 4 Teknisk dokumentation... 5 Version Datum Författare
Läs merSida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av
1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 2 1.1 Beskrivning av strukturerad information inom hälso- och sjukvården... 2 1.1.1 Grundprinciper... 3 1.2 Krav i lag och förordning... 3 2. Syfte... 3 2.1 Målgrupp... 3
Läs merMålsättning
Läkemedelsförmånsnämnden 2004-06-10 Kunskapssammanställningar, kliniska rekommendationer och riktlinjer samarbetsavtal mellan Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen Målsättning
Läs merApotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet
Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Antaget av föreningens fullmäktige 24 maj 2014 Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Apotekarsocieteten (APS) är en ideell förening
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd
Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte... 2 Terminologi... 2 Innehåll... 2 Avgränsningar... 3 Klassificering
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs merKlinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?
Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merVad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?
Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte? Ny lag om nationell läkemedelslista Lagen gäller från 1 juni 2020, anslutningskrav från 1 juni 2022 Register hos E-hälsomyndigheten Förskrivna och
Läs merehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
Läs merIntegrationshandledning APLs produktresuméer
Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 4 Integration... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Sid 2/5 Syfte Syftet med denna integrationshandledning är att redogöra
Läs merVerksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd
Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...
Läs merSlutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23
Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig
Läs merAnsvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista
2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering
Läs merVäxtbaserade egenvårdsprodukter får jag rekommendera och biverkningsrapportera?
Växtbaserade egenvårdsprodukter får jag rekommendera och biverkningsrapportera? Erika Svedlund, Enheten för växtbaserade Växtbaserade Naturmedel Natur Traditionella växtbaserade 1978 1993 2006 Kosttillskott/naturprodukter/hälsokost,etc
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merIntegrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga... 6 Sid 1/6 Syfte Syftet med denna integrationshandledning
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merNjuRen funktionalitet och innehåll
NjuRen funktionalitet och innehåll 2015-05-20 Tero Shemeikka Överläkare Avd. E-hälsa och strategisk IT Hälso- och sjukvårdsförvaltningen SLL Specialist i geriatrik Förskrivningen allt mer komplex speciellt
Läs merAvsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)
(Svenska informationstjänster för läkemedel) Bakgrund Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Samtliga
Läs merSynkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.
Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Mattias Agestam, Stockholms läns sjukvårdsområde Staffan Winter, Nationella Programmet för Datainsamling IT-kommitténs
Läs merInformationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen
Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga
Läs merIntegrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga 1.... 6 Version Datum Författare Kommentar
Läs merNationella Programmet för Datainsamling NPDI
Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Praktisk tillämpning av de nationella verktygen och hur dessa fungerar tillsammans till nytta för vården Åke Nilsson, SKL Niklas Eklöf, SoS Johan Eltes, Inera
Läs merSå kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten. Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud
Så kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud Mars 2018 2 Farmaceutens skyldigheter enligt Läkemedelverkets föreskrifter Författningsmässiga kontroller Teknisk
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs mer