Information och kunskap som behövs i patient- och läkarmötet. Hearing om medicinsk information Svenska läkaresällskapet Rikard Lövström

Transkript

1 Information och kunskap som behövs i patient- och läkarmötet Hearing om medicinsk information Svenska läkaresällskapet Rikard Lövström

2 Hur får vi enkel tillgång till aktuell och pålitlig medicinsk information i patientläkarmötet? Hur långt har vi kommit och vad är vägen framåt? Hur tillgodoses sjukvårdens och allmänhetens behov av öppen och pålitlig medicinsk information? Kan vi hitta en modell inom läkemedelsområdet, som kan vara en förebild för hälso- och sjukvården i Sverige och i Europa?

3 Läkarförbundets prioriterade IT-frågor 1. Bättre stöd för läkemedel 2. Att kunna läsa undersökningar från annat håll 3. Bättre remissystem 4. Undvika dubbeldokumentation 5. Single sign-on (endast en inloggning) 6. Effektivare intygsprocess

4 FRAMTID Information och kunskap som behövs i patient- och läkarmötet PATIENTEN Aktuella symptom Egna uppfattningar Ätit och druckit Aktuella tecken Egen planering Remissvar Aktuellt läkemedelsintag Remisser HISTORIA Läkemedelslista Tidigare symptom Tidigare planering Laboratoriesvar Tidigare status Mötet Behandlingsförslag Ordinationer Utredning Ordinationsorsak Behandlingsändamål Röntgensvar Doseringsmallar Riktlinjer Drug-disease interaction Remissmallar Interaktioner KUNSKAP Drug-allergy interaction Släktskap farmakologiskt

5 Kunskapsförsörjning Revidera befintlig kunskap Strukturera och koppla till individuell information Kunskapsbyggande process Vetenskapliga litteraturen Ledande experters erfarenhet Datadrivna samband Avvikelser från riktlinjer Individuell vårdprocess Information medicinsk kunskap elektroniskt tillgängligt maskintolkningsbart kopplingsbart till individuell information (kliniska beslutsstöd) Okunskap? utbildning Individualiseringsbehov? ny data Nya upptäckter? värdera, studera

6 Riktlinjer Läkaren fattar beslut utifrån evidens och riktlinjer men det innebär att läkaren ofta behöver frångå riktlinjerna Avvikelserna kan stå för individuell anpassning till patienten, ny kunskapsutveckling eller kunskapsbrist Riktlinjeavvikelser, ny litteratur eller upptäckande av nya samband via uppföljningsdata kan alla leda till ny kunskap och nya riktlinjer Läkaren behöver såklart inte följa riktlinjer, men samtidigt kan vi ju inte tillåta oss att göra det sämre för patienten än vad riktlinjerna anger

7 Öppna data (E-delegationen) För vidareutnyttjande av offentligt finansierad kunskap 1. Publicera elektroniskt - PDF-format 2. Maskinläsbar strukturerad form - Excel-format 3. Öppet format/öppen standard - EU:s interoperabilitetsramverk EIF (jfr SOU 2009:86 s. 72) 4. Digitalt tillgänglig - API-format 5. Länkade data - URI-format

8 Prioritera att skapa skyddsnät och bygga bort tidsslöseri Maskinerna måste bli bättre på att fånga upp när det håller på att gå fel (tiopotens fel i doseringen, missar i vårdens övergångar, osv). Mycket tidsslöseri och onödiga flaskhalsar skulle kunna undvikas om några enkla förslag prioriterades. Patientsäkerheten är alltid A och O

9 1. Bättre stöd för läkemedel Läkemedelsbehandling är det enskilt viktigaste området för förbättringar som skulle leda till en bättre och säkrare vård för patienten. Tillgång till patientens hela läkemedelslista med ordinerade, expedierade och i övrigt använda läkemedel måste ordnas. När läkaren förhåller sig till läkemedelslistan behöver informationen kopplas till ordinationsorsak, behandlingsändamål och övrig vårdinformation för att läkaren ska kunna hantera informationen. kunna Läkaren behöver också tillgång till ordinationsstöd och kunskapsstöd som följer läkarens faktiska tankearbete för förslag till behandling och förenklad dokumentation. Mantra: patienten ska veta vad som gäller Dagsläge: plånbokslappen fortfarande bäst?

10 Ad 1. Varför har vi inte redan gemensam läkemedelslista? Olika organisationer har menat olika saker över tid Juridiska missförstånd, organisationers oförmåga och låsningar vid vissa typer av lösningar Den positiva nyheten är ändå att det finns en politisk vilja: Gabriel Wikström lovade på Vitalis 5 april en departementsskrivelse senast vid årets slut, betonat även vid intervju i DN 29 maj På nationell nivå bevakas frågan framförallt av RLIM (Emma Spak) och NEPI (Mikael Hoffmann)

11 Ad 1. Mot gemensam läkemedelslista Hitta-och-titta Åtkomst till Receptregister, Läkemedelsförteckning osv Tillåt direktåtkomst till receptregistret Se till att iterationer sparas i receptregistret Dela information De som vill kan göra sig till dospatienter 4 små justeringar i lagtexter Ordinationer Nationellt register eller journalbaserad ordinationsdatabas? Helt ny registerförfattning Patientsäkerhet eller uppföljning? Patientsäkerhet kräver inte nationellt register (men uppföljning mår bra av det) Ordinationer eller fortsatta recept? Ordinationer kan såväl expedieras på apotek som delas på boende Alla patienter eller bara de som vill? Bara de som vill underlättar juridiken påtagligt (DI mindre ifrågasättande) Vilken info beh vi i realtid från sjh? Info behövs inte i realtid, räcker med bra epikriser och att varningsinformation hålls uppdaterad Journal eller register? Eller båda? Journal är det primära, centralt register riskerar mer driftsstörningar (e-recept avbrott 5 tim 5/4) Arb enl läkemedelsansvarspolicy? Läkemedelsansvarspolicy går att använda redan idag (så varför gör vi inte det?)

12 2. Kunna läsa andra undersökningar Att kunna få fram rätt journalinformation vid besöket kan orsaka tidsspill, oro, felaktig eller fördröjd handläggning, onödiga uppföljande besök och ökade kostnader. Informationen behöver struktureras för att kunna utbytas bättre och bättre kommunikationsvägar behöver undersökas, till exempel att patienten själv äger informationen. Mantra: det ser du väl du har ju dator? Dagsläge: patienten tvingas vara budbärare

13 3. Bättre remissystem En stor del av vårdapparaten arbetar varje givet ögonblick med remisshantering. För att undvika onödigt arbete behövs nationella stöd för adressböcker, mottagarnas kompetensdeklarationer, innehållsmallar och riktlinjer för remisser, både till och från primärvård. Mantra: remisser den tydligaste processen vi har i vården Dagsläge: nationell eremiss under fortsatt utredning

14 4. Undvika dubbeldokumentation All information måste sparas uppsorterat och strukturerat i journalen. Kvalitetsregister, hälsodataregister, ekonomisk uppföljning etcetera måste sedan utgå från den dokumentationen, ingen onödig registrering får förekomma. Mantra: gräv fram svar, strukturera nya svar eller släng frågan Dagsläge: vi dubbeldokumenterar ihjäl oss

15 5. Single sign-on och sessionshantering Inloggningar i system måste bli mycket enklare och inte ta så mycket tid. Sessionshantering krävs för att kunna fortsätta jobbet där jag var när jag byter arbetsplats. Tekniska lösningar för single sign-on finns redan utvecklade. Mantra: ta med dig inloggningsinformationen dit du går Dagsläget: fortfarande fragmenterat, skillnader mellan landsting

16 6. Effektivare intygsprocess En enklare intygsproduktion har stor potential att underlätta för läkaren. Till exempel genom att alla intyg och processer blir elektroniska, att patienten fyller i viss information samt att intygsinformation extraheras ur journalen, tidigare intyg, beslutsstöd eller andra ifyllnadsstöd i vissa situationer. Mantra: fyll på strukturerad information successivt i processen Dagsläget: återstår att gå från blankett till information

17 DATAFÅNGST ÖVERFÖRING Tjänstekontrakt Läkemedel Tjänstekontrakt Diagnos Tjänstekontrakt Åtgärd Tjänstekontrakt Laboratoriesvar Tjänstekontrakt XYZ BEARBETNING EKOSYSTEMET FÖR ATT FÖLJA UPP VÅRDDATA Beräkningar Preparerade data för beräkningar Register / databaser Rapportverktyg Statistik Samband Journalsystem Ordinations -orsak Läkemedel Trigger Potentiella struktureringsverktyg Trigger Individer Presentationer Grupper Vårdenheter etc Riktlinjer Patientadministr Åtgärder a-tiva data Diagnoser Management ÅTERKOPPLING Ej tillräckligt strukturerade journaldata