Är IT en hjälp i vården? Hur hanteras patientsäkerheten i ett nationellt perspektiv?

Transkript

1 Är IT en hjälp i vården? Hur hanteras patientsäkerheten i ett nationellt perspektiv? Björn Strihagen, civilingenjör (bjorn08@strihagen.se) Projektledare NOD (Nationell ordinationsdatabas för läkemedel) Teknisk samordnare NPÖ (Nationell patientöversikt) Teknisk samordnare Nationellt biobankregister SAMTIT

2 Är IT en hjälp i vården? IT = informations-teknik» Är information en hjälp i vården?» Är teknik det bästa sättet att få denna information?

3 Ärendehantering - grundprocess START SAMLA INFO BESLUT KLAR ÅTGÄRD Vilken branch jobbar ni inom?

4 Är IT det bästa sättet? Vad är IT bra på?» Information kan delas, kopieras och distribueras» Stora volymer» Enkelt att lagra och plocka fram» Urval, sortering, sammanställning» Automatiska kontroller och beräkningar

5 Är IT det bästa sättet? Vad är IT mindre bra på?» Kräver klumpiga terminaler» Svårt att förstå sig på» Krångligt och tidskrävande att använda» Kräver inloggning» Sårbart Men vänta ett tag, är detta verkligen naturlagar? Vilken del av svårigheten beror egentligen på IT och vilken beror på det bakomliggande problemet? Vad är alternativet?

6 Hur mycket är rimligt att satsa på IT?» Om vi nu leker med tanken att information är centralt i vårdprocessen och att IT är det bästa sättet att få tillgång till den, hur mycket är det då rimligt att IT får kosta?» Som jämförelse: i bank- och finansbranschen utgör IT ca 15% av företagets totala kostnad.» Inom svensk vård är mostvarande siffra 3%.

7 Så vad gör vi - dags att jobba för brödfödan!

8 Nationella IT-strategin Vården på Webben NPÖ, NOD, PLI, SIL, Biobank, 1177 BIF, SITHS, Sjunet TIS, RIV, EHRCOM, NI Patientdatalag

9 Nationell patientöversikt (NPÖ) Patientöversiktstjänst Tillämpning Grundtjänst Integrationstjänster A B Införandetjänst Leverantörens ansvar Huvudmannens ansvar Anslutningstjänst (option) A Anslutning B Vårdsystem Vårdsystem Vårdsystem

10 Nationell patientöversikt - hitta och titta Vård- och omsorgstagare: Karl Anka, Uppmärksamhetssignal Diagnos Funktionstillstånd Vård- och omsorgstjänst STOP Läkemedelsöverkänslighet Smitta OBS Sjukdom Funktion Tjänst Palliativ vård Diabetes Fler PADL Rörelsehinder Primärvård Specialistvård Hemtjänst Hemsjukvård Läkemedel Alvedon 500mg 1-2 tabl/dag U Soloft 500 mg 1-2 tabl/dag F Losec 500 mg 1-2 tabl/dag U Fler Undersökningsresultat Klinisk kemi Röntgen EKG Fler Fler besök inskriv Vårdkontakt nu besök Vårdokument Inskrivningsanteckning Epikris Daganteckning Fler t

11 Information i patientöversikten Diagnos Informationsmängd Vård- och omsorgstagare Uppmärksamhetssignal: läkemedelsöverkänslighet, smitta, palliativ vård, viktiga nuvarande diagnoser Vård- och omsorgstjänst: primärvård, specialistvård, hemtjänst, hemsjukvård Läkemedel: av vårdgivaren förskrivna, uthämtade från Apoteket, av vårdgivaren ordinerade Vårdkontakt: genomförd, bokad Patientidentifikation, patient närstående, patient tolkbehov Uppmärksamhetssignal, uppmärksamhetssignal samband, uppmärksamhetssignal fritext, uppmärksamhetssignal överkänslighet, läkemedelsöverkänslighet Bedömt tillstånd, iakttagelse Vård- och omsorgstjänst PALL-modellen exklusive patient, samtycke, hälso- och sjukvårdspersonal, arbetsplats Vårdkontakt Centrala klasser i VTIM

12 Information i patientöversikten (forts) Vårdplanering: vårdplan Informationsmängd Vårddokument: epikris, intagningsanteckning, daganteckning, öppenvårds-anteckning, öppenvårds-sammanfattning, <specialitet>anteckning Funktionstillstånd: PADL, funktionsnedsättning Undersökningsresultat: klinisk kemi, röntgen med text och bild via länk, EKG med text och bild via länk, immunologi, farmakologi, mikrobiologi inklusive virologi och bakteriologi, konsultremiss Centrala klasser i VTIM Aggregat av bedömt tillstånd, iakttagelse, Åtgärd Bedömt tillstånd, Iakttagelse Vårdbegäran, vårdplan, Vårdprocess Vårdbegäran, önskad åtgärd, analysobjekt, svar på vårdbegäran

13 Nationell ordinationsdatabas - NOD (nytt namn: Patientens ordinerade läkemedel- POL) Syfte: att öka vårdkvalitén, sänka kostnaderna och rationalisera läkemedelsprocessen. En (1) aktiv åtkomstpunkt till information om patientens läkemedel.

14 Vad kan man göra mha NOD?» Vård och omsorspersonal kan via NOD» Se och registrera ordinationer och förskrivningar läkemedel, anvisningar, orsak, ändam ål, användningsanv. dosering, behandlingstid, läkemedelsnotat» Se utlämnat (via läkemedelsförteckningen)» Se och registrera överkänslighet» Göra automatiska kontroller överkänslighet, interaktioner, dubblering, amning, graviditet, njurfunktion, biverkningar, feldosering» Registrera utdelade läkemedel mängd, tidpunkt» Våga sätta ut» Ange dosering på ett enhetligt sätt» Patienten kan» Se samma sak som Vård ochomsorspersonal» Lägga in sina egna receptfria läkemedel» Göra egna noteringar om behandlingen» För forskning och uppföljning kan man» Se avidentifierad information om faktisk användning dygnsdoser» Stoppa / återkalla läkemedel pga biverkningar

15 Men varför tar det sån tid och vad kan vi alla bidra med?

16 Juridik och föreskrifter

17 Många inblandade

18 Det är inte lätt att förklara för den som inte begriper /Ingemar Stenmark

19 Ibland är det faktiskt svårt att få tekniken att fungera.

20 Det är inte alltid det finns rätt incitament. (Vem bryr sig?)» Vad kostar verksamheten?» Vad producerar verksamheten?» Är investeringen lönsam?

21 Vad kan vi alla bidra med?» Ni har idéerna och behoven! Stå på barikaderna och försvara nyttan ur verksamhetens och patientens perspektiv. Ni är de enda som kan göra det!» Don t take no for an answer! Vad hindrar att alla lönsamma satsningar genomförs? Vem är egentligen till för vem?» Ställ upp som försökskaniner. Någonstans måste ju lösningarna testas i praktiken.

22 Tillsammans kommer vi att förvekliga visionen