Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Transkript

1 Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet är en modell som stöder ett systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation med nationellt fackspråk 1. Modellen utgår från ett behovsorienterat arbetssätt. Modellen prövas för närvarande i tre kommuner. Resultatet från försöksverksamheten kommer bland annat att ge svar på hur de olika stegen i det systematiska arbetssättet fungerar i praktisk tillämpning och med lokala it-system. Resultatet kommer även att ge underlag till färdigställande av den version av modell som introduceras 2013 och för utveckling av olika stöd till införande och användning av modellen. En avgränsad del av modellen kommer att introduceras 2013 som ett första led innan den gemensamma informationsstrukturen är färdigutvecklad 2. Introduktionen kommer att omfatta ett systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation med tillämpning av Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, 3 för att beskriva och bedöma behov. Den utgör också underlag till utförarens planering av genomförandet. När den gemensamma informationsstrukturen är färdigutvecklad skapar den förutsättningar för kommuner och privata utförare att utveckla it-system i linje med nationell e-hälsa. Fortsatt utvecklingsarbete inom gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten kommer att leda fram till beskrivning av hela processen och den information som behöver dokumenteras inom äldreomsorgen. Utveckling av stöd till införande av gemensam informationsstruktur inom äldreomsorgen kommer att ske inom Socialstyrelsens uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Målsättning för år 2012 är att vid årets utgång: test och utvärdering av modellen i försökskommuner är utförd stöd till implementering är utarbetat och testat handlednings- och utbildningsmaterialet är utarbetat och testat nödvändiga informationsinsatser är genomförda nationella handledare för utbildning av lokala processledare är rekryterade Målsättning för år är att: genomföra utbildning av lokala processledare det finns regionala nätverk ta fram plan för utbildningsstöd efter Att beskriva behov och insatser med nationellt fackspråk utveckling av en nationell modell för systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation inom äldreomsorgen. Stockholm: Socialstyrelsen; Rapport. 2 Att beskriva och bedöma behov med nationellt fackspråk inom äldreomsorgen plan för utveckling och introduktion. Stockholm: Socialstyrelsen; Rapport 3 Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen;

2 modellen kompletteras med insatser det finns plan för insamling av uppgifter om behov Behovsorienterat synsätt Rapporter från såväl tillsyn som forskning visar att utredningar ofta saknar en tydlig beskrivning och bedömning av vilka behov den äldre personen har. Däremot finns omfattande beskrivning av sjukdomshistoria, brister i bostaden och närmiljön. Hur dessa faktorer påverkar den äldre personens eget genomförande av olika handlingar och aktiviteter i den dagliga livsföringen beskrivs sällan och bedömningen inriktas i stället direkt på en matchning av det lokala utbudet av insatser. Det innebär att behov uttrycks direkt i termer av insatser och tjänster, t.ex. den sökande har behov av matdistribution på grund av en stroke. Detta arbetssätt ställer inga krav på vare sig handläggaren eller den sökande, det är enkelt och konkret och innebär att det egentliga behovet inte utreds utan leder direkt till beslut om de insatser som redan finns tillgängliga i det kommunala utbudet. Arbetssättet kännetecknar en utbudsstyrd organisation. För att verkligen utreda behov måste man förstå vad som är problemet för den sökande just nu och hur mycket det begränsar den dagliga livsföringen. Det kräver en bredare beskrivning av den enskildes situation och svårigheter för att bedöma vilka begränsningarna är och deras omfattning. I stället för att matcha direkt till utbudet, t.ex. matdistribution i det tidigare exemplet, behöver handläggaren gå igenom den äldre personens eget genomförande av olika aktiviteter, t.ex. att planera för matlagning eller inköp, handla, hantera pengar, ta sig till och från affär, lyfta och bära, tillaga mat, duka fram och plocka undan, diska eller att äta. En sådan utredning leder till flera olika handlingsalternativ men också till att otillfredsställda behov blir synliggjorda. Detta arbetssätt kännetecknar en behovsstyrd organisation. Det kan te sig enkelt att bedöma behov, men forskningen visar att behovsbedömning till skillnad från insatsbedömning ställer större krav på handläggaren och ökar kravet på en professionell kunskap. För att även fånga och tillgodose behov av trygghet, gemenskap och meningsfullhet som är några av de bakomliggande värden som finns i målen för socialtjänstens insatser till äldre personer ställs det ännu större krav på handläggarens kompetens och professionalitet. Det är tydligt att det behövs stöd både för att stärka ett behovsorienterat synsätt och för att åstadkomma en ändamålsenlig dokumentation hos handläggaren. Klassifikation av funktionshinder och funktionstillstånd, ICF Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) tillhandahåller ett gemensamt språk och ett kodsystem för beskrivningar av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, utan koppling till specifika sjukdomstillstånd. Klassifikationen är professionsneutral och kan användas av såväl personal inom hälso- och sjukvården som i socialtjänsten. Syftet med ICF är att: vara ett gemensamt språk för att beskriva hälsa 4 och hälsorelaterade tillstånd tillhandahålla jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av verksamheter samt över tid ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, deras konsekvenser och bestämningsfaktorer 4 Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. Socialstyrelsens termbank

3 skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem ICF utgår från individens perspektiv och skapar förutsättningar för en helhetsbeskrivning av individens livssituation Figur 1. ICF-modellen med de olika komponenterna och interaktionen mellan dessa Hälsotillstånd Kroppsfunktion & anatomisk struktur Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer Klassifikationen bygger på en biopsykosocial modell (figur 1) som förutsätter interaktion mellan fyra olika komponenter: kroppsfunktioner och kroppsstrukturer, aktiviteter, delaktighet, omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Det finns åtta olika kapitel inom kroppsfunktioner respektive kroppsstrukturer. Dessa beskriver de anatomiska strukturerna respektive de psykologiska och fysiologiska funktionerna. Inom aktivitet och delaktighet finns det nio kapitel och inom omgivningsfaktorer fem kapitel. ICF tillhandahåller ett gemensamt språk och ett kodsystem för beskrivningar av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, utan koppling till specifika sjukdomstillstånd utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Klassifikationen är professionsneutral och kan användas av många, inte bara personal inom hälso- och sjukvården, utan även av personal i socialtjänsten. Syftet med ICF är att: vara ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd tillhandahålla jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av verksamheter samt över tid ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, deras konsekvenser och bestämningsfaktorer skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem ICF utgår från individens perspektiv och skapar förutsättningar för en helhetsbeskrivning av individens livssituation. Nationell modell för äldreomsorg Modellen (figur 2) har Socialstyrelsen utvecklat utifrån flera regeringsuppdrag bl.a. Öppna jämförelser och Nationellt fackspråk. Den version som föreligger i december 2011 är utvecklad för att stödja ett systematiskt arbetssätt med ett behovsorienterat synsätt. Den stödjer också en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation om den enskildes behov och insatser, där informationen är beskriven med enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp

4 utifrån ICF. Utöver den strukturerade dokumentationen ska det även finnas möjlighet att dokumentera i fritext. Modellen omfattar delar av handläggningsprocessen, genomförandeprocessen och uppföljningen och är avsedd att användas av både handläggare och utförare. Modellen och den översiktliga beskrivningen i figur 1 omfattar inte alla delar som det ställs krav på i lag, förordning och föreskrift för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Det innebär att det behövs fler informationsmängder för att täcka hela behovet av dokumentation i socialtjänstprocessen, vilket kommer att ske inom ramen för den fortsatta utvecklingen av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Figur 2. Modellen och de olika delarna i det systematiska arbetssättet. Modellen är en del i arbetet med att skapa förutsättningar för: rättsäkerhet, likvärdig hantering av ansökan, utredning, planering och uppföljning i hela landet att beskriva vilka behov som ingår i ansökan och vilka behov som bedömts ska tillgodoses med stöd och hjälp transparens, ökad tydlighet och bättre möjlighet till insyn i handläggningsprocessen för den enskilde organisering och resursplanering utifrån individernas behov utveckling av säker informationsöverföring, minskad dubbeldokumentation bättre underlag för planering av genomförandet och rapporteringav vad som är utfört uppföljning av resultat, mål och upplevelse av kvalitet på individnivå verksamhetsuppföljning som är jämförbar på lokal och nationell nivå utveckling av ändamålsenlig dokumentation i enlighet med nationell strategi för e- hälsa utveckling av den nationella statistiken utveckling av en evidensbaserad praktik

5 Från och med 2013 kommer Socialstyrelsen att erbjuda vägledning och utbildning i behovsoch processinriktat arbetssätt och att beskriva och bedöma behov med tillämpning av ICF. Kontaktperson för introduktion och utveckling av vägledning och stöd för att beskriva och bedöma behov med ICF: Ann-Kristin Granberg, Telefon ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Kontaktperson för ICF och utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten: Ann-Helene Almborg Telefon ann-helene.almborg@socialstyrelsen.se