Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
|
|
- Barbro Åberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
2
3 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet (typ) Typbegrepp dynamiskt Typ av agerande som kan utföras i vård och omsorg. Vård- och omsorgsaktivitet är en specifik typ av aktivitet som utförs i kärnprocess för vård och omsorg. 2.2 Aktivitetsansvar Ett aktivitetsansvar gäller för en Vård- och omsorgsaktivitet och en Personroll. En Vård- och omsorgsaktivitet kan ha flera olika Aktivitetsansvar som innehas av olika Personroller och/eller Artefaktroll. En Vård- och omsorgsaktivitet har dock alltid minst ett ansvar (initieringsansvar) som innehas av en Uppdragsroll (via Personroll). Aktivitetsansvar som innehas av Vård- och omsorgstagare i form av uppgift att utföra en Vård- och omsorgsaktivitet. 2.3 Aktivitetsplan (typ) Typbegrepp Standardiserad aktivitetsplan med rekommenderade aktiviteter (Aktivitet (typ)) för en process. Inom vård och omsorg kan en aktivitetsplantyp vara en standardiserad plan som omfattar tillståndsidentifierande och/eller hälsoproblemsåtgärdande vård- och omsorgsaktiviteter (Aktivitet (typ)) vid specifika typer av hälsorelaterade tillstånd (Tillstånd (typ)). En aktivitetsplantyp inom vård och omsorg är en standardiserad aktivitetsplan som är framtagen för att stödja och styra upprättande av aktivitetsplaner (t.ex. Hälsoärendeplan) vid specifika typer av hälsorelaterade tillstånd (Tillstånd (typ)). Standardvårdplan för omvårdnadsaktiviteter, aktivitetsförslag i ett vårdprogram etc. 2.4 Aktivitetssamband Samband mellan en Vård- och omsorgsaktivitet och en annan. T.ex. kan en aktivitet ingå i en annan som ett arbetsmoment. ingår i, består av, föregår 2.5 Aktivitetsstatus cstatus för en Vård- och omsorgsaktivitet i dess livscykel. Begreppet avser alla de status som en aktivitet har i sin livscykel vilket innebär att vi t.ex. kan följa aktiviteten från föreslagen till utförd. Egenskaper: Gäller exakt en Vård- och omsorgsaktivitet
4 planerad, accepterad (av individ), bokad, pågående, avslutad, utvärderad med mera. 2.6 Aktörsroll Roll för aktör inom kärnprocess för vård och omsorg. Aktör kan vara en Fysisk person eller en Artefakt. Specialiseras i Personroll och Artefaktroll. Vård- och omsorgstagare, uppdragsroll för professionell aktör samt en inopererad pacemaker är exempel på aktörsroller Artefakt Föremål som formats av människa (Norstedts svenska ordbok) Maskin (t.ex. EKG-apparat, Dialysapparat), mjukvara (t.ex. bevakningssystem) 2.9 Artefaktroll Aktörsroll som innehas av en Artefakt Bedömt hälsorelaterat tillstånd Hälsorelaterat tillstånd vars innebörd och/eller uppkomst har bedömts och beskrivits av Professionell aktör. Begreppet avser ett eller flera Uppfattat hälsorelaterat tillstånd som av Uppdragsroll (Professionell aktör) bedömts tillhöra en viss kategori av Hälsorelaterat tillstånd. Kategoriindelning kan ske utifrån olika kriterier såsom trolig uppkomstmekanism, funktionsinskränkning, organpåverkan, allvarlighetsgrad,prognos mm. ICD ICF och SNOMED CT är tänkbara terminologier, klassifikationer och kodverk att använda för Bedömt hälsorelaterat tillstånd 2.11 Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som innebär att en Aktörsroll utför något med en Vård- och omsorgstagare som direkt interagerar med dennes Hälsoförhållande. Aktiviteten kan t.ex. bestå av att ta ett prov som underlag för att uppfatta aspekt av ett Hälsoförhållande eller en behandling/insats som direkt påverkar en eller flera sådana aspekter. Specialiseras i Ta fram underlag för att uppfatta hälsoförhållande och Påverka hälsoförhållande. Egenskaper ärvs från Vård- och omsorgsaktivitet.
5 Omfattar det som i dagligt tal benämns insats inom socialtjänst eller vårdaktivitet i hälso- och sjuvkvård. KVÅ är exempel på en förteckning över direkta interaktioner med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande Fysisk person Enskild människa som har rättskapacitet (Norstedts svenska ordbok) 2.13 Företrädare Person med relation till vård- och omsorgstagaresom på juridisk grund kan göra ställningstaganden (som normalt görs av Vård- och omsorgstagaren själv) för en Vård- och omsorgstagare inom Vård och omsorgsprocessen Hälsobeskrivning (typ) Typbegrepp av en typ av tillstånd (Hälsorelaterat tillstånd) i en extern källa såsom t.ex en terminologi, ett kodverk eller en klassifikation. Kod i ICF, Kodb i ICD 10 och term i SNOMED CT Hälsofrågeställning Framställan angående Fysisk persons hälsa riktat till vård- och omsorgspersonal (Uppdragsroll). Hälsofrågeställningen initierar vård och omsorgsprocessen och därigenom också vanligen ett Hälsoärende. Hälsofrågeställning framställs om en Vård- och omsorgstagare för att erhålla en professionell bedömning av Hälsoförhållande samt bedömning av behov (Behovsbedömning) av Vård- och omsorgsaktiviteter. Vård- och omsorgstagaren själv, eventuellt via annan person (Person med relation till vård- och omsorgstagare) i vård- och omsorgstagarens omgivning, eller professionell aktör (Uppdragsroll) framställer hälsofrågeställningen. Hälsofrågeställningen kan närmast kategoriseras som en extern framställan eller en begäran om en konsultation hos Professionell aktör beträffande fråga om en persons hälsa (Hälsoförhållande). Frågan har sitt ursprung i något fenomen/tecken/symtom (Hälsorelaterat tillstånd) på, alternativt oro eller risk för, bristande hälsa (Hälsoproblem (typ)), som individen vill ha bedömt och eventuellt hjälp med (kan inkludera önskemål om Aktivitet (typ)). Framställan kan också innehålla personens eventuella egna uppfattning om vad fenomen/tecken/symtom (Hälsorelaterat tillstånd) orsakas av. Framställan orsakad av symtom i form av huvudvärk, oro för hjärntumör, ärftlig risk för hjärtinfrakt eller önskemål om körkortsintyg Hälsoförhållande Det samlade hälsoläget (livs- och levnadsbetingelserna) för en person vid en viss tidpunkt. Hälsoförhållande avser ett faktiskt, reellt tillstånd som omfattar samtliga faktorer/aspekter av hälsa. Hälsoförhållandet kan
6 svårligen uppfattas och beskrivas i sin helhet. Begreppet hälsoförhållande utgår från WHO:s definition av hälsa och kan konkretiseras utifrån ICF:s fem hälsokomponenter. Hälsoförhållande är alltså komplext och sammansatt och kan svårligen varken uppfattas eller beskrivas i sin helhet. Det är Vård- och omsorgstagares hälsoförhållande som vård och omsorg avser att påverka med insatser/åtgärder (Vård- och omsorgsaktivitet). Startpunkten i Vård- och omsorgsprocessen utgörs av någon aspekt av hälsoförhållande som observeras (Hälsorelaterat tillstånd), och som ger upphov till en Hälsofrågeställning. Vård- och omsorgstagarens hälsoförhållande är också processobjekt (förädlingsobjekt) och output/utfall för processen. Utfall är det hälsoförhållande som råder när aktiviteterna i processen har haft sin inverkan. Anm.: Observera att ordet insats kan ha olika betydelser i detta dokument. Den ena är på åtgärder inom socialtjänsten. Den andra är benämningen på input i process enligt definition i ISO 9000: Hälsoproblem Ett Hälsorelaterat tillstånd som av Personroll betraktas som problem eller bekymmer. Betraktandet görs av Personroll som kan vara såväl Uppdragsroll (Professionell aktör) som Vård- och omsorgstagaren själv. Ett hälsoproblem kan vara: Åtgärdsmotiverande hälsoproblem, Ej åtgärdsmotiverande hälsoproblem eller av professionell aktör (Uppdragsroll) Ej bedömt hälsoproblem. Om ett hälsoproblem är åtgärdsmotiverande eller ej avgörs av professionell aktör Hälsoproblem (typ) Typbegrepp Kategori av Hälsorelaterat tillstånd som av Personroll kan betraktas som problem eller bekymmer. Kategorisering av hälsorelaterade tillstånd som betraktas som hälsoproblem kan ske utifrån kodverk, klassifikationer eller terminologier såsom ICD, ICF eller SNOMED CT. Jämför med termbankens terminologiska definition av hälsoproblem: Tillstånd karaktäriserat av brister i det fysiska, psykiska eller sociala välbefinnandet vid ett visst tillfälle. Diagnos enligt ICD Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som syftar till att åtgärda ett identifierat Åtgärdsmotiverande hälsoproblem. Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet innebär Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande såsom det uppfattats, bedömts och beskrivits som ett eller flera Hälsoproblem Hälsorelaterat tillstånd En eller flera av Aktörsroll observerade aspekter av en persons Hälsoförhållande Vård och omsorgsprocessen förutsätter att olika aspekter av Hälsoförhållande observeras, uppfattas, bedöms och beskrivs. När en eller flera aspekter av en Vård- och omsorgstagares Hälsoförhållande observerats benämns detta som Hälsorelaterat tillstånd. Vård och omsorgstagaren (Vård- och omsorgstagare) själv, professionell aktör (Uppdragsroll) eller annan person (Person med relation till vård- och omsorgstagare) kan vara den som observerar och beskriver. En Artefakt i form av exempelvis en övervakningsutrustning kan också observera och registrera någon aspekt av ett Hälsoförhållande. Däremot kan endast mänskliga aktörer uppfatta det observerade tillståndet (Uppfattat hälsorelaterat tillstånd).
7 Hälsorelaterat tillstånd karaktäriseras därför dels av vem/vad som står för observationen, dels av vilken aspekt av hälsoförhållande som observerats. För, en enskild person kan härmed flera hälsorelaterade tillstånd föreligga vid en och samma tidpunkt. Ett hälsorelaterat tillstånd kan ha samband (Tillstånd samband) med andra hälsorelaterade tillstånd, t.ex. kan ett hälsorelaterat tillstånd ingå i eller bestå av andra. I vård och omsorgsprocessen anges olika hälsorelaterade tillstånd i ett flertal olika processteg. på detta är individens observation och uppfattning om sitt hälsoförhållande i samband med Hälsofrågeställning respektive en professionell aktörs uppfattning vid Behovsbedömning. Tillstånd som beskrivs i olika skeden av processen är Uppfattat hälsorelaterat tillstånd Bedömt hälsorelaterat tillstånd 2.21 Hälsoärende Administrativt begrepp för en sammanhållen vård och omsorgsprocess. Hälsofrågeställningen och allt vad den leder till ifråga om aktiviteter, observationer, uppfattningar, bedömningar, aktivitetsplaneringar och utförande av aktiviteter (för båda huvudsyftena) ingår i ett hälsoärende. Hälsoärende är därmed en identitetsbärare för det som ingår i en vård- och omsorgsprocess Hälsoärendedelplan Aktivitetsplan som är en del av en Hälsoärendeplan. Hälsoärendedelplan är ett utsnitt ur en Hälsoärendeplan, som är den samlade aktivitetsplanen för en viss vård- och omsorgsprocess. Hälsoärendedelplan kan exemplevis omfatta ett av de två huvudsyftena i processen, Aktivitetsplan avseende hälsotillståndsidentifierande aktiviteter respektive Aktivitetsplan avseende hälsoproblemsåtgärdande aktiviteter. Ett annat exempel på hälsoärendedelplan är aktiviteter som utförs av en viss kategori av Professionell aktör i ett Hälsoärende. Utsnittet kan även omfatta aktiviteter under exempelvis en viss tidsperiod eller aktiviteter som utförts vid en viss enhet (Strukturenhet) Hälsoärendeplan Samlad Aktivitetsplan för ett visst Hälsoärende. Hälsoärendeplan är en Aktivitetsplan för de samlade Vård- och omsorgsaktiviteterna i en viss vård- och omsorgsprocess (ett visst Hälsoärende). Hälsoärendeplanen inkluderar (liksom alla Aktivitetsplaner) Vård- och omsorgsaktivitet med alla dess Aktivitetsstatus (planerad, pågående, avslutad mm). En hälsoärendeplan kan ingå i en heltäckande plan för all vård och omsorg för en Vård- och omsorgstagare (Vårdoch omsorgstagarplan) som en Delplan. Hälsoärendeplanen kan i sin tur bestå av olika delplaner (Hälsoärendedelplan) Hälsoärendeplansamband Aktivitetsplansamband mellan två Hälsoärendeplaner. Hälsoärendeplansamband visar t.ex. att en hälsoärendeplan kan omfatta samma aktivitet en annan. En Vård- och omsorgstagare kan ha flera Hälsoproblem som hanteras i olika Hälsoärenden som pågår samtidigt. Vissa aktiviteter i de parallella hälsoärendena kan vara beroende av varandra så att hanteringen av planen påverkas. Sådana
8 samband mellan två hälsoärendeplaner benämns hälsoärendeplansamband Hälsoärendeplanspecifikation Aktivitetsplanspecifikation mellan Hälsoärendeplan och Vård- och omsorgsaktivitet, specifikation av Vård- och omsorgsaktiviteter och dess roller i en Hälsoärendeplan. Specifikationen visar på vilket sätt en Vård- och omsorgsaktivitet ingår i en Hälsoärendeplan. Kan visa i vilken sekvens aktiviteter skall utföras, om det finns specifika villkor för utförandet, om det finns alternativa aktiviteter etc Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som innebär att Aktörsroll uppfattar, bedömer, planerar eller utvärderar något, alternativt hanterar aktivitet som berör en Vård- och omsorgstagares Hälsoförhållande. Dessa typer av aktiviteter utgör Vård- och omsorgsaktiviteter i processen men är innehållsmässigt skilda från de aktiviteter som utförs direkt med Vård- och omsorgstagaren för att kartlägga eller påverka dennes Hälsoförhållande. Vid indirekt interaktion tänker en Aktörsroll om en Vård- och omsorgstagare medan Aktörsrollen vid direkt interaktion gör något med denne. Indirekt interaktion kan t.ex. vara att uppfatta ett provresultat, att bedöma behov av ytterligare direkta aktiviteter eller att resurssätta en direkt aktivitet. Vård- och omsorgstagaren kan själv delta precis som i alla andra Vård- och omsorgsaktiviteter. Egenskaper ärvs från Vård- och omsorgsaktivitet. Vård- och omsorgsaktiviteter med indirekt interaktion med Vård- och omsorgstagares Hälsoförhållande specialiseras i sin tur i: - Uppfatta (t.ex. uppfatta Hälsofrågeställning, uppfatta Hälsoförhållande/Hälsorelaterat tillstånd mm) - Bedöma (t.ex.behovsbedömning avseende hälsotillståndsidentifierande aktiviteter behovsbedöma avseende hälsobehov respektive behov av aktiviteter, bedöma om ett Hälsorelaterat tillstånd utgör Åtgärdsmotiverande hälsoproblem, bedöma utfall av aktivitet/process mm.) - Upprätta plan (t.ex. upprätta Aktivitetsplan, att planera ordningsföljd av aktiviteter mm.) - Utvärdera (t.ex. utvärdera den samlade effekten av aktiviteter i en process i Utvärdera effekt på hälsoförhållande) - Hantera aktivitet (i vyn Resurssättning & framställan) (t.ex. Boka resurs för aktivitet och Boka tid för aktivitet) De olika sambanden i specialiseringarna ovan är härledda ur Indirekt interaktionssamband och Samband AktivitetTillstånd. på indirekt interaktion kan vara en teamkonferens för att bedöma behov av aktiviteter för en vård- och omsorgstagare. Jämför Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande Indirekt interaktionssamband Samband mellan Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande och antingen en Hälsofrågeställning, ett Hälsoärende, en Aktivitetsplan eller en annan Vård- och omsorgsaktivitet. Detta är ett begrepp som beskriver de olika samband som kan finnas mellan indirekta aktiviteter (för att uppfatta skapa, bedöma och hantera Hälsofrågeställning, Hälsoärende, Aktivitetsplan och Vård- och omsorgsaktivitet. Se vidare: Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande upprätta (Aktivitetsplan), Initiera/uppdatera (Hälsoärende), uppfatta (Hälsofrågeställning), bedömt behov av (Vård- och omsorgsaktivitet)
9 2.28 Kontinuitetsansvar Planrelaterat ansvar som innebär ett samordnings- och bevakningsansvar för alla aktiviteter som ingår i en aktivitetsplan. Ansvar som en Professionell aktör har för samordning och bevakning avvård- och omsorgsaktiviteter i en Aktivitetsplan. Kontinuitetsansvar kan finnas för alla olika nivåer av aktivitetsplaner såsom Vård- och omsorgstagarplan, Hälsoärendeplan och Hälsoärendedelplan. För processorientering är kontinuitetsansvar för Hälsoärendeplan centralt. För helhetssyn på Vård- och omsorgstagare är kontinuitetsansvar förvård- och omsorgstagarplan centralt. Ansvaret är planrelaterat eftersom all hantering och styrning av aktiviteter (och därmed förutsättningar för att tillgodose kontinuitet) utgår från aktivitetsplanen Metod (typ) Typbegrepp Dokumenterat sätt att utföra en Aktivitet (typ) Närstående Person med relation till vård- och omsorgstagare som en Vård- och omsorgstagare anser sig ha en nära relation till Person med relation till vård- och omsorgstagare Personroll som har en relation till en Vård- och omsorgstagare. Vård- och omsorgstagare kan även ha relationer till personer i sin omgivning som är av annan karaktär än Närstående och Företrädare. Det kan med andra ord finnas ytterligare specialiseringar av Person med relation till vård- och omsorgstagare Personroll Aktörsroll som innehas av en Fysisk person Planrelaterat ansvar Ansvar som en Uppdragsroll kan ha för en Aktivitetsplan (och därmed för Hälsoärendeplan). Ett ansvar som måste finnas för varje Aktivitetsplan är Kontinuitetsansvar. Specialiseras i Kontinuitetsansvar 2.34 Professionell aktör Personroll som utifrån sin yrkeskunskap utför Vård- och omsorgsaktiviteter.
10 Professionell aktör utgår från en yrkeskompetens och inte från en viss anställning eller uppdrag i en viss organisation som benämns Uppdragsroll. Professionell aktör är en person som kan inneha en eller flera Uppdragsroller i en vård- och omsorgsprocess Resurs En kapacitet som används i en Vård- och omsorgsaktivitet. Visar en identifierad förekomst av en resurs. En resurs som används i vård och omsorg kan vara av olika slag; Personal i Uppdragsroll (t.ex. sjuksköterska, läkare, biståndshandläggare) Material (t.ex. läkemedel, bandage, implantat) Materiel (resurser som kan återanvändas, t.ex vårdplats, EKG-apparat, lokal, pengar som bistånd) Se vidare Resurs (Typ) 2.36 Resurs (Typ) Typbegrepp Typ av kapacitet som vars användning kan beskrivas för en Aktivitet (typ) eller specifikt för en Vård- och omsorgsaktivitet. Personal (t.ex. sjuksköterska, läkare, biståndshandläggare) Material (resurser som förbrukas, t.ex. läkemedel, bandage) Materiel (resurser som kan återanvändas, t.ex vårdplats, EKG-apparat, lokal) 2.37 Resursutnyttjande Visar vilka resurser (Resurs, Resurs (Typ)) som planerats in, nyttjas eller har nyttjats i en Vård- och omsorgsaktivitet. Om resursen redan har nyttjats eller inte beror på aktivitetens aktuella status (Aktivitetsstatus). Ett nyttjande kan visa på antingen en identifierad Resurs eller en typ av resurs (Resurs (Typ)). Till exempel kan en inplanerad aktivitet visa att man behöver en resurs av typ läkare, när den sedan är utförd visar den på den läkare som faktiskt har utfört aktiviteten Samband AktivitetTillstånd Samband mellan en Vård- och omsorgsaktivitet och ett Hälsorelaterat tillstånd. Samband kan vara av olika slag, t.ex. ett Hälsorelaterat tillstånd kan vara resultat av eller underlag för av en Vård- och omsorgsaktivitet Samband AktivitetVärde tillståndstyp Samband mellan en Vård- och omsorgsaktivitet och ett Värde Tillståndstyp. Kan vara av olika slag, t.ex. en aktivitet kan ha som syfte eller mål att uppnå ett visst värde( Värde Tillståndstyp) på ett visst Hälsorelaterat tillstånd. Aktiviteten farmakologisk behandling ska åstadkomma blodtryck 140/80 hos patienten
11 2.40 Samband HälsoärendeplanHälsorelaterat tillstånd Samband AktivitetsplanHälsorelaterat tillstånd som gäller mellan en Hälsoärendeplan och ett Hälsorelaterat tillstånd. Aktiviteterna i en hälsoärendeplan är föranledda av vissa och leder till andra Hälsorelaterat tillstånd. Det är samband mellan de samlade aktiviteterna i hälsoärendeplanen och ett visst Hälsorelaterat tillstånd som avses med hälsoärendeplan tillståndssamband. Kan vara av olika slag, t.ex. en Hälsoärendeplan kan motiveras av ett Hälsorelaterat tillstånd Samband HälsoärendeplanVärde Tillståndstyp Samband AktivitetsplanVärde Tillståndstyp mellan Hälsoärendeplan och ett Värde Tillståndstyp. Beskriver vilka möjliga värden som det Hälsorelaterat tillståndet kan anta i sitt samband med en Hälsoärendeplan. Kan vara av olika slag, t.ex. en Hälsoärendeplan kan ha som syfte eller mål att uppnå ett värde (Värde Tillståndstyp). De samlade aktiviteterna i en hälsoärendeplan för hälsoärende utifrån hälsofrågeställning höftledsbesvär (röntgen av höft, höftledsoperation, sjukgymnastik) ska åstadkomma gångförmåga på 5 km för patienten Strukturenhet Identifierbart sammanhang där vård och omsorgspersonal (Professionell aktör i Uppdragsroll) utför uppgifter. Strukturenhet kan utgöras av en enhet i en linjeorganisation eller av ett processteam med aktörer från en eller flera organisatoriska linjeenheter Styrinstrument (typ) Typbegrepp Instrument som innehåller regler, riktlinjer eller rekommendationer med syfte att påverka agerande inom vård och omsorg Ställningstagande Åsikt (uttryckt eller förmodad) från Vård- och omsorgstagare eller dess Företrädare om en Vård- och omsorgsaktivitet eller en Aktivitetsplan. Ställningstagande kan vara att samtycka eller icke samtycka. Att avstå från att ta ställning betraktas som implicit samtycke. Aktiviteter som kräver ställningstagande kan vara planering, bedömning eller direkt interaktion med vård och omsorgstagares hälsoförhållande som utförs av professionell aktör i en vård och omsorgsprocess. Kan t.ex. visa att individen har samtyckt till en Aktivitetsplan eller en behovsbedömning (Vård- och omsorgsaktivitet) 2.45 Tillstånd (typ) Typbegrepp Typ av observerad aspekt av Hälsoförhållande inom vård och omsorg. Observerad aspekt av ett Hälsoförhållande benämns Hälsorelaterat tillstånd. Diagnos, Lågt blodtryck
12 2.46 Tillstånd samband Samband mellan två Hälsorelaterat tillstånd. Kan t.ex. visa att ett hälsotillstånd ingår i ett annat eller att ett hälsotillstånd är orsakat av ett annat. En sådant samband är även i sig ett Hälsorelaterat tillstånd Tillståndsidentifierande aktivitet dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som ger förutsättningar för att bättre uppfatta en eller flera aspekter av ett Hälsoförhållande. Genom att skapa underlag för uppfattningar (Uppfattat hälsorelaterat tillstånd) om hälsoförhållande skapas förutsättningar att bedöma Hälsorelaterat tillstånd (Bedömt hälsorelaterat tillstånd) och identifiera eventuella Åtgärdsmotiverande hälsoproblem Uppdragsroll Personroll som innebär att en Professionell aktör har behörigheter och uppgifter i en Strukturenhet. Detta är det uppdrag som man har inom en viss Strukturenhet och skall inte förväxlas med den yrkesroll man har genom sin utbildning. En Professionell aktör kan utifrån sin yrkesroll ha flera olika Uppdragsroller inom en eller flera Strukturenheter. Sjuksköterska Inger A på avdelning B, Verksamhetschef Ulla på kliniken X 2.49 Uppfattat hälsorelaterat tillstånd En eller flera observerade aspekter av ett Hälsoförhållande som uppfattas och beskrivs av Aktörsroll Hälsoaspekter inom ett Hälsoförhållande kan observeras av maskiner (Artefaktroll) och/eller av mänskliga sinnen (Personroll). När en aktör medvetet uppfattat det som observerats kallas detta uppfattat hälsorelaterat tillstånd. ICF och Snomed är tänkbara att använda för att kategorisera dessa Vård- och omsorgsaktivitet dynamiskt Aktivitet som utförs i en kärnprocess för vård och omsorg. Den generiska processmodellen beskriver samspelet mellan Vård- och omsorgstagare och Uppdragsroll) kärnprocessen inom vård och omsorg. Aktiviteterna i process- och begreppsmodellerna benämns Vård- och omsorgsaktiviteter. Det övergripande syftet med hela vård och omsorgsprocessen är att tillfredsställa hälsobehov relaterade till individers Hälsoförhållande. För att uppfylla detta används aktiviteter som på olika sätt (olika syften för aktiviteterna) bidrar till det övergripande syftet. Vård- och omsorgsaktiviteterna betraktas ur två skilda perspektiv, dels utifrån syfte med aktiviteten (specialiseringsaspekten syfte) och dels utifrån interaktionen med Vård- och omsorgstagarens Hälsoförhållande (specialiseringsaspekten direkt/indirekt). Vissa vård- och omsorgsaktiviteter ingår i vyn Resurssättning & framställan som är av med patientadministrativ karaktär (det gäller t.ex. Hantera aktivitet)
13 Syften för Vård- och omsorgsaktiviteter: Vård- och omsorgsativiteter kan ha två olika huvudsyften: att identifiera hälsotillstånd (Tillståndsidentifierande aktivitet) eller att åtgärda hälsoproblem (Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet). Dessa visas i modellen via specialiseringen syfte. Tillståndsidentifierande aktivitet innebär att man utför aktiviteter som ger förutsättningar för att bättre uppfatta ett Hälsoförhållande. Genom att förfina uppfattningar (Hälsorelaterat tillstånd) om hälsoförhållande skapas förutsättningar att identifiera Hälsorelaterat tillstånd och eventuella Åtgärdsmotiverande hälsoproblem. Syfte åtgärda hälsoproblem (Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet) innebär att konkret påverka Hälsoförhållande och därmed tillgodose de hälsobehov individen bedömts ha. De två huvudsyftena är tillämpliga på alla typer av aktiviteter. De flesta aktiviteter som utförs har ettdera av de två syftena. Vissa aktiviteter kan dock ha båda syftena; alltså såväl tillståndsidentifierande som åtgärdande syfte. Vård- och omsorgsaktivitetens interaktion med Vård- och omsorgstagarens hälsoförhållande: Förutom att skilja aktiviteter åt utifrån sina syften kan man indela i aktiviteter utifrån vad som görs och hur det görs, via specialiseringsaspekten direkt/indirekt: - Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande leder till att nya tillstånd kan uppfattas (Hälsorelaterat tillstånd) (identifierade eller påverkade av aktivitet). - Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande skapar förutsättningar för identifikation av tillstånd vilket kan initiera ytterligare aktiviteter. Aktiviteter genomgår olika skeden och detta beskrivs genom att varje Vård- och omsorgsaktivitet har en eller flera Aktivitetsstatus som visar om aktiviteten är exv. enbart planerad eller dessutom är under utförande, genomförd och utvärderad. I Aktivitetsplan ingår samtliga aktiviteter oavsett vilket status dessa antar. Den ger därmed inte enbart en översikt över planerade utan även över utförda aktiviteter. Övrigt avseende aktiviteter För varje aktivitet ska också finnas förutsättningar att ange: - motivering för aktiviteten (via Samband AktivitetTillstånd) - ansvarig aktör (Aktörsroll) (inklusive ev organisatorisk tillhörighet (om Professionell aktör) för motivering/planering respektive utförande (via Aktivitetsansvar) - föreslagen enhet (via Uppdragsroll och Strukturenhet) och kompetens (via Resursutnyttjande) för utförande - beroende/koppling till andra aktiviteter i planen (via Aktivitetsplanspecifikation) - koppling till olika planer (via Samordningsspecifikation, Samordning), Hälsofrågeställning (via Aktivitetsplan), Hälsoärende (via Aktivitetsplan), eventuella Åtgärdsmotiverande hälsoproblem (via Samband AktivitetTillstånd) samt Aktivitetsplan (via Aktivitetsplanspecifikation) Vård- och omsorgskontakt Period under vilken kontakt sker mellan Professionell aktör och Vård- och omsorgstagare. Omfattar ett tidsintervall under vilket minst en Vård- och omsorgsaktivitet hanteras (Hantera aktivitet) och/eller utförs. Besök, Vårdtillfälle, Öppenvårdsbesök, Slutenvårdsepisod
14 2.52 Vård- och omsorgstagare Personroll vars Hälsoförhållande är föremål för vård och omsorgsprocessen Personrollen vård- och omsorgstagare uppstår när en Hälsofrågeställning avseende fysisk person uppfattats av Professionell aktör. Vård- och omsorgstagarens Hälsoförhållandet är det som tilllförs värde i vård- och omsorgsprocessen (sammanhållen i etthälsoärende) Värde Tillståndstyp Möjliga värden för en viss typ av hälsorelaterade tillstånd (Tillstånd (typ)). Värden för hälsorelaterade tillstånd kan utgöra motiv för att utföra vissa aktiviteter eller utgöra ett kriterium för kategorisering av ett visst bedömt hälsorelaterat tillstånd.
15 Information! Update field to create TOC. 1
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser
Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva
Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
NI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Strukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Nationell Informationsstruktur. Idag ska vi inte prata om IT!
Nationell Informationsstruktur Idag ska vi inte prata om IT! Hur är r det idag? Mycket information viktig information! Lokal specifik Svår att använda för att: följa patient/brukare i vård- och omsorgsprocessen
Rutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg 2 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28
Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter
2013-2020. Vård- och omsorgsprogram
2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg
Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den.2012. Socialstyrelsen
Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Välkommen. till förskrivarutbildning!
Välkommen till förskrivarutbildning! Så här påverkas förskrivningsprocessen av patientlagen Vad säger juridiken, vad har förändrats, hur gör vi i Västmanland och vilket stöd ges på nationell nivå för att
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Helsetjenester gjennom helhetssyn og smart personallogistikk
Logistikk-dagen 2011 Østfold porten mot Europa Helsetjenester gjennom helhetssyn og smart personallogistikk - förändring för ökad patientnytta och samordnat resursnyttjande Sarpsborg 4. mai 2011 Krister
Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning
Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!
KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Antagen i socialnämnden 2009-05-05 69 Denna riktlinje är framtagen tillsammans med flertalet av medicinskt ansvariga sjuksköterskor
Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån
Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur
2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-
Mitt hälsoärende. Lars Midbøe Center för ehälsa i samverkan
Mitt hälsoärende Lars Midbøe Center för ehälsa i samverkan Varför behövs Hälsoärenden? Invånaren/patientens egen kontroll över sin vård och omsorg Patientsäkerheten kräver att processer hålls samman Mångfalden
Det handlar om människor.
Det handlar om människor. Verksamheten utgår från en helhetssyn på varje människa. Våra insatser ska möjliggöra att var och en med utgångspunkt i egna känslor och egen kreativitet, ges möjlighet att skapa
Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Gemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
SOS Term bank ICF. Utredningsstart x x. Avsnitt om aktuell sjukhistoria (Type:= journalhandling) 422625006. Kan inte mappas till till Snomed CT
1(13) Dokumentationsmall demensutredning Bilaga 2 Nationella informationsmodellens aktivitetssteg Journaldokumentation begrepp ICF SOS Term bank Information till SveDem Ny Snomedterm Kommentar Diagnos
Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende
F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (2) 07-09-10 Handläggare: Barbro Trygg Tfn: 08-508 18 122 Farsta stadsdelsnämnd Hälso- och sjukvårdsansvar
Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor
Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt
Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.
bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: Detta gör Vår verksamhetsidé värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Vi verkar för en god vård och omsorg genom att styra
Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Att arbeta evidensbaserat
Att arbeta evidensbaserat Bilder delvis från Lars Oscarsson, Örebro universitet Jan Brännström, UFFE/Umeå Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95 070 60 60 997 Bästa rådande
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Rapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan
Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens
Undersköterska Besök kort
Undersköterska Besök kort Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp * Mottagningsbesök planerat * Mottagningsbesök
IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor
Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål
Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur
Dagens tekniska stöd genererade ca 30 000 filer och 4000 mappar enbart i en av landstingets divisioner (2003!). Risker? Hur uppfylls egenskaper enl standard? Omvärldsanalys - andra system? Värdegrund?
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23
Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal
Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller
RIKTLINJE 1(6) 2014-10-13 SN2014/25 nr 2014.2054 Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för tandvårdsstöd
Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats
Lokal handlingsplan för demensvård
Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga
FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP
Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande
Diarienummer Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina Planer
Ansvarig Jakob Thorsteinsson verksamhetschef Dokumentnamn Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina vårdplaner Upprättad av Gunilla Marcusson och Anna- Lisa Simonsson Ledningssystem Enligt SOSFS
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot
Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik. Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist
Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist Agenda för dagen 11.00-12.15 Vilka juridiska frågor blir aktuella
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Lönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning 2015-10-23
SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning Bakgrund Socialstyrelsens rapport Rehabilitering för vuxna med syneller hörselnedsättning 2012 Nationella kvalitetsregister finansieras
Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka
Anvisningar vid resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer inom vård- och omsorgsboende
Handläggare: Ullacarin Holst Hammarlund Telefon: 08 731 3116 Dnr ÄHO/2009:60 Anvisningar vid resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer inom vård- och omsorgsboende 1/7 Innehållsförteckning