Registerbaserade PROM-studier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Registerbaserade PROM-studier"

Transkript

1 Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET

2 Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning

3 Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning Kliniska data inhämtas under en mycket kort tidsperiod, patienten upplever sin hälsa alla dagar Kliniska data säger ganska lite om hur en sjukdom eller behandling påverkar patientens vardag Diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall kan ge oss ny kunskap Kliniskt utfall bra men patient-rapporterat utfall dåligt Kliniskt utfall dåligt men patient-rapporterat utfall bra

4 My hospital contact My life

5 Krav på PROM-instrument för kliniska registerstudier -1 Väl definierat mätområde Symptom skala Funktion till exempel: WHO: Activity limitations in daily life Hälsorelaterad livskvalitet Livskvalitet i ett bredare perspektiv (mentala, kroppsliga och sociala funktioner) En score som är meningsfull och vetenskapligt förankrad En totalscore som speglar en och samma dimension Ej rankingpoäng utan intervalldata

6 Krav på PROM-instrument för kliniska registerstudier -2 Optimala psykometriska egenskaper: Instrument utvecklat med Item-Respons teknik, t.ex. Rasch analys Patientens förmåga att skilja på svarsalternativen Tydliga gränser mellan svaren Frågeformulärets förmåga att diskriminera mellan olika patientnivåer - precision Inga frågor som är för lika eller ovidkommande fit statistics En dimension Frågornas svårighetsgrad passar till populationens förmåga

7 Syfte Utvärdera behandlingar från ett patient-perspektiv Analysera olika typer av behandling (läkemedelsbiverkningar, alternativa kirurgiska tekniker, alternativa implantat) Utvärdera indikationer för behandling Tidpunkt för insättande av medicinsk behandling Tidpunkt för elektiv kirurgi (t.ex. knäprotes, katarakt) Analysera utfall för subgrupper Inverkan av ålder, kön, ko-morbiditet, kroppslig lokalisation (pariga organ, över- eller underkäke etc.) Hälsoekonomifrågor Forskning

8 Sambandet mellan tillstånd man vill studera, val av instrument och typ av analys Studieobjekt Vad vill man studera? Effekt på daglig livsföring? Effekt på allmän livskvalitet (mental, fysisk och social hälsa)? Val av instrument Instrumentet måste vara relevant för studieobjektet. Sjukdomsspecifikt PROM för activity limitations, generiskt PROM för allmän livskvalitet Analys En meningsfull score för patientrapporterat utfall som kan relateras till kliniska data

9 Registerbaserade PROM-studier: typfall Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patientrapporterat utfall Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall

10 Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Preoperativa faktorer: Ålder, funktion (base line), ko-morbiditet Postoperativa faktorer: Uppnådd funktion (både synskärpa och brytkraft = glasögonbehov) Störst förändring: Operation av kvinnor och operation av första ögat. Störst uppnådd självskattad funktion: Operation på män och operation av andra ögat. Rönbeck M, Lundström M, Kugelberg M. Study of Possible Predictors Associated with Self-Assessed Visual Function after Cataract Surgery: A Swedish National Cataract Register Study. Ophthalmology Sep;118(9):

11 Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patient-rapporterat utfall Analysera inverkan av riskfaktorer, t.ex. komorbiditet (kan innefatta annan sjukdom och eller svårigheter att genomföra behandling) Ingen ko-morbiditet ger bäst resultat En ko-morbiditet lite sämre resultat Multipel ko-morbiditet ger sämst resultat

12 Tänkbart utfall för Clinical Outcome Measures COM och Patient Reported Outcome Measures PROM COM+ PROM+ COM- PROM+ COM+ PROM- COM- PROM-

13 Utfall för COM (synskärpa) och PROM (Catquest-9SF) Data från ca 40 kliniker N=9707 COM+ PROM+ N=8780 (90,5%) COM- PROM+ N=163 (1,7%) COM+ PROM- N=717 (7,4%) COM- PROM- N=47 (0,5%)

14 Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall Stor variation mellan kliniker när det gäller vilka faktorer som är relaterade till dåligt patientrapporterat utfall Diskrepans mellan gott kliniskt utfall och dåligt patientrapporterat utfall berodde på dålig uppföljning och råd om läsglasögon

15 Analys av orsaker relaterade till dåligt utfall, enskilda kliniker Tillstånd före operation 1. Annan ögonsjukdom = ko-morbiditet 2. inga besvär = indikation 3. Dålig syn bästa ögat = ko-morbiditet Kirurgiska händelser 4. Kapselkomplikation = operationskomplikation 5. Stor skillnad i refraktion = operationsstrategi 6. Stor avvikelse från planerad refraktion = förundersökning Tillstånd efter operation 7. Dåligt närseende = ofullständig uppföljning

16 Vad gör vi med analysen? Om patienten inte har några mätbara subjektiva besvär före operation: överväg att avstå från operation! Indikation Om patienten har dubbelsidig katarakt eller stort brytningsfel på båda ögon och som man vill rätta till med operation: operera båda ögon med kort mellanrum! Operationsstrategi Om patienten har en annan ögonsjukdom som kan förvärras vid operation eller kanske förhindra en förbättring: ge noggrann information för realistiska förväntningar! Förväntningar Undvik komplikationer! Svåra operationsfall till vana operatörer! Se till att det kirurgiska resultatet följs upp. Planera Uppföljning

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

Nationella Kataraktregistret och PROM

Nationella Kataraktregistret och PROM Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%

Läs mer

Patient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015

Patient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015 Patient-enkäten 2014 MATS LUNDSTRÖM Catquest-9SF Catquest-9SF mäter en domän inom begreppet livskvalitet: påverkan på aktiviteter i dagligt liv. Activity limitations in daily life (WHO) Catquest-9SF är

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Mats Lundström Nationella Kataraktregistret Karlskrona, Sverige Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår:

Läs mer

Vilka ska vi inte operera?

Vilka ska vi inte operera? Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer

Läs mer

PsoReg (Register för Systembehandling av

PsoReg (Register för Systembehandling av PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Svensk Barnkataraktkirurgi

Svensk Barnkataraktkirurgi Svensk Barnkataraktkirurgi Årsrapport 2013 baserad på data från Barnkataraktregistret PECARE Kristina Tornqvist Gunilla Magnusson Alf Nyström Annika Rosensvärd Birgitte Haargaard Innehåll... 1 Svensk Barnkataraktkirurgi...

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna

Läs mer

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden

Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden Förändringar av basresurser under 2004 Personal Den 1/5 anställdes en forskningssekreterare, Kristin Svensson, på 50 %. Under året har två forskningssköterskor,

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet 1 Bakgrund-I Refraktion efter kataraktkirurgi Data från NCR 1. Aiming for emmetropia after cataract surgery: Swedish National

Läs mer

20 första patienterna 1st line. Minst 6 mån sedan start av behandling. 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader

20 första patienterna 1st line. Minst 6 mån sedan start av behandling. 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader 20 första patienterna 1st line Minst 6 mån sedan start av behandling 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader Våra lokala behandlingsresultat är lika bra eller bättre än

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-12-01

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-12-01 Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-12-01 Allmän information Adress till hemsidan: www.kataraktreg.se Länk till inloggning https://www.eyenetreg.se/plp Manual E-tjänstekort SITHS http://rcsyd.se/kataraktreg/registrering/e-tjanstekort-siths

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Indikationer för ortopedisk behandling

Indikationer för ortopedisk behandling Indikationer för ortopedisk behandling Ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting Olof Johnell Håkan Krzeszowski Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Varför ortopediska sjukdomar? Drabbar

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Del 3_9 sidor_12 poäng

Del 3_9 sidor_12 poäng Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon

Läs mer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling

Läs mer

Resultatrapport RMPG-urologi

Resultatrapport RMPG-urologi Resultatrapport RMPG-urologi 2015-03-25 Incidens prostatcancer Regional medicinsk programgrupp urologi 2015-03-16 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Fysiskt, psykiskt, socialt

Läs mer

December 2015 1. Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015

December 2015 1. Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015 December 2015 1 Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015 RAPPORT december 2015 December 2015 2 Ledningsstaben/BjH Tillgänglighet till cancerbehandlingar i

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Hans Ekholm Jesper Stenberg Vårdbarometern 1 Agenda idag Basfakta Nuläge Några nedslag i materialet och analyssätt Diskussionsfrågor 2 Basfakta 1 Vad är Vårdbarometern? Rullande befolknings mätning som

Läs mer

Tar vi hand om våra patienter efter operation?

Tar vi hand om våra patienter efter operation? Tar vi hand om våra patienter efter operation? SFOG Varberg 2014-08-25 Mats Löfgren registerhållare, Umeå Jan-Henrik Stjerndahl, SUS Mathias Påhlsson SUS Maud Ankardal Halland Eva Uustal, Linköping Emil

Läs mer

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt

Läs mer

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr

Läs mer

Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual

Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual 2013 Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual Vad skall frågorna till patienten mäta? Vilka respondenter är det avsett för? Vilka krav på validitet

Läs mer

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling Micael Ljuslinder, Ortopedkliniken, NorrlandsUniveritetssjukhus Anders Edström, Memeologen, Västerbottens

Läs mer

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken

Läs mer

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

Kvalitetskontroll av data. Caroline Mårdh & Lena Andersson

Kvalitetskontroll av data. Caroline Mårdh & Lena Andersson Kvalitetskontroll av data Caroline Mårdh & Lena Andersson Kvalitetskontroll Validera = bekräfta (SAOL) Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram

Läs mer

Resultat Ortopedkliniken

Resultat Ortopedkliniken Resultat 15-03-18-15:22 115 Nedre sektionen 2014 rikshöft Höftfraktur Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: 100 % Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare

Läs mer

Sväljningsbedömning Kalmar

Sväljningsbedömning Kalmar Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016 TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 1 mars 16 Artros är en ledsjukdom där ledbrosket successivt förstörs, vilket leder till värk och belastningssmärta samt ibland

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Årsrapport Hysteroskopi 2015 Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

1(6) Nödvändig tandvård

1(6) Nödvändig tandvård 1(6) Nödvändig tandvård Den som har rätt till uppsökande verksamhet har också rätt till nödvändig tandvård. Att en person blivit föremål för uppsökande verksamhet och munhälsobedömning är inte en förutsättning

Läs mer

Alternativa behandlingar Öronplastik är vanligtvis elektiv kirurgi. Alternativa behandlingsformer kan vara att inte göra något åt problemet.

Alternativa behandlingar Öronplastik är vanligtvis elektiv kirurgi. Alternativa behandlingsformer kan vara att inte göra något åt problemet. Informerat samtycke - Öronplastik Instruktioner Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om öronplastik, dess risker såväl som alternativa

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre.. Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2005 för EyeNet Sweden

Verksamhetsberättelse 2005 för EyeNet Sweden 1 Verksamhetsberättelse 2005 för EyeNet Sweden Förändringar av basresurser under 2005 Personal Forskningssekreterare Kristin Svensson har under året arbetat växelvis mellan 80 och 100 %. Två forskningssköterskor,

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Om undersökningen Bakgrund Haninge kommun genomför årligen en undersökning där föräldrar och elever svarar på frågor om vad de tycker om förskolan och grundskolan

Läs mer

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda

Läs mer

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristianstad, SFOG-veckan, 27/8, 2012 Fakta om fienden: Hur vanligt

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill

Läs mer

Kliniska riktlinjer - Öppenvinkelglaukom

Kliniska riktlinjer - Öppenvinkelglaukom Kliniska riktlinjer - Öppenvinkelglaukom Viktig information till läsarna: Författarna till detta dokument, eventuella granskare och utgivaren av dokumentet har gjort stora ansträngningar för att försäkra

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-12-08

BESLUT. Datum 2011-12-08 BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer