Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
|
|
- Ulla Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE
2 Innehåll Varför använda PROM? Krav på instrument för att mäta PROM Syfte med användning av PROM Exempel från kataraktkirurgi Orsaker till dåligt PROM utfall Åtgärder för att förbättra kvalitén baserat på PROM resultat
3 Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning
4 Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning Kliniska data inhämtas under en mycket kort tidsperiod, patienten upplever sin hälsa alla dagar Kliniska data säger ganska lite om hur en sjukdom eller behandling påverkar patientens vardag Diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall kan ge oss ny kunskap Kliniskt utfall bra men patient-rapporterat utfall dåligt Kliniskt utfall dåligt men patient-rapporterat utfall bra
5 My hospital contact My life
6 Krav på PROM-instrument för kliniska analyser -1 Väl definierat mätområde Symptom skala Funktion till exempel: WHO: Activity limitations in daily life Hälsorelaterad livskvalitet Livskvalitet i ett bredare perspektiv (mentala, kroppsliga och sociala funktioner) En score som är meningsfull och vetenskapligt förankrad En totalscore som speglar en och samma dimension Ej rankingpoäng utan intervalldata
7 Krav på PROM-instrument för kliniska analyser -2 Optimala psykometriska egenskaper: Instrument utvecklat med Item-Respons teknik, t.ex. Rasch analys Patientens förmåga att skilja på svarsalternativen Tydliga gränser mellan svaren Frågeformulärets förmåga att diskriminera mellan olika patientnivåer - precision Inga frågor som är för lika eller ovidkommande fit statistics En dimension Frågornas svårighetsgrad passar till populationens förmåga
8 Likert scoring Har Du svårt med följande aktiviteter på grund av Din syn? 4. KÄNNA IGEN ANSIKTET PÅ DEM DU MÖTER? Nej, ingen svårighet 1 7. SE ATT HANDARBETA, SLÖJDA ELLER LIKNANDE ARBETE? Nej, ingen svårighet 1 Ja, viss svårighet 2 Ja, viss svårighet 2 Ja, stor svårighet 3 Ja, stor svårighet 3 Ja, mycket stor svårighet 4 Ja, mycket stor svårighet 4
9 Item response theory Rasch analys Inga fasta vikter för frågor och svarsalternativ Respondenternas förmåga analyseras i relation till svårigheten i frågorna Båda storheter sorteras längs samma skala Enheten är logits (log av odds ratio)
10 Rasch analysis values items and persons Bilden lånad av Konrad Pesudovs
11 Patienternas förmåga Svårighetsgraden hos frågorna
12 Rasch scoring Har Du svårt med följande aktiviteter på grund av Din syn? 4. KÄNNA IGEN ANSIKTET PÅ DEM DU MÖTER? 7. SE ATT HANDARBETA, SLÖJDA ELLER LIKNANDE ARBETE? Nej, ingen svårighet 1-3,52 Ja, viss svårighet 2 Ja, stor svårighet 3 Ja, mycket stor svårighet 4-0,51 1,14 3,13 Nej, ingen svårighet 1-4,89 Ja, viss svårighet 2-1,70 Ja, stor svårighet 3 0,35 Ja, mycket stor svårighet 4 Bredd max-min: 6,65 Bredd max-min: 7,28 Inga - vissa : 3,01 Inga - vissa: 3,19 Vissa - Stora : 1,65 Vissa - Stora: 2,05 2,39
13 Syfte Utvärdera behandlingar från ett patient-perspektiv Analysera olika typer av behandling (läkemedelsbiverkningar, alternativa kirurgiska tekniker, alternativa implantat) Utvärdera indikationer för behandling Tidpunkt för insättande av medicinsk behandling Tidpunkt för elektiv kirurgi (t.ex. knäprotes, katarakt) Analysera utfall för subgrupper Inverkan av ålder, kön, ko-morbiditet, kroppslig lokalisation (pariga organ, över- eller underkäke etc.) Hälsoekonomifrågor Forskning
14 Sambandet mellan tillstånd man vill studera, val av instrument och typ av analys Studieobjekt Vad vill man studera? Effekt på daglig livsföring? Effekt på allmän livskvalitet (mental, fysisk och social hälsa)? Val av instrument Instrumentet måste vara relevant för studieobjektet. Sjukdomsspecifikt PROM för activity limitations, generiskt PROM för allmän livskvalitet Analys En meningsfull score för patientrapporterat utfall som kan relateras till kliniska data
15 Catquest-9SF Measure of vision-related activity limitation Can show the improvement in patient ability to do things after cataract surgery 9 questions Excellent psychometric properties Rasch estimates can be easily calculated Validated in Swedish, English, German, Italian, Dutch and Mandarin. Further, translated to Spanish and Slovakian.
16 PROM-studier för kvalitetsutveckling: typfall Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patientrapporterat utfall Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall
17 Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Preoperativa faktorer: Ålder, funktion (base line), ko-morbiditet Postoperativa faktorer: Uppnådd funktion (både synskärpa och brytkraft = glasögonbehov) Störst förändring: Operation av kvinnor och operation av första ögat. Störst uppnådd självskattad funktion: Operation på män och operation av andra ögat. Rönbeck M, Lundström M, Kugelberg M. Study of Possible Predictors Associated with Self-Assessed Visual Function after Cataract Surgery: A Swedish National Cataract Register Study. Ophthalmology Sep;118(9):
18 Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patient-rapporterat utfall Analysera inverkan av riskfaktorer, t.ex. komorbiditet (kan innefatta annan sjukdom och eller svårigheter att genomföra behandling) Ingen ko-morbiditet ger bäst resultat En ko-morbiditet lite sämre resultat Multipel ko-morbiditet ger sämst resultat
19 Tänkbart utfall för Clinical Reported Outcome Measures CROM och Patient Reported Outcome Measures PROM CROM+ PROM+ CROM- PROM+ CROM+ PROM- CROM- PROM-
20 Utfall för CROM (synskärpa) och PROM (Catquest-9SF) Data från ca 40 kliniker N=9707 CROM+ PROM+ N=8780 (90,5%) CROM- PROM+ N=163 (1,7%) CROM+ PROM- N=717 (7,4%) CROM- PROM- N=47 (0,5%)
21 Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall Stor variation mellan kliniker när det gäller vilka faktorer som är relaterade till dåligt patientrapporterat utfall Diskrepans mellan gott kliniskt utfall och dåligt patientrapporterat utfall berodde på dålig uppföljning och råd om läsglasögon
22 Resultat på kliniknivå Operationens effekt på activity limitation Fyra typer av resultat är intressanta Genomsnittlig besvärsgrad före operation Genomsnittlig besvärsgrad efter operation Storleken på förändringen orsakad av operation Andelen som uppvisar förbättring
23 Klinikjämförelser, nationell nivå. Besvärsgrad före operation och efter. Triangel visar medelvärde, strecken 95 % konfidensintervall.
24 Data för enskild klinik Klinik: Sankt Eriks ögonsjukhus ( riket inom parentes) Resultat alla patienter (%) Förbättrade 86,0 (89,6) St. quo 3,6 (2,7) Försämrade 10,4 (7,7) Mått: logits Medelbesvärsscore före -0,04 (-0,26) Medelbesvärsscore efter -2,78 (-3,48) Medelförbättring 2,74 (3,23) Resultat för patienter utan Förbättrade 88,3 (92,0) komorbiditet (%) St. quo 2,7 (1,8) Försämrade 9,0 (6,2) Mått: logits Medelbesvärsscore före -0,33 (-0,38) Medelbesvärsscore efter -3,52 (-3,84) Medelförbättring 3,19 (3,47)
25 Analys av orsaker relaterade till dåligt utfall, enskilda kliniker Tillstånd före operation 1. Annan ögonsjukdom = ko-morbiditet 2. inga besvär = indikation 3. Dålig syn bästa ögat = ko-morbiditet Kirurgiska händelser 4. Kapselkomplikation = operationskomplikation 5. Stor skillnad i refraktion = operationsstrategi 6. Stor avvikelse från planerad refraktion = förundersökning Tillstånd efter operation 7. Dåligt närseende = ofullständig uppföljning
26 Orsaker till dåligt utfall Exempel från en ögonklinik Projektarbete av en utbildningsläkare (ST) 29 (8,2 %) patienter uppgav mer besvär efter operationen än före 20/29 har en annan ögonsjukdom utöver katarakt Av dessa 20 hade 5 <0,4 i bästa ögat, 8 hade få besvärspoäng före, 4 fick en anisometropi och 1 fick en kapselkomplikation Av övriga 9 5/9 hade få besvär före (tillhörde lägsta 10-percentilen) 2/9 hade mycket stora besvär före, oklart varför ej bättre 1/9 fick en anisometropi (>3,0 D)
27 Vad gör vi med analysen? Om patienten inte har några mätbara subjektiva besvär före operation: överväg att avstå från operation! Indikation Om patienten har dubbelsidig katarakt eller stort brytningsfel på båda ögon och som man vill rätta till med operation: operera båda ögon med kort mellanrum! Operationsstrategi Om patienten har en annan ögonsjukdom som kan förvärras vid operation eller kanske förhindra en förbättring: ge noggrann information för realistiska förväntningar! Förväntningar Undvik komplikationer! Svåra operationsfall till vana operatörer! Se till att det kirurgiska resultatet följs upp. Planera Uppföljning
Registerbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Nationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister
Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra
Patient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015
Patient-enkäten 2014 MATS LUNDSTRÖM Catquest-9SF Catquest-9SF mäter en domän inom begreppet livskvalitet: påverkan på aktiviteter i dagligt liv. Activity limitations in daily life (WHO) Catquest-9SF är
Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström
Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen
Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi
Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Mats Lundström Nationella Kataraktregistret Karlskrona, Sverige Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår:
Vilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
p SF 36, RAND 36, EQ- 5D
God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-
PsoReg (Register för Systembehandling av
PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Svensk Barnkataraktkirurgi
Svensk Barnkataraktkirurgi Årsrapport 2013 baserad på data från Barnkataraktregistret PECARE Kristina Tornqvist Gunilla Magnusson Alf Nyström Annika Rosensvärd Birgitte Haargaard Innehåll... 1 Svensk Barnkataraktkirurgi...
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Patientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger
Nationella kvalitetsregister
Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av
Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?
Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna
PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,
PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH
Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet
Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet 1 Bakgrund-I Refraktion efter kataraktkirurgi Data från NCR 1. Aiming for emmetropia after cataract surgery: Swedish National
SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025
SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual
2013 Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual Vad skall frågorna till patienten mäta? Vilka respondenter är det avsett för? Vilka krav på validitet
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1
Hans Ekholm Jesper Stenberg Vårdbarometern 1 Agenda idag Basfakta Nuläge Några nedslag i materialet och analyssätt Diskussionsfrågor 2 Basfakta 1 Vad är Vårdbarometern? Rullande befolknings mätning som
Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-12-01
Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-12-01 Allmän information Adress till hemsidan: www.kataraktreg.se Länk till inloggning https://www.eyenetreg.se/plp Manual E-tjänstekort SITHS http://rcsyd.se/kataraktreg/registrering/e-tjanstekort-siths
Resultatrapport RMPG-urologi
Resultatrapport RMPG-urologi 2015-03-25 Incidens prostatcancer Regional medicinsk programgrupp urologi 2015-03-16 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Fysiskt, psykiskt, socialt
Nationella Kataraktregistret
Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden
Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden Förändringar av basresurser under 2004 Personal Den 1/5 anställdes en forskningssekreterare, Kristin Svensson, på 50 %. Under året har två forskningssköterskor,
Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
ortopedisk behandling
Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning
Allmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
December 2015 1. Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015
December 2015 1 Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015 RAPPORT december 2015 December 2015 2 Ledningsstaben/BjH Tillgänglighet till cancerbehandlingar i
Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses
Bilaga 9 Bilaga 9 1 (5) Statskontorets frågeformulär för konsumentundersökningen Del 1 Undersökningens frågor Fråga 1 Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses På vilka av följande försäljningsställen
Svenska Barnreumaregistret
Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer
Hur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Att välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset
DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?
RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Sväljningsbedömning Kalmar
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Tar vi hand om våra patienter efter operation?
Tar vi hand om våra patienter efter operation? SFOG Varberg 2014-08-25 Mats Löfgren registerhållare, Umeå Jan-Henrik Stjerndahl, SUS Mathias Påhlsson SUS Maud Ankardal Halland Eva Uustal, Linköping Emil
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Indikationer för ortopedisk behandling
Indikationer för ortopedisk behandling Ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting Olof Johnell Håkan Krzeszowski Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Varför ortopediska sjukdomar? Drabbar
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling
Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell
KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Att donera en njure. En första information
Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är
Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..
Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.
Diagnos på primärvården i Region Skåne
Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Uppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
20 första patienterna 1st line. Minst 6 mån sedan start av behandling. 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader
20 första patienterna 1st line Minst 6 mån sedan start av behandling 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader Våra lokala behandlingsresultat är lika bra eller bättre än
Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i
Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING
REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER VERKSAMHETEN ÅR 2008 Registeransvarig: Roland Flink Styrgruppen: Kristina Malmgren Gerd Viggedal Kristina Källén Per
Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola
Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Om undersökningen Bakgrund Haninge kommun genomför årligen en undersökning där föräldrar och elever svarar på frågor om vad de tycker om förskolan och grundskolan
5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Årsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery
FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi
Patientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Manual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion, NIKE
Priquest Manual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Syftet med Priquest är att fastställa indikationerna inför en kataraktoperation. Det är därför önskvärt att den
1(6) Nödvändig tandvård
1(6) Nödvändig tandvård Den som har rätt till uppsökande verksamhet har också rätt till nödvändig tandvård. Att en person blivit föremål för uppsökande verksamhet och munhälsobedömning är inte en förutsättning
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Alternativa behandlingar Öronplastik är vanligtvis elektiv kirurgi. Alternativa behandlingsformer kan vara att inte göra något åt problemet.
Informerat samtycke - Öronplastik Instruktioner Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om öronplastik, dess risker såväl som alternativa
sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare
2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen
www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 02 24 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?
Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström
Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens
Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi
Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Del 3_9 sidor_12 poäng
Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon
Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus
Hot Topics in Perioperative Medicine Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus Risk Stratifiering Är INTE en NY klassifierings system! Bra mortalitetsprediktion trots begränsningar Risk Stratifiering
Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Hej Alla! Vi som pratar nu heter
Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Årsrapport öppenvård 2014
Årsrapport öppenvård 2014 Innehåll Öppenvård... 9 Demografi... 9 Diagnosgrupper... 11 Åldersfördelning för riket per diagnosgrupp... 12 Åldersfördelning per enhet... 13 Förekomst av rökning/missbruk per
Resultat Ortopedkliniken
Resultat 15-03-18-15:22 115 Nedre sektionen 2014 rikshöft Höftfraktur Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: 100 % Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik
Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014
Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut