Slutrapport Projekt SIDIP
|
|
- Ingegerd Månsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Projekt SIDIP Strukturerad Insamling och Dokumentation av Informationsbehov i Processer Häll, Elisabeth
2 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 3 Informationsmodeller... 4 Läkemedel... 4 Labprov... 7 Hälsoproblem... 9 ADL Annan undersökning eller åtgärd Symtom och klinisk undersökning Behandling/ Behandlande aktiviteter/åtgärder Mappning mot V-Tim TAKTIL Startsida Välja process Välja hälsorelaterat tillstånd Välja processteg Välja information att beskriva Läkemedel Labprov Hälsoproblem ADL Symtom och klinisk undersökning Behandling/behandlande aktiviteter/åtgärder Funktionsbedömning Annan undersökning/aktivitet eller åtgärd Rapporter... 37
3 Bakgrund I arbetet med att modellera processer ska även de informationsbehov som finns i processen fångas eller dokumenteras. I dagsläget finns ingen given metod för hur denna informationsinsamling ska ske. NI, nationell informationsstruktur, tillhandahåller ett referensverk för processmodeller och begreppsmodeller/informationsmodeller. NI:s generiska processmodell tillämpad för Hälsooch sjukvården innehåller 9 processteg. I CeHis arbete med att ge vägledning i kartläggningen av kliniska processer har man, baserat på att många processteg innehåller samma information, grupperat ihop dessa nio processteg till sex grupper. (Se Kartläggning av kliniska processer ). Dessa är: 1. Uppfatta hälsofrågeställning 2. Behovsbedömning avseende utredande aktiviteter 3. Utföra och hantera utredande vårdaktiviteter 4. Utvärdera om hälsoproblem är tillräckligt väldokumenterade 5. Behovsbedömning avseende behandlande aktiviteter 6. Utföra och hantera behandlande vårdaktiviteter Vidare ger dokumentet Kartläggning av kliniska processer i löpande text exempel på den typ av information som används i de olika processtegen, t ex att man behöver en hälsoöversikt som innehåller social situation, beteendemönster eller levnadsvanor, aktuella läkemedel och hälsorelaterade risker. De exempel på information som omnämns återfinns i NI:s begreppsmodell och informationsmodell, men på en väldigt generell och övergripande nivå, tex begreppen Hälsorelaterat tillstånd och Vård- och omsorgsaktivitet. För att kartläggning av informationsbehovet i processer samt hopkopplingen mellan information och processer ska kunna göras saknas ett antal saker: Detaljerade informationsmodeller som använder verksamhetens begrepp, där t ex Läkemedel, Utredning, Labprov blir egna informationsobjekt istället för att sorteras in under Hälsorelaterade tillstånd och Vård- och omsorgsaktiviteter. En direkt koppling mellan de detaljerade informationsmodellerna och NI:s generella informationsmodell och V-TIM varje informationsobjekt i de detaljerade modellerna måste gå att härleda till den generella modellen. En beskrivning (modell) för hur man går tillväga för att samla in vilken information som behövs i processerna, tex en processmodell med beskrivna aktiviteter. En metod till stöd för själva insamlingen och hanteringen av informationen. Kartläggningen av informationsbehov i processer samt hopkopplingen mellan information och processer är ett viktigt steg för att NI:s generella modeller ska bli användbar och kunna användas vid kravställande och implementering av IT-stöd.
4 2012 utannonserade Socialstyrelsen att de ville ha försöksverksamheter inom den nationella informationsstrukturen. Landstinget Sörmland ansökte om och blev beviljade pengar för projektet SIDIP Strukturerad Insamling och dokumentation av informationsbehov i processer. Syfte I denna rapport presenteras resultatet av projektet SIDIP. Projektmålen var: Nr Namn Beskrivning Effektmål Redovisning P1 Detaljerade informationsmodeller. Ta fram detaljerade informationsmodeller med verksamhetens termer för den information som används inom de sex processtegen. E1, E2 Redovisas i denna rapport. P2 Koppla mot NI. Säkerställa kopplingen mellan de detaljerade informationsmodellerna och NI:s övergripande informationsmodell. P3 Modell. En modell i form av en processmodell med aktiviteter och beskrivningar hur man går till väga för att samla in den information som behövs i processtegen. P4 Metod. Ta fram en metod till stöd för informationsinsamlandet prototypen Taktil. E3 Redovisas i denna rapport. E1 Detta mål ingår i en större beskrivning av hur man utvecklar processer, skriven för Landstinget Sörmland. Denna beskrivning ingår inte i denna rapport. E1, E2 TAKTIL är framtagen i en version 1.0. En beskrivning av verktyget finns i denna rapport. Om slutrapporten I denna rapport redovisas de informationsmodeller som har tagits fram, samt dess koppling till V-TIM 2.2. Sedan återfinns en beskrivning av hur verktyget TAKTIL 1.0 ser ut och hur det är tänkt att det ska användas.
5 Informationsmodeller Informationsmodellerna är indelade efter de informationsområden som har identifierats. För varje modell presenteras även en textuell beskrivning samt tabellexempel. Informationsobjekten 1. Vårdprocess, 3. Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess, 2. Hälsorelaterat tillstånd samt 4. Processteg och 31. Iteration återkommer i alla modeller, så dessa tabellexempel presenteras endast i första avsnittet. Läkemedel VÅRD- PROCESS 1 avser HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND PER VÅRDPROCESS 3 avser HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND 2 PROCESSTEG 4 avser 6. LÄKEMEDEL PER HÄLSORELATERAT TILLSTÅND avser ITERATION 31 LÄKEMEDEL 5 Stommen i alla modeller utgörs av hopkopplingen av 1. Vårdprocess och 2. Hälsorelaterat tillstånd i informationsobjektet 3. Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess. I 3. Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess kan vi se vilka hälsorelaterade tillstånd som är aktuella för vilken/vilka vårdprocesser. I hjärtsviktsprocessen är det t ex det hälsorelaterade tillståndet hjärtsvikt som är intressant, medan i tex förlossningsprocessen kan vi ha flera relevanta hälsorelaterade tillstånd såsom normal förlossning eller akut kejsarsnitt. Relationen 6. Läkemedel per hälsorelaterat tillstånd beskriver vilken läkemedel som kopplas ihop med vilket hälsorelaterat tillstånd i vilken vårdprocess men även för vilket processteg samt vilken iteration av det processteget. Nedan följer tabellexempel som illustrerar innehållet i informationsobjekten.
6 1. VÅRDPROCESS ID Namn 1 Hjärtsviktsprocessen 2 ADHD-processen 3 Förlossningsprocessen 2. HÄLSORELATERAT TILLSTÅND ID Namn 1 Hjärtsvikt 2 Normal förlossning 3. HÄLSORELATERAT TILLSTÅND PER VÅRDPROCESS ID Vårdprocess Hälsorelaterat tillstånd 1 Hjärtsviktsprocessen Hjärtsvikt 2 Förlossningsprocessen Normal förlossning 3 Förlossningsprocessen Akut kejsarsnitt 4. PROCESSTEG ID Processteg 1 Bedöma behov av utredning 2 Genomföra utredning 3 Bedöma behov av behandling 31. ITERATION ID Iteration
7 5. LÄKEMEDEL ID Läkemedel 1 Aciclovir Ranbaxy 2 Aciclovir nm pharma 3 Acetylcystein Sandoz 6. LÄKEMEDEL PER HÄLSORELATERAT TILLSTÅND ID Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess Läkemedel Processteg Iteration 1 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Aciclovir Ranbaxy Bedöma behov av utredning 2 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Acetylcystein Bedöma behov Sandoz av utredning 3 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Acetylcystein Genomföra Sandoz behandling 0 0 0
8 Labprov VÅRD- PROCESS 1 avser HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND PER VÅRDPROCESS 3 avser HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND 2 PROCESSTEG 4 avser 9. LABPROV PER HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND avser ITERATION 31 LABPROV är av TYP AV LABPROV Typ av labprov listar de olika typer av labprov som finns (i dagsläget Klinisk Kemi och Mikrobiologi) och i 7. Labprov listas alla möjliga labprov, samt vilken typ de är av. I 9. Labprov per hälsorelaterat tillstånd kan vi sedan se vilka labprov som tas för vilket hälsorelaterat tillstånd i vilken vårdprocess vid vilket processteg och i vilken iteration. 8. TYP AV LABPROV ID Typ av labprov 1 Klinisk Kemi 2 Mikrobiologi 7. LABPROV ID Labprov Typ av labprov 1 Albumin-U. Klinisk Kemi 2 Amitriptylin-S Klinsik Kemi 3 Mononukleos-test Mikrobiologi
9 9. LABPROV PER HÄLSORELATERAT TILLSTÅND ID Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess Labprov Processteg Iteration 1 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Albumin-U. Bedöma behov av utredning 2 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Amitriptylin-S Bedöma behov av utredning Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Mononukleos-test Mononukleos-test 0
10 Hälsoproblem VÅRD- PROCESS 1 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND PER VÅRDPROCESS 3 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND 2 PROCESSTEG HÄLSOPROBLEM PER HÄLSO- RELATERAT TIILSTÅND ITERATION 31 DIAGNOS- KOD (ICD10) 13 För hälsoproblem finns informationsobjektet 13. Diagnoskod (ICD10) som innehåller kodverket ICD10. I 14. Hälsoproblem per hälsorelaterat tillstånd kan vi se vilka hälsoproblem som är relevanta för respektive hälsorelaterat tillstånd i respektive vårdprocess, för varje givet processteg och iteration. 13. DIAGNOSKOD (ICD10) ID Kod Namn 1 A00-B99 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar 2 A00 Kolera 3 D181A Kapillärt lymfangiom
11 14. HÄLSOPROBLEM PER HÄLSORELATERAT TILLSTÅND ID Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess Hälsorelaterat tillstånd Processteg Iteration 1 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt A00 - Kolera Bedöma behov av utredning 2 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt D181A - Kappilärt lymfangiom Bedöma behov av utredning 3 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Tejpsjukan Bedöma behov av utredning 0 1 2
12 ADL VÅRD- PROCESS 1 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND PER VÅRDPROCESS 3 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND 2 PROCESSTEG ADL-SKATTNING PER HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND ITERATION 31 ADL- SKATTNING 16 I informationsobjekt 16. ADL-skattning listas de olika ADL-skattningar som finns. I 15. ADL-skattning per hälsorelaterat tillstånd visas sedan vilken/vilka ADL-skattingar som är aktuella för vilket hälsorelaterat tillstånd i vilken vårdprocess för vilket processteg och i vilken iteration. 16. ADL-SKATTNING ID ADL-skattning 1 ADL-taxonomin 2 AMPS 3 OCAIRS-S 15. ADL-SKATTNING PER HÄLSORELATERAT TILLSTÅND ID Hälsorelaterat tillstånd per ADL-skattning Processteg Iteration vårdprocess 1 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt ADL-taxonomin Bedöma behov av utredning 0 2 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt AMPS Bedöma behov av utredning 3 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt OCAIRS-S Bedöma behov av utredning 1 2
13 Annan undersökning eller åtgärd VÅRD- PROCESS 1 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND PER VÅRDPROCESS 3 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND 2 PROCESSTEG 4 21.ANNAN UNDER- SÖKNING ELLER ÅTGÄRD PER HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND ITERATION 31 ANNAN UNDER- SÖKNING ELLER ÅTGÄRD 19 TYP AV UNDER- SÖKNING ELLER ÅTGÄRD Annan undersökning eller åtgärd är sådan information som inte återfinns någon annanstans i form av t ex KVÅ, ICD10, ICF eller SNOMED CT. Denna informationskategori ska användas så sparsamt det är möjligt. I informationsobjekt 20. Typ av undersökning eller åtgärd listas olika typer av undersökningar eller åtgärder, se tabellexempel. Varje förekomst i 19. Annan undersökning eller åtgärd är sedan av en typ av undersökning eller åtgärd. I 21. Annan undersökning eller åtgärd per hälsorelaterat tillstånd syns vilka undersökningar/åtgärder som är kopplade till vilka hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess, processteg samt iteration. 20. TYP AV UNDERSÖKNING ELLER ÅTGÄRD ID Typ av undersökning eller åtgärd 1 Skattningsinstrument 2 Skriva 3 Bedöma behov av
14 19. ANNAN UNDERSÖKNING ELLER ÅTGÄRD ID Typ av undersökning eller åtgärd Annan undersökning eller åtgärd 1 Avsluta Rullstolsutprovning 2 Gå igenom Hjälpmedelslista 3 Skriva Remiss till specialistklinik 21. ANNAN UNDERSÖKNING PER HÄLSORELATERAT TILLSTÅND ID Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess Annan undersökning eller åtgärd Processteg Iteration 1 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Rullstolsutprovning Bedöma behov av utredning 2 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Hjälpmedelslista Bedöma behov av utredning 3 Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Remiss till specialistklinik Bedöma behov av utredning 0 1 2
15 Symtom och klinisk undersökning VÅRD- PROCESS 1 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND PER VÅRDPROCESS 3 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND 2 PROCESSTEG MÅTT- ENHET 4 23 INFORMATIONS- TYP UNDERSÖKNING/SYMTOM PER HÄLSORELATERAT TILLSTÅND använder avser avser ITERATION 31 TYP AV UNDER- SÖKNING 32 KROPPS- DEL 22 SNOMED- BEGREPP 24 Informationsområdet Symtom och klinisk undersökning hanterar den information av typerna symtom, klinisk behandling, levnadsvanor och personliga förhållanden som antingen efterfrågas, observeras eller undersöks.. Informationsobjekt 32. Typ av undersökning listas olika sätt som informationen kan samlas in på och i 33 Informationstyp specificeras närmare vilken typ av information det rör sig om. Det finns ett informationsobjekt för att komplettera med kroppsdel, 22. Kroppsdel, samt ett informationsobjekt för att ange måttenhet, 23. Måttenhet. För själva symtomet eller undersökningen används snomedbegrepp. I 26. Undersökning/symtom per hälsorelaterat tillstånd knyts informationen samman. 32. TYP AV UNDERSÖKNING ID Typ av undersökning eller åtgärd 1 Mäta 2 Efterfråga 3 Genomföra
16 4 Observera/undersöka 23. MÅTTENHET ID Måttenhet 1 Cm 2 Kg 3 Antal veckor 22. KROPPSDEL ID Kroppsdel 1 Ben 2 Buk 3 Lungor 33. INFORMATIONSTYP ID Informationstyp 1 Symtom 2 Klinisk undersökning 3 Levnadsvanor 24. SNOMEDBEGREPP ID Term ConceptID 1 Bakteriell sepsis Hosta Pittingödem
17 26. UNDERSÖKNING/SYMTOM ID Informationstyp Typ av undersökning Snomedbegrepp Kroppsdel 1 Symtom Efterfråga Hosta - 2 Klinisk undersökning Observera/undersöka Förstoring Lever 3 Levnadsvanor Efterfråga Alkoholvanor - Måttenhet Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess Processteg Iteration - Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Bedöma behov av utredning 0 Cm under arcus Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Bedöma behov av utredning 1 - Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Bedöma behov av utredning 2
18 Behandling/Behandlande aktiviteter/åtgärder VÅRD- PROCESS 1 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND PER VÅRDPROCESS 3 HÄLSO- RELATERAT TILLSTÅND 2 PROCESSTEG ÅTGÄRD PER HÄLSO- RELATERAT TIILSTÅND ITERATION 31 ÅTGÄRD (BEHANDLING) KVÅ 29 Under informationsmängden Behandling/behandlande aktiviteter/åtgärder finns kodverket KVÅ. I 30. Åtgärd per hälsorelaterat tillstånd anges vilka behandlingar/åtgärder som görs för vilket hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess i vilket processteg och i vilken iteration. 29. ÅTGÄRD (BEHANDLING) KVÅ ID Kapitel Avsnitt Kod Text 1 A Q AQ009 Klinisk undersökning av huden 2 A A AA016 Datormografi, skallbas 3 D D AAK00 Kranioplastik
19 30. ÅTGÄRD PER HÄLSORELATERAT TILLSTÅND ID Åtgärd Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess Processteg Iteration 1 Datormografi, skallbas Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Bedöma behov av utredning 0 2 Kranioplastik Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Bedöma behov av utredning 3 Gonioskopi Hjärtsviktsprocessen/Hjärtsvikt Bedöma behov av utredning 1 2
20 Mappning mot V-Tim 2.2 ID Informationsobjekt Motsvarighet i V-Tim Tabell i databas 1 Vårdprocess - Vardprocess 2 Hälsorelaterat tillstånd Hälsorelaterat tillstånd Diagnos 3 Hälsorelaterat tillstånd per vårdprocess - Process diagnos 4 Processteg - Processteg 5 Läkemedel Specifikation läkemedel Lakemedel 6 Läkemedel per hälsorelaterat tillstånd Samband aktivitet tillstånd Lakemedel_diagnos 7 Labprov Aktivitet Labprov 8 Typ av labprov Aktivitet Lab_typ 9 Labprov per hälsorelaterat tillstånd Samband aktivitet tillstånd Labprov_diagnos 10 Funktionstillstånd (ICF) Hälsorelaterat tillstånd ICF 11 Funktionstillstånd per hälsorelaterat tillstånd Funktionstillstand_diagnos 13 Diagnoskod (ICD10) Hälsorelaterat tillstånd KoderOchTexter 14 Hälsoproblem per hälsorelaterat tillstånd Samband aktivitet tillstånd Halsoproblem_diagnos 15 ADL-skattning per hälsorelaterat tillstånd Samband aktivitet tillstånd ADL-skattning_diagnos 16 ADL-skattning Aktivitet ADL-skattning 19 Annan undersökning eller åtgärd Aktivitet Ovrig_undersokning 20 Typ av undersökning eller åtgärd Aktivitet Typ_av_ovrig_undersokning 21 Annan undersökning eller åtgärd per hälsorelaterat tillstånd Samband aktivitet tillstånd Ovrig_undersokning_diagnos 22 Kroppsdel - Kroppsdel 23 Måttenhet Hälsorelaterat tillstånd, aktivitet Mattenhet 24 Snomedbegrepp Hälsorelaterat tillstånd Sct2_Description_Full_SE _ Undersökning/symtom Aktivitet Undersokning 29 Ågärd (behandling) KVÅ Aktivitet KVA_130101, KVA_avsnitt, KVA_kapitel 30 Åtgärd per hälsorelaterat tillstånd Samband aktivitet tillstånd Behandling_diagnos 31 Iteration - Iteration 32 Typ av undersökning Aktivitet Undersokningssatt 33 Informationstyp Hälsorelaterat tillstånd Informationstyp
21 TAKTIL TAKTIL är ett verktyg för att kartlägga den information som används i kliniska processer. Verktyget tar användaren genom processens olika steg och ber användaren att fylla i den information som används vid respektive processteg. Tänkta användare av verktyget är de som arbetar med att kartlägga processen, t ex informatiker, med hjälp av de som arbetar i processen. Hur verktyget är uppbyggt förklaras i tidigare avsnitt om informationsmodellerna, och nedan följer en genomgång av hur det används. Startsida I TAKTIL finns möjlighet att antingen ange information kring den process man arbetar med, eller att ta ut rapporter för redan inmatad information. Nedan följer en genomgång av hur information matas in, och i kapitel Rapporter ges en genomgång av vilka rapportmöjligheter som finns.
22 Välja process Första steget är att ange vilken process man vill ange information kring. Om processen redan finns registrerad väljer man den i den översta listan, i annat fall skapar man den i textrutan nedanför.
23 Välja hälsorelaterat tillstånd Nästa steg är att välja vilket hälsorelaterat tillstånd inom processen man vill arbeta med. För många processer finns det bara ett hälsorelaterat tillstånd som är aktuellt, t ex hjärtsvikt i hjärtsviktsprocessen eller magcancer i magcancerprocessen. För att inte verktyget ska begränsa hur man väljer att dela in sina processer är det dock byggt på så sätt att en process kan ha flera hälsorelaterade tillstånd i och med det kan man välja att t ex arbeta med den mer generella cancerprocessen med de olika hälsorelaterade tillstånden bröstcancer, magcancer och prostatacancer. Tanken är att verktyget inte ska bestämma eller sätta gränser kring hur man väljer att beskriva sina processer.
24 Välja processteg När man har valt process samt hälsorelaterat tillstånd ska man välja vilket processteg man vill ange information för. För enkelhetens skull arbetar vi här med processtegen bedöma behov av utredning, utreda, bedöma behov av behandling samt behandla. När man sedan har valt processteg och ange information får man även ange vilken iteration av processteget som avses.
25 Välja information att beskriva När vi har valt vilket processteg som vi vill ange information för är det dags att välja vilken typ av information som vi vill ange. Uppbyggnaden av formulären och tillvägagångssättet för att ange information är till största delen lika för alla informationstyper. Ingen utav informationstyperna ger möjlighet att ange fritext, men informationstypen Andra undersökningar/åtgärder styrs inte av något kodverk utan ger möjlighet att komplettera databasen med sådant som man inte finner i de andra kodverken. Möjligheten att komplettera databasen ges dock inte i gränssnittet utan får i sådana fall göras direkt i tabellen.
26 Läkemedel Väljer man informationsstypen läkemedel visas ett formulär med de läkemedel som redan finns valda till processen, det hälsorelaterade tillståndet och processteget. Är inget valt sen innan är listan tom. I dagsläget är de läkemedel man kan välja att registrera taget från Landstinget Sörmlands journalsystems läkemedelsförteckning. Det vore bättre att använda sig av den aktiva substansen, men vi har i för närvarande inte kommit på en bra lösning med att få en komplett sådan in i en tabell i databasen. Förhoppningsvis är detta korrigerat till version 2.0. För att lägga till ett läkemedel klickar man på knappen Nytt läkemedel. Man får då ange ett läkemedel från en lista och välja att spara.
27 Labprov Väljer man informationsstypen labprover visas ett formulär med de labprover som redan finns valda till processen, det hälsorelaterade tillståndet och processteget. Är inget valt sen innan är listan tom. De labprover man kan välja mellan kommer från Landstinget Sörmlands journalsystems lista över möjliga labprover. Även här finns förbättringar att göra, men i dagsläget finns ingen nationellt överenskommen lista med tänkbara labprover att tillgå. Vill man lägga till ett labprov trycker man på knappen Nytt labprov. Då får man välja typ av labprov (klinisk kemi eller mikrobiologi) och välja att spara.
28 Hälsoproblem Väljer man informationsstypen tidigare och pågående hälsoproblem/sjukdomar/diagnoser visas ett formulär med de hälsoproblem som redan finns valda till processen, det hälsorelaterade tillståndet och processteget. Är inget valt sen innan är listan tom. Vill man lägga till ett nytt hälsoproblem väljer man knappen Nytt hälsoproblem.
29 Information kring aktuell process, hälsorelaterat tillstånd och processteg är automatiskt ifyllt. De hälsoproblem/sjukdomar och diagnoser man kan välja att ange är de som finns i ICD10 och det finns två sätt att ange hälsoproblem. Alternativ ett är genom att klicka sig fram i hierarkin, dvs först välja kapitel, sedan avsnitt, sedan kategori och till slut diagnos. Det är möjligt att spara sitt val på vilken nivå som helst, dvs man måste inte välja just en diagnos att spara, utan kan spara ett helt kapitel om den nivån känns bättre. Man måste även ange vilken iteration som avses samt specificera om det hälsoproblem man efterfrågar avser ett tidigare eller pågående hälsoproblem (eller om det är irrelevant). Det andra sättet att ange hälsoproblem är att söka i ICD10 (man väljer då knappen Sök i ICD10 ). I sökformuläret anger man sitt sökord (det går bra att ange bara delar av sökordet) och klickar på Sök. Resultatet listas med kod och klartext i listrutan. Om något av sökresultaten överensstämmer med det man sökte efter, kan man dubbelklicka på sökresultatet och man kommer då automatiskt tillbaka till föregående bild där ens val är ifyllt.
30 ADL Väljer man informationsstypen ADL-skattning visas ett formulär med de ADL-skattningar som redan finns valda till processen, det hälsorelaterade tillståndet och processteget. Är inget valt sen innan är listan tom. I dagsläget är de ADL-skattningar man kan välja att registrera inskrivet i databasen utifrån en generell inventering på marknaden. En del utav skattningsinstrumenten finns SNOMED CT, men i väntan på att SNOMED ska bli komplett på detta område väljer vi denna lösning. Förhoppningsvis är detta korrigerat till version 2.0. För att lägga till en ny ADL-skattning till processen klickar man på knappen Ny ADL-skattning. Man får då välja ADL-skattning från en lista och välja att spara.
31 Symtom och klinisk undersökning Väljer man informationsstypen klinisk undersökning/upplevda symtom/personliga förhållanden/levnadsvanor visas ett formulär med de klinisk undersökning/upplevda symtom/personliga förhållanden/levnadsvanor som redan finns valda till processen, det hälsorelaterade tillståndet och processteget. Är inget valt sen innan är listan tom. I dagsläget är de klinisk undersökning/upplevda symtom/personliga förhållanden/levnadsvanor man kan välja att registrera termer från SNOMED CT. För att lägga till en ny klinisk undersökning/upplevda symtom/personliga förhållanden/levnadsvanor till processen klickar man på knappen Ny.
32 Information kring process, hälsorelaterat tillstånd och processteg är förifyllt. Man måste först ange informationstyp och kan där välja mellan klinisk undersökning, symtom, personliga förhållanden eller levnadsvanor. I nästa lista får man välj hur man samlar in informationen. Man kan där välja mellan att mäta, efterfråga, genomföra eller observera/undersöka. Man skriver sedan sin sökterm och klickar på sök. Träffar i SNOMED CT visas i rutan med sökresultat. Markera sedan valet och välj att komplettera med kroppsdel eller måttenhet.
33 Behandling/behandlande aktiviteter/åtgärder Väljer man informationsstypen behandling/behandlande aktiviteter/åtgärder visas ett formulär med de behandlingar/behandlande aktiviteter/åtgärder som redan finns valda till processen, det hälsorelaterade tillståndet och processteget. Är inget valt sen innan är listan tom. I dagsläget är de behandling/behandlande aktiviteter/åtgärder man kan välja att registrera behandlingar/åtgärder från KVÅ. För att lägga till en ny behandling/behandlande aktiviteter/åtgärder till processen klickar man på knappen Ny behandling. Information kring aktuell process, hälsorelaterat tillstånd och processteg är automatiskt ifyllt. De hälsoproblem/sjukdomar och diagnoser man kan välja att ange är de som finns i KVÅ och det finns
34 två sätt att välja behandling/åtgärd. Alternativ ett är genom att klicka sig fram i hierarkin, dvs först välja kapitel, sedan avsnitt och till slut åtgärd/behandling. Det är möjligt att spara sitt val på vilken nivå som helst, dvs man måste inte välja just en specifik åtgärd, utan kan spara ett helt kapitel eller avsnitt om den nivån känns bättre. Det andra sättet att ange behandling/åtgärd är att söka i KVÅ (man väljer då knappen Gå till sökfunktion ). Denna sökfunktion fungerar på samma sätt som för ICD, se kapitel om Hälsoproblem för beskrivning.
35 Funktionsbedömning Väljer man informationsstypen funktionsbedömning visas ett formulär med de funktionsbedömningar som redan finns valda till processen, det hälsorelaterade tillståndet och processteget. Är inget valt sen innan är listan tom. I dagsläget är de funktionsbedömningar/funktionstillstånd man kan välja att registrera funktionstillstånd från ICF. För att lägga till en ny funktionsbedömning/funktionstillstånd till processen klickar man på knappen Nytt funktionstillstånd.
36 Information kring aktuell process, hälsorelaterat tillstånd och processteg är automatiskt ifyllt. De funktionstillstånd man kan välja att ange är de som finns i ICF och det finns två sätt att ange funktionstillstånd. Alternativ ett är genom att klicka sig fram i hierarkin, dvs först välja dimension, sedan kapitel, sedan block, sedan andra nivån osv. Det är möjligt att spara sitt val på vilken nivå som helst, dvs man måste inte välja ända ner till tredje eller fjärde nivån, utan kan spara ett helt kapitel eller block om den nivån känns bättre. Det andra sättet att ange funktionstillstånd är att söka i ICF (man väljer då knappen Sök i ICF ). Denna sökfunktion fungerar på samma sätt som för ICD, se kapitel om Hälsoproblem för beskrivning.
37 Annan undersökning/aktivitet eller åtgärd Väljer man informationsstypen annan undersökning/aktivitet eller åtgärd visas ett formulär med de undersökningar/aktiviteter eller åtgärder som redan finns valda till processen, det hälsorelaterade tillståndet och processteget. Är inget valt sen innan är listan tom. I dagsläget är de undersökningar/aktiviteter och åtgärder man kan välja att registrera inskrivet i databasen utifrån en generell inventering utifrån de processer vi har kartlagt. En del utav alternativen finns i övriga kodverk och SNOMED, och då ska dessa användas. Förhoppningen är att detta informationsområde inte ska behövas, utan att allt ska återfinnas inom ett utav de använda kodverken. För att inte att riskera att stå helt utan möjlighet att ange en viss typ av information finns dock denna med, men ska alltså endast användas då formationen inte går att registrera under något av de andra informationsområdena. För att lägga till en ny annan undersökning/aktivitet eller åtgärd klickar man på knappen Ny undersökning/åtgärd. Man får då välja undersökning/åtgärd från en lista och välja att spara. För att föra in flera alternativ får man lägga in det direkt i databasen.
38 Rapporter Från startsidan i TAKTIL kan man välja alternativet Rapporter. Man kommer då till ett formulär där man kan skapa rapporter som sammanställer den information man har matat in. Man får välja för vilken process, hälsorelaterat tillstånd och processteg man vill skapa rapporten. Man måste minst välja en process. Sedan kryssar man i vilka informationsområden man vill att rapporten ska innehålla. I dagsläget kommer varje informationsmängd i en egen rapport, dvs på ett eget blad. Detta kommer att utvecklas till version 2.0. Då är även tanken att man ska kunna bygga sin rapport utifrån ett informationsområde, och inte bara utifrån en process. Nedan visas ett exempel på en rapport över hjärtsviktprocessen, med det hälsorelaterade tillståndet hjärtsvikt och alla processteg för labprover.
39
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Strukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Strukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
NI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Registrera i SveDem SÄBO- manual
Registrera i SveDem SÄBO- manual INTRODUKTION TILL REGISTRERING I SÄBO-FORMULÄRET I SveDem registreras personen vid diagnos av diagnossättande enhet, oftast en vårdcentral eller minnesmottagning på specialistklinik.
Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Uppdaterad version / 2016 MANUAL till BPSD registret
Uppdaterad version / 2016 MANUAL till BPSD registret De första gångerna man gör en registrering kan det vara bra att ha en manual att följa. Manualen finner du i ditt utbildningsmaterial och på vår hemsida
Uppdaterad feb 2017 / Version 2 MANUAL till BPSD-registret
Uppdaterad feb 2017 / Version 2 MANUAL till BPSD-registret De första gångerna man gör en registrering kan det vara bra att ha en manual att följa. Manualen finner du i ditt utbildningsmaterial och på vår
Registrera i SveDem SÄBO- manual
Registrera i SveDem SÄBO- manual INTRODUKTION TILL REGISTRERING I SÄBO-FORMULÄRET I SveDem registreras personen vid diagnos av diagnossättande enhet, oftast en vårdcentral eller minnesmottagning på specialistklinik.
Registrera i SveDem manual
Registrera i SveDem manual Hemsjukvård med omvårdnadsinsatser INTRODUKTION Denna manual beskriver hur du registrerar i SveDems modul för hemsjukvård med omvårdnadsinsatser. Observera att modulen för hemsjukvård
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Manual för BPSD-registret. Version 7 / juni 2014
Manual för BPSD-registret Version 7 / juni 2014 Logga in Logga in till registret överst till höger på hemsidan. (Observera att du hittar testdatabasen längre ner på hemsidan) Fyll i ditt personliga användarnamn
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet
Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte
Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte Innhållsförteckning Innhållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 3 1. Inledning... 4 1.1 1.2 1.3 Syfte med dokumentet... 4 Målgrupp för dokumentet...
Informationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
Klassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur
2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Nationella Programmet för Datainsamling NPDI
Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Praktisk tillämpning av de nationella verktygen och hur dessa fungerar tillsammans till nytta för vården Åke Nilsson, SKL Niklas Eklöf, SoS Johan Eltes, Inera
Manual för BPSD-register
Manual för BPSD-register 1 OBSERVERA! För att programmet ska fungera måste du ha Internet Explorer 8.0 För att lägga in ny patient i systemet Gå in på huvudsidan Gå in på skattningar Skriv in personnummer
regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg 2 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt
Manual för BPSD-register
Manual för BPSD-register 1 OBSERVERA! För att programmet ska fungera måste du ha Internet Explorer 8.0 För att lägga in ny patient i systemet Gå in på huvudsidan Gå in på skattningar Skriv in personnummer
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.
Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Mattias Agestam, Stockholms läns sjukvårdsområde Staffan Winter, Nationella Programmet för Datainsamling IT-kommitténs
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Manual. BPSD-registret. September 2018 / 1
Manual BPSD-registret September 2018 / 1 I ett kvalitetsregister är det viktigt att det är genomtänkta och korrekta data som skrivs in. Data som ni skriver in kommer att användas i den direkta omvårdnaden,
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Innehållet i Snomed CT en översikt
Innehållet i Snomed CT en översikt Innehåll Inledning... 4 Beskrivning av Snomed CT:s hierarkier... 6 Kliniskt fynd... 6 Åtgärd... 6 Observerbar företeelse... 7 Omständighet som rör visst sammanhang...
Manual till Möbelfaktas e-deklaration
Manual till Möbelfaktas e-deklaration Innehåll 1. Inloggning... 2 2. Överblick deklarationer... 3 3. Ny e-deklaration... 3 4. Signera... 4 5. Förnyelsedeklaration... 5 6. Processen... 8 7. Logga ut...
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten Inledning Idag saknas gemensamma och effektiva sätt att skapa, kvalitetssäkra och distribuera de kodverk som används inom vården. Detta skapar svårigheter när
Sö ka litteratur i ERIC
1 Sö ka litteratur i ERIC Det finns två ingångar om man vill söka i databasen ERIC: Via webben gratis version från the Education Resources Information Center: Denna version kan vara bra att känna till
Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.
Manual för Psykiatri, fysioterapeut Mallen är avsedd att användas vid fysioterapeutisk / sjukgymnastisk behandling inom VUP,BUP och RP. Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs i efterhand, dvs.
Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare
Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,
Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28
Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter
Lathund Avvikelser. Chef
Information: Lathund avvikelser Chef Avser: Pulsen combine Utförare Skapad av: Caroline Ghafari Verksamhet: Utförare ÄO, HSL, LSS Upprättat datum: 2017-10-03 Reviderat datum: 2018-02-12 Lathund Avvikelser
Historik. Pacsoft Online 2013-09-26
Historik Pacsoft Online 2013-09-26 2 Innehåll 1 Sändningar... 3 1.1 Söka sändningar... 3 1.2 Presentation av sökresultat... 5 1.3 Skriva ut... 5 1.4 Exportera... 5 1.5 Sökfavoriter... 5 1.6 Sändningsarkiv...
STFS Svensk Trafikföreskriftssamling. Sökinstruktion
1(6) Mottagare: Version: 1.11 STFS Svensk Trafikföreskriftssamling Sökinstruktion 2(6) Sökinstruktion för STFS Från den 1 januari 2011 ska alla trafikföreskrifter finnas på den särskilda webbplatsen http://www.stfs.se.
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget
Innehåll 1. Inledning... 4 2. Information som ska överföras... 4 2.1 Specifika krav för funktionalitet kring ordinationsorsak... 5 3. Frivillig information som kan överföras... 5 3.1 Undergrupp Samhällförvärvad
Användarhandledning DORUM
Demografiska databasen Sid 1 (19) Användarhandledning DORUM Datum: 2012-09-19 Version: 1.0 Projektledare: Carin Hedlund, Mattias Sandström Innehållsförteckning Åtkomst 3 Ej inloggad 3 Inloggning 7 Dorums
5HVLVWHQVWDEHOO 'DWD3DUWQHU. Er partner inom data
5HVLVWHQVWDEHOO Tack för att du valde programmet 5HVLVWHQVWDEHOO! Vi hoppas att programmet ska vara till stor hjälp i ditt arbete. Har du synpunkter på programmet är du mycket välkommen att höra av dig
Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten
Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Underlag för avstämning mot den nationella informationsstrukturen och utveckling av det nationella fackspråket Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Användarmanual FormPipe Meetings. FormPipe Meetings 1.3 2012-09-11
Användarmanual FormPipe Meetings FormPipe Meetings 1.3 2012-09-11 Revision number: 6 ID number: 10023309 Date: 2012-09-132012-09-11 Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 4 Förkrav... 5 Installation... 5
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens
Individens behov i centrum
Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Slutrapport Projekt Varning, Försöksverksamhet i Landstinget Sörmland
Slutrapport Projekt Varning, Försöksverksamhet i Landstinget Sörmland Genomlysning av informationsspecifikation Varning Kantonen, Sonja Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Projektmålen var:... 3 Effektmål...
NKRR. Regelskrivning i praktiken
Sida: 1 (13) NKRR Regelskrivning i praktiken Innehåll Sida: 2 (13) 1 Inledning... 3 1.1 Förkortningar och begrepp... 3 2 Ändringshistorik för dokumentet... 4 3 Bakgrund... 5 3.1 Regler i NKRR... 5 3.2
Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.
Manual för Psykiatri, fysioterapeut Mallen är avsedd att användas vid fysioterapeutisk / sjukgymnastisk behandling inom VUP,BUP och RP. Grundmall Psykiatri, fysioterapeut Dikteringstidpunkt Används om
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget
Innehåll 1. Inledning... 4 2. Information som ska överföras... 4 2.1 Specifika krav för funktionalitet kring ordinationsorsak... 5 3. Frivillig information som kan överföras... 5 3.1 Undergrupp Samhällförvärvad
Nationell Informationsstruktur
Nationell Informationsstruktur En grundförutsättning för ordning och reda på vård- och omsorgsinformationen Åsa Schwieler Överblick vård och omsorg Politiskt fokus, exempel Medborgarens/patientens ställning
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Användarbeskrivning ARBETSGIVARINTYG. för Sveriges alla arbetsgivare. arbetsgivarintyg.nu. En ingång för alla användare. Innehåll. Version 1.
2015 05 17 Arbetslöshetskassornas samorganisation SO Version 1.0 ARBETSGIVARINTYG för Sveriges alla arbetsgivare Användarbeskrivning arbetsgivarintyg.nu Med tjänsten arbetsgivarintyg.nu kan du som arbetsgivare
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Historik. Unifaun Online och Unifaun PrintServer 2013-09-26
Historik Unifaun Online och Unifaun PrintServer 2013-09-26 2 Innehåll 1 Sändningar... 3 1.1 Söka sändningar... 3 1.2 Presentation av sökresultat... 5 1.3 Skriva ut... 5 1.4 Exportera... 5 1.5 Sökfavoriter...
Informationsspecifikation (35) Informationsspecifikation för fysisk aktivitet
Informationsspecifikation 2015-07-03 1 (35) Informationsspecifikation för fysisk aktivitet Innehåll Inledning... 4 Processen att utreda, ordinera och följa upp fysisk aktivitet... 5 Bild 1. Processen gällande
Hjälpmedelstjänsten - Information till förskrivare
Hjälpmedelstjänsten - Information till förskrivare Detta dokument uppdateras regelbundet. Observera att en utskriven eller sparad version snabbt blir inaktuell! Innehåll 1. Inledning... 2 2. Information
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Del 1 HSF, Gemis 2019-02-06 2 (17) Innehåll Inledning...3 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur...3 1.1 Vad är en