Nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Transkript

1 Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Modeller med beskrivningar En delrapport från projektet Nationell Informationsstruktur

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad: april 200 2

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att definiera och beskriva innehållet i en ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. Arbetet ska bidra till en effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg och bedrivs inom två projekt: Nationell Informationsstruktur och Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Uppgiften för projektet Nationell Informationsstruktur ( ) har varit att genom en grundläggande analys beskriva vård- och omsorgsverksamhetens processer och olika intressenters krav på information. Utifrån denna beskrivning har en nationell informationsstruktur utvecklats som grund för verksamhetsutveckling och utveckling av processtödjande IT för vård och omsorg. Denna rapport är en del av slutrapporteringen från projektet Nationell Informationsstruktur och redovisar en detaljerad beskrivning av modellerna i den nationella informationsstrukturen så att de ska kunna tolkas och användas av målgruppen. Rapporten innefattar beskrivningar av de principer som informationsstrukturen är baserad på, de generiska modellernas uppbyggnad och syfte samt vägledning för målgruppen avseende tillämpning av modellerna. Rapporten vänder sig till personer som ska använda informationsstrukturen för verksamhetsutveckling och i arbete med informationsförsörjning inom vård och omsorg. Detta inkluderar områden som processtyrning, ledningssystem för kvalitet, informationssäkerhet, informationssystemarkitektur, infrastruktur, upphandling och utveckling av informationssystem, begreppssystem och termbeskrivningar, klassifikationer samt standardisering inom informatikområdet. Anders Printz Avdelningschef Regler och tillstånd 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Regeringsuppdraget... 9 NI-projektets slutrapportering... 9 Denna rapport... 0 Bakgrund till Socialstyrelsens uppdrag... 0 Utveckling av den nationella informationsstrukturen... Ansats... Arbetssätt... 2 Modellutveckling... 2 Förankring och kommunikation... 3 Underlag för utveckling av modeller... 3 Verksamhetens villkor och förutsättningar... 3 Informationsbehov ur olika perspektiv... 4 Informationssäkerhetskrav... 5 Samverkan med andra aktörer... 5 Standarder och andra arbeten... 7 Standarder... 7 SNOMED CT... 7 HISA (EN 2967 Healthcare Information System Architecture)... 7 Contsys (EN 3940) del och Andra arbeten... 8 Att mena och mäta samma sak - en begreppsorienterad metod för terminologiskt arbete ( Spindel-modellen )... 9 Basmodell Vårdprocess/Vård av enskild patient (flera landsting)... 9 SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur (flera landsting och regioner/iths2)... 9 Atomära Samba (flera landsting) Flödesmodellen (Sveriges Kommuner och Landsting) Modeller i den nationella informationsstrukturen... 2 Bakgrund... 2 Processer och processorientering i vård och omsorg... 2 Processer inom vård och omsorg... 2 Kärnprocess inom vård och omsorg Processorientering av verksamheten Modellstruktur Kärnverksamheten som grund Beskrivning av modellområden Underlag för processtyrning Avgränsning

6 Modelltyper i NI förklaringar och läsanvisning Processmodell Begreppsmodell Flödesmodell Informationsmodell Modelltyper och symboler Processmodell Begreppsmodell Flödesmodell Informationsmodell Modellerna i Nationell informationsstruktur Generisk processmodell för vård och omsorg Generisk begreppsmodell Flödesmodeller tillämpningar av de generiska process- och begreppsmodellerna Generisk informationsmodell Vägledning för utveckling av IT-stöd Informationsstrukturens roll vid kravställning Referenser Bilagor

7 Sammanfattning För att åstadkomma effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg krävs bland annat gemensamma principer för hur information ska struktureras. Projektet Nationell Informationsstruktur har under tre år arbetat med att ta fram en nationell informationsstruktur för vård och omsorg. Utvecklingen har skett stegvis genom en verksamhetsanalys med fokus på verksamhetens villkor och förutsättningar, vård- och omsorgsprocessen samt olika intressenters kommunikations- och informationsbehov Huvudresultatet består av tre generiska modeller som kan användas i alla delar av vård och omsorg. Modellerna beskriver kärnprocessen i vård och omsorg, de begrepp som behövs för att beskriva denna process samt den typ av information som olika intressenter har identifierat som viktig. Utöver detta innehåller rapporten även beskrivningar av de principer som den nationella informationsstrukturen är baserad på, beskrivning av de generiska modellernas uppbyggnad och syfte samt vägledning för målgruppen avseende tillämpning av modellerna. Dessutom finns kortare beskrivningar av hur arbetet har gått till, vilka analyser som har genomförts samt hur tidigare arbeten och standarder har använts. I dessa avsnitt refereras till bilagor med fördjupade beskrivningar. Processmodeller fokuserar på att beskriva det värde som åstadkoms för kunden och i vilka processteg detta förädlas. Den generiska processmodellen beskriver de aktiviteter som utförs inom vård och omsorg för att förbättra en vård- och omsorgstagares hälsoförhållande. Den generiska processmodell som utvecklats i projektet utgår från samspelet mellan vård- och omsorgstagaren och professionella aktörer inom vård och omsorg och de aktiviteter som direkt berör detta samspel. Flödesmodeller beskriver det logistiska perspektivet för de aktiviteter som utförs, det vill säga i vilken ordning aktiviteterna utförs och vem som utför dem. Fokus ligger på hur olika aktörer samverkar i processens aktiviteter för att åstadkomma mervärdet för vård- och omsorgstagaren. Flödesmodeller används också för att analysera vilken typ av information olika aktörer behöver ha tillgång till i flödets olika arbetssteg, respektive vilken typ av information som aktörerna skapar. Genom att ta fram flödesmodeller för olika verksamheter är det också möjligt att mer tydligt visa hur de generiska begreppen kan tillämpas i olika verksamheter. Begreppsmodeller beskriver en överenskommen uppfattning om företeelser i en verksamhet. I den generiska begreppsmodellen för vård- och omsorgsprocessen förklaras processmodellens begrepp i detalj med beskrivningar av begreppen och hur de relaterar till varandra. Begreppsmodellen identifierar och beskriver de begrepp (överenskommen uppfattning om företeelser i verksamheten) som jämte flödesmodeller ligger till grund för informationsmodellerna. 7

8 Informationsmodeller beskriver den information som hanteras i en verksamhet. Den generiska informationsmodellen beskriver de olika informationsområden som identifierats att det är nödvändigt att hålla information om i kärnprocessen. Informationsstrukturens informationsmodell ska kunna hantera all den typ av information som behövs och genereras i en vård- och omsorgsprocess. De övriga modellerna är underlag för informationsmodellen. 8

9 Inledning Regeringsuppdraget Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att inom ramen för den nationella IT-strategin för vård och omsorg definiera och beskriva innehållet i en ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. Arbetet genomförs i två projekt: Nationell Informationsstruktur, NI ( ), och Nationellt fackspråk för vård och omsorg (2007- mars 20). Projektens resultat ska bidra till en effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg. I maj 2007 fattade regeringen formellt beslut om Socialstyrelsens uppdrag. I beslutet står: Socialstyrelsen skall ta ett övergripande nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig i enlighet med de mål och principer som slås fast i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg (Skr. 2005/06:39). I arbetet ingår dels att utarbeta en nationell informationsstruktur, dels att utarbeta, förvalta och tillhandahålla en nationell terminologi- och klassifikationsresurs. NI-projektets slutrapportering NI-projektets slutrapportering innefattar följande publikationer: Huvudrapport Nationell Informationsstruktur ett regeringsuppdrag inom Nationell IT-strategi för vård och omsorg Delrapporter Nationell informationsstruktur för vård och omsorg modeller med beskrivningar (denna rapport) Verksamhetens villkor och förutsättningar Informationsbehov ur olika perspektiv Informationssäkerhet vägledning för hantering av information inom vård och omsorg Inriktning och ansats för utvecklingen av en nationell informationsstruktur Så utvecklas den nationella informationsstrukturen om arbetssätt och samverkan med andra nationella initiativ Nationella IT-strategier, Danmark, England och Kanada (även översatt till engelska) Nationella IT-strategier, Norge, Nederländerna och Nya Zeeland (även översatt till engelska) 9

10 Denna rapport Denna rapport beskriver de modeller som tillsammans utgör den nationella informationsstrukturen. Det innefattar beskrivningar av de principer som informationsstrukturen är baserad på, modellernas uppbyggnad och syfte samt vägledning för målgruppen avseende användning av modellerna. Utöver detta finns kortare beskrivningar av hur arbetet har gått till, vilka analyser som har genomförts samt hur tidigare arbeten samt standarder inom området har använts. I dessa avsnitt refereras till bilagor med fördjupade beskrivningar. Rapporten vänder sig till personer som ska använda informationsstrukturen för verksamhetsutveckling och i arbete med informationsförsörjning inom vård och omsorg, inklusive utveckling av IT-stöd. Detta inkluderar aktörer inom områden som processtyrning, ledningssystem för kvalitet, informationssäkerhet, informationssystemarkitektur, beställning och utveckling av informationssystem, begrepps- och termbeskrivningar, klassifikationer samt standardisering inom informatikområdet (vård och omsorg). Syftet med rapporten är att ge en detaljerad beskrivning av modellerna i den nationella informationsstrukturen så att de kan tolkas och användas av de målgrupper som nämns ovan. Bakgrund till Socialstyrelsens uppdrag IT har stor betydelse för informationsförsörjningen inom vård och omsorg. Med effektiv IT kan information tillvaratas, hanteras och göras tillgänglig för vård- och omsorgstagare, för kärnverksamheten samt för förbättringsarbete och uppföljning. En rad frågor av betydelse för IT-användningen måste lösas på nationell nivå, i samverkan mellan alla aktörer inom vård och omsorg. Dessa lösningar måste baseras på gemensamma synsätt samt nationellt fastställda riktlinjer. Mot denna bakgrund utarbetades år 2006 en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Den nationella IT-strategin beskriver följande vision: Medborgare, patienter/brukare och anhöriga ska på ett enkelt sätt kunna skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna komma i kontakt med vård och omsorg via Internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Personal inom vård och omsorg ska i sitt dagliga arbete få stöd av samverkande IT-lösningar som effektivt hanterar och tillgängliggör relevant och kvalitetssäkrad information. På samma sätt är ansvariga för vård och omsorg beroende av IT som stöd för att kunna följa upp patientsäkerhet och kvalitet samt för verksamhetsstyrning och resursfördelning. För att garantera hög kvalitet i vård- och omsorgsdokumentationen och därmed också säkerheten för patienter och brukare krävs ett omfattande arbete med innehållet, det vill säga den information som ska hanteras av ITstöden. Informationen måste vara relevant, enhetligt beskriven och strukturerad på ett sätt som gör den möjlig att hitta och tolka. Socialstyrelsens roll i IT-strategin är att skapa förutsättningar för detta. 0

11 Utveckling av den nationella informationsstrukturen I detta avsnitt beskrivs NI-projektets ansats och arbetssätt samt hur olika underlag använts för att utveckla den nationella informationsstrukturen. Mer utförliga beskrivningar finns i delrapporterna Inriktning och ansats för utvecklingen av en nationell informationsstruktur och Så utvecklas den nationella informationsstrukturen om arbetssätt och samverkan med andra nationella initiativ. Mer utförliga beskrivningar av arbetssätt i delprojekten Informationssäkerhet och Verksamhetskrav finns i delrapporter från dessa grupper. Ansats Den nationella IT-strategin pekar på vikten av att sambanden mellan IT och verksamhet beaktas. NI-projektet har planerats utifrån samma utgångspunkt. En tydlig bild av verksamhetens villkor och förutsättningar, processer samt olika intressenters behov av information är en nödvändig grund för utvecklingen av processtödjande IT. Vård och omsorg för en individ spänner ofta över flera olika verksamhetsområden, huvudmannagränser och lagrum. Projektet har utgått ifrån en helhetssyn på vård- och omsorgsprocessen. Den information som behövs i processen ska, under förutsättning att man har rätt till det, kunna göras tillgänglig och användbar och kunna kommuniceras oberoende av var i processen den skapats, oavsett organisatoriska gränser. Projektet har haft fokus på verksamhetens villkor och förutsättningar, processer samt olika intressenters informationsbehov. Resultatet av de analyser som gjorts avseende detta utgör grunden för generiska modeller av process, begrepp och information. Tillsammans utgör modellerna den nationella informationsstrukturen. Med generisk menas att modellerna ska vara generellt tillämpbara inom alla delar av vård och omsorg (inkluderande såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst). Med tillämpbar menas här att NI:s modeller ska kunna användas som mönster för att ta fram mer detaljerade modeller för olika områden. Informationsstrukturens tre modeller utgår ifrån kärnverksamheten, det vill säga den interaktion som sker mellan vård- och omsorgstagare och professionella aktörer i syfte att tillgodose identifierade behov. Det är kärnverksamhetens innehåll och dess intressenters behov av information och samverkan som stått i centrum i verksamhetsanalysen. Intressenterna ska försörjas med relevant och kvalitetssäkrad information för att övergripande mål om god vård och omsorg ska kunna uppnås. I uppdraget att ta fram den nationella informationsstrukturen ska både socialtjänst och hälso- och sjukvård omfattas. I WHO:s definition av hälsa beskrivs att hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

12 välbefinnande och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp. Ett exempel på ett hälsoproblem kan med denna definition lika väl vara en situation med dålig ekonomi eller ett barn som far illa, som ett brutet ben eller en hjärtinfarkt. Genom att utgå från denna vida och internationellt accepterade definition kan såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård omfattas. Därför är begreppet hälsa centralt i NI. Arbetssätt Utvecklingen av den nationella informationsstrukturen har genomförts i en iterativ arbetsprocess där resultat kontinuerligt har publicerats i form av utkast. Varje nytt utkast har byggt vidare på föregående version med beaktande av synpunkter på utkasten och synpunkter från de olika intressentgrupperna. Resultatet presenteras i form av grafiska modeller för att på ett enhetligt sätt åskådliggöra verksamheten i form av symboler. Inledningsvis har en analys av verksamhetens villkor och förutsättningar genomförts, som underlag för utvecklingen av den generiska kärnprocessen. Fyra intressentgrupper, med olika perspektiv, har identifierat informationsbehov som informationsstrukturen ska kunna rymma. Dessutom har tidigare arbeten undersökts. Den generiska processmodellen har utvecklats för att beskriva verksamhetens kärnprocess. Med begreppen i kärnprocessen som utgångspunkt har därefter den generiska begreppsmodellen utvecklats. Baserat på processoch begreppsmodellerna samt analys av informationsbehov utifrån intressenternas perspektiv och flödesmodeller har därefter den generiska informationsmodellen tagits fram i form av flera vyer. Granskning och verifiering av framtagna modeller har gjorts i samverkan med projektets referensgrupp och andra intressenter. Modellutveckling Modellutvecklingen har skett i projektets utvecklingsgrupp, som har ansvarat för att analysera och dra slutsatser utifrån insamlat material och för att föra en dialog med projektets intressenter i arbetet med att konstruera de tre generiska modellerna. Personerna som deltagit i utvecklingsgruppen har kompetens och erfarenhet inom: - Ledning och kärnverksamhet i vård och omsorg. - Verksamhetsanalys och verksamhetsutveckling. - Verksamhets- och IT-strategier. - Verksamhets- och IT-arkitektur. - Modelleringsteknik (process- begrepps- och informationsmodellering). Personerna i utvecklingsgruppen har deltagit i flera större nationella utvecklingsprojekt inom området. Denna typ av personunion har varit ett sätt bland andra att tillvarata erfarenheter från tidigare arbeten. 2

13 Förankring och kommunikation De olika utkasten av den nationella informationsstrukturen har granskats bland annat av projektets referensgrupp. Deltagarna i denna grupp har erfarenhet av verksamhets- och IT-utveckling regionalt och lokalt, standardisering inom informatik samt arbete med begrepp och termer. Referensgruppen har också haft till uppgift att kontinuerligt förankra utvecklingsarbetet regionalt. I samband med att projektets utkast har publicerats har olika typer av föredragningar, hearings och dialogmöten genomförts för att få in synpunkter på innehållet. I samband med publiceringen av utkast har projektet också formulerat frågeställningar som utgångspunkt diskussion vid möten och för de intressenter som velat skicka skriftliga synpunkter. Förutom hearings och dialogmöten har ett antal informations- och utbildningsinsatser genomförts. Målgrupper har varit representanter för landsting och kommuner, grupperingar inom Socialstyrelsen, privata vårdgivare etc. Projektets resultat har dessutom kontinuerligt presenterats vid olika sammankomster och konferenser, nationellt och internationellt, för att tidigt sprida information om och få in synpunkter på arbetet. Informationsmaterial har tagits fram i form av broschyrer, PowerPointpresentationer och information på projektets webbsida. Underlag för utveckling av modeller Verksamhetens villkor och förutsättningar Den nationella informationsstrukturen har tagits fram genom en fortlöpande analys av verksamhetens villkor och förutsättningar, i dialog med projektets intressentgrupper. Analysen har påvisat såväl likheter som skillnader mellan olika verksamhetsområden. Även om begrepp och benämningar skiljer sig åt, till exempel mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, finns gemensamma mönster i sättet att arbeta, i syfte och innehåll. De generiska modellerna beskriver det som är allmängiltigt för hela området vård och omsorg. Dessa modeller specialiseras och tillämpas för olika verksamhetsområden och för olika syften och perspektiv. Den nationella informationsstrukturen fokuserar på samspelet mellan vård- och omsorgstagare och professionella aktörer inom vård och omsorg, det vill säga hälso- och sjukvård (inklusive tandvård) och socialtjänst. Mötet och interaktionen mellan en enskild individ och professionella aktörer kallas i den nationella informationsstrukturen för kärnprocess. Individens möjlighet att vara en aktiv aktör i sin egen vård- och omsorgsprocess och att själv välja vem som ska tillhandahålla vård- och omsorgsinsatser är en utgångspunkt. I svensk vård och omsorg har individen alltid rätt att få sitt behov av vård- och omsorgsaktiviteter bedömt, men ingen självklar rätt att få en viss insats eller åtgärd genomförd. Till grund för vård och omsorgs tillgodoseende av individens behov ligger bland annat etisk värdegrund, lagstiftning och föreskrifter. Vård och omsorg är en informationsintensiv, mångprofessionell verksamhet, där högspecialiserade experter och generalister möts i olika konstellationer, ofta över organisatoriska gränser. Informationsstrukturen måste därför stödja samverkan och informationsutbyte med bibehållen betydelse så att 3

14 olika former av ansvar kan upprätthållas, även i komplexa vård- och omsorgsflöden. Standarder inom informatikområdet är nödvändiga för att åstadkomma detta. Informationsstrukturen beaktar också behoven av styrning på olika nivåer. För att kunna stödja kärnverksamheten och utgöra grund för ledningssystem för kvalitet utgår den nationella informationsstrukturen från värdeskapande och hur vård- och omsorgsaktiviteter bidrar till att påverka och förbättra vård- och omsorgstagarens hälsoförhållande. Olika former av processtyrning har analyserats, liksom organisatoriska förutsättningar, med 290 kommuner och 2 landsting/regioner som har det övergripande ansvaret för att tillhandahålla vård och omsorg, samt allt fler privata utförare, ställs höga krav på att informationen är enhetligt strukturerad och entydig. Den nationella informationsstrukturen skapar förutsättningar för värdeskapande i vård och omsorg dels genom en bättre informationsförsörjning i processen kring den enskilde och dels genom att information från processen kan tas tillvara för uppföljning och utveckling av verksamheten. I en kunskapsintensiv verksamhet som ständigt utvecklas mot allt större förmåga att utreda och behandla många olika typer av hälsoproblem spelar information om resultat och effekter en avgörande roll för kunskapsutvecklingen. En gemensam informationsstruktur ger förutsättningar för att både använda och skapa kunskap. Informationsbehov ur olika perspektiv Arbetet med att identifiera och analysera informationsbehov inom vård och omsorg har genomförts i fyra intressentgrupper med olika perspektiv vårdoch omsorgstagare, vård- och omsorgspersonal, representanter för ledning/styrning/forskning samt en grupp med representanter från ITmarknaden. Intressentgrupperna har dokumenterat sitt arbete och sin analys i mål-, process-, begrepps- och informationsmodeller. Dessa modeller har utgjort underlag i arbetet med att ta fram de generiska modellerna. Utvecklingsgruppen har kontinuerligt, i dialog, tagit del av intressentgruppernas resultat. Utvecklingsgruppens arbete har även inneburit att verifiera att de generiska modellerna kan hantera de krav som beskrivits av intressentgrupperna. Som exempel kan nämnas att kvalitetsaspekterna i God Vård varit en av de viktigaste utgångspunkterna vid framtagandet den generiska processmodellen. Intressentgrupperna har i sitt arbete tagit fram målformuleringar och kopplat dem till God Vårds kvalitetsområden. Utvecklingsgruppen har därmed kunnat utgå från mer detaljerade och preciserade målformuleringar, vilket också påverkat arbetet med att formulera vilka värden den generiska processen ska kunna hantera och skapa. Intressentgruppernas beskrivningar av informationsbehov har utgjort en grund för framtagandet av den generiska informationsmodellen. Den typ av information som informationsmodellen ska kunna hantera ska också bidra till att mål som formulerats av intressentgrupperna ska kunna tillgodoses i verksamheten. 4

15 Process- och flödesmodeller från intressentgrupperna har också använts som underlag för att ta fram en beskrivning av arbetsflödet för hälso- och sjukvård. Informationssäkerhetskrav Arbetet med att ta fram en nationell informationsstruktur innefattar också ett informationssäkerhetsperspektiv. Det handlar inte om att göra all information tillgänglig, utan lika mycket om att kunna vara säker på att det ska vara möjligt att hantera säkerhetskrav som att information bara ska kunna visas för rätt aktör, att information ska kunna spärras, att kunna signera information etc. För att säkerställa att dessa krav beaktas har en särskild informationssäkerhetsgrupp funnits under hela projekttiden. En viktig del av gruppens arbete har varit att beakta de krav som lagar och andra regelverk ställer avseende hur information ska hanteras. Detta har utgjort en utgångspunkt för hur informationsstrukturen har utformats. Resultatet från detta arbete består av en beskrivning av området informationssäkerhet och vilka krav olika lagar och regelverk ställer som kan kopplas till hur information är strukturerad. Beskrivningen innefattar bland annat krav på information och informationshantering i författningen, informationsklassificering samt informationssäkerhetsaspekter som är särskilt viktiga inom vård och omsorg. I delrapport informationssäkerhet finns fördjupade beskrivningar av resultatet från detta arbete. Resultatet har analyserats avseende hur det påverkar de generiska modellerna. I den första versionen av informationsstrukturen har vissa tillägg gjorts i modellerna till följd av detta analysarbete, främst utifrån analysen av krav på informationshantering i författningen. Ett exempel är att informationsstrukturen ger möjlighet att hantera begrepp från lagstiftningen som till exempel journal, akt, patientjournal, journalhandling och de krav som är förknippade med detta. Ett annat exempel är att informationsstrukturen möjliggör att skapa regler för olika informationsmängder till exempel vilka aktörer som ska kunna komma åt dem i olika situationer. Ytterligare exempel är att det är möjligt att tydligt peka ut vilken information som signerats av en viss aktör vid en viss tidpunkt. En annan viktig informationssäkerhetsaspekt är riktighet. Informationsstrukturen bidrar till att säkerställa att information inte kan tolkas på olika sätt utan enbart på det sätt som avsågs när den dokumenterades. Ytterligare analyser behöver utföras i den kommande förvaltningen av den nationella informationsstrukturen. Samverkan med andra aktörer NI är en del av den gemensamma informationsstrukturen. Utvecklingen av en gemensam informationsstruktur har under åren i huvudsak bedrivits i tre olika uppdrag. Den nationella informationsstrukturen (NI) beskriver på en övergripande nivå vad för slags information som ska finnas med i vård- och omsorgsdokumentationen för att den ska uppfylla verksamhetens behov och krav, och hur den ska vara strukturerad. 5

16 Den tillämpade informationsstrukturen använder sig av den övergripande informationsstrukturen (NI) för att beskriva vilken information som ska finnas med för olika tillämpningsområden, till exempel för hela hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, eller för delar av dessa verksamheter. Det är nödvändigt att tillämpa den nationella informationsstrukturen för att i detalj beskriva och specificera informationskrav för till exempel nationella kvalitetsregister, den nationella patientöversikten (NPÖ) eller katalogtjänster. Arbetet sker idag genom SKL och Center för ehälsas Arkitekturledning. NI:s modeller ligger till grund för Arkitekturledningens tillämpade informationsstruktur som går under namnet Verksamhetsorienterad Tillämpad InformationsModell (V-TIM). Det nationella fackspråket ger entydiga, fackspråkliga termer för att benämna allt det innehåll i vård- och omsorgsdokumentationen som behöver uttryckas på ett standardiserat, entydigt och uppföljningsbart sätt. Det nationella fackspråket utvecklas och sammanställs av Socialstyrelsen i ett eget projekt. Innehållet utgörs av begrepp och termer i Socialstyrelsens Termbank, klassifikationer och kodverk (till exempel ICD 0, ICF och KVÅ) samt det globala begreppssystemet SNOMED CT. Tillsammans ger den nationella informationsstrukturen, den tillämpade informationsstrukturen och det nationella fackspråket förutsättningarna för en entydig, uppföljningsbar och tillgänglig information, i enlighet med de mål och principer som anges i den nationella IT-strategin för vård och omsorg. 6

17 Standarder och andra arbeten Detta avsnitt beskriver kortfattat ett antal publikationer av olika slag (standarder och andra arbeten) som NI:s utvecklingsgrupp tagit del av i arbetet med att utveckla den nationella informationsstrukturen. Standarder NI har gjort en kartläggning av vilka standarder som har relevans för informationsstrukturen. Tre standarder som har bedömts ha direkta gränsytor mot NI är SNOMED CT (IHTSDO), HISA (EN 2967) och Contsys (EN3940). Dessa standarder beskrivs därför mycket kortfattad nedan. Några viktiga standarder inom ämnesområdet som inte beskrivs här är EHR-com (EN3606) openehr samt HL7. Dessa inkluderas inte i beskrivningen därför att de inte bedöms ha direkta gränsytor mot NI:s generiska modeller. Däremot är dessa standarder i högsta grad relevanta för Arkitekturledningens arbete med tillämpade modeller avseende dokumentationsstruktur och kommunikation. SNOMED CT SNOMED CT är en terminologi med ett ingående begreppssystem som utvecklats av College of American Pathologists, CAP, i USA och National Health Services, NHS, i Storbritannien. Sedan 2007 förvaltas SNOMED CT av den fristående internationella standardiseringsorganisationen IHTSDO Sverige är medlem i IHTSDO och den svenska översättningen av hela terminologin beräknas vara klar under 200. SNOMED CT är mycket omfattande och innehåller flera hundra tusen begrepp med klinisk anknytning. Termerna är grupperade i nitton olika hierarkier. NI:s relation till SNOMED CT och till terminologier i allmänhet är att de informationsmängder som specificeras på ett generellt plan i NI:s informationsmodeller så småningom i praktisk tillämpning ska kunna registreras som en kodad term. Detta kallas i dagligt tal för terminologibindning. Eftersom SNOMED CT också inkluderar ett begreppssystem finns också en relation till NI:s begreppsmodeller. HISA (EN 2967 Healthcare Information System Architecture) HISA har utarbetats av CEN/TC 25 under mandat från den europeiska kommissionen och publicerades Del : Verksamhetsperspektivet HISA del kan ses som ett hjälpmedel för en organisations arbete med att specificera krav på informationssystem och omfattar även en referensmodell som beskriver en serie baskrav och tjänster som har ansetts vara relevanta 7

18 för all hälso- och sjukvård. Del är relevant för utveckling av verksamhetsrelaterade (process- och begrepps-) modeller eftersom kraven i standarden ofta relaterar till verksamhetens kärnprocesser. Del 2: Informationsperspektivet Del 2 omfattar en övergripande informationsmodell med UML klassdiagram och beskrivningar av den information som behöver kunna hanteras i hälsooch sjukvård (socialtjänst omfattas inte). HISAs informationsvy innehåller inga anvisningar om vilka termer som ska användas för olika informationsmängder, men det slås fast att verksamheten i sitt egna arbete ska fastställa vilka terminologier som ska användas för t.ex. diagnoser, symtom etc. Del 2 har relevans för allt arbete med informationsmodeller. Del 3: Bearbetningsperspektivet Här beskrivs interaktionen mellan de komponenter som beskrivs i Informationsperspektivet, del 2, med de gränssnitt som erfordras. Contsys (EN 3940) del och 2 Contsys är ett begreppssystem för basala begrepp för att stödja kontinuitet i hälso- och sjukvård. Ett 50-tal begrepp beskrivs/definieras och UMLdiagram för relationer visas. Begreppen indelas i sex kapitel med ett antal begrepp för Aktörer och roller (3 st), Hälsorelaterade (2 st), Tidsrelaterade (9st), Aktivitet och beslutsstöd (2 st), Mandat och ansvar (7 st) och Informationshantering (2 st). Ingen processmodell redovisas i standarden som grund för val av begrepp. Många begrepp för exempelvis tidssamband, roller och mandat är orienterade till enheter respektive till avgränsade delar av processer. Contsys 2 är ett pågående arbete för att ta fram ett kompletterande begreppssystem till Contsys. Contsys 2 fokuserar på begrepp för kärnprocess och arbetsflöde inom i första hand hälso- och sjukvård. Explicit processoch flödesmodell visas som informativ grund för begreppen. Contsys är sammantaget relevant för NI:s begrepps- och processmodeller. Andra arbeten Utvecklingen av den nationella informationsstrukturen har omfattat att ta del av andra arbeten som genomförts regionalt, nationellt och internationellt inom ämnesområdet för att ta vara på resultat och erfarenheter från dessa. Denna beskrivning inkluderar inte grundarbeten inom informationssystemteori, metoder för verksamhetsanalys, principer för modellering och arkitekturer samt teori för värdeskapande processer som till exempel Langefors [5], Bubenko [3] och Porter [4]. 8

19 Att mena och mäta samma sak - en begreppsorienterad metod för terminologiskt arbete ( Spindel-modellen ) Spindeln [3] är en grundläggande begreppsmodell och ett grundläggande mönster för att hantera termer och begrepp inom hälso- och sjukvården, som togs fram i Region Skåne under slutet av 990-talet och publicerades i bokform 200. Utgående från vårdprocessen är ett antal grundläggande begrepp definierade som kan uttrycka patientrelaterade aktiviteter och uppfattade tillstånd i processen. Basmodell Vårdprocess/Vård av enskild patient (flera landsting) De så kallade basmodellerna är exempel på övergripande verksamhetsmodeller som utvecklats i några landsting och som använts för att skapa en gemensam syn på kärnverksamheten. Basmodellerna utvecklades och tilllämpades i bland annat Region Skåne, Landstinget i Värmland samt inom Region IT (Östergötland, Jönköping och Kalmar) under slutet av 990-talet och början av 2000-talet. Basmodellerna beskriver övergripande centrala och fundamentala begrepp i verksamheten, både i begrepps- och processmodeller. De har dels använts i arbeten med kravställning av IT-stöd, dels i andra typer av verksamhetsutveckling. De har även varit en av utgångspunkterna vid framtagandet av den första versionen av Flödesmodellen (se nedan) samt i arbetet med att ta fram atomära SAMBA (se nedan). SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur (flera landsting och regioner/iths2) SAMBA beskriver processen Vård av enskild patient i en treskiktad processmodell [3], där de olika processkikten samspelar med varandra men har olika förädlingsobjekt. I den kliniska processen fokuseras patientens hälsotillstånd, som det uppfattas av vårdpersonalen. I styrprocessen (det så kallade hälso- och sjukvårdsmandatet) görs kopplingar till beslut om vårdåtagande och vårdplaner. I kommunikationsprocessen beskrivs den informationsöverföring som sker till/från andra processer. För processen relevanta begrepp beskrivs i begreppsmodeller. För processen relevanta begrepp beskrivs i begreppsmodeller. SAMBA var ett nationellt projekt, som stöddes av KK-stiftelsen, med flera deltagande landsting och regioner samt ett universitet. Atomära Samba (flera landsting) Atomära Samba är en generisk processmodell som bygger på ett delresultat av SAMBA, med en uppdelning av modellen i tre faser (bedöma vårdbegäran, genomföra vårdåtagande, avveckla vårdåtagande), Den togs fram i ett samarbete mellan några landsting (SLL m.fl.) och organisationer. Atomära Samba resulterade bland annat i SLL RIM. 9

20 Flödesmodellen (Sveriges Kommuner och Landsting) Den ursprungliga Flödesmodellen togs fram i mitten av 990-talet för att i första hand vara ett stöd i uppföljning och mätning av väntetider i vården. Den har dock visat sig vara användbar även för annan uppföljning. Landstingsförbundet/Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har därför arbetat vidare med att granska och utveckla modellen i olika projekt. Modellen, som fastställdes i en RIV-specifikation (Regelverk för Interoperabilitet i Vården) 2007, ligger till grund för SKL: uppföljning av tillgänglighet och vårdgaranti. Modellen har fokus på vissa besluts- och genomförandepunkter under den medicinska processen - beslut som måste fattas vid bestämda tidpunkter för att processen ska löpa vidare. Modellen visar också vad som måste föregå besluten och ger underlag för att bedöma var det är möjligt att förbättra processen. 20

21 Modeller i den nationella informationsstrukturen Bakgrund Detta avsnitt beskriver NI-projektets resultat i form av de modeller som bygger upp den nationella informationsstrukturen. Kapitlet introducerar området och ger en bakgrund till modellernas utformning. Dessutom finns en bilaga Beskrivning av modelltyper som beskriver hur modellerna ska läsas. Processer och processorientering i vård och omsorg Processer finns i alla verksamheter. För att tydliggöra en verksamhets innehåll är det vanligt att man identifierar och kartlägger verksamhetens processer samt vad dessa ska åstadkomma utifrån verksamhetens mål. En process har två huvudsakliga beståndsdelar, dels att ett objekt tillförs värde och dels vilken typ av aktiviteter som utförs för att tillföra detta värde. Nedanstående bild illustrerar värdetillförsel och aktiviteter utifrån definitionen av en process i ledningssystemstandarden ISO 9000:2005. Figur. Princip för process baserat på definition i ISO 9000:2005 Input/ insats Aktiviteter som omformar input genom att tillföra värde Output/ utfall Processer inom vård och omsorg Inom vård och omsorg finns en mängd olika processer. De olika processerna kan kategoriseras för att kunna hålla ordning och reda inom verksamheten. En allmänt accepterad kategorisering är indelning i lednings-, kärn- respektive stödprocesser. Kärnprocesser är de som sker i själva huvudverksamheten, som inom vård och omsorg är samspelet mellan vård- och omsorgstagare och professionella aktörer. Kärnaktiviteter är de aktiviteter som utförs för att hjälpa vård- och omsorgstagare med sina hälsorelaterade frågeställningar och problem. Ledningsprocesser består av aktiviteter som behövs för att leda och styra kärnprocesserna. Stödprocesser innehåller aktiviteter som 2

22 förser kärnprocesser med olika former av resurser såsom personal, maskiner, lokaler, material mm. Kärnprocess inom vård och omsorg Huvudverksamheten inom vård och omsorg består av att i samverkan utföra vård- och omsorgsaktiviteter för personer som har behov av dessa. I denna rapport kallas denna typ av process för kärnprocess. Nedanstående bild åskådliggör kärnprocessen inom vård och omsorg. Figur 2. Kärnprocessen inom vård och omsorg Vård och omsorgsaktiviteter som tillför värde till en individs hälsoförhållande Hälsoförhållande Vård och omsorgsaktiviteter för att identifiera hälsotillstånd och åtgärda hälsoproblem Hälsoförhållande Hälsobehov och måltillstånd Kärnprocessen byggs upp av vård- och omsorgsaktiviteter och de värden dessa aktiviteter skapar för en vård- och omsorgstagares hälsoförhållanden. De värden som skapas beskrivs i form av olika hälsorelaterade tillstånd. Kort sagt byggs alltså kärnprocessen upp av aktiviteter och tillstånd. Processorientering av verksamheten Med processorientering menas att fokus läggs på verksamhetens kärnprocesser. NI betraktar kärnprocessen som en sammanhållen process utifrån vård- och omsorgstagarens perspektiv, oavsett organisatorisk uppbyggnad och enhetsgränser. NI:s verksamhetsanalys är genomförd och den generiska processmodellen är utarbetad utifrån denna syn på processorientering. Med generisk menas att modellen är allmängiltig för hela verksamhetsområdet vård och omsorg både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det är den sammanhållna processen ur vård- och omsorgstagarens perspektiv som utgör grunden för den nationella informationsstrukturen för att på bästa sätt kunna bidra till god vård och omsorg. En annan viktig utgångspunkt för NI är att det är kärnprocessens villkor som är det centrala exempelvis patient-/klient- och resursadministration är sekundära. NI:s modeller utgår från en analys av verksamhetens innehåll i sammanhållna kärnprocesser inom vård och omsorg. Utifrån denna analys har generiska modeller byggts upp. Verksamhetsanalysen 22

23 ligger till grund för den generiska processmodellen och den generiska begreppsmodellen för kärnprocesser. I det fortsatta arbetet har analys av informationsbehov för kärnprocessens bedrivande lett fram till att kompletterande begrepps- och informationsmodeller tagits fram även för ledning/styrning och för stödfunktioner. Dessa modeller är framtagna utifrån hur de interagerar med kärnprocessen. Indelning och omfattning av modellerna visas i nedanstående modellstruktur. Modellstruktur I detta avsnitt ges en beskrivning av hur modellernas struktur har byggts upp. Därefter redovisas modellstrukturen utifrån kärnprocessens informationsbehov och modellområdena beskrivs mer detaljerat. Under rubriken avgränsning beskrivs för vilka identifierade informationsområden som modeller inte utarbetats. Kärnverksamheten som grund De modeller som ingår i informationsstrukturen har sitt ursprung i olika former av analyser enligt ovan. Den grundläggande verksamhetsanalysen återspeglas i de verksamhetsorienterade generiska process- och begreppsmodellerna för kärnprocessen. Baserat på den generiska processmodellen har tillämpningar i form av flödesmodeller för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst utarbetats. Dessa flödesmodeller har använts för att analysera informations- och funktionsbehoven för kärnprocessens bedrivande ur alla aspekter även för lednings- och stödfunktioner. Arbetssättet med att först fokusera på kärnprocessens innehåll och sedan analysera behoven av information för att kunna bedriva denna process har resulterat i denna modellstruktur. Modellstrukturen är uppbyggd utifrån den grundläggande synen på processer kärnprocessen är i fokus med styrning/ledning uppifrån och resursstöd nedifrån. Figur 3. Översikt kärnprocess med styrning och stöd Ledning och styrning av kärnprocess Kärnprocess Initialt värde Utfallsvärde Stöd för kärnprocess 23

24 Utifrån ovanstående processyn har en detaljerad bild tagits fram där processerna för ledning/styrning och för stöd har indelats i två nivåer; en mer övergripande och en operativ nivå i direkt kontakt med kärnprocessen. Med operativ nivå avses direkt interaktion med kärnprocessen medan den övergripande utgör grunden för den operativa. Denna indelning har utformats i samarbete med Arkitekturledningen (SKL/Center för ehälsa) som ett led i säkerställandet av att projektens resultat samverkar. Figur 4. Områden utifrån processynen Ledning och styrning av kärnprocess Underlag för processtyrning Operativ processtyrning Kärnprocess Initialt värde Kärnprocess för Vård- och omsorg Utfallsvärde Stöd för kärnprocess Operativt processtöd Underlag för processtöd Utifrån denna struktur har en karta med logiskt urskiljbara områden tagits fram. Förutom områden som definierats utifrån processynen har även två mer generella områden identifierats. Dessa tvärgående områden är Informationshantering inklusive informationssäkerhet och Ekonomihantering. 24

25 Figur 5. De i NI definierade områdena som utgör grund för modellstrukturen Underlag för processtyrning Operativ processtyrning Kärnprocess för vård- och omsorg Ekonomihantering Operativt processtöd Underlag för processtöd Informationshantering Informationshantering och Ekonomihantering finns på alla de övriga nivåerna. Dokumentation av olika slag är en form av informationshantering och det krävs för alla de centrala områdena. Det finns exempelvis informationshantering som avser operativ processtyrning (till exempel information om kunskapsstyrning som standardvårdplaner). På samma sätt finns information om operativt resursstöd som till exempel schema för personal. Beskrivning av modellområden Underlag för processtyrning Omfattar informations- och funktionalitetsbehov av underlag till det operativa ledningsarbetet som riktas mot kärnverksamheten. Här återfinns strategiska underlag för de faktiska styrinstrumenten såsom föreskrifter, samlade kunskapsunderlag etc. Består av: Föreskrifter och regelverk (Till exempel föreskrifter från Socialstyrelsen). Kunskapsunderlag (Till exempel SBU-rapport). Etik & värdegrund (Till exempel Vårdens svåra val ). Operativ processtyrning Omfattar informations- och funktionalitetsbehov för det direkta ledningsarbetet som riktas mot kärnprocesser. Här återfinns de faktiska konkreta styrinstrumenten eller styrande dokument som de betecknas i ledningssystemskrav. 25

26 Består av: Regler (till exempel PM). Kunskapsbaserad rekommendation (här återfinns till exempel sortimentsbeskrivningar med Aktivitetsplantyper (i exempelvis vårdprogram och standardvårdplaner), Aktivitetstyper och Tillståndstyper). Etiska riktlinjer. Kärnprocess för vård och omsorg Omfattar de hälsorelaterade tillstånd och de vård- och omsorgsaktiviteter som utförs med fokus på att uppfatta, bedöma, identifiera/kartlägga och påverka hälsoförhållandet för en vård- och omsorgstagare samt att hantera dessa aktiviteter logistiskt. Består av: Hälsorelaterade tillstånd (inklusive samband till aktiviteter och aktivitetsplaner). Hälsoärendeplaner med aktiviteter och aktivitetshantering inklusive resurssättning. Operativt processtöd Omfattar information och funktionalitet för det operativa stödet till den direkta aktivitetshanteringen i kärnprocesser. Syftet är att utifrån kärnprocessens behov och baserat på underlag för processtöd identifiera och beskriva informations- och funktionalitetsbehov för att kunna tillgängliggöra resurser och verksamhetsstrukturer för kärnprocessen. Består av: Tillgängliggöra personella resurser (till exempel Schemalägga personal). Tillgängliggöra materiella resurser (till exempel Stationera utrustning). Samordning över verksamhetsstrukturer (till exempel Samordning mellan kommun och landsting). Underlag för processtöd Omfattar att utifrån verksamhetens övergripande behov skapa förutsättningar och underlag för processtöd till kärnprocessen. Syftet är att utifrån verksamhetens övergripande behov skapa förutsättningar och underlag för processtöd till kärnprocessen. Består av: Personella resurser (till exempel personalregister). Materiella resurser (till exempel läkemedelsförteckning). Verksamhetsstrukturer (till exempel processförteckningar, linjeorganisation). 26

27 Avgränsning NI-projektet har koncentrerat beskrivningarna till kärnprocessen i vård och omsorg (den generiska processen beskriven ovan). Dessutom har en del av området Operativ processtyrning beskrivits i Vård- och omsorgssortiment då detta är väsentligt för uppföljning i form av till exempel kvalitetsindikatorer och som stöd för styrning av kärnprocessen vid bland annat aktivitetsplanering. Bilden nedan beskriver för vilka områden som begrepps- och informationsmodeller har tagits fram inom ramen för projektet. Figur 6. Avgränsning och fokusområde i NI:s modeller Underlag för processtyrning Operativ processtyrning Kärnprocess för vård och omsorg Ekonomihantering Operativt processtöd Underlag för processtöd Informationshantering 27

28 De olika modelltyper och de modellvyer som tagits fram visas mer konkretiserat i figuren nedan. Figur 7. NI:s modeller inom respektive område Underlag för processtyrning Informationshantering Operativ processtyrning Begreppsmodeller Vård- och omsorgssortiment Informationsmodeller Information Vård- och omsorgssortiment Information Koder Kärnprocess för vård- och omsorg Begreppsmodeller Processmodell Centrala begrepp Kärnprocess Begrepp Resurssättning och framställan Begrepp Plan och samordning Processmodell kärnprocess Flödesmodell kärnprocess Flöde Hälso & sjukvård Flöde Socialtjänst Information Kärnprocess Information Resurssättning, framställan och samordning Operativt processtöd Underlag för processtöd 28

29 Modelltyper i NI förklaringar och läsanvisning Sammantaget finns fyra modelltyper, var och en med sin speciella beskrivningsteknik och med sitt syfte, som bidrar till en sammantagen, övergripande bild av verksamheten vård och omsorg. Processmodell Processmodeller beskriver det värde som åstadkoms för kunden och i vilka processteg detta värde förädlas. Den generiska processmodellen beskriver kärnprocessen i verksamheten inom vård och omsorg i modellområdet. Kärnprocess för vård och omsorg. I NI är värdet som förädlas Hälsoförhållande och kunden är Vård- och omsorgstagare. Figur 8.Generisk processmodell Begreppsmodell Begreppsmodeller beskriver en överenskommen uppfattning om olika företeelser i en verksamhet. I den generiska begreppsmodellen för vård- och omsorgsprocessen förklaras processmodellens begrepp i detalj med beskrivningar av begreppen och hur de relaterar till varandra. Dessutom beskrivs begreppen för Vård- och omsorgssortiment i modellområdet Operativ processtyrning. Begreppsmodellen identifierar och beskriver de begrepp (överenskommen uppfattning om företeelser i verksamheten) som tillsammans med flödesmodeller (se nedan) ligger till grund för informationsmodellerna. I arbetet med NI har det varit viktigt att säkerställa att modeller och beskrivningar harmonierar med det arbete som görs i projektet Nationellt fackspråk (NF). En gemensam aktivitet har genomförts för att komma överens om de viktigaste centrala begreppen i vård- och omsorgsprocessen. Då NF arbetar ur ett fackspråkligt och terminologiskt perspektiv skiljer sig be- 29

30 greppsbeskrivningarna åt beroende på vilken metod och i vilket syfte de görs. För NI är det viktigt att beskriva och förklara begreppen i sitt sammanhang och att dessutom kunna beskriva individuella begrepp, till exempel ett Hälsorelaterat tillstånd för en viss individ, "Ullas blodtryck" samt vem som har uppfattat detta och när: "Ullas blodtryck uppfattat av Olle klockan 3 den 5 september 2009". I en terminologisk analys ligger tonvikten på att definiera vad som menas med ett tillstånd oavsett vem som har det och vem som har uppfattat det. Det innebär att beskrivningarna av begreppen blir annorlunda. I NI har vi valt att kalla namnen på begreppen för benämningar istället för termer och väljer att säga att vi beskriver begreppen istället för att definiera begreppen. Figur 9. Samspelet mellan generisk processmodell och generisk begreppsmodell Generisk processmodell Generisk Begreppsmodell förtydligas med hjälp av (kompletterar beskrivningen av) Flödesmodell Flödesmodeller beskriver det logistiska perspektivet för de aktiviteter som utförs, det vill säga i vilken ordning de utförs och vem som utför dem. Fokus ligger på hur olika aktörer samverkar i processens aktiviteter för att åstadkomma mervärde för vård- och omsorgstagaren. Genom att ta fram flödesmodeller för olika verksamheter är det också möjligt att visa hur de generiska begreppen kan tillämpas i olika verksamhetsområden. Flödesmodeller används också för att analysera vilken typ av information olika aktörer behöver ha tillgång till i flödets olika arbetssteg respektive vilken typ av information som aktörerna skapar. 30