HEFa ett regionalt kvalitetsregister
|
|
- Torbjörn Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet Bred uppföljning- Hälsa, funktion, service kvalitet Flera perspektiv: barn förälder, profession Multiprofessionell samverkan Heterogenitet Små grupper för att skapa evidens Behov av långsiktigthet Olika åtgärdsutbud Förprocess konsensus, samsyn avgränsning nätverk inter- och intraprofessionella förankring, rutiner,etik Processmått klassificering av åtgärder dator journalutveckling Pilotverksamhet systemägare,systemförvaltare koordinator breddad beskrivning case-mix resultatuppföljning mallar för återkoppling jämförelsetal Mål regionalt register verktyg för verksamhetsutveckling kvalitetsindikatorer lärande och forskning Generell hälsoeffekt Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Specifik hälsoeffekt Funktion Aktivitet Delaktighet Upplevelse av kvalitet Kroppsfunktion och Anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Åtgärder och process Vård och habiliteringsprocessens olika delar Omgivningsfaktorer Personliga faktorer 1
2 Gemensam information Ledning och styrning Generell kontinuerlig verksamhetsuppföljning av olika diagnosgrupper Hälsoeffekter Upplevelse av process Åtgärder/vårdprocess Evidensbaserad habilitering Resursfördelning Prioritering Skräddarsydda uppföljningar med specifika frågeställningar avseende särskilda aktiviteter Verksamhetsuppföljning Kvalitetsutveckling HEFa Begåvning Grov o finmotorisk förmåga Språk-ätfunktion Kroppsfunktioner Språkförmåga Grov och finmotorisk förmåga Funktionella färdigheter och Språk och ätförmåga hjälpbehov Funktionella färdigheter och hjälpbehov -personlig vård Medicinska -personlig vård Aktiviteter och -rörelse förmåga -rörelse förmåga -social förmåga delaktighet -social förmåga och demografiska Generellt självskattat Uppmärksamhet data hälsostatus Självskattning av Generellt självskattat aktivitetsförmåga hälsostatus och upplevd allmän hälsa Generell hälsa Förväntningar-uppfyllelse Kvalitet i verksamheten Resurser -åtgång Kvalitet i verksamheten Kvalitet på BUH HEFa Begåvning WISC/WPPSI Grov o finmotorisk förmåga Språk-ätfunktion TOM Kroppsfunktioner Språkförmåga Grov och finmotorisk förmåga Funktionella GMFM/GMFCS färdigheter och MACS Språk och ätförmåga hjälpbehov TOM -personlig vård Medicinska Funktionella färdigheter och hjälpbehov Aktiviteter och -rörelse förmåga PEDI -social förmåga delaktighet Uppmärksamhet och demografiska ICF d 16 Generellt självskattat data hälsostatus Självskattning av aktivitetsförmåga Fältversion av EuroQol barnversion Generell hälsa Förväntningar-uppfyllelse Kvalitet i verksamheten Resurser -åtgång Kvalitet i verksamheten MPOC Kvalitet på BUH Tidpunkter för uppföljning Mätinstrument Tidpunkter År Ålder Mätpunkter följer ålder och tre års intervaller Följer i huvudsak vanligt planerad uppföljning inom habiliteringen Kroppsfunktioner WISC/WPPSI begåvning X X TOM Språk/ät X X X funktion Aktiviteter/ Delaktighet ICF d16 uppmärksamhet X X X X X X GMFCS/ rörelseförmåga X X X X X X GMFM MACS finmotorik X X X X X X PEDI FF+HB personlig vård X X X X X X rörelseförmåga social förmåga TOM Kommunkation/ät X X X förmåga Generell Hälsa EuroQol + X X X X X Termometer Upplevelse kvalitet MPOC X X X X X X 2
3 Bakgrundsdata Diagnoser CASE MIX Bred beskrivning av bakgrundsdata Underlag för undergruppering n=116 Diplegi Hemiplegi Tetraplegi Dyskinetisk Ataxi Ospecificerad Bakgrundsdata Bakgrundsdata Grovmotorisk funktionsnivå Finmotorisk funktionsnivå n=116 GMFCS 1 GMFCS 2 GMFCS 3 GMFCS 4 GMFCS n=116 MACS 1 MACS 2 MACS 3 MACS 4 MACS CASE MIX CASE MIX Barnen lika mellan länen avseende diagnos, åldrar, fin- och grovmotorisk funktionsnivå. Barnen lika mellan länen avseende boendesituation, förekomst av barn med utlandsfödda föräldrar, stöd åtgärder LSS och LASS. Drygt 5 av barnen utgör ett bortfall. Diagnos och åldersmässig fördelning skiljer sig inte från gruppen barn som deltar i HEFa. 3
4 Bakgrundsdata Åldrar n=116 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år HEFa Bortfall Resultatmått funktion och hälsa Förändring över tid Kliniskt betydelsefull förändring Förändring i relation till förväntad utveckling Förändring i relation till uppställt mål Resultatmått funktion och hälsa Resultatmått funktion och hälsa Andel av gruppen barn som förändrats över viss nivå/kliniskt betydelsefull förändring Andel av gruppen som uppnått viss funktionsnivå Andel som följt förväntad utveckling Hälsoeffekter i relation till åldersgrupper Hälsoeffekter i specifika undergrupper Hälsoeffekter i relation till åtgärder och aktiviteter Jämförelser mellan olika län Andel som uppnått förutbestämt mål Medelvärde självskattat hälsotillstånd Medelvärde självskattat hälsotillstånd mm 1 mm VAS Bästa till sämsta tänkbara hälsotillstånd VAS Bästa till sämsta tänkbara hälsotillstånd 2 2 VAS GMFCS 1 GMFCS 2 GMFCS 3 GMFCS 4 GMFCS 5 VAS (mm) 4
5 kunna röra sig 8 6 ta hand om sig själv Utan svårighet Viss svårighet Mycket svårt Ingen hjälp Vissa problem Kan inte göra vanliga aktiviteter 8 6 ha ont eller besvär Ingen hjälp Vissa problem Kan inte Inte ont Lite ont Mycket ont Sammanfattning Inga stora skillnader mellan H, E och F-län känna sig orolig eller ledsen Hälften av barnen har vissa problem eller kan inte röra sig, ta hand om sig själv och har lite ont. En något större andel av barnen upplever att de kan klara sina huvudsakliga aktiviteter. Inte orolig Lite orolig Mycket orolig 1/3 av barnen skattas vara nedstämda och oroliga. 5
6 Sammanfattning 1 Resultat i förhållande till förväntad grovmotorisk utveckling Det självskattade hälsotillståndet rapporteras gott för majoriteten av barn men det finns en stor spridning inom olika undergrupper. Resultaten visar på stora och olika habiliteringsbehov inom gruppen barn med CP. GMFM Score CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS І) CI 95 (Lower bound) CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS ІI) CI 95 (Lower bound) CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS ІII) CI 95 (Lower bound) CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS ІV) CI 95 (Lower bound) CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS V) CI 95 (Lower bound) GMFCS I GMFCS II GMFCS III GMFCS IV GMFCS V Age (years) Resultat i förhållande till förväntad grovmotorisk utveckling Resultat i förhållande till förväntad grovmotorisk utveckling GMFM Score 5 CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS I) CI 95 (Lower bound) GMFCS I GMFM Score 5 CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS IV) CI 95 (Lower bound) GMFCS IV Age (years) Age (years) Genomfört nationella prov (15 år) Upplevd kvalitet Antal Genomfört nationella prov svenska engelska ja nej Vilka dimensioner uppfyller god kvalitet Förändring i upplevd kvalitet över tid Upplevd kvalitet i relation till olika åtgärdsutbud Upplevd kvalitet i olika definierade grupper matematik 6
7 Övergripande skattning nöjdhet med habiliteringen Mycket nöjd Nöjd Inte helt nöjd Missnöjd Åtgärder Vad? Vem? När? Hur mycket? Processbeskrivning Klassificering av åtgärder Kopplas till utveckling av journalsystem Resultat process Varför? Andel med genomförda habiliteringsplaner Ja Nej Verksamhetsuppföljning/ beskrivning Dialog med olika externa aktörer Dialog och återkoppling inom och mellan verksamheter Underlag för att identifiera behov av förbättringsarbete Varför? Varför? Underlag för riktad uppföljning Utvärdering av specifika behandlingsmetoder /insatser Uppföljning av specifika funktionstillstånd och behov Uppföljning och riskfaktorer/ prognos Följa förändring/ avvikelser barnets hälsa och funktion upplevelse av kvalitet utbud av åtgärder förändrad fördelning diagnoser 7
8 Varför? Gemensam kartläggning av barnet hälsa och funktion samt behov av stöd och åtgärder Förbättra teamets beslutsunderlag Dialog med familj och barn/ungdom Underlag för habiliteringsplaneringen. Varför? Kunskapsutveckling och lärande för alla parter Forskning Att skapa evidens Systemägargrupp Ann Katrin Moldenius Hermansson Verksamhetschef Norra Kalmar län (H-län) Ingela Möller Verksmahetschef Södra Kalmar (H-län) Lena Rosengren Enhetschef Östergötlands Län ( E-län) Multicenter studier Kvalitetsregister / verksam hetsuppföljning Britt Nilsson, Verksamhetschef Östergötlands län (E-län) Ros-Marie Pettersson Bitr Verksamhetsch Östergötlands län ( E-Län) Jan Arvidsson Överläkare Jönköpings län (F-län) Joakim Dahlman Klinisk lektor Östergötlands län (E-län) Preklinisk testning Randomiserade studier Britt-Mari Ekholm Projektsamordnare HEFa-län Birgitta Öberg Projektansvarig Hälsouniversitetet i Linköping, IMH Pia Ödman Projektsamordnare Hälsouniversitetet i Linköping, IMH Systemförvaltargrupp Mayvor Källgren Arbetsterapeut Norra Kalmar läns habilitering Camilla Hollsten Specialpedagog Södra Kalmar läns habilitering Anna-Karin Axelsson Sjukgymnast Eksjö habilitering Inger Knutsson Sjukgymnast Jönköpings habilitering Maria Hermansson-Ström Kurator Värnamo habilitering Åsa Birgersson Kurator Motala habilitering Barbro Larsson Sjukgymnast Linköping habilitering Cecilia Wahlgren Sjukgymnast Norrköping habilitering Britt-Mari Ekholm Projektsamordnare HEFa-län Pia Ödman Projektsamordnare Hälsouniversitetet i Linköping, IMH 8
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHEFa. Årsrapport HEFa 2006
Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merDefinition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism
Vilka barn och ungdomar omfattas av HabQ? Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merÅrsrapport HEFa Inledning
Årsrapport 27 Inledning Sedan november 23 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom Barn och Ungdomshabiliteringarna (BUH) i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F)
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.
Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ http://www.liu.se/habq Nuläge Bak- Funktion grunds Funktio Hälsa Kvalitet data Insatser Antalet barn/ungdomar 0-18år i HabQ 2013 2014 CP 465 525 Autistiskt
Läs merHEFa 1: regional konferens 081106
HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping
Läs merNuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad
1 Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad 16 av 21 autism Hög anslutningsgrad 17 av 21 F stöd
Läs merSJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,
Läs merRätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
Läs merImplementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015
Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Bruksanvisning för inmatning i Compos gäller för CP 3 år, 6 år, 9 år, 12 år, 15 år och 18 år. Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Uppgifterna
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merRegisterpopulation i HabQ
Registerpopulation i HabQ Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra att den population
Läs merNationellt kvalitetsregister för Barn och Ungdomshabilitering 2010
Linköping 2011 09 28 Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för Barn och Ungdomshabilitering 2010 1 (42) Inledning Den här årsrapporten baseras på barn/ungdomar med Cerebral Pares (CP) som har deltagit
Läs merMöjligheter med kvalitetsregistret HabQ
Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ fo ra ldrars synpunkter och o nskema l pa information fra n register Projektrapport för projektet Ökad patientmedverkan för Nationellt kvalitetsregister i habilitering
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merÅrsrapport Inledning. Linköping
Linköping 2010 06 30 Årsrapport 2009 Inledning Den här årsrapporten baseras på barn/ungdomar som har deltagit i hälso och kvalitetsuppföljningen (HEFa) fram till januari 2010 (exakt datum 2010 01 08).
Läs merBruksanvisning för inmatning i Compos Gäller för föräldrastöd - Bas. Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd - Bas
Bruksanvisning för inmatning i Compos Gäller för föräldrastöd - Bas Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd - Bas Checklista Kurator/ärendeansvarig Signatur Registrering av diagnosgrupp
Läs merÅrsrapport Inledning
Årsrapport 2008 Inledning Det här är en beskrivning av hälso och funktionstillståndet hos barn och ungdomar med Cerebral Pares (CP) och föräldrarnas upplevelse av kvalitet i Barn och Ungdomshabiliteringens
Läs mer1 Specifik Uppdragsbeskrivning
1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I enlighet med Socialstyrelsens definition innebär habilitering insatser som skall bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning,
Läs merUppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merMinnes anteckningar från BPSD resan.
2015-12-07 Minnes anteckningar från BPSD resan. Mellerud 2015-10-07 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 30 deltagare kommit och av dessa fanns följande professioner representerade: Vård- och omsorgschef, MAS
Läs merMS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007
MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007 Ett mål med mötet är att formulera MS-sällskapets konsensus dokument kring rehabilitering vid MS i Sverige Rehabiliteringsutskottet Ulrika Einarsson
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008
1(5) Närsjukvården Barn- och ungdomshabiliteringen MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008 Närvarande: Margareta Nilsson, verksamhetschef BUH
Läs merHur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.
Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering 2011
Linköping 2012 09 24 Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering 2011 NKR 175 1 (34) Bakgrund Habiliteringen har ansvar för att tillsammans med barn och närstående kartlägga, utreda och följa
Läs merÅrsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175
2015-09-22 (Uttag av data 2015-03-05) Årsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 Vad är HabQ? Kvalitetsregistret påbörjades januari 2005 som ett regionalt initiativ för att utveckla
Läs merSelek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se
Läs merUtforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig
Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning
Läs merVerksamhetsberättelse för 2013/2014
Verksamhetsberättelse för 2013/2014 Medlemmar Föreningen har, i december 2013, 36 medlemmar och samtliga uppfyller de krav som ställs i stadgarna. De av föreningen fastställda områdena har arrangerat möten
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 12 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merKARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN
KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt
Läs merFöräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen
Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen Uppföljning i HabQ Carina Folkesson Västerbottens läns landsting Historik BH uppföljning av evidensbaserade åtgärder 2003 FH utarbetar organisation och
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merLäs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.
Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje
Program för barn- och föräldragrupper på Hösten 2012 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merELEVHÄLSATEAMET Styrdokument
ELEVHÄLSATEAMET Styrdokument BARNPERSPEKTIVET Förhållningssätt i Strömstad Stärka Barnets/ Familjens förmåga och resurser Samverka kring Barnet/ Familjen Polis Sjukvård HAB BUP Vuxenresursc. Familjecentral
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen
Läs merHej Alla! Vi som pratar nu heter
Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med
Läs merResultatredovisning Diagnos år 1 och 2, Skriftliga omdömen samt Nationella prov
1 (1) 2013-06-10 Tjänsteskrivelse Dnr KDN 2013/09 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Ingela Netz 08-5230 29 90 Ingela.netz@sodertalje.se Hölö kommundelsnämnd Resultatredovisning Diagnos år 1 och 2,
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merCancerrehabilitering i Jönköpings län 2011
Cancerrehabilitering i Jönköpings län 2011 En pågående utveckling Arbetsterapeut/Universitetsadjunkt Patienters val och delaktighet är avgörande för en god rehabilitering och en individanpassa rehabiliteringen
Läs merElevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1
Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 1 Ängelholm 2 Uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (Ny skollag i praktiken 2011) 3 hänsyn ska
Läs merProgramutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje
Programutbud för barn och föräldrar på Hösten 2013 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merBirgitta Lindehall, sjuksköterska/uroterapeut, har gått i pension och kommer att ersättas av Magdalena Vu Minh Arnell.
Regionalt FoUU-råd 13-04-29 Onsdagen den 24 april 2013 Kl 10:00-12:00 Lokal: Konf.rum Humlen, SU/Östra, Göteborg Närvarande: Göran Carlsson Lena Bengtsson Paul Uvebrant Annika Pilups Kate Himmelmann Caroline
Läs merGrupper och kurser 2016
Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merÅrsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175. Uttag av data
Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 Uttag av data 2016 02 16 Anslutna landsting/regioner Enheter Cerebral pares Autism Föräldrastöd 1. Kalmar 4 05 11 14 2. Östergötland
Läs merVERKSAMHETSPLAN LÖNASHULTS HEMTJÄNSTOMRÅDE TORSGÅRDEN 2011-2013
VERKSAMHETSPLAN LÖNASHULTS HEMTJÄNSTOMRÅDE TORSGÅRDEN 2011-2013 SÖDERNS PÄRLA!!! En plats där den enskilde alltid är i fokus och alla vet sitt uppdrag. Där vi känner delaktighet, tar ett eget ansvar för
Läs merAvtalsuppföljning vid Täbyvägens gruppbostad, bostad med särskild service LSS
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Charlotta Larsson 2015-02-03 OSN-2015-0103 Omsorgsnämnden Avtalsuppföljning vid Täbyvägens gruppbostad, bostad med särskild service LSS Förslag till
Läs merMål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet
22-23 oktober 212 Arrangörer: Marianne Arner Caroline Gudmundsson Gunnar Hägglund Lena Krumlinde Sundholm Eva Nordmark Elisabet Rodby Bousquet Lena Westbom Destination Öresund Uppföljningsprogram Nationellt
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering 2011
Linköping 2012-09-24 Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering 2011 NKR 175 1 (34) Bakgrund Habiliteringen har ansvar för att tillsammans med barn och närstående kartlägga, utreda och följa
Läs merSpecialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring
Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring Nina Mohss masterexamen i specialpedagogik Rådgivare SPSM Vad finns skrivet om specialpedagogik i förskolan? Syfte Syfte med studien är att få en
Läs merKommunhuset i Lomma, sammanträdesrum Önnerup Tid kl. 08:30-11.55
Sammanträdesdatum s. 1 (12) Plats Kommunhuset i Lomma, sammanträdesrum Önnerup Tid kl. 08:30-11.55 Beslutande Sofia Forsgren Böhmer (M) ordförande Robert Wenglén (M) ledamot Lena Forsberg (M) ledamot Britt
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merProjektrapport om höftuppföljning i Västra Götalandsregionen
Borås 2012-12-11 Projektrapport om höftuppföljning i Västra Götalandsregionen Det finns praktiska svårigheter att genomföra höftröntgenuppföljning som riktlinjerna i Höft- PM föreslår, där rekommenderade
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merGrupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017
Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merCP subtyper - en översikt. Lena Westbom
CP subtyper - en översikt Lena Westbom 2016-10-25 ..översikt CP ej CP... allmänt om klassifikation av CP-subtyper..säga något om några vanliga svårigheter... många olika funktionstillstånd under paraplytermen
Läs merUtvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.
1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering
Linköping 2013-09-24 Årsrapport - 2012 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 Ansvarig författare: Pia Ödman Utvecklingsansvarig HabQ, sjukgymnast, lektor Institutionen för Medicin och Hälsa,
Läs merSOSFS 2008:20/ICF. Ett exempel på hur samordningen av insatser för habilitering och rehabilitering kan se ut med ICF.
SOSFS 2008:20/ICF Ett exempel på hur samordningen av insatser för habilitering och rehabilitering kan se ut med ICF. Carola Davisson Malin Rombing Tina Ylitorvi Linn Öresjö Kvalitetssäkringssamordnare(KSS),
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs merNeuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov 2013 02 21. Utbildningsdag III 2013 2013-03-12
Neuropsykiatri Utbildningsdag III Länssjukhuset Ryhov 02 21 Anette (ange Ekerheim, enhet via enhetschef Infoga Neuropsykiatriska sidfot) teamet -03-12 Vem är jag? Anette Ekerheim Legitimerad arbetsterapeut,
Läs merKompetenta familjer. Att vara tonårsförälder Utmaningar och behov 2015-01-09. Cecilia Ljung Folkhälsostrateg
Kompetenta familjer Att vara tonårsförälder Utmaningar och behov Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap Örebro universitet Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Bakgrund till Projektet Kompetenta familjer
Läs merUtveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning
Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd
Läs merPATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger
Läs merUppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014
2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merLänsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016
Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merResultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Läs merVad är nyttan med HabQ? Vem har nytta av HabQ? Vilka patienter följs upp i HabQ? dvs för vem gäller resultaten?
Vad är nyttan med HabQ? Hur kan kvalitet i hälso- och sjukvård mätas? Habiliteringen ska vara; Person och omgivningsfaktorer Diagnos och funktionstillstånd Socioekonomiska faktorer Kunskapsbaserad och
Läs merEpilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423
Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423 Johan Aronson, neuropediatriker Ulrika Krig, barnsjuksköterska Lena Pettersson, barnsjuksköterska Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Autism
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Autism Upp till 5 år Checklista Signatur Information om utredning Psykolog Demografiska data Kurator Medicinska
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs mer