Från riktlinjer till effekter

Transkript

1 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl , Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta Lundkvist, Dalarna Harriet Hedlund, Västerbotten Irma Rönnbäck, Dalarna Kerstin Falkland, Västmanland Anders Öberg, Norrbotten Rigmor Åkesson, Västmanland Britt Westerlund, Norrbotten Curt Hedström, Västra Götaland Kjell-Åke Nilsson, Robertsfors Linda Axäng, Örebro Lars Joakim Lundquist, Stockholm Anna-Lena Sörenson, Östergötland Ismail Kamil, Uppsala Lotta Heelge, Östergötland Fredrik Larsson, Värmland Agneta Niklasson, Östergötland Lena Rudner, Värmland Marie Andersson, Östergötland Nätverket Uppdrag Hälsa Gunilla Esbjörn, Dalarna Anne-Marie Scholander, Skåne Britt-Marie Brinkmo, Halland Eva Huslid, Stockholm Katarina Jonasson, Kronoberg Lena Burström, Västmanland Åsa Sjöström, Norrbotten Erik Sjöberg, Örebro Marie Andersson, Östergötland/Nutek Görgen Göstas, Örebro Anders Heldebro, Robertsfors Anne Bylund, Nätverken Kersti Ejeby, Gustavsbergs vårdcentral Gunilla Nyrén, Socialstyrelsen Mårten Gerle, Socialstyrelsen Övriga Ingvar Krakau, Karolinska institutet Stefan Jönsson, Nutek Från riktlinjer till effekter Anna-Lena Sörenson, ordförande i Nätverket Hälsa och Demokrati samt Nätverkens koordinator Anne Bylund hälsade välkommen till dagens seminarium och deltagarna presenterade sig för varandra. Socialstyrelsens riktlinjearbete Gunilla Nyrén, projektledare för Socialstyrelsens riktlinjearbete kring depression och ångestsjukdomar berättade hur arbetet har lagts upp och vad det kommer att resultera i. Riktlinjearbetet ska ge stöd till sjukvårdshuvudmännens resursfördelning och utgöra underlag till lokala vårdprogram. Arbetet omfattar hela livscykeln, från barndomen till ålderdomen, samt följande vårdsteg: Förebyggande åtgärder på gruppnivå. 1

2 Ändamålsenligt omhändertagande av vårdsökande. Stöd och behandling vid lindriga tillstånd. Behandling av okomplicerade tillstånd. Behandling och omvårdnad vid komplicerade och/eller allvarliga tillstånd. Gunillas OH bifogas. Hur fungerar det i praktiken? Ingvar Krakau, docent i allmänmedicin vid Karolinska institutet redogjorde för den praxisundersökning man gjort inom ramen för riktlinjearbetet. Det saknas adekvat kunskap om praxis kan Ingvar konstatera, diagnostiseringen sker inte alltid och dessutom används inte de kriterier man ska utgå från för att kunna ställa diagnos. Däremot skrivs mycket läkemedel ut, trots bristen på diagnoser. Det finns med andra ord en stor förbättringspotential. Ingvars OH bifogas. Versionen för förtroendevalda Gunilla övergick sedan att diskutera riktlinjernas innehåll tillsammans med Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen samt Ingvar Krakau. I samtalet kopplades innehållet via olika frågeställningar till de förtroendevalda. Håller vi på att göra psykisk ohälsa till en psykisk sjukdom? Här lyfte Mårten upp jämförelser med England där man pratar om mental health i stället. Området är fortfarande sammanknippat med skamkänslor. Kan de förtroendevalda och tjänstemännen bidra till en struktur som bidrar till att kunskap kring sjukdomsområdet, dess konsekvenser och behandlingsmöjligheter ökar hos befolkningen? I så fall kommer troligtvis skamkänslorna att minska när man drabbas. Gunilla visade också på en tänkbar politisk vision: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. (Förebyggande). Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. (Lindriga besvär). Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. (Måttliga besvär). Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. (Svåra besvär). Andra frågor som Gunilla tycker att man skulle ställa på hemmaplan är: hur ser gapet mellan praxis och riktlinjernas rekommendationer ut hemma hos oss? Vilka mål och strategier behöver utarbetas för att erbjuda rekommenderad vård? Hur och i vilken takt når vi dit? Vilka konsekvenser får det vi vet om evidensbaserad vård (t ex vid upphandling av extern psykoterapi)? Det är också viktigt att ta lärdom från patienter och anhöriga, vad tycker de är viktigt för att vården ska fungera bra? Kan t ex brukarsamverkan öka kunskapen hos personalen? 2

3 Några frågeställningar som behöver besvaras för att kunna sätta mål och följa upp resultat och effekter är: Hur många invånare inom vårt landsting behöver vård? Hur många söker vård? Vilka vårdåtgärder erbjuds i primärvård respektive inom psykiatri? Hur påverkas patienternas hälsotillstånd? Hur många blir bra/bättre? Kvaliteten i omhändertagandet av vårdsökande? Har personalen adekvat kompetens? Kommer fler att söka vård? Utveckling av psykologiska behandlingsformer? Utbildningsbehov? Kompetensutvecklingsbehov? Vad kan man då göra som förtroendevald? Följa utvecklingen inom området, ställa relevanta uppföljningskrav som visar på att vårdens insatser är evidensbaserade och leder till resultat är naturligtvis viktigt. Gunillas OH bifogas. Reflektioner efter samtal i grupp Samtal i grupper kring målsättningar uppföljningar men även medskick till riktlinjearbetet resulterade i följande sammanfattande punkter: Människors möjlighet att delta känna delaktighet i samhället. Huvudmannaproblematiken bör lyftas in tydligt. Hur uppmärksamma de som inte hittas av vården, eller de som faller mellan stolarna? Varför så lite kring prevention? Det behövs mer forskning. Bra område att få riktlinjer kring bra med medborgarperspektivet. Lyft in vikten av att informera om sjukdomsområdet och ansvaret för detta även över huvudmannaskapsgränserna. Det var bra att t ex få information om att KBT inte kräver legitimation, det är till stöd för oss. Visionen som Gunilla visade har de två viktigaste punkterna överst, det borde prioriteras tydligare och är mycket angelägna. Beslutsunderlag bör tydligare fånga ett befolknings- och behovsperspektiv. Förtroendevaldas roll är inte att upphandla och skriva avtal utan att följa upp och utvärdera. Fysisk aktivitet på recept bra modell men kräver kringarrangemang för att det ska fungera fullt ut. Vi behöver uppföljningsbara parametrar som följer rätt saker (hälsa, effekter, resultat). Viktigt att visa att egenvård inte bara handlar om en klapp på axeln. 3

4 Bra att samsjukligheten lyfts. Saknar fokus på små barn (dagis/förskola). SALUT är en modell som fungerar bra om den inte finns med nu i faktaunderlaget så bör den finnas med i framtiden. Gotlandsmodellen även det en bra modell. Stöd till barn och dess familjer bör finnas med. Fokus på vem vi är till för (befolkningen) och inte vilka organisationer vi tillhör/företräder! Saknar en debatt om att det kan vara helt ok att må dåligt vid olika händelser i livet. Hur beslutar vi om vad vi vill ha? Vilket stöd har vi i form av kvalitetsregister, evidens m m? Samverkan måste erövras varje dag, det räcker inte att vi skriver in ordet. Målsättningar kan vara bra men när de inte nås, utan vi får bortförklaringar, då nöjer vi oss ofta med dessa. Vi som tar emot uppdraget Kersti Ejeby, verksamhetschef för Gustavsbergs vårdcentral berättade om sin verksamhet och hur hon tänker kring uppdraget när det gäller psykisk ohälsa. Vårdcentralen har fått i uppdrag att vara 1.a linjens psykiatri och 1.a linjens barn- och ungdomspsykiatri hur ska vi kunna lösa det utan rätt kompetens? Kersti visade hur hennes engagemang att utveckla verksamheten utifrån de behov deras patienter har, lett till tydliga effekter som främjar just gruppen med depression och ångestsjukdomar. Bl a tog hon upp frågan om vilka kompetenser som kan nyttjas på nya sätt, t ex undersköterskor som med en kort utbildning kan hjälpa patienter att lära känna sin mentala hälsa och därmed få ökad kunskap om hur tankar och oro kan ställa till det för den enskilde. Hon tydliggör att det inte handlar om snabba lösningar utan vikten av att utveckla verksamheten under ordnade former. Det är också viktigt att bidra till att forskning inom deras utvecklingsområden kan ske, för att på så sätt bidra till en ökad evidens vad gäller nya förhållningssätt och behandlingar. Hon känner sig som en pionjär som forskar inom området primärvård och psykisk ohälsa. Kerstin ser gärna att uppdragen till verksamheterna inte är så grova och inte minst att man som uppdragsgivare utvecklar sin kompetens för att följa upp vad verksamheterna uppnår. Reflektioner i grupper Ur ett befolkningsperspektiv och med riktlinjerna som stöd, vad kan då förtroendevalda och tjänstemän bidra med ur sina olika roller och ansvarsområden: Generellt: Se upp för styrning som begränsar (t ex ersättningssystem och detaljstyrning). 4

5 Förtroendevalda: Tydliga uppdrag om vad man vill uppnå. Effekter av insatta resurser ska följas. Få kunskap om gapet. Lägg ambitionsnivån och omfördela resurser vid behov. Ställ krav på kvalitetssystem och kvalitetsarbete, ställ rätt frågor. Följa upp mot beslutade mål. Ställ krav på utvecklade mätmetoder/verktyg/instrument. Medborgardialog för att förklara, förankra men också får att klokgöra sig. Tjänstemän: Ta fram adekvat kunskapsunderlag. Utveckla uppföljningsmetoderna/verktygen/instrumenten. Förvaltningens ansvar för medborgardialog är också viktigt. Stöd ett befolknings- och behovsperspektiv. Vägledning för beställare och upphandlare Nätverken tog, i december fjol, initiativ till ett seminarium för att diskutera utveckling av verktyg för beställare och upphandlare som ska bidra till att beställningar och upphandlingar tydligare fångar den röda tråden från de förtroendevaldas intentioner, kvalitativa mål (t ex Socialstyrelsens indikatorer för god vård), m m. Efter seminariet fick Nutek ett regeringsuppdrag om att utveckla ett sådant verktyg. Nätverket har deltagit i arbetet och Stefan Jönsson, Nutek berättade kort om detta arbete samt om regeringsuppdraget som Nutek har Några rapporter som gjorts inom ramen för projektet är Stöd och verktyg vid upphandlingar. En kartläggning av vilka stöd och verktyg som används vid upphandlingar av vård- och omsorgstjänster Värdering av kvalitet vid upphandlingar av vård och omsorg. En kartläggning av hur landsting och kommuner värderar kvalitet vid upphandlingar av vård- och omsorgstjänster Kringtjänster till vård och omsorg. Entreprenörskap och tjänsteutveckling i Nederländerna och Spanien Entreprenörens affärsmöjligheter inom vård och omsorg. Intervjuer med kommuner, landsting, företagsfrämjande stödaktörer samt entreprenörer. Små företag inom vård och omsorg (faktablad) Dessa kan hittas på Nuteks hemsida: Stefans OH bifogas. Anna-Lena och Anne tackade alla för ett engagerat medverkande och seminariet avslutades. För anteckningarna svarade Anne Bylund, Koordinator Nätverket Hälsa och Demokrati samt Nätverket Uppdrag Hälsa 5