Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting
|
|
- Ulla-Britt Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Habiliteringscentrum, Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting Utarbetat och antaget av Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken, Norrlands Universitetssjukhus, och Barn- och ungdomshabiliteringen, Västerbottens läns landsting Reviderat Mål Detta program har som målsättning att underlätta för inremitterande, samt att utveckla samarbetsformer och optimalt utnyttjande av resurser omkring barn och ungdomar med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism. Handlingsprogrammet innehåller två delar. Del 1 innehåller: - Definition - Differentialdiagnoser - Förlopp - Första linjen och BUP före diagnos - Utredning/diagnostik Del 2 innehåller: - Inledning - Insatser till barn och familj från barn- och ungdomshabiliteringen - Insatser från barn och ungdomshabiliteringen till förskola/skola/skolbarnsomsorg - Insatser till barn och familj från BUP
2 2 Del 1. Handlingsprogram före diagnos Definition Symtombilden vid Asperger syndrom liknar den vid autism men begåvningen är väsentligen normal och med en mindre uttalad språkstörning. Då barnen har initial normal språkutveckling leder detta till att barnen oftast inte blir aktuella för utredning förrän i 6-7-årsåldern och senare. Syndromet karaktäriseras av följande: A. Genomgripande oförmåga till ömsesidighet i social interaktion. B. Begränsningar av beteenderepertoarer, rutiner, ritualer eller motoriska stereotypier. Fixering vid begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering. Vid högfungerande autism har personen under de tre första levnadsåren haft en avvikande utveckling, i synnerhet vad det gäller tal-och språkutveckling. Vid högfungerande autism finns en genomsnittlig begåvningsnivå men man uppfyller symtomkriterier inom områdena social interaktion, kommunikation och beteende. I övre tonåren och i vuxen ålder känner dessa personer bäst igen sig inom diagnosen Asperger syndrom. Differentialdiagnoser ADHD/ADD. Autistiskt syndrom. Atypisk autism eller genomgripande störning i utvecklingen, UNS Tvångssyndrom (OCD). Depression. Schizofreni. Semantisk pragmatisk språkstörning. Progressiv neurologisk sjukdom. Mental retardation. Bipolär sjukdom Svår social fobi Fragile X syndrom kan vara förenat med kontaktstörning som kan påminna om eller motsvara kriterierna för Asperger syndrom. Vid epilepsi kan ibland symtombilder förekomma som ger misstanke om kontaktstörning. Enstaka fall av thyreoideafunktionsstörningar, framför allt hypothyreos, kan innebära differentialdiagnostiska svårigheter. Förlopp Asperger syndrom är en funktionsnedsättning som innebär specifika svårigheter med socialt samspel och kommunikation. Barn och ungdomar med Asperger syndrom har svårt att förstå hur andra människor tänker och känner. Kommunikationsförmågan kan vara bristfällig trots ett väl fungerande tal. Förmåga att förstå och fungera i sociala sammanhang är begränsad. Flexibilitet i uppmärksamhet och att tolka och samordna olika sinnesintryck är försvagad hos barnen/ungdomarna, vilket gör det svårt för dem att förstå vad som händer. Detta påverkar umgänget med jämnåriga och gör det svårare att fungera i gruppaktiviteter. Barn och ungdomar med Asperger syndrom har en normal begåvningsnivå och de utvecklar ofta få men intensiva specialintressen. Rutiner och ritualer begränsar ofta vardagen för barnen/ungdomarna. Funktionsnedsättningen ger en ökad sårbarhet för psykiska symtom som depression och ångest. För många med Asperger syndrom krävs anpassning och stöd i vardagen även i vuxen ålder.
3 3 När det gäller högfungerande autism liknar förloppet det vid Asperger syndrom men funktionsnivån kan variera mycket. Första linjen och BUP före diagnos Det åvilar i första hand första linjen såsom BVC, hälsocentraler, elevhälsan, barnkliniker samt barnhälsovård att ha tillräcklig kunskap att känna igen och tänka tanken funktionshinder som autismspektrumtillstånd hos barn och ungdomar som har avvikande förmåga att fungera socialt tillsammans med andra barn och vuxna. Det åligger vidare barnhälsovården och barnpsykiatrin att gemensamt utveckla samverkan med berörda ovanstående enheter så att information och utbildning erbjuds. Barnpsykiatrin ger konsultation till skolans elevhälsovårdsteam enligt den överenskommelse som finns mellan samtliga kommuner i Västerbotten och landstinget. Utredning Inom Västerbottens län finns en praxis idag att barn och ungdomar med misstänkt autismspektrumtillstånd utreds av barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna i länet. BUP ansvarar för att delge föräldrar resultat av utredning, motivationsarbeta för acceptans samt vid behov krisstöd. Barnpsykiatrin ansvarar även för bedömning av behov och genomförande av barnpsykiatrisk behandling. Vidare ansvarar BUP för delgivning till representanter från verksamhet kring barnen t ex förskola eller skola. Föräldrar ges information om möjlighet att söka råd och stöd enligt LSS och få hjälp att initiera kontakt med representanter från barn- och ungdomshabilitering på hemorten. BUP ansvarar för att båda föräldrar godkänner att handlingar sänds till barn och ungdomshabiliteringen. Som underlag för en LSS ansökan från föräldrar krävs vanligen läkarutlåtande och psykologutredning samt en sammanvägd bedömning av diagnos (se nedan under diagnostik). Intyg och utlåtanden som krävs för t ex ansökan om aktivitetsersättning eller vårdbidrag, sker i samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen. Vid behov erbjuds också föräldrar/ ungdom en återträff, en tid efter utredning och diagnostisk fas för uppföljning och avslutning. Diagnostik Utredning innefattas av följande moment (i tidsordning): Rekvisition av journaler av tidigare utredningar och behandlingar. Enligt strukturerad anamnesmall görs formulering av aktuell problematik, sociala förhållanden, förskola/skolgång, ärftlighet, graviditet/förlossning, tidigare och nuvarande hälsoproblem (inklusive mag- och tarmproblem), motorik, perception, aktivitetsnivå, uppmärksamhet, emotionellt mående, social interaktion och kommunikation, beteendemönster (såsom monomana intressen, ofunktionella rutiner, stereotypier), kognition, ADL förmågor och funktionsnivå. Information och riktad anamnes från daglig verksamhet, t.ex. resurspersonal, lärare, förskolepersonal m fl med god kännedom om barnet/ungdomen. I svårdiagnostiserade fall görs ibland en observation i barnets dagliga verksamhet. Insamlande av data via frågeformulär såsom 5-15 (nordiskt formulär för utredning av barns utveckling och beteende), SRS (social responsiveness scale), ASSQ (Aperger syndrome screening questionary), ABAS funktionsskattning. I vissa fall används även det gamla formuläret CPI i modifierad form för yngre barn.
4 4 Stor vikt och resurs läggs på en noggrann neuropsykologisk utredning där det alltid görs en nivåbedömning med hjälp av WPPSI, Griffiths, Merril-Palmer, WISC eller WAIS beroende på ålder. ADOS och diverse mentaliseringstest görs även. Utifrån behov och riktad frågeställning görs kompletterande neuropsykologiska test såsom t.ex. NEPSY, IVA+, RCFT, samt språktest såsom SIT. Används även olika självskattningsformulär. Observation i lek och samspel är även en viktig del i utredningen. När det gäller differentialdiagnostik och samsjuklighet används även andra barnpsykiatriska tester, känslomässig bedömning, samspelsbedömning samt familjediagnostik vid behov. Ansvarig barnpsykiater gör en bedömning av barnets mående och beteende, samt utför allmänt somatiskt status där även eventuella stigmata i utseendet noteras. Utöver detta utförs en motorisk/neurologisk undersökning, där spontanaktivitet, jämviktsfunktioner, oralmotorik, grovoch finmotorik samt perceptuella funktioner såsom kinestetisk och taktil perception undersöks. Insamlande av data eller initiativ tas för att kontrollera att barnet har normal syn och hörsel. Vid behov konsulteras kliniker inom annan specialitet, såsom t.ex. barnläkare, barnneurolog, genetiker. Orsak till detta kan vara behov av fortsatt etiologisk utredning eller besvärande somatiska problem. Vid riktad misstanke görs ibland en genetisk kartläggning. I slutet av utredningen träffas alla inblandade i utredningsteamet (psykolog, läkare, anamnestagare) för sammanställning av utredningsresultaten. Diagnoskriterier gås igenom och konsensusdiagnos ställs. Diagnoskriterier enligt DSM 5 används parallellt med diagnoskriterier enligt ICD 10. Dessa diagnosmanualer är inte helt överensstämmande inom detta område idag. Ett barn kan t.ex. uppfylla kriterierna för Aspergers syndrom eller atypisk autism enligt ICD 10 medan de enligt DSM 5 uppfyller kriterierna för den enda autismspektrumdiagnos som existerar i diagnosmanualen, nämligen autism. (autismspektrumstörning enligt den amerikanska ursprungsmanualen). Utredningsresultat och diagnoskriterier gås igenom med familjen och diagnosen förankras. Barnet får ta del av utredningsresultaten på en nivå som barnet kan ta till sig. En återgivning av utredningsresultaten ges även till förskola/skola i föräldrarnas närvaro om föräldrarna så önskar. Diagnoser är icke beständiga även om funktionsnedsättningen kvarstår. Neurofysiologisk och kognitiv mognad och tillväxt förändrar den kliniska bilden och därmed barnet/den unges förutsättningar att fungera socialt med både minskat eller ökat resursbehov. Samsjuklighet hos dessa barn är vanlig, även vad gäller andra neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADHD, Tics och Tourettes syndrom eller svag begåvning. Det är viktigt att även dessa funktionshinder tas i beaktande så att barnet får rätt stödinsatser utöver de insatser som behövs kring autismspektrumproblematiken. Del 2 Handlingsprogram efter diagnos Inledning Barn och ungdomar med Asperger syndrom eller högfungerande autism har rätt till råd och stöd enligt LSS om behov finns av kompletterande expertstöd utöver hälso- och sjukvårdsinsatser. Barn och ungdomshabiliteringen ansvarar för bedömning av personkrets samt insatsen råd och stöd enligt LSS. Information ska ges om dessa rättigheter, liksom vilka bidrag och förmåner som gäller personer med
5 5 funktionshinder och kan sökas via socialförsäkringssystemet. Vilken instans som bör ta huvudansvaret för stödåtgärder beror på den enskilde individens hjälpbehov. Insatser till barn och familj från barn- och ungdomshabiliteringen, BUH: Råd och stöd enligt LSS är insatser av rådgivande och allmänt stödjande karaktär som ska bidra till fungerande vardagsliv och delaktighet i samhället. Insatserna ska bidra till att barn och ungdomar har kunskap om sina funktionsnedsättningar och hur de kan tillvarata och utveckla sina förmågor. De ska få hjälp att kompensera för sina begränsningar och information skall ges till omgivningen om hur man kan minimera hinder för delaktighet och förebygga psykisk ohälsa. I råd och stöd ingår inte insatser av läkare. Första kontakten innefattar information i grupp eller enskilt till föräldrar och erbjuds inom 30 dagar från beslut om personkrets.syfte är att informera om samhällsstöd samt om vad barn och ungdomshabiliteringen kan erbjuda som en grund inför råd och stöd ansökan. Kartläggning av behov av råd och stöd enligt LSS som underlag för ett råd och stöd beslut görs inom 3 månader från att ansökan antagits. Ett team med olika yrkeskategorier upprättas runt varje barn, ungdom och familj med utgångspunkt från de individuella behoven och önskemålen. En ärendesamordnare utses för varje familj som ansvarar för att planering sker vid behov av förändringar. Individuella planer för råd och stöd upprättas i överenskommelse med barnet/ungdomen och föräldrar. Planen ska innehålla mål och åtgärder för en överenskommen tidsperiod och kan innefatta såväl gruppaktiviteter som individuella insatser; målen utvärderas och förnyas enligt överenskommelse. Strävan är att barnen och ungdomarna, med utgångspunkt från sin mognad och så tidigt som möjligt ska vara delaktiga i sin egen planering. Planering inför vuxenlivet påbörjas från 16 år. När insatser behövs från olika verksamheter eller myndigheter initieras samordnad planering. Ett basprogram med föräldrakurser erbjuds alla föräldrar. Syftet med utbildningen är att föräldrar ska få möjlighet att dela erfarenheter med utgångspunkt från sin familjesituation och beskedet om diagnosen. Under det första året erbjuds grundläggande information om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser för barnet/ungdomen, syskonen och föräldrarna samt om hur föräldrarna kan underlätta och tydliggöra i barnets/ungdomens vardag. Andra teman som kan ingå vid uppföljning eller gruppverksamhet för föräldrar är stöd i föräldraskapet kring förhållningssätt och samspel, hur man som förälder kan prata med sitt barn om funktionsnedsättningen, erfarenhetsutbyte och information om sociala och vardagliga strategier och sociala berättelser. Föräldrakurser kring vuxenblivande erbjuds alltid. Barnet och ungdomen får möjlighet att delta i viss gruppverksamhet med utgångspunkt från olika teman och de egna önskemålen; ex att träffa andra ungdomar i liknande situation. Psykopedagogiskt stöd eller enskilda rådgivande samtal till barnet och ungdomen kan ges vid behov. Innehållet inriktas på att få information om diagnosen och stöd i sina tankar runt funktionshindret, att få möjlighet att bearbeta de tankar och känslor som diagnosen har väckt, att få stöd i sin identitetsutveckling, att kunna stärka sitt självförtroende och att få tips på sociala och vardagliga sociala strategier. Barn och ungdomar ges viss kompletterande habilitering genom kognitivt stöd och kognitiva hjälpmedel.
6 6 Om barnet/ungdomen inte är aktuell för kontakt med BUP eller det är lång tid sedan kontakt fanns kan vid behov erbjudas hjälp med läkarintyg inför ansökningar från socialförsäkringssystemet. När barnet och ungdomen är under 18 år och de själva eller föräldrar allvarligt tvivlar på diagnos eller när behov av kompletterande utredning finns skickas en remiss till BUP för vidare samtal och ställningstagande om förnyad utredning. Vid symptom på psykisk ohälsa görs en inledande kartläggning av det psykiska måendet inom BUH. Remiss skickas till BUP när behov av barnpsykiatrisk specialistbehandling finns. Vid behov kan BUP konsulteras innan remiss. När ungdomen är äldre än 17:9 år skickas en remiss till den vuxenpsykiatriska kliniken. Vid symptom på fysisk ohälsa eller andra medicinska frågeställningar hänvisas till primärvården. Insatser från BUH till förskola/skola/skolbarnsomsorg: Erbjuda möjlighet till informationsträffar om Asperger syndrom/högfungerande autism. Vid behov medverka i nätverksmöten med kunskapsöverföring kring funktionshinder. Insatser till barn och familj från BUP: Psykofarmakologisk behandling Fokuserat barnpsykiatriskt arbete vid behov Samverkan mellan BUH och BUP sker kring enskilda individer som har behov av insatser från båda verksamheterna. I en del fall där personen så önskar kan det vara motiverat att samarbeta utifrån modell samordnad plan. Vid behov av samverkan med kommunala verksamheter skall den verksamhet som identifierar behovet initiera till samordnad individuell plan SIP. I detta dokument avses ansvar för initiering BUH alternativt BUP Samverkan sker även på organisatorisk/administrativ nivå Uppdatering och revidering av handlingsprogrammet sker när behov uppstår eller vid samverkansträffar mellan barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och barn- och ungdomshabiliteringen kontinuerligt. Arbetsgrupp vid revideringen Karin Edholm Camilla Johnsson Barbro Ivars-A roch Psykolog Psykolog Läkare BUP-kliniken Barn och ungdomshabiliteringen BUP-kliniken Carina Folkesson, utvecklingschef Habiliteringscentrum Antaget som handlingsplan för samverkan Anna Wallgren Verksamhetschef Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken Gunilla N Larsson Verksamhetschef Habiliteringscentrum
7 7
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merAsperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år
Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger
Läs merLeva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merAutismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint
Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar
Läs merStödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merVälkommen till Temadag om problematisk frånvaro
Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merGrupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017
Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,
Läs merAspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund
Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merMarie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?
Läs merRiksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!
Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merRapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011
Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan 2 Barn och
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merUtforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig
Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merBarn- och ungdomspsykiatriska kliniken
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.
Läs merAutism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merSlutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.
Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20
Läs merGrupper och kurser 2016
Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med
Läs merLyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman
Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! Barnkonventionen rätt till information och att få komma till tals Patientlagen Samordnad
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merUtrednings- och habiliteringsprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd
Version nr Diarie nr År/löp nr Sidan av 2 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska klin Barn- och ungdomshabiliteringen Upprättad av
Läs merVälkommen till Grundkurs om NPF
Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH
Barn- och ungdomshabiliteringen rev 140127 Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) inom Örebro läns landsting är en specialistresurs, en plusresurs, till
Läs merProjekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12
Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,
Läs merNeuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.
Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merEpilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423
Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423 Johan Aronson, neuropediatriker Ulrika Krig, barnsjuksköterska Lena Pettersson, barnsjuksköterska Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs merHJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar inom autismspektrum. Gäller från 2015-03-31
HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar inom autismspektrum Gäller från 2015-03-31 Hjälpredans innehåll HJÄLPREDANS SYFTE 3 KONTAKTLISTA.4 STRUKTUR FÖR UPPDATERING OCH LÅNGSIKTIGHET..5 VÅRT
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merNeuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov 2013 02 21. Utbildningsdag III 2013 2013-03-12
Neuropsykiatri Utbildningsdag III Länssjukhuset Ryhov 02 21 Anette (ange Ekerheim, enhet via enhetschef Infoga Neuropsykiatriska sidfot) teamet -03-12 Vem är jag? Anette Ekerheim Legitimerad arbetsterapeut,
Läs merKvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO
Bilaga 2 Minnesanteckningar från diskussion och workshop dag 2 övning 1 och 2, Loka Brunn 3-4 februari 2015, Degerforsmodellen, Workshop 1 Övningen bestod i att enskilt lista konkreta exempel på barns
Läs merADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården
2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merSamverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun
1 Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun Chefsforum Minnesanteckningar Tid: 5 december 2014 kl 8.00 12.00 Plats: Herrgården,
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Kommunfullmäktige 2011 01 31 15 21 2011 08 29 134 277 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn
Läs merPsykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning
1 (23) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning och psykiatrisk specialistvård 2 (23) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell,
Läs merVuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?
Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens
Läs merLOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM
LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE
Läs merInformation till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta
Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA
Läs merLindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2011 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merLokal BUS-samverkansöverenskommelse för Kungsholmen
ABCDE = âìåöëüçäãéåë= ëí~çëçéäëå ãåç= Lokal BUS-samverkansöverenskommelse för Kungsholmen Bakgrund och syfte Kommunerna och landstinget i Stockholms län har tagit fram en gemensam policy, den så kallade
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merLagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna
Läs merRemissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411
BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2012 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merGemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt
Läs merBarnhabilitering Kalmar
Barnhabilitering Kalmar Gruppverksamhet och kurser hösten 2014 Välkommen till barnhabiliteringen! Telefon 0480-843 00 Besöksadress Hus 48, plan 2 Lasarettsvägen 1, Kalmar Receptionens öppettider Måndag,
Läs merMonica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merPsykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby
Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby Psykologutredning Ur Riktlinjer
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merHANDIKAPPFÖRENINGAR INOM
HANDIKAPPFÖRENINGAR INOM HLS (Handikappades Lokala Samarbetskommitté) driver gemensamma frågor på kommunal nivå via KHR (Kommunala Handikapprådet) i Hudiksvall och Nordanstig. HLS (Handikappades Lokala
Läs merPEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och
Läs merÖverenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merKomplettering och förtydligande av samarbetsavtal
BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.
Läs merDemens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren
Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merFRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING SID 1 (5) 2009-03-01 FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN Bakgrund Staden gjorde 2005 en utredning om var samordnings-
Läs merAtt inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Läs mer2015-02-23 Ks 73/2015
2015-02-23 Ks 73/2015 NP-samverkan Social investering i samverkan mellan Förvaltningen för funktionshindrade, Gymnasieförvaltningen, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Socialförvaltningen
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merPsykisk hälsa - barn och unga
MISSIV 2013-03-15 LK11-0388 Landstingets kansli Landstingsstyrelsen Psykisk hälsa - barn och unga I samband med projektet med modellområdesarbete omkring psykisk hälsa hos barn och unga i Jönköping antogs
Läs merRätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Rapport S2007/5696/HS överlämnad till regeringen i december 2008
Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Rapport S2007/5696/HS överlämnad till regeringen i december 2008 2009-01-13 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst
Läs mer